Utskrift från gbg.yimby.se
....

UN-Habitats fem principer för en hållbar stadsplanering

 

I diskussionerna om täthet och blandning i debattartiklar och i samband med nya planförslag har det under det senaste året ibland referats till UN-Habitats fem principer för en hållbar stadsplanering. Speciellt har det refererats till principen om täthet av minst 150 inv/ha och ibland den om funktionsblandning. Men vi har aldrig riktigt presenterat målen, syften, principerna och argumentationen bakom dem. Det är dags för det nu och det är en riktigt trevlig läsning.

Inledning

UN-Habitat är FN:s boende- och bosättningsorgan vilket arbetar för en hållbar utveckling och bra boendeförhållanden i världens städer. Det bildades bildades 1978 och har sitt huvudkontor i Nairobi, Kenya.

De Fem Principerna presenteras och motiveras i en rapport med titeln “A new strategy of sustainable neighbourhood planning: Five principles.” UN-Habitat skriver att de vill ge länder stöd med att utveckla sådana stadsplaneringsmetoder att de ska kunna handskas med urbaniseringens utmaningar (t.ex. befolkningsökning, stadsutglesning, fattigdom, ojämlikhet, föroreningar, bilköer, urban biodiversitet, urban mobilitet och energi). De Fem Principerna ska leda till tre nyckelegenskaper som hållbara stadsdelar och städer har: kompakta, integrerade och sammanhängande.

De fem principerna är

  1. Tillräckligt utrymme för gator och ett effektivt gatunät. Gatunätet ska täcka åtminstone 30 % av marken och åtminstone 18 km gatulängd per kvadratkilometer.
  2. Hög täthet. Åtminstone 15.000 invånare per kvadratkilometer, vilket är det samma som 150 inv/ha.
  3. Funktionsblandning. Åtminstone 40 % av golvytan i varje stadsdel ska vara till för verksamheter.
  4. Social blandning. Tillgång på bostäder i olika prisklasser och upplåtelseformer i varje stadsdel för att husera människor med olika inkomster; 20-50 % av den totala boendeytan ska vara reserverade för billiga bostäder; och golvytan för en upplåtelsesform ska inte omfatta mer än 50 % av den totala golvytan för alla bostäder i området.
  5. Begränsad markanvändningsspecialisering. Detta för att begränsa monofunktionella kvarter eller stadsdelar; monofunktionella kvarter ska täcka mindre än 10 % av marken i alla stadsdelar.

Rapporten vänder sig till planerare, men även till allmänheten och andra intressenter som behöver en snabb introduktion och den är därför mycket lättläst och koncis (endast 8 sidor). Kopplat till De Fem Principerna är även sju tydliga kvantitativa mått som går att bestämma från data som ofta finns tillgänglig på stads- och stadsdelsnivå. Allmänhet och andra intressenter ska kunna göra en snabb och intuitiv bedömning om huruvida deras stadsdel har kapaciteten för en hållbar utveckling. Principerna utgör dock inte en heltäckande teori och utan omfattar endast vissa grundläggande egenskaper för en hållbar stadsplanering.

Prices som i UN-Habitats rapport kommer vi återkomma till dessa principer och mått en efter en för ett något mer djupare resonemang. Först redovisar vi hur rapporten sätter utmaningen i en vidare kontext och hur den landar i de övergripande målen och strategierna.

 

De bakomliggande utmaningarna och målen

UN-Habitat menar att de senaste decenniernas befolkningstillväxt i urbana miljöer huvudsakligen har lett till stadsutglesning, vilket förbrukar stora markresurser och vanligtvis leder till ineffektivt markutnyttjande, högt bilberoende, låg täthet och en omfattande funktionsuppdelning. Detta tillsammans med markanvändningsspekulation och dagens metoder för stadsutveckling leder till fragmenterade och ineffektiva stadsmiljöer där den urbana fördelen och stadens idé går förlorad. UN-Habitat framhåller att framtidens städer bör utveckla en annan typ av stadsstruktur och miljöer där stadslivet frodas och där de flesta av de vanligt förekommande problemen med dagens urbanisering hanteras. Avstamp tas från kända hållbara stadsutvecklingsteorier vilka sammanfogas och förfinas i rapporten.

 

Syftet med de fem principerna

För att främja hållbara stadsdelar försöker De Fem Principerna att

  1. Främja en urban tillväxt med hög täthet, minska stadsutbredningen och maximera markeffektiviteten.
  2. Främja hållbara, diversifierade, socialt jämlika och blomstrande samhällen på ekonomiskt bärkraftiga sätt.
  3. Främja gångvänliga stadsdelar och minskat bilberoende.
  4. Optimera markanvändning och ge ett sammanhängande nätverk av gator som underlättar ett säkert, effektivt och trevligt gående, cyklande och bilkörande.
  5. Främja lokal sysselsättning, lokal produktion och lokal konsumtion.
  6. Tillhandahålla en mängd olika lägenhetsstorlekar och bostadstyper för att tillgodose de olika bostadsbehoven i samhället och detta med en täthet som gynnar utbudet av lokala tjänster.

 

Nyckelegenskaper hos hållbara stadsdelar

De fem principer som UN-Habitat lyfter fram är avsedda att främja en hållbar stadsutveckling genom att skapa levande och effektiva staddelar. Hållbara städer är välmående, bekväma, beboeliga och säkra. En hållbar stad ska ha följande viktiga nyckelegenskaper vilka de fem principer bidrar till att skapa:

1. Ett pulserande gatuliv:
Stödja och främja gatuliv genom att möjliggöra en mängd olika verksamheter, aktiva fasader (”conducive frontage”) och gatubredd, och minska förekomsten och rollen av privata transporter. De Fem Principerna uppmuntrar till hög täthet och blandad markanvändning vilket stimulerar ett livligt gatuliv. En hög befolkningstäthet genererar tillräckligt industriell och kommersiell efterfrågan på service samtidigt som blandad markanvändning ger tillräckligt utrymme för tillverkning och service. Städer som överensstämmer med De Fem Principerna kan koppla efterfrågan med utbudet och därmed stimulera ett blomstrande stadsliv som uppfyller människors materiella och andliga behov och skapar en tryggt och levande stad. Detta är en viktig del av hållbara städer.

2. Gångvänlighet:
Främjande av gångvänlighet som en viktig åtgärd för att befolka det offentliga rummet, minska bilköer och öka den lokala ekonomin och lokalt samarbete. Ett levande stadsliv uppmuntrar människor att gå eller cykla, medan ett rationellt gatunät möjliggör stadens nödvändiga administrativa tjänster inom gång- eller cykelavstånd och garanterar trygghet. Hög täthet, blandad markanvändning och en social mix möjliggör närhet till arbete, hem och tjänster. Gångvänlighet bidrar till att minska bilberoende och därmed lindrars trängsel i trafiken samtidigt som luftföroreningar och resursutarmningen minskar. Fotgängare bidrar med mycket puls till stadslivet.

3. Överkomliga priser:
Gynna överkomliga transaktioner och ekonomiska aktiviteter, liksom tjänster och bostäder, genom att gynna närhet och minskade kostnader och tekniska system för en diverserad grupp av användare. Närhet, efter att ha tillämpat De Fem Principerna, bidrar till att minska misshushållningen med tid och resurser och minskar därmed generella omkostnader. Dessutom, den sociala blandningen försöker att främja en rationell fördelning av urbana offentliga resurser och ger lämpligt boende för olika inkomstgrupper genom regleringar i stadsplaner – säkerställer social rättvisa och främjar ekonomisk effektivitet. En prisvärd och tillmötesgående stad är en central del av en hållbar stad

 

De Fem Principerna

I det följande går vi igenom De Fem Principerna en efter en och ser i detalj vad UN-Habitat skriver om dem. I stora delar är det en fri översättning av texten. Jämfört med den ursprungliga rapporen så har viss anpassning till svenska förhållandens gjorts och vissa mindre delar har utgått.

 

Princip 1: Tillräcklig yta för gator och ett effektivt gatunät

Gatunätet ska täcka åtminstone 30 % av marken och åtminstone 18 km gatulängd per kvadratkilometer.

Målet med princip 1 är att skapa en tillräcklig nivå på gatunätet som inte bara fungerar för fordon and kollektivtrafik utan även som särkilt mål ska attrahera gående och cyklister. Den innefattar en gatuhierarki med artäriska stråk och lokala gator baserade på skillnader i hastighet. Gatunätet kommer också att formge den urbana strukturen, vilken i sin tur, sätter mönstret för utveckling av kvarter, gator, byggnader, platser och landskap. Princip 1 ger den materiella basen för en hållbar stadsutveckling.

Gatusektion för stora stadsstråk från Programplanen för Frihamnen i Göteborg.

 

För att utforma gatunätet i en stad med hög täthet måste mängden mark som behövs för vägar och parkering bestämmas. Enligt forskning om stadens ogenomsläppliga ytor, så kräver komplexa funktioner och hög invånartäthet stor andel gatumark. Forskningen visar att 20-30 procent av den marken i staden och 40-60 procent av marken i kommersiella centrum behövs för vägar och parkering. I områden med hög täthet och blandning rekommenderas att minst 30 procent av marken är vigd åt vägar och parkering, och att åtminstone 15-20 procent är till för öppna offentliga platser.

För att utveckla en hållbar mobilitet måste utformningen av gatunätet skilja sig från den modernistiska praktiken i följande avseenden:

  • Gator är gång- och cykelvänliga,
  • kollektivtrafik uppmuntras,
  • gatuhierarkin är tätt sammanlänkad och
  • tillräcklig parkeringsyta erbjuds.

Gångvänlighet i en stadsdel kan mätas genom gångavståndet till viktiga servicefunktioner, detta är ofta 400 till 450 m. Kollektivtrafikens upptagningförmåga är en annan viktig faktor i designen av en gatuhierarki. Kombinationen av gångvänlighet och tillgång till kollektivtrafik ger att avståndet mellan två huvudgator är mellan 800 till 1000 meter. Detta avstånd blir ett randvilkor för gatunätets design och stadsstrukturen utformning.

Utformningsmodell för gaturnätet (från rapporten).

För att förstå kravet på 18 km gatulängd per kvadratkilometer så visar figuren ovan en enkel gatunätsmodell. Inom en area av en kvadratkilometer är nio vertikala och nio horisontella gator för att skapa ett gatunät. Avståndet mellan två närliggande gator är 111 m, och den totala längden är 18 km. I denna gatunätsmodell har hänsyn tagits till både gatuhierarkin och kvartersstorleken. Denna enkla modell visar balansen mellan gator och annan markanvändning. Stadsförvaltning och stadsplanererare kan ”justera” gatunätets mönster, men en gatutäthetsnivå i närheten av den i modellen rekommenderade ska bibehållas.

Princip 1 främjar effektiv trafik, hållbar tillgänglighet, social interaktion, trygghet i den offentliga rummet och tillgång till bekvämligheter.

 

Princip 2: Hög täthet

Åtminstone 15.000 invånare per kvadratkilometer, vilket är det samma som 150 inv/ha.

Princip 2 hanterar befolkningstillväxt och är en direkt respons på den globala befolkningstillväxten och den snabba urbaniseringen. För att förhindra stadsutglesning och främja hållbara urbana tillägg till staden är det nödvändigt att åstadkomma hög täthet, vilket är själva fundamentet för en hållbar stadsdel. Hög täthet betyder huvudsakligen en koncentration av människor och deras aktiviteter.

 


16 städer sorterade efter befolkningstäthet (från rapporten).

 

Figur en oven visar att en hög täthet är en egenskap hos städer i olika utvecklingsnivåer och sammanhang. År 2000 hade städer i utvecklingsländer en medelbefolkningstäthet på 129 inv/ha i de bebyggda områdena. För att främja en hög befolkningstäthet och förhindra den världsomspännande nedåtgående trenden så anger Princip 2 en minsta täthet av 150 inv/ha för en hållbar stadsdel. Detta är lämpligt trots en något högre täthet än medeltätheten. Städer i rika eller utvecklade länder kan sätta ett lägre mål och arbeta gradvis mot en ökad täthet.

Jämfört med låg täthet så har hög täthet ekonomisk, social och miljömässiga fördelar:

  • Effektiv markanvändning dämpar stadsutglesningen eftersom stadsdelar med hög täthet kan husera fler personer per given yta.
  • Minskade utgifter för offentliga service. Stadsdelar med hög täthet tenderar att minska kostnader för offentliga tjänster så som polis och räddningstjänst, skoltransporter, vägar, vatten och avlopp, etc.
  • Stöd för bättre samhällstjänster.
  • Tillhandahållande av social rättvisa.
  • Stöd för bättre offentliga stadsmiljöer.
  • Ökad energieffektivitet och minskade utsläpp.

Rapporten lyfter även fram att vissa personer kan vara oroliga för den upplevda kopplingen mellan täthet och sociala problem så som kriminalitet, fattigdom och förfall, men studier visar igen sådan korrelation efter att hänsyn tagits till faktorer som inkomst. En välutformad och organiserad stadsdel med hög täthet kan vara trygg och komfortabel, men en bra kvalitativ utformning är nödvändig för att nå livskraftiga områden med hög täthet.

Rapporten konstaterar att i ljuset av den snabba urbaniseringen är hög täthet ett smart val och det är kärnan i hållbar stadsplanering.

 

Princip 3: Blandad markanvändning.

Åtminstone 40 % av den totala golvytan i varje stadsdel ska vara till för verksamheter.

Princip 3 siktar på att utveckla en mängd kompatibla verksamheter och användning av mark tätt tillsammans i lämpliga lägen som är tillräcklig flexibla för att kunna anpassas över tid till den ständigt förändrade marknaden. Syftet med blandad markanvändning är att skapa arbeten, främja den lokala ekonomin, minska bilberoende, främja gång- och cykeltrafik, minska landskapsfragmentering, tillhandahålla offentlig service närmare och främja blandade samhällen. Blandad markanvändning kan tillämpas på olika rumsliga nivåer: staden, stadsdelen, kvarter och byggnader. Princip 3 fokuserar på stadsdelen och kvarteret.

Blandstad i Tokyo (foto Olof Antonsson, Yimby)

 

UN-Habitat beskriver att vid införandet av det moderna stadsplaneringskonceptet i slutet av 1800-talet så tillämpades områdesindelning av mark och monofunktionella områden uppstod i städer över hela världen. Antagandet av monofunktionella områdesstrategier har lett till svåra problem för städer. Stadsutglesningen har ökat, kvaliteten och vitaliteten för många urbana centra har minskat, och bilberoende och trafikstockningar påverkar alla. Blandad markanvändning kräver någon form av kombination av bostäder, handel, industri, kontor eller någon annan markanvändning. När olika funktioner är blandas i en stadsdel måste ekonomiska aktiviteter och boendeaktiviteter göras anpassade och väl balanserade genom noggrann utformning och förvaltning.

Anpassningen mellan olika markanvändning beror huvudsakligen på nivåer av buller och föroreningar. En noggrann studie av markanvändingsanpassningen måste genomföras för att skydda samhällets välmående och områdets bebolighet.

Enligt forskning om markanvändning i Central Business Districts (CBD) gjort på 1950-talet är 68 procent den optimala golvareaandelen för ekonomisk användning, 22 procent for boende och 10 procent for offentlig service. Följande figur ger en summering av golvareaandelarna i några CBDs.

Fördelning av golvyta i fem CBDs (från rapporten).

 

Men om för lite yta är till för bostäder kommer CBD stadsdelen att hamna i nedgång. Till exempel, under 1990-talet var Los Angeles innerstad på tillbakagång men genom att tillämpa funktionsblandning för att reformera staden attraherades människor tillbaka till city. År 1998 hade Los Angeles downtown 18000 invånare och idag närmare 50000 invånare. Downtown Los Angeles har förändrats från en ”9 to 5”-CBD till en 24-7 välmående stadsdel.

Baserat på denna forskning och analys av CBDs är den föreslagna golvandelen för en hållbar stadsdel: 40 till 60 procent för ekonomisk använding, 30 till 50 procent för boende och 10 procent för offentlig service. Uppsättningen av rekommenderade andelar har intervall för att medge flexibilitet så att olika städer kan anpassa dem till sina egna situationer.

Funktionsblandning är en inneboende del av städers natur och en pelare inom en hållbart stadsutveckling.

 

Princip 4: Social blandning

Tillgång på bostäder i olika prisklasser och upplåtelseformer i varje stadsdel för att husera människor med olika inkomster; 20-50 % av den totala boendeytan ska vara reserverad för billiga bostäder; och golvytan för varje upplåtelsesform ska inte omfatta mer än 50 % av den totala golvytan för alla bostäder i området.

Syftet med Princip 4 är att främja sammanhållningen och interaktionen mellan olika sociala klasser i samma gemenskap och att säkerställa tillgängligheten till rättvisa urbana möjligheter genom att tillhandahålla olika sorters boende. Social blandning är basen för välmående sociala nätverk vilka i sin tur är drivkraften för stadslivet. 

Social blandning och funktionsblandning är beroende av varandra och stödjer varandra. Funktionsblandning och lämplig förordning leder till social blandning. I en funktionsblandad stadsdel skapas arbetstillfällen för invånare från olika bakgrund med olika inkomstnivåer. Människor bor och arbetar i samma stadsdel och skapar en diverserat socialt nätverk. Social blandning är ett socio-rumsligt koncept med följande mål:

  • att främja mer social interaktion och social sammanhållning mellan grupper,
  • att generera arbetstillfällen,
  • att övervinna platsberoende stigma,
  • att attrahera ytterligare service till stadsdelen och
  • att upprätthålla förnyelse/regenereringsintiativ.

Trots att social blandning är ett socio-rumsligt koncept som är svårt att analysera kvantitativt är det trots allt möjligt att ange en numerisk standard från empiriska bevis baserade på goda exempel i Europa. I Holland är områden reglerade av VINEX policyn öronmärkta för nya bostäder, av vilka 30 procent måste ha överkomligt pris. I Irland stipulerar nya ”set aside”-policyn att 20 procent av alla nya bostäder måste vigas åt bostäder med överkomligt pris (så kallad ”inclusionary zoning”). I Storbritanien är systemet känt som ”planning gain” och tröskelnivåerna för överkomliga bostäder är normalt satta runt 25 procent av de nya bostäderna, med undantag från London där procentsatsen är höjd till mellan 30 och 50 procent.

Efter att analyserat denna information rekommenderas att mellan 20 och 50 procent av boendeytan reserveras till bostäder med överkomligt pris, och en enda upplåtelseform ska inte överstiga 50 procent av boytan. Rekommendationen har ett stort intervall för att möjliggöra stadsplanerare och stadsförvaltning att följa nationella eller regionala ägande-till-hyrande-kvoter. När denna rekommendation tillämpas ska det inte bortses från marknadsfaktorer.

Allmännyttan har byggt i Gårda, Göteborg.

 

För att främja en smidig tillämplingen av ovanstående kriterier och nå social blandning finns många olika val av policyer och förordningar. Beroende på städers sociala och ekonomiska utvecklingsnivå bör de välja policyer för att skapa ett paket som främjar ett balanserat och utvecklat lokalsamhälle. Möjliga policyer innefattar:

  • Främja social blandning genom att blanda äganderätter, bostadsrätter, privata hyresrätter i allämnyttans bestånd (på engelska ”tenures and developing sales programmes within public estates”).
  • Åstadkomma social blandning genom placeringspolicyer och den rumsliga fördelning av fattiga hushåll.
  • Investera i och förbättra allmänntyttiga bostäder.
  • Åstadkomma social blandning genom stads- och byggnadsutformning.
  • Främja multi-nivå-sysselsättning inom samhället.
  • Arbeta med privata utvecklare för att öka allmännyttans utbud.
  • Tillhandahålla lägenheter av olika storlek och med olika regleringar, för att öka mångfalden i bostadsalternativ.

Social blandning är inte en stadsplanerings-panacea för sociala problem som fattigdom och social segregation, men det kan ge ett betydande bidrag till dess lösning. Kombinationer av stadsplaneringsmetoder behövs för att tackla dessa urbana utmaningar.

Avslutningsvis menar UN-Habitat att denna princip med sociala blandning inte är ett kortsiktigt koncept, utan ska tillämpas med försiktighet och över lång tid.

 

Pricip 5. Begränsad markanvändingsspecialisering.

Detta för att begränsa andelen monofunktionella kvarter eller stadsdelar; monofunktionella kvarter ska täcka mindre än 10 % av marken i alla stadsdelar.

Målet med princip 5 är att justera/begränsa användandet av funktionsseparering för att istället tillämpa en funktionsblandningspolicy. Funktionsseparering är en markanvändningsstrategi som används av kommuner och stadsplanerare i många länder. Funktionssepareringen kan vara användarbaserat (reglerar till vilka aktivieter marken får användas) eller så kan det reglera höjd, bebyggelsens markyta och liknande egenskaper eller en kombination av dessa. Denna princip fokuserar på markanvändningsaspekten.

Markanvändningsspecialisering (kontor) på Lindholmen i Göteborg.

 

På stadsnivå skapar ensidig tillämpning av markanvändningsspecialisering många monofunktionella stadsdelar vilka är källan till dagens urbana utmaningar som bland annat innefattar trängsel i city, segregation och bilberoende. Begränsad markanvändningsspecialisering är viktig för att skapa funktionsblandning. Det finns två sätt att justera funktionssepareringsreglering och tillämpa Princip 5:

  • att kombinera passande markanvändning i ett kvarter och en stadsdel,
  • att introducera generella funktionsblandningsregler samtidigt som marknadens efterfrågan och städers lagar och förordningar respekteras.

I rapporen går det läsa visare att när Princip 5 tillämpas är det viktigt att justera funktionerna i linje med de behov som finns. Den Kanadensiska staden Vancouvers Burrard Slopes IC Districts med en yta av 0.55 kvadratkilometer skapades på 1990-talet som endast ett industriområde. Områdesreglerna för Burrard Slopes har ändrats flera gånger sedan 1993 och området är nu en ett industri-, kontors-, bostads- och blandstadsområde. I detta område är nu markanvändningen för ekonomisk verksamhet och boende väl balanserat genom noggrann utformning och förvaltning. Tjänster och lätta industriarbeten har ökat, bostadsprojekt har införts och befolkningstätheten och verksamheter växer. En monofunktionell stadsdel har omvandlats till en pulserande multifunktionell gemenskap.

Burrard Slopes IC Districts framgång illustrerar tillämpningen av Princip 5 där områdesregleringen ändras. Att reformera ett monofunktionellt område är inte bara en utmaning, utan också en möjlighet för kommuner och stadsplanerare.

UN-Habitat menar att Princip 5 är ett stadsplaneringsverktyg som är till för att säkerställa införandet av funktionsblandning och ökad ekonomisk mångfald.

 

Tillämpning av De Fem Principerna

De Fem Principerna kan tillämpas i följande fall:

  1. Snabbt växande städer - De Fem Principerna kan tillämpas för att hjälpa städer som måste tillhandahålla mark, infrastruktur och offentlig service för en snabbt växande befolkning som beror på naturlig tillväxt, inflyttning från omlandet eller till och med människor som förflyttats på grund av konflikter eller katastrofer.
  2. Nya städer och tillägg till städer - De Fem Principerna kan tillämpas i nya urbana områden för att undvika att upprepa det tidigare gjorda misstagen.
  3. Stadsförnyelse och renässans - städer på nedgång kan tillämpa De Fem Principerna för vitalisering och stadsomvandlingsinitiativ.
  4. Urban förtätning - växande städer som inte har mark för att växa ytterligare kan använda De Fem Principerna för att åstadkomma en smidigare förtätningsprocess.

De Fem Principerna utgör en uppsättning kvantitativa mått som kan användas för att analysera en stadsdel. Figuren nedan ger de rekommenderade intervallen för de kvantitativa måtten (i grönt). Statistiska uppgifter på stads- eller stadsdelsnivå kan ritas in i detta diagram och utvecklingsstatusen på detta område kan visualiseras. Diagrammet i kombination med mer traditionella kriterier för hållbarhet låter intressenter att bedöma en stadsdel och peka på möjliga åtgärder för att förbättra grannskapets profil eller för att stödja offentlig diskussion om densamma.

De Fem Principernas kvatitativa mått (från rapporten).

 

Vi får återkomma med en analys av stadsdelar och planer utifrån De Fem Principernas kvantitativa mått.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Malmö, Yimby Stockholm och Yimby Uppsala.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
 0
Matthias H. (4 Maj 2015 12:18):
Ja vi hoppas och håller tummarna för att detta får riktigt genomslag i göteborgs stadsbyggnad framåt.
+1
Martin Ekdahl (5 Maj 2015 08:12):
Detta var ju ytterst intressant. På många sätt kan man se dessa fem principer som en sammanfattning av de diskussioner som förts på yimby genom åren. Konstigt att ingen artikel tidigare har skrivits om detta här på forumet.
 0
Matthias H. (5 Maj 2015 09:19):
Martin, det har tagits upp i flera diskussioner är jag säker på.
+1
Patrik Höstmad (5 Maj 2015 15:30):
Fragment av principerna har diskuterats då och då, men det har aldrig skrivis någon genomlysande text om principerna.
 0
Patrik Höstmad (5 Maj 2015 15:30):
Erratum: Milano, Italy med 17 miljoner invånare i täthetstabellen ska troligen vara Manilla på Filipinerna.
 0
Mats (5 Maj 2015 17:12):
Ganska allmänna principer som dom flesta kan ställa upp på.

Det är när det kokar ner till detaljer som det blir svårare.
+1
Patrik Höstmad (5 Maj 2015 17:37):
Framförallt är det få detaljplaner i Göteborg som är i närheten av att uppfylla kriterierna.
 0
Krister (6 Maj 2015 08:07):
Se debatten om Nya Grimmeredsstaden. I praktiken finns inte något intresse att förändra gamla invanda principer vad gäller stadsplanering.
+3
Pawel Flato (6 Maj 2015 20:06):
Tack för denna föredömligt kompakta sammanfattning av synnerligen viktiga grundprinciper.
Slående i hur hög grad dessa principer INTE har efterlevts i Sverige de senaste 70 åren.
+1
Martin Ekdahl (7 Maj 2015 07:49):
Och detta med tanke på hur ofta Sverige tjatar om att hålla sig till FN:s regler och principer.
+1
Erik P1 (8 Maj 2015 10:46):
Ja, idag står det väl alltid någon om en barnkonsekvensanalys i olika planer, till följd av FN:s direktiv?

Skulle vara väldigt intressant om nya planer alltid fick poäng utifrån UN-Habitats principer.
+2
Håkan Cullberg (5 Juni 2015 15:01):
Intressant läsning. Bra att Yimby under minst 4 år har diskuterat på detta sätt. Känns bra nu att ha varit med på den resan.
+1
Erik Westberg (6 Juni 2015 16:50):
Annars är det inte så mycket nytt under solen, deras fem principer ligger ju väldigt nära Jane Jacobs fyra.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Jane blir opera
I går 04:10 av Melvin Bowers
Uthyrningsdel
22 Oktober 13:49 av Lola Ewint
Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl