Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Detaljplan för Kållered köpstad

 

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Kållered köpstad. Vi har alltså lämnat den trygga staden och gett oss ut i en kranskommuns tassemarker. Varför? Tja, även kanskommunerna behöver en bra stadsplanering om inte Göteborg och regionen ska korka igen med biltrafik. Du kan stödja vårt yttrande genom att maila Stadsbyggnadsförvaltningen på planeringsutskottet@molndal.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag torsdagen den 27:e augusti.

Du kan t.ex. skriva:

Ämne/Subject: Synpunkter på Detaljplan för Kållered köpstad (Stadsbyggnadskontoret, Mölndals Stad, Dnr 104/2014)

Hej,

Jag skriver angående Detaljplan för Kållered köpstad (Stadsbyggnadskontoret, Mölndals Stad, Dnr 104/2014). Jag instämmer i Yimby Göteborgs yttrande som bland annat ifrågasätter satsningen ur ett regionalt perspektiv, ifrågasätter den prognostiserade biltrafikökning med 30% som används som underlag och att den bara hanteras vissa i delar av planen men inte i andra.

Med vänliga hälsningar

*ditt namn*
*ev. din adress*

 

Stort tack till Daniel Andersson som med lokalkännedom kunnat bidra med historia, många detaljer om dagsläget och idéer till lösningar och till Pär Johansson bidragit med övergripande synpunkter och sammanställningen av texten. Yttrandet följer i sin helhet:

 

Yttrande över Detaljplan för Kållered köpstad

Stadsbyggnadskontoret, Mölndals Stad, Dnr 104/2014

Allmänt

Yimby Göteborg vill att det som byggs idag ska vara tät och levande blandstad som skapar en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar region. Allt som byggs och planeras i Storgöteborg tycker vi ska följa detta tänk. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska, levande stadsmiljöer - inte isolerade bostads- och handelsområden. Vi vill bygga tätt, varierat och integrerat - inte glest, likriktat och segregerat. Vi vill bryta bilberoendet och de barriärer som skapats av motortrafiklederna från 1960-talet. Vi vill att även volymhandel ska ske i närheten av de platser där invånarna lever och vistas. I föreslagen plan för förnyelse och utökning av handelsområdet Kållered köpstad talar Mölndals kommun om investeringar för "att främja gång-, cykel- och kollektivtrafik". Trots detta ligger huvudfokus i planen på ökad kapacitet för biltrafiken då planen domineras av åtgärderna i vägsystemet, framförallt "fler körfält på motorvägen och en ny direktinfart till IKEA för trafik från E6/E20 norr".

 

Synpunkter

Det aktuella planförslaget är ett tydligt exempel på exploatörsdriven planering där fastighetsägaren Ikano har varit drivande i processen. Huvuddragen är att tyngdpunkten i köpcentrumet förskjuts söderut närmare Kålleredsmotet, vilket är logiskt ur ett motorvägsbaserat billogistiskt perspektiv. Den norra delen skall inte längre användas för trafikintensiv handel enligt planen. Området förtätas med större byggyta genom att parkering läggs under byggnaderna som kommer stå på pelare och genom att byggnaderna blir högre. IKEA bygger ett nytt varuhus norr om det nuvarande. Dessvärre innebär placeringen av entréerna på IKEA att gående från stationen måste gå förbi hela IKEA-varuhuset för att komma till entrén. Planen främjar alltså inte tillgången för gående.

IKEA förläggs i blått till områdets norra del.

 

Liten potential att bryta bilberoendet

Utbyggnaden av motorvägen mellan Mölndal och Kållered 1963 lade grunden för Kållereds moderna utveckling. Kålleredsmotet, som ligger i ortens sydkant, blev det nya de-facto-navet i samhället. Verksamheter etablerades i området mellan järnvägen och motorvägen. När dubbelspåret byggdes 1992 togs Labackavägens plankorsning bort och ersattes med en underfart för enbart gående och cyklister, vilket förstärkte uppdelningen av orten i två delar och försvagade läget för ortens centrum. Samtidigt möjliggjorde dubbelspåret pendeltågstrafik, vars station har en stärkande effekt på centrumet.

Idag har liknande biltillvända köpcentrum tappat sin forna glans och utmanas av mer urbant placerade köpcentrum, såsom Allum, Frölunda torg och den pågående expansionen av Mölndals centrum. I planen hävdas att ”Området ligger strategiskt och genom utveckling av lösningar för gång-, cykel- och kollektivtrafik kommer det finnas goda förutsättningar att ta sig till platsen utan bil […]”. I termer av att bygga gångvänligt och blandstadsmässigt ser vi liten potential i området. Befolkningen i Kållered är alldeles för liten som underlag till ett köpcentrum av denna storlek. I ett regionalt perspektiv är satsningen på Kållered köpstad ytterst tveksam eftersom det antagligen är bättre att fokusera på utvecklingen i Mölndals bro och Forsåkersområdet, Frölunda torg och att smälta samman Kungsmässan med stadskärnan i Kungsbacka.

 

Tillgänglighet för gående

För gående är Labackavägen mellan östra och västra Kållered, som också passerar stationen, det centrala stråket i Kållered. Hit borde affärer koncentreras istället för till södra delen av området. I synnerhet gäller det livsmedelsaffär som är den de flesta besöker oftast och har mycket att bära från. Ett strategiskt läge för den vore nära stationen. Med en avfart från motorvägen till Labackavägen skulle läget fungera även för bilister.

Idag är E6 och järnvägen barriärer i området. En ny GC-bro vid Bangårdsvägens södra ände kunde minska barriäreffekten och erbjuda en genare gångväg mellan stationen och det planerade köpcentrumet. Tillgängligheten till verksamheterna längs Bangårdsvägens södra del skulle också öka.

 

Ökande biltrafik ifrågasatt

Trafikutredningen bygger på antaganden om ökad trafik: ”För det övergripande vägnätet, visar Trafikverkets prognoser att dygnstrafikflödet på E6/E20 skulle kunna öka med cirka 30% fram till 2035”. Vi ställer oss frågande till hur detta går ihop med exempelvis Trafikverkets klimatmål och Göteborgs trafikstrategi som bygger på att biltrafiken inte skall öka. Dessutom verkar Trafikverkets trafikprognos inte vara realistisk med tanke på att dagens fyrfiliga motorväg redan nått kapacitetstaket under rusningstrafiken. Prognosen förutsätter att motorvägen breddas till sex körfält mellan Kållered och Lindome. Det i sin tur medför att bron i Kålleredsmotet måste förlängas vilket är ett stort projekt som kompliceras av det begränsade utrymmet och att det måste utföras samtidigt som trafiken fortgår.

Trafikverkets prognoser för biltrafikens utveckling har slagit fel sedan 1990-talet (källa: Christer Ljungberg, Trivector)

 

Trafiksystemets kapacitet dimensioneras efter den högsta belastningen som är på lördagar vid lönehelg. Skillnaden i trafik mellan olika dagar är stor. Stor vikt läggs i planförslaget på förstärkningar av (bil)trafikkapaciteten. Fler körfält på en del ställen är diskutabelt då det riskerar att förstärka ledens barriäreffekt. I synnerhet är det viktigt att passagen för gående och cyklister över Ekenleden vid Labackavägen är attraktiv och säker. Vi anser att en cirkulationsplats (som borde kunna klara sig med två körfält) är bättre än signalreglerad korsning.

En ny bro som breddning av den befintliga i Kålleredsmotet, som planförslaget föreslår, riskerar att vara bortkastade pengar då den snart måste rivas om motorvägen skall breddas. Om motorvägen inte breddas, är det å andra sidan tveksamt om de trafikmängder som trafikutredningen bygger på kan uppnås, och de föreslagna utbyggnaderna av vägsystemet kan delvis vara omotiverade.

 

Betalparkering

Planförslaget innehåller skrivningar om parkeringsnorm och hur den förutsätter investeringar i GC-stråk och kollektivtrafik för att kunna hållas. De senare kraven är rimliga ur tillgänglighetsperspektiv, men ingen parkeringsnorm behövs. Parkeringar bygger säkert fastighetsägaren även utan krav. Kräv däremot betalparkering så att finansiering av vägar (via exploateringsbidrag) och parkering under hus inte skall belasta icke bilburna kunder.

 

Buller

I planen redogörs för bullersituationen på fastigheter väster om planområdet, däremot nämns inget om situationen för fastigheter öster om området. Över området nedanför Kållereds kyrka ligger idag en bullermatta. Dalgångens form med relativt branta sluttningar runtom förstärker troligen problemet. Det skulle behöva göras en analys för hur bullersituationen i dalgången i sin helhet kan göras bra. Det skrivs exempelvis om bullerplank väster om Ekenleden; där måste det tas i beaktande att ljudet inte onödigtvis reflekteras över till de boende öster om E6.

 

Kålleredsmotet

Motet har en ganska inträngd utformning i vad som utgör "passet" mellan Sagsjön (avvattnas söderut) och Hedbäcken-Kålleredsbäcken (avvattnas norrut). Gamla riksvägen, Västkustbanan och Kungsbackaleden passerar här genom ett nålsöga. Utformningen av motet har varit i stort sett oförändrad sedan det öppnades. Den generella trafikökningen har parerats genom att Torrekullamotet och Lindomemotet öppnats. Eventuellt kan kapaciteten ökas genom att stoppa korsande trafik på bron och bygga två cirkulationsplatser på brons båda sidor (vid Äpplekullevägen respektive Sagsjövägen). Situationen för GC-trafiken är idag oacceptabel. Det saknas cykelbana helt genom motet. Kanske kan en ny cykelbana utföras som en separat bro. Det är viktigt att också stråket längs Gamla riksvägen får en sammanhängande cykelbana då det utgör en viktig länk mellan Kållered och Lindome-Anneberg-Kungsbacka.

Skiss på trafiklösning för Kålleredsmotet. Rött är GC-bana. Lila är spärrområde/refug/barriär. Även turkost är någon slags spärrområde, men kan vara överkörningsbart för exempelvis lastbilar till och från Jehander (bergtäkt).

 

Kållereds framtid

För de boende i Kållered och Lindome som inte vill använda bil vore det rimligen bättre att lägga ner köpcentrumet och satsa på att utveckla centrumen från 70-talet och förstärka deras koppling mot pendeltågsstationerna. Verkligheten är dock den att orterna till stor del baseras på bilkörning, så en sådan prioritering kan framstå som verklighetsfrånvänd. Men någonstans måste kommunen börja för att nå en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling. Vägkopplingen som gjordes runt 1980 av Östra Lindomevägen till Kålleredsmotet inte särskilt lyckad ur stadsbyggnadssynpunkt. Den fungerar som en matarled i SCAFT-anda som matar biltrafiken till östra Kållered, östra Lindome och Hällesåker utifrån. Det kan ha sina poänger i att minska störningar från biltrafiken inne i samhällena, men konsekvensen i bilbaserade samhällen blir samtidigt att de äldre centrumen tappar i kraft och att köpcentrumet vid Kålleredsmotet istället har växt.

Arbetstillfällen i köpcentrumet framförs som argument i planen. Dock torde det främst röra sig om att handel flyttas mellan olika platser, så den sammanvägda effekten över regionen borde bli begränsad. Om något, kan det antas att en större andel försäljning i mer personaltäta mindre butiker skulle ge större sysselsättningseffekt. Stora kedjebutiker kan vara bra för kunder som vill ha låga priser, men gynnar inte nödvändigtvis sysselsättningen. Handel i närheten av andra arbetsplatser, exempelvis i stadskärnan, har här en fördel genom att fler kunder kan handla under vardagar. De verksamheter som planeras ta över i norra delen av området skulle i detta avseende kunna fungera som kundunderlag på vardagar för köpcentrumet. Potentialen minskar dock då IKEA-varuhuset ligger mellan och förlänger gångsträckan.

En avstängning av Östra Lindomevägens koppling mot Kålleredsmotet skulle förstärka orternas centrum. Kålleredsmotet skulle avlastas. De värdefulla kultur- och naturmiljöerna i Livered, alldeles intill vägen skulle öka i kvalitet då bullret minskar och ges förutsättningar att kunna utvecklas och kanske vidgas söderut. Konditorivägen, där det finns ett äldre lokalt kluster av verksamhet, kunde samtidigt öppnas för genomfart. Konsekvensen skulle bli att biltrafiken ökade en del på Streteredsvägen-Gamla riksvägen i Kållered och Industrivägen-Spårhagavägen i Lindome, men det är hanterbart. Ett större problem är att det skulle öka belastningen på Kungsbackaleden mellan Lindome och Kållered; en sträcka som redan idag nått kapacitetsgränsen under högtrafik.

Kållereds centrum idag.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter