Sverigeförhandlingen I/III: Bakgrund, omfattning och tidplan

Lite i skymundan pågår arbetet med Sverigeförhandlingen, ett arbete som syftar till att ta fram underlag för ett beslut om det som kan bli en av de största infrastrukturinvesteringarna i Sveriges historia – höghastighetsbanor för järnväg. Det kommer också att påverka bostadsbyggandet och det är därför intressant att undersöka detta lite närmare. Hur är arbetet upplagt? Vilka berörs? Hur kan man påverka? Hur ser tidplanen ut? Tanken är att göra det i tre artiklar, en första del där bakgrund, omfattning och tidplan för uppdraget Sverigeförhandlingen ges, en andra del där vi tittar närmare på vad Sverigeförhandlingen kan innebära för Göteborg samt en tredje del där vi summerar föreslagna och överenskomna åtgärder. Förhoppningsvis kan detta leda till en konstruktiv diskussion om vilka åtgärder som ska prioriteras.

Sverigeförhandlingen del I. Bakgrund, omfattning och tidplan

Tanken på att bygga höghastighetsjärnväg i Sverige har funnits i flera decennier, men det var först med Alliansens utspel om det så kallade ”Sverigebygget” sommaren 2014 som politikerna på allvar ställde sig bakom planerna. Planen som då presenterades var att bygga vidare på det angreppssätt som använts i Stockholm för att säkra utbyggnaden av tunnelbanan. I korthet har detta inneburit att de kommuner och områden i och runt Stockholm som varit intresserade av att få ta del av en ny tunnelbanesträckning har bundit upp sig för att producera ett visst antal bostäder i anslutning till denna.

Idén att realisera höghastighetsbanorna på detta sätt var uppenbarligen god, för även den nya regeringen har gått vidare med frågan. Naturligtvis har man gjort mindre förändringar av uppdraget, som att döpa om initiativet till Sverigeförhandlingen och ändra omfattningen något.

Vad är Sverigeförhandlingens uppdrag?

Sverigeförhandlingen arbetar för att Sverige så snabbt som möjligt ska få sin första höghastighetsjärnväg där tågen ska kunna köra i 320 km/h. Tågen kommer att gå från Stockholm till Göteborg på två timmar och till Malmö på två och en halv. Satsningen ska leda till ökat bostadsbyggande och tillväxt i många kommuner och regioner längs den nya järnvägen. Förhandlingen har också i uppdrag att titta på en möjlig utbyggnad av järnvägen i norr.

Sträckningar för höghastighetsjärnväg som varit uppe för diskussion.

Sverigeförhandlingen tittar också på infrastrukturprojekt som ska förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i våra storstäder Malmö, Göteborg och Stockholm. I Stockholm ingår också att titta på finansieringen av Östlig förbindelse. Detta är en förhandling om medfinansiering där nyttorna står i fokus och där kommuner, regioner, städer och näringsliv kan vara med och påverka resultatet.

Exempel på vad som omfattas av Sverigeförhandlingen är:

• Nya höghastighetsjärnvägar som ska binda ihop Stockholm med Göteborg och Malmö.
• Förbättrad kollektivtrafik och annan infrastruktur i storstäderna i syfte att få fler bostäder (totalt ska det byggas 100 000 nya bostäder runt om i landet).
• Järnväg i norr – förhandlingen har i uppdrag att pröva förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige.
• Cykelåtgärder – förbättrad tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet för cyklister.
• Tittar på möjliga finansieringslösningar för en Östlig förbindelse i Stockholm.
• En lägesbeskrivning angående en ny Danmarksförbindelse. Här studeras bland annat hur man kan åstadkomma bättre landsförbindelser på den svenska och danska sidan och hur länge kapaciteten på Öresundsbron räcker till när dessa åtgärder genomförs.

Finansieringen ska komma från såväl staten, berörda kommuner och landsting, brukaravgifter samt privata investerare. En förutsättning för dessa satsningar är att de ska finansieras baserat på nyttor som till exempel ökat bostadsbyggande, arbetsmarknadsnytta, resenärsnytta, miljönytta, näringslivsnytta och social nytta. Trafikverket har i början av sommaren skickat ut så kallade regionalekonomiska analyser som ger en bild av kostnader och nyttor för aktuella sträckningsalternativ. Det är nu upp till kommunerna att ta till sig detta material och genom  förslag till medfinansiering, byggnation av bostäder, etc. göra vad man kan för att påverka det vidare arbetet i önskad riktning.

Vad är bestämt och vad är upp till förhandling?

Det är sedan tidigare bestämt att Höghastighetsbanan ska gå från Stockholm till Göteborg/Malmö via Jönköping. Sedan tidigare pågår också planering av sträckorna Göteborg-Borås och Järna-Linköping. Delen Linköping-Borås är dock inte påbörjad även om en inledande analys är gjord. För delen Jönköping-Malmö är inte någon formell planeringsprocess påbörjad, dock har ett antal olika sträckningar översiktligt diskuterats genom åren, till Malmö via Helsingborg, Hässleholm eller Växjö. Intresseföreningen Europakorridoren har varit starkt för alternativet via Helsingborg, men i början av sommaren enades region Skåne något oväntat om att förespråka alternativet via Hässleholm. Det gör att det troliga nu är en mer rak sträckning från Jönköping via Värnamo eller en något längre via Växjö. Båda dessa sträckningar kan sedan gå via Hässleholm.

En annan intressant fråga, inte minst ur ett Göteborgsperspektiv, är om banan ska dras direkt från Mölnlycke till Almedal eller via Mölndal. Politikerna i Göteborgsregionen har tydligt tagit ställning för alternativet via Mölndal men det lär krävas god argumentation, medfinansiering och nya bostäder för att ro det i land.

Studerade alternativ i Förstudie Delen Almedal - Mölnlycke.

Tidplan

2015 kommer till stor del att användas till att ta fram faktaunderlag till de förhandlingar som ska inledas i början av 2016. Här har berörda kommuner en viktig roll i att argumentera för sina önskemål. I början av sommaren 2016 kommer sedan förslag på åtgärder i storstäderna inklusive finansieringsprinciper för dessa samt förslag avseende uppdraget rörande järnvägsinfrastruktur i norra Sverige. Under 2017 görs sedan överenskommelser och tanken är sedan att överenskomna åtgärder ska ingå i den infrastrukturproposition som fastställs under 2018