Yttrande över Program för Fixfabrikområdet

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Program för Fixfabrikområdet. Trots mycket bra övergripande ambitioner om blandstad i den skrivna texten så landar förslagskartan i låg täthet och uppdelning av funktioner. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast den 25:e augusti.

Du kan t.ex. skriva:

Illustration.

Fyra delområden med olika innehåll. 1. "Fabriksområdet" med fokus på bostäder. 2. "Stadsgatan" med fokus på handel och kontor. 3. Parken. 4. Vagnhallen.

Yttrandet är ett resultat av två diskussioner i Facebookgruppen som hittas här och här (kräver FB-konto och inloggning). Speciellt tack till Pär Johansson för sammanställandet och skrivandet. Yttrandet följer i sin helhet.

Yttrande över Program för Fixfabrikområdet

Diarienummer SBK: BN0428/13

Yimby Göteborg ser positivt på planens intentioner att bygga ihop Kungsladugård-Majorna-Sandarna-Klippan med nya stråk att röra sig på och med ny blandad stadsbebyggelse. Dessvärre svarar programförslaget inte alls upp mot de goda intentioner som presenteras på programsamrådets framsida. Programmet presenterar inte en blandad stad med blandad bebyggelse. Området riskerar att bli ytterligare en funktionsseparerad enklav i staden. Områdets boendetäthet är cirka 55 boende/ha vilket är på tok för lågt för att kunna försörja verksamheterna i området. Vi har följande synpunkter.

Synpunkter

Området Fixfabriken klarar av en exploatering i samma stil som har gjorts i området Kvillebäcken i Lundby. Antalet bostäder bör kunna ökas radikalt för att svara upp mot UN-Habitats rekommendation om 150-450 boende/ha. Dessutom bör åtminstone 40 % av golvytan i varje stadsdel vara till för verksamheter där monofunktionella kvarter ska täcka mindre än 10 % av marken i alla stadsdelar. Dessa principer bör tas hänsyn till i det vidare arbetet med programmet för Fixfabriken.

Funktionsseparerad enklav

"Programmet innehåller olika delområden; Stadsgatan, Vagnhallen, Fabriksområdet och Parken, som var och en på sitt sätt bidrar till att göra denna del av staden mer levande och attraktiv." Denna skrivning visar med all tydlighet att intentionen i programmet inte är att bygga en blandad stad utan här delas staden in i olika områden med mycket olika inriktning.

I programkartan specificeras ”Ny bebyggelse. Blandstad med huvudsak bostäder.” På illustrationskartan står det bara bostäder med någon förskola insprängd. Detta är inte blandstad. Jämför kartan med skrivningen på förstasidan: ”Levande blandstad får vi genom att blanda boende och verksamheter och gärna äldre och nyare byggnader. Då får vi en mer varierad stad och fler intressanta mötesplatser, både för boende och besökare”. Dessutom ska studentbostäder och små lägenheter placeras längs med ”Stadsgatan” vilket riskerar att försvåra en social blandning i området.

Längs med Oskarsleden riskerar en barriär att byggas upp där alla handels- och kontorsverksamheter placeras. Effekten riskerar att bli lika olycklig som barriären ”Glasiären” längs med Hjalmar Brantingsgatan vid Kvillebäcken. Yimby är ytterst kritisk till liknande lösningar och vi anser att programmet inte ska dela upp bostäder och verksamheter i så skilda lokaliseringar som gjorts, om intentionen är blandstad. Se bifogat förslag för kvarter med verksamheter och bostäder ut mot Karl Johansgatan.

Skiss över lämplig utformning av kvarter mellan Karl Johansgatan och Oskarsleden. (Ill. Jesper Hallén)

Fler bostäder

De högsta byggnaderna föreslås bli 6-8 våningar medan en avtrappning sker mot parken med byggnader på 3-5 våningar. Runt parken kan med fördel högre hus anläggas. Jämför Kvillebäcken med sina 10 våningar mot parken vid ån. 1000 bostäder ger ett välbehövligt tillskott i staden men är knappast att utnyttja områdets potential till fullo. Med 1,2 boende/lägenhet blir det 1200 boende i området. Med tanke på programområdets storlek på cirka 218 000 m2 blir boendetätheten modesta 55 boende/ha vilket är drygt en tredjedel av UN habitats miniminivå.

Oskarsleden

Leden bör integreras i programområdet. Det räcker inte att tillskapa nya passager under leden för att minska ledens barriärverkan. Här måste ett helhetsgrepp tas med mål att boulevardisera leden.

Dialogprocessen

Det är positivt att staden provar nya sätt att ta in åsikter från boende i området i ett tidigt planeringsskede. Dessvärre är enkätundersökningen undermålig då del baseras på 105 personer som råkat befinna sig på platsen (förutom 18 som svarade via webben, varav 16 var skateboardåkare på området). Svaren har inkommit på en enkät med extremt vaga frågor och extremt lite information om begränsningar och förutsättningar.

Utvärdering av typexempel

Kvartersstaden är den som får sämst betyg för "blandstad", med kommentarerna ”Tydligaste stråket kopplat till torget – kan gynna torget” och ”Antydan till zonering bostäder/ verksamheter”. Vi ställer oss frågande till varför utvärderingen antyder att kvartersstrukturen per automatik ger en zonering för bostäder respektive verksamheter. Vi är också kritiska till varför det måste finnas ett torg och varför det därför är en tungt vägande faktor för huruvida det är blandstad eller inte att man forslar människor till torget.

Utvärderingen verkar helt utgå från helikopterperspektivet när man utvärderar exempeltyperna. Kvartersstad får även lågt betyg i flexibilitet, eftersom man inte är flexibel att använda olika hustyper. Detta väger tydligen tyngre i frågan än att användningsområdet för husen är flexibelt. Kvartersstad får även lågt i "repetition/skala", vilket är naturligt om man utgår från helikopterperspektivet. Det är ju repetitivt om man tittar uppifrån, men i gatunivå, eller "den mänskliga skalan", så är det naturligtvis mer intressant att bottenvåningarna och gatumiljön är varierande.