Ett bevarandeprogram för allt och därmed inget

Fåraherden – en del av bevarandeprogrammet.

På onsdag går en nyskriven del i Göteborgs bevarandeprogram upp för behandling i Byggnadsnämnden. I denna del kompletteras bevarandeprogrammet med byggnader uppförda 1955-1975. Det är intressant men samtidigt tydliggör utvidgningen ett antal av dess svagheter, vilka i praktiken omöjligör ett bevarande genom stöd i programmet.

"Moderna Göteborg Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del III – ett program för bevarande" ligger inför Byggnadsnämnden för att senare gå ut på remiss. I detta program kompletteras bevarandeprogrammets del I och II som innehåller byggnader fram till 1955 med en del III för byggnader uppförda 1955-1975. Det är inte bara byggnader medtagna utan också infrastruktur och industrier.

Programmet inleds med en längre men ändå koncis historia som sammanfattar tiden. Den är mycket intressant i sina delar för stadsälskare med intresse för stadsutveckling. Det finns även intressanta illustrationer och kartor, t.ex. en karta över införlivningarna med årtal och en från Saneringsutredningen 1961 som visar vad man ville jämna med marken – vi har facit idag.

I vissa stycken är den också förvånande ärlig:

Efter detta följer en genomgång stadsdel för stadsdel och primärområde för primärområde där de bevaransvärda objekten pekas ut med en kort historia, motivering och beskrivning. Över 150 nya objekt är upptagna i del III och flera av dem täcker hela området för det här är tiden då "enhetliga" områden planerades.

Snart finns inte en plats att sätta ner spaden utan att träffa en av bevarandeprogrammets ytor.

Trots att i princip hela centurm ligger under riksintresset och i bevarandeprogrammets två tidigare delar har det hittats ytterligare nio bevarandsvärda objekt.

Arenorna längs Skånegatan är alla en del av bevarandeprogrammet. Jan Jörnmark hade aldeles rätt när han i GT skrev att "När sedan alla andra arenor från 1960-talet är borta kommer det att finnas en unik attraktion i Göteborg: att kunna gå torrskodd genom ett utomhusmuseum bestående av världens överlägset största kollektion av antikverade arenor från efterkrigstidens gyllene årtionden."

En av svagheterna är att allt och därmed inget är med i bevarandeprogrammet. Det är helt enkelt inte möjligt att bevara allt detta som är upptaget. Det finns inte heller någon urskiljning bland alla byggnaderna, vilket gör att det är väldigt svårt att göra bedömningar utifrån programmet och "för bevarande" blir innehållslöst.

Kvarteret Hästkvarnen. Motivering: "De tre byggnaderna är tidstypiska exempel på formspråk och materialanvändning. 60:9 är ett typiskt exempel på 1960-talets parkeringsgarage kombinerat med verksamhetslokaler i sju våningar."

Programmets andra svaghet är att det inte motiverar på ett tydligt sätt varför de olika objekten ska bevaras. Ibland är det tydligt med ett "Sveriges äldsta" som väl få anses ha någon from av tyngd. Men hur värdefullt är att ett värmeverk är "Göteborgs äldsta"? Sedan har vi hela skalan via det otydliga "tidstypiskt" till "ett välbevarat exempel" (bland andra exempel?) och "representant för" (bland andra representanter?). Blicken lyfts överhuvudtaget inte från den byggnad som för stunden beskrivs för att se andra runt omkring i Göteborg eller andra i Sverige som kanske är mer bevarandesvärda.

Motivering: "Sävenäsverket är en av stadens största infrastrukturanläggningar som berättar om en kraftig uppskalning av husuppvärmningen från det enskilda rummet, till bostadshuset, grannskapet och hela staden. Göteborgs första fjärrvärmeverk."

Också orden "sammanhållet", "enhetligt", "konsekvent" och "anpassning" är mycket frekvent förekommande i motiveringarna för majoriteten av objekten. Hur mycket unikt blir det kvar av det? Hur många byggnader som har som merit att anpassa sig till terrängen kan vara bevarandesvärda? Motiveringar som "ovanligt konsekvent sammanhållet och enhetligt gestaltat bostadskomplex" slutar vid det.

Prästgårdsägen. Motivering: "Höghusen bildar tillsammans med intilliggande atriumhusområde ett ovanligt konsekvent sammanhållet och enhetligt gestaltat bostadskomplex."

Visst kan man ofta tycka att byggnaderna har de kvaliteter som omnämns, men frågan som inte besvaras i alla dessa fall är varför denna kvalitet gör att denna byggnad är värt att bevara framför andra? För som sagt, med tanke på allomfattningen kommer vi att behöva välja ur programmet vad som ska räddas eller inte.

Fd GAKO arkitektkontor. Motivering: "Byggnaden är en representant för sjuttiotalets strukturalism med visuella kvalitéer och en experimentell och lekfull karaktär."

Vad är bevarandeprogrammet rent juridiskt? Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla byggnader underhållas och vårdas så att dess utformning och dess tekniska egenskaper i huvudsak ska bevaras. Vad detta betyder i praktiken varierar från kommun till kommun, från plats till plats och från tid till tid. Ibland är inte nya takkupor tillåtna – ibland är de det. Ibland får man byta färg på huset – ibland inte. För vissa särkskilt värdefulla byggnader gäller dessutom förbud mot "förvanskning". De byggnader som finns i programmet sägs vara denna typ av byggnader. Vad som är förvanskning eller inte framgår inte av programmet. Speciellt oklart blir det i miljöer där förändringar och utbyggnader är just det som karakteriserar miljön. I dessa fall är det kanske den ständiga förändringen som borde bibehållas?

Språkskrapan med Humanisten och UB. Motivering: "Miljön berättar genom sina olika delar om ett universitetscentrums framväxt. Coordinators delar är en fortsättning på kontorets strukturalism från 1960-talet, med systematiska och lätt ombyggbara planer kombinerat med material och formspråk som anknyter till platsens arkitektur, vilket tiden nu krävde. Tävlingen om Humanisten innehöll några av de första postmoderna projekten i Sverige."

I det finstilta är programmet tydligt med att Fullmäktige inte har tagit ett definitivt bevarandebeslut över varje ingående område, inte heller om varje enskild byggnad, i programmet i sin helhet – det gäller alltså även del I och del II. Beslut om detta sker vid detaljplanering och bygglovshantering.

Det kommer förstås inte hindra bevarandegrupper för att i falsett tala om politikers och tjänstemäns förakt för kulturhistoria där de går emot sitt eget bevarandeprogram (true story). Det är kanske ett demokratiproblem att bevarandeprogrammet tack vare namnet upplevs som ett program för bevarande – när det snarare måste ses som ren inventering.

Programmet borde därför snarare kallas "Moderna Göteborg. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del III – en inventering.", för som inventering har det ett stort värde.

Vi avslutar med några ytterligare exempel från programmet.

Motivering: "Kvarterets bebyggelse är en sammanhållen miljö som under nästan ett halvt sekel dominerats av varuhuset NK. NK-huset är ett tydligt exempel på varuhusens intåg i stadskärnorna under en kort period på 1960- och 70-talen. Sedan försvann de ut i externhandelsområden."

Motivering: "Studenthusen på Repslagaregatan är ett välbevarat exempel på tidens arkitektur för kategoriboende. Bebyggelsen uppvisar en specifik utformning som är väl anpassad till topografin och intilliggande Masthuggskyrkan; hela gruppen är utformad med hänsyn till kyrkobyggnaden och anpassad för att underlätta en visuell upplevelse av denna."

Hjällboskolan från slutet av 60-talet. Motivering: "Hjällboskolan är en central och karaktärsgivande byggnad i bostadsområdet. Skolan är typisk för tiden på så sätt att den är byggd vid stråket mellan hem och centrum med en öppen skolgård och med en ambition att ha även utåtriktade samlingslokaler. Skolaulan skulle exempelvis kunna dimensioneras och utrustas för teater eller andra evenemang kvällstid. Skolan är ett exempel på ”en skola mitt i byn”, med ett bibliotek som fungerar både som stadsdelsbibliotek och skolbibliotek."

Olofshöjds studentbostadsområde. Motivering: "Området är en homogen miljö med formmässigt goda kvaliteter och ett intressant exempel på hur man i svår terräng försökte åstadkomma en kvartersliknande bebyggelse."

Motivering: "Shellmacken är en servicebyggnad med en särpräglad utformning. Arkitekturstilen är tydligt högmodernistiskt med det solfjädersformade skärmtaket som är uppburet av en 20 meter hög pylon som starkaste karaktärsdrag. Byggnaden är unik i sin form, platsritad av ett lokalt arkitektkontor, och tillhör en epok där arkitekturen snarare än bensinföretagets logotyp var central i utformningen av stationerna. Byggnaden är en representant för arkitektur kopplad till en sen fas av en expansiv period i bilismens historia."

Motivering: "Vegahemmet är ett välbevarat exempel på sextiotalets byggande och ett exempel på tidens nya idéer om specialboende för äldre. Anläggningen är karaktäristisk och dominerande i stadsbilden med sin kopparfasad."

Motivering: "Pennygången är ett för Göteborg välbevarat tidstypiskt elementbygge av experimentkaraktär, vars motsvarigheter på andra håll i staden blivit ombyggda. På grund av att ombyggnaden i Pennygången inte har varit genomgripande har karaktären i området bibehållits. Arkitekturen anpassades omsorgsfullt till platsen för att tillvarata utsikten, skapa vindskydd samt spara en del av vegetationen."

Motivering: "Volvos gamla huvudkontor uppvisar det äldsta exemplet i Sverige på kontorslandskap, en flexibel och utrymmesbesparande lösning med förebilder i Tyskland."

Kv Fåraherden. Motivering: "Bebyggelsen har en speciell bostadssocial historia och är ett exempel på tjänstebostäder för industriarbetare."