Utskrift från gbg.yimby.se
....

Luften är fri vid Rosenlund

 

Härrom veckan skrev Kungshöjds Vänner och några andra intresseorganisationer om sin syn på planerna att bygga på husen vid Rosenlundsgatan med bostäder. Inställningen kan inte helt oväntat sammanfattas med citatet "...motsätter oss inte förtätning, men ...". Vi tittar lite närmare på fallet Rosenlundsgatan.

Det som har hänt är att fastighetsägarna utmed Rosenlundsgatan och Hvitfeldtsplatsen (Alecta, Wallenstam AB och SEB Trygga Liv) har gjort slag i saken och lämnat in en ansökan till Stadsbyggnadskontoret om att få bygga på sina fastigheter mer ca 100 bostäder, och dessutom att få möjlighet att omvandla kontor till bostäder i befintliga fastigheter om andan skulle falla på. De föreslår också en offentlig hiss (”Katarinahiss” fast på göteborgska) som ett sätt att koppla ihop Rosenlundsgatan och Kungshöjd.

Översikt med hissen och fastigheter som kan vara aktuella för påbyggnad.

 

Förslaget kommer inte som en fastighetsägarblixt från en klar himmel. I Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande framgår att det redan är väl förankrat genom diskussioner och det ligger i linje med den utveckling staden vill se:

Att få in möjligheter att bo i Rosenlund är en förutsättning för stadsdelens attraktivitet och att göra stadsdelen till en integrerad del av sydvästra City. Hur möjliggöra detta har diskuterats länge mellan fastighetsägarna och staden. Kontoret ser därför denna ansökan om planbesked som mycket positiv.

Staden vill tillföra bostäder till området, som idag helt saknar bostäder, dels med tanke på närheten till Station Haga i sig och dels för att denna gata kommer bli ett viktigare gångstråk då Skeppsbron, Norra Masthugget, Station Haga och gångbron över Rosenlundskanalen är på plats.

Det enskilda intresset och det allmänna intresset sammanfaller i ambitionen att komplettera Rosenlund med bostäder som ett sätt att tillföra stadsdelen kvaliteter som ökar dess attraktivitet, variation och trygghet.
(...)
Rosenlund en viktig del i Vallgravsstråket: Rosenlund är en mycket viktig del av Vallgravsstråket, vars betydelse för staden är stort och i växande i takt med att Skeppsbron och norra Masthugget nu utvecklas. Västlänksstationen Haga med entré även på Rosenlundsplatsen medför att attraktiviteten i sv City och Rosenlund ökar än mer. Att komplettera Rosenlund med bostäder ligger helt i linje med denna utveckling. Det diskuteras även att pröva möjligheterna att bygga bostadshus på Rosenlundsplatsen.

Den gamla befästningsmuren syns på några ställen mellan byggnaderna och tjänsteutlåtandet menar helt riktigt att hänsyn måste tas till detta - framför allt där hissen ska placeras. ”Borgen” uppe på Kungshöjd nämns inte explicit i tjänsteutlåtandet, inte heller riksintresseskrivningarna eller Göteborgs bevarandeprogram ägnar speciellt mycket utrymme för just den byggnaden. I de två senare beskrivs när den byggdes, vilken byggnad den ersatte och i stora drag hur den ser ut men de ägnar förstås desto mer utrymme åt bastionen Carolus XI Rex, vilken varken ska rivas eller bebyggas.

Kungshöjds Vänner et al. lyfter fram “Kungshöjds unika kulturhistoriska värden” och genom att kreativt koppla att bastionen Carolus XI Rex och befästningsanläggningen som var klar 1648 till stadens grundande 1621 så konstateras att “Göteborgs vagga finns alltså på Kungshöjd”. De skriver även om borgen med dess sammanhängande fastigheter och hur skönhets- och kulturvärden riskerar att raseras.

Borgen på Klippan utgör i dag en mycket välkänd och tydligt exponerad skyline som är synlig från många platser i centrala Göteborg.


En av de saker som man kan fundera på är hur väl byggnaden egentligen syns. Först kan man konstatera att från själva Rosenlundsgatan skyms borgen effektivt av kontorsbyggnaderna längs samma gata. Från allén syns övre halvan men bara så länge Pusterviksplatsen inte bebyggs. Den platsen får man förutsätta kommer att bebyggas ordentligt med tanke på närheten till Station Haga. När väl Pusterviksplatsen är bebyggd så måste man ta sig fram till Rosenlundskanalens kaj för att få en vy. Då syns i princip bara taklinjen. För att verkligen kunna se borgen måste man antingen gå upp till själva Arsenalsgatan där byggnaden står eller ta sig upp till Skansen Kronan och kisa mot fjärran. Googlar man foton tagna från skansen är det för övrigt ganska få som har fångat borgen...

Borgen syns från Allén bara så länge Pusterviksplatsen inte är bebyggd.

Vy från Rosenlundskanalens kaj vid Pusterviksplatsen.

Vy från Rosenlundskanalens kaj närmare Järntorget.

Vy från Folkets hus. (Ja, ett hörn av taket kan skönjas.)

”Borgen” inzoomad från Skansen kronan.

 

Så det vi talar om är alltså möjligheten att se borgen i sin skönhet i fjärran från ett fåtal höjder och möjligen att se delar av borgen i något gatt mellan några byggnader. Detta ska ställas mot de allmänintressen som tjänsteutlåtandet lyfte fram i att tillföra bostäder, att tillföra bostäder längs en gata som saknar detta, att skapa ett attraktivt och befolkat Rosenlundsområde och att stärka kopplingen mellan Roselundsgatan och Kungshöjd.

Frågan är hur mycket denna upplevelse av borgen från Skansen Kronan egentligen skulle störas och förändras av en påbyggnad. Låt oss se...

”Volymstudie” av vad en påbyggnad (betydligt mer än förslaget) skulle kunna göra med vyn från Skansen kronan. Slutlig utformning görs lämpligen mer varierad och varför inte passa på att även dela upp fasaderna även i de befintliga byggnaderna.

 

Personligen ser jag varken hur skönhet eller kulturhistoria skulle påverkas starkt negativt av en påbyggnad i linje med den skissade. Kulturvärdet är kvar och skönheten kan till och med öka genom att mer vertikalitet tillförs i ett område som har väldigt mycket horisontalitet med stora breda byggnadsmassiv. Det går dessutom att bygga på en-två våningar utan att skymma borgen sett från skansen varför den verkliga påbyggnaden troligen kommer att bli mer bred än hög.

Men egentligen är denna diskussion om att kunna se ”borgen” eller inte en detaljfråga som missar den större fråga som är den intressanta: Hur mycket kan hänsyn tas till andra fastighetsägares byggnader (oavsett om man tycker den är vacker eller ej) när en annan fastighetsägare vill bygga på sin tomt bredvid? Det är den klassiska värderingen av siktlinjer mot bostäder, täthet, stadsliv och urbanitet. I en stad blir det i längden orimligt att lägga för stor vikt vid siktlinjer. Luften är fri.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Daniel Bergqvist (21 Maj 2015 12:38):
Det handlar inte bara om fastighetsägare mot fastighetsägare utan även hur kulturhistoriska miljöer ska ta plats i en stad som ska tillåtas växa på ekonomiska villkor. Det angår alla.

En metod som visat sig vara lyckosam för denna typ av byggnader är att komplettera med 2-3 våningar. Det är rimligt att förvänta sig det även här, ungefär så så som initiativtagarna skissar.

Det räcker ibland med mindre passager, siktlinjer och god arkitektur för att bibehålla en kulturhistorisk miljö sedd från tex närliggande kaj- och alléstråk. Hur det utformas är mer intressant för den fortsatta processen än "Yimbys" volymstudie - som troligtvis är direkt kontraproduktiv i arbetet med att förankra en stadsutveckling i området.
Höghusen passar bättre på "bensintomten", på andra sidan kanalen.
+1
Jens B (21 Maj 2015 13:44):
Ja du Patrik, jag håller med om att uttalandet om att Kungshöjd skulle vara Göteborgs vagga är fel.
Det som här kallas borgen (kvarteret med krenelerade torn) är medvetet utformat för att påminna om den gamla arsenalen som låg väl synligt på platsen fram till förra sekelskiftet.
Före saneringarna var det betydligt synligare än vad det är nu. Trots att 70-talsbyggnaderna framför är högre än de ursprungliga tycker jag att det fortfarande syns tydligt och är en framträdande del av stadsbilden. Dessutom har luckor lämnats i bebyggelsen för att de gamla bastionsspetsarna ska kunna ses från Rosenlund.
Påbyggnad med mer än nån enstaka våning skapar visserligen mer volym (ytterligare bo- eller kontorsyta) men skulle knappast förhöja stadsbilden. Illustrationen avskräcker tyvärr :-)
Bättre då att omvandla delar av kontoren till bostäder, om syftet är att få in mer folkliv över en större del av dygnet.
En ytterligare möjlighet är att uppföra ett hus på platsen väster om Feskekôrkan. Det är f ö en gammal rivningstomt.
 0
Daniel K (21 Maj 2015 20:02):
Hur länge ska vi behöva leva under parollen att "gammalt är viktigast och ska alltid stå i centrum"? Ska vi inte tillåta oss att skapa nya delar av Göteborg som representetar oss som bor här idag?

Jag finner det ganska provocerande att siktlinjer och bibehållen skyline (platt som pannkaka) får så mycket uppmärksamhet och vikt. Vi har extrem bostadsbrist med mycket långa kötider på centrala boenden. Att utsikt får går före bostäder är något absurt.

För min del får gärna de nya husen täcka hela " borgen". Vi bygger konsekvent för lågt för önskad täthet, får vi aldrig bygga över befintliga hus kommer vi aldrig få en tillräckligt tät stad eller bostäder åt de (oss) som vill bo här.
+1
Jens B (22 Maj 2015 00:47):
Daniel, det låter som om du vill ha en repris på miljonprogrammet. Om vi ska öka exploateringen i innerstan så är kvalitet minst lika viktigt som kvantitet. I Gbg finns enorma tomma ytor att bebygga innan behovet av att bygga på blir kännbart. Bredvid Feskekörka finns som nämnt ovan fortfarande en gammal rivningstomt som har stått obebyggd i minst femto år. Åtminstone jag skulle gärna se ett nytt hus där, givetvis under förutsättning att det inte blir ytterligare en trist skokartong..

Din paroll "gammalt är viktigast och ska alltid stå i centrum" måste handla om Eksjö eller Arboga, för det har definitivt aldrig varit några ledord här i stan.
Jag vill gärna se en tät stad, men det är inte alltid synonymt med högt, tätt kan det byggas ändå. Mycket viktigt är att det håller hög klass i centrala lägen. Om det blir dåligt så är det oftast omöjligt att rätta till och det står kvar i många decennier. Ta en titt på Nordostpassagen eller Masthuggstorget.
 0
Sven R (27 Maj 2015 19:15):
Gärna en påbyggnad med ett par våningar. Och varför inte bygga nya huskroppar i kvarterens inre, längs Arsenalsgatan? Så fantastiskt kulturhistoriskt intressant kan ju knappast befästningsmurarna vara så de absolut inte får röras.

Men viktigast är att man samtidigt gör något åt de fula 70-talsfasaderna. Den monotona horisontaliteten har förstört miljön. Bryt ned skalan så Fiskekörka och Arsenalen kommer mer till sin rätt.
 0
Mats (28 Maj 2015 08:37):
Sven: dom där husfasaderna är ju en symbol för sin tid. För 1970-talet. Varför ska man ta bort och bygga bort allt man för tillfället inte gillar/som kommit ur modet? Måste staden vara ett evigt myspys där bara det sköna och estetiska ska få finnas kvar?
 0
Hans-Olof Hansson (28 Maj 2015 19:41):
Varför inte en påbyggnad med 6 våningar? Det kan ske på alla byggnader samtidigt med bygget av Västlänken utom på 37:21 som Västlänken skall passera under.
 0
Daniel K (29 Maj 2015 20:27):
@Jens B
Nej, jag vill inte ha nya miljonprogram, det har jag inte skrivit. Jag har heller inte skrivit att kvalitet är viktigare än kvantitet, det känns som du lägger ord i min mun även om det säkert inte är din mening.

Det jag menar med "gammalt är viktigast..." är att man i min mening tar för stor hänsyn till hur ett område är utformat och vågar inte ändra dess karaktär på grund av subjektiva historiska värderingar. De som redan bor i ett område har av någon anledning mer makt än de som eventuellt skulle kunna få flytta in i en ny bostad.

Exempel på detta är bevarade siktlinjer som leder till att nya hus aldrig får vara högre än de som redan finns. Ett annat exempel är att ny bebyggelse sällan får sticka ut eller skilja sig nämnvärt från befintlig miljö, oavsett hur illa bebyggelsen på platsen ser ut sedan tidigare. Istället för att uppmuntra till kontraster så blir det likformigt, stelt och tråkigt. En ny skyskrapa bredvid en 400 år gammal kyrka behöver inte vara sämre än två skyskrapor eller två kyrkor brevid varandra. Kanske kan det till och med vara mer intressant?

Naturligtvis ska vi bebygga de ödetomter och andra platser som lämpar sig för bygge. Att det finns andra platser att bygga på hindrar dock inte att det även byggs på platsen i artikeln.

Sammanfattningsvis tycker jag att vi bör fundera över vad som värderas, vilka som värderar och vilka som inte får komma till tals i de värderingar som görs. Har man ett fast boende där man är nöjd så är det lättare att värdera kulturhistoria än när man stått 8 år i bostadskö, bor i 2:a hand och får flytta en gång per år.
 0
Krister (1 Juni 2015 16:42):
Istället för att förstöra Kungshöjd borde man bebygga de kilometerlånga ödetomterna på södra älvstranden. Börja vid Stora Badhusgatan och fortsätt Västerut. Det oerhört fula oljekraftverket och Stenas Danmarksterminal kan vi gott vara utan. Sedan kommer fiskhamnen där ingen fisk längre landas. Det blir ungefär 3 km fram till Tysklandsterminalen. Inga grannar som protesterar!
+1
Gunnar Einarsson (3 Juni 2015 18:47):
Siktlinjer, visst, men nu är det skillnad på siktlinjer och siktlinjer...

Nej, det här vore ju inte så bra om det gick igenom. Yimbys studier kan knappast övertyga oss som ser fasaderna var och varannan dag om att de inte skulle vara iögonfallande, vilket givetvis även var meningen när husen uppfördes.

Staden kunde som Krister skriver istället bli bättre på att utnyttja tomytorna. Ett exempel är det nya kontorshuset på Skånegatan 3, som jag själv nog tycker blev ganska lyckat rent utseendemässigt, dvs för att vara nutida arkitektur. Dock så har bara ca hälften av den rektangulära ytan använts till bebyggelse. Hade man gjort gata av Ernst Fontells plats istället så hade man fått en kvartersyta med plats för 8-10 fastigheter.

Problemet är inte en självklar önskan bland befolkningen att skydda ett vackert blickfång från fulhuskontaminering. Problemet är att SBK inte planerar stadsmässigt även när det är det man påstår sig göra.
 0
Gunnar Einarsson (3 Juni 2015 20:03):
"Hur länge ska vi behöva leva under parollen att "gammalt är viktigast och ska alltid stå i centrum"?"

Daniel K, För en stad som till över hälften bombades ut under ett långvarigt rivningsraseri, så lyder det korta svaret: för alltid.
+1
Sven R (3 Juni 2015 23:50):
Mats: Du frågar varför man ska bygga om det som är fult. Behöver man verkligen motivera det? Det finns ingen som behåller en sunkig bostadsinteriör för att den är "symbol för sin tid". Anledningen kan bara vara slapphet, snålhet och oförmåga. Och det är ju där symboliken hamnar. Det är samma med stadsbilden i en stad. Husen i Rosenlund har en banal utformning och är inte anpassade till omgivningens karaktär och skala. Fult! Ingen uppbygglig symbolik i en stad full av ohållbarhet.

Oftast finns det inga ekonomiska möjligheter att åtgärda fulhet. Men när fastighetsägare ges utökad byggrätt så öppnas faktiskt möjligheten. Man kan vilkora byggrätten. I Göteborg har man på senare år tillåtit en rad påbyggnader på taken. Men tyvärr, i nästan alla fall har husen förvanskats. Huset jämte Feskekörka är ett exempel. Det är som ett tema i dagens Göteborg. Så mycket potential, men ack så många missade möjligheter.

Du frågar också om om allt måste vara myspys. Nej, självklart inte. Det handlar ju om vad som passar på platsen. Staden blir ett mer spännande ställe om olika sorters estetik tillåts.
+2
Ragnar Lind (4 Juni 2015 08:04):
Sedan kan man ju vända på frågan och undra varför man ska bygga fult när man kan bygga myspys?

Generellt kan man säga, att bra arkitektur läker och berikar gaturummet (myspys?). Blir plus, alltså. Dålig arkitektur, däremot, slår sönder och drar ifrån i gaturummet. Alltså minus.

i Rosenlund finns väldigt mycket av det senare. Vidare har alltför mycket energi under de senaste 50-60 åren (och inte minst de senaste 10-15) lagts på att skapa väldigt mycket av det senare. Kanske kan det vara dags för något annat nu?

Att bara bygga på den fula horisontaliteten tror jag bara ökar splittringen. Hellre skulle jag se en rivning av i alla fall en del av de tråkiga kontorsbyggnaderna för att bygga snygga bostäder. Görs det bra, kan dessa nog kunna vara ett par våningar högre, utan att man förstör känslan med Kungshöjd.
 0
Mats (4 Juni 2015 12:09):
Fast allt kokar ju ändå bara ner till frågan vem det är som ska ha tolkningsprivilegiet att avgöra vad som är "bra arkitektur" respektive "dålig arkitektur".
 0
Patrik Höstmad (4 Juni 2015 15:17):
Riva bara för att det är fult är inte heller speciellt hållbart. Det är nog bättre att i första hand arbeta utifrån det som finns i verkligheten. Just hur man arbetat med att förbättra kopplingen mellan byggnaderna och gatan genom att ta bort arkaderna och lyft fram verksamheterna mot trottaren är verkligen ett lyft. När man rör sig i gaturummet är det idag en helt annan variation. Sedan behöver en stad lite fula byggnader också. ;-)
+1
Gunnar Einarsson (4 Juni 2015 15:57):
Patrik, ge Ragnar fria händer så lovar jag att han säkert skonar 10% av fulhusen i staden från rivning. Med tanke på deras andel av det nuvarande beståndet så räcker det och blir över för all framtid. ;-)
+1
Sven R (5 Juni 2015 13:10):
Ragnar, jag tror som du. Om man skulle bygga på de befintliga husen på det enklaste viset så skulle husen bli ännu mer av det som redan är fel med dem. Att bryta ned massiviteten och monotonin blir förmodligen en nödvändighet för att påbyggnaden alls ska kunna bli av. Det behövs inga omfattande rivningar av volymerna. Det går att arbeta med olika material på fasaden, burspråk, urtag osv för att skapa en småskalighet. På det vita huset har marmorn tjänat ut och riskerar falla ned. Det är naturligt (och hållbart) att omgestalta fasaderna nu när den tekniska livslängden är slut.
 0
Ragnar Lind (5 Juni 2015 17:16):
Håller med dig, Sven.
 0
Bengtsson (5 Juni 2015 19:30):
Det här måste, tillsammans med Heden, vara en av Nordeuropas mest svårbegripliga platser. Gör det begripligt!
 0
Hans Jörgensen (7 Juni 2015 20:54):
Siktlinjer kan alltid diskuteras. I det här fallet tycker jag nog det är värdefullt med en fri horisont upp mot - och ut från - Kungshöjd/Arsenalsgatan. Det vill säga, påbyggnad av befintliga kontorslimporna får begränsas i höjd till kanske en våning. Det handlar inte (bara) om sikten från bostadshusen däruppe ("Borgen") utan främst om att befästningsvallen och Arsenalsgatan ger en publikt tillgänglig utsikt, över en obruten och vid båge och längs lång sträcka. Något som är ovanligt i Göteborgs gatumiljö, trots alla våra kullar.

Jag skulle istället vilja att denna möjlighet lyftes mer än idag. Det vill säga att området görs mer tillgängligt och rensas på sly och träd där så behövs. Som en förlängning av den hyggligt skötta och tillgängliga bastionen Carolus XI Rex. Ett promenadstråk med kontinuerligt panorama bort mot den östliga bastionen vid Kungshöjdsgatan.

Bebyggelse kan ändå tillföras. Som i planen från fastighetsägarna med 'hisshuset' i gluggen mitt för Feskekörka. Fast där borde det vara en präktig stentrappa längs med ena eller båda av husets sidor (kan förstås kompletteras med hiss inne i kåken). Detta trapphus skulle förstås innehålla bostäder och kanske något publikt i gatuplan (till exempel entré till hiss). Det skulle bli ett relativt smalt hus (allt är väl förresten smalt i jämförelse med nuvarande limpkåkar...) vilket skulle ge chans till vertikalitet. Husets tak kan tänkas vara Hansa-stuk (dvs brant lutande sadeltak), vilket i bästa fall kunde ge något liknande det här

http:​/​/​www.​martensson.​net/​resor/​hamburg/​hamburg_​20​0​9_​_​.​.​

Även om det bara skulle bli ett sånt hus, så kanske det skulle accentueras än mer i kontrast till de befintliga husen. Det skulle kunna tillåtas sticka upp ett par våningar över grannhusens horisontalplan.
Den andra gluggen, i öster, kunde bebyggas på liknande sätt. Givetvis med trappor upp mot även den bastionen.
Just trapporna kunde bli en kul (och inte minst praktisk) detalj som hjälper till att bryta av horisontaliteten. Vi har ju några förebilder av gediget utformade stentrappor här i stan.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter