Utskrift från gbg.yimby.se
....

Det var en gång en stad ...en gångvänlig stad

 
Anna Berlin som är trafikplanerare på Trafikkontoret i Göteborg har skrivt en intressant text i Trafiktekniska föreningens tidskrift Reflexen. Artiklen handlar om stadsplanering, trafikplanering och gångvänlighet. Vi glada att kunna återpublicera den i det följande. Trevlig läsning!

I stort sett alla byar och städer har någon gång varit planerad utefter principen om den gångvänliga staden – helt enkelt för att det var apostlahästarna som var det naturliga fortskaffningsmedlet då byn/staden växte fram. Ända fram till början/mitten av 1900-talet fick dessa urgamla ideal inom stadsplaneringen råda. Idag ser städerna, eller delar av dessa, ut på andra sätt och är baserade på andra ideal. Den moderna stadsplaneringen handlar i mångt och mycket om att faktiskt ”hitta tillbaka” till den gångvänliga stadens ideal. Hur gör vi det?

Strukturerna består

Städer växer snabbt! Tittar man exempelvis på en stadskarta över Göteborg från början av 1800-talet utgör staden en yta på ca 1-1,5 km i diameter. Idag har staden en mer eller mindre sammanhängande exploatering på 2-3 mil. Mycket liten del av det kan klassas som tät blandstad. Men det som fascinerar är att man idag kan ta en stadskarta över City från 1600-talet då staden grundades och fortfarande orientera sig. Stråken består även om trafikslagen och nyttjandet av gaturummet förändras! Det är därför det är så viktigt att planera för stråken och den sammanhängande stadsväven för det är det som kommer att bestå.

Göteborg 1809.

 

Att ta lärdom av historien

Varje epok i historien har kommit med nya ideal och värderingar, vilka även avspeglas i stadsplaneringen. Så länge byar och städer växte fram på de gåendes villkor upprätthölls en finmaskighet i gatustrukturen. Alla vardagliga funktioner var tvungna att kunna nås inom en liten, gångnära, radie och således fick städerna hög densitet och bostäder blandades med butiker och andra verksamheter. Med bilismens intåg gavs det helt andra möjligheter att planera staden. Plötsligt kunde man färdas snabbt och över långa sträckor. Sanitära problem som fanns i de täta städerna kunde nu hanteras i och med att människorna inte behövde bo så tätt. Dessutom hämmade ju den täta gatustrukturen bilarnas förträfflighet i form av att färdas snabbt.

Den ökande bilismen visade snabbt sina negativa sidor i form av köer, avgaser och olyckor. Istället för att låta biltrafiken anpassa sig till staden så fick staden anpassa sig till bilismen och de nya idealen. Man började separera trafikslagen liksom man separerade boende och verksamheter. Bilen gjorde det möjligt!

I de nya bostadsområdena kunde barnen leka och lära sig cykla på helt bilfria gårdar. Lägenheterna var ljusa och luftiga och för det mesta placerade utan nära insyn från någon annan lägenhet. Många gånger var byggnaderna i sig fristående konstprojekt och inte en integrerad del i en stad.

Vad var då nackdelen med detta nya – det som först hade uppfattats så sunt? Ja, förutom de uppenbara negativa effekterna som ökad biltrafik för med sig (klimatpåverkan – lokal och global, trängsel, olyckor m.m.) så glesade det också ut staden. Densiteten minskade och med det minskade kundunderlaget till butiker och andra verksamheter. Vi hade kommit in i en spiral där bilberoende göder separering av samhällsfunktioner (externhandel) som i sin tur ökar bilberoendet ytterligare.

 

Den gångvänliga staden

I den gångvänliga staden är gatustrukturen sammanhängande, logisk och orienterbar, gen, tillgänglig och flexibel.

Gångvänliga gator är ett system med många möjligheter och där det hela tiden finns en fortsättning. Du ska aldrig behöva gå tillbaka utan ett stråk ska alltid leda vidare till en ny korsningspunkt med nya möjligheter till vägval. Som promenerande människa är vi känsliga eftersom vi tar oss fram med egen muskelkraft. Ser vi att gatan innebär en omväg, att den blockeras, blir allt för jobbig på grund av topografin eller är för tråkig så väljer vi troligtvis en annan väg eller ett annat färdmedel nästa gång. Vill vi planera den hållbara staden måste vi göra det utifrån de gåendes villkor och strukturerna för den gångbara staden betyder inte att det är dåligt för övriga trafikslag, tvärt om. Samma strukturer kan innehålla olika färdmedel under olika epoker.

Paris och New York är båda exempel på gångvänliga städer. Båda har en finmaskig gatustruktur som är sammanhängande. 

 

Den gångvänliga stadens principer:

  • Sammanhängande.
  • Många möjligheter, vägen ska alltid fortsätta framåt – inga återvändsgator.
  • Logisk och orienterbar.
  • Gen, minsta motståndets lag.

 

Planera staden

Idag tror vi oss vara klokare (precis som alla före oss har trott!?) och vill nu återigen bygga tätt och återskapa blandstaden. Tät blandstad – detta mantra som idag genomsyrar all stadsplanering, åtminstone i de större städerna. De flesta nya strategiska dokument och politiska mål som berör stadsplanering handlar om att det ska vara bra och framkomligt för gång och cykel, vi ska finna lösningar mot buller och andra emissioner alstrade av biltrafiken, vi ska skapa bra affärslägen och ha ett effektivt markutnyttjande.

Jo men visst, det är kanske inte helt fel. Den nya planeringen bygger helt och hållet på den gångvänliga stadens principer (som ju trots allt fungerat empiriskt under tusentals år) och de sanitära problem man upplevde i städerna förr i tiden kan vi hantera med dagens teknik. Vi har idag möjlighet att återigen bo tätt.

Dagens planerare har ofta som uppgift att bygga samman olika delar av staden – förtäta staden. Således har vi nu möjlighet att knyta ihop grundstrukturen. Gör vi det efter den gångvänliga stadens principer kommer vi att premiera levande stadsliv och hållbart resande.

 

Dagens planerare har ofta som uppgift att bygga samman olika delar av staden vilket ger möjlighet att knyta ihop grundstrukturen så att den främjar levande stadsliv och hållbart resande.

 

Det finns ofta en bra grundstruktur i staden att bygga vidare på. Har man tur finns det dessutom gamla stadsplaner som kan förklara hur det var tänkt att redan utbyggda delar skulle hänga ihop med varandra. Det är också nu det är viktigt att zooma ut och se stadens mönster i ett större perspektiv. Vi måste blicka långt utanför vårt projektområde, kanske upp mot 1 km.

Exempel på ett område där man vill förtäta. Om man zoomar ut ser man att det i framtiden skulle kunna vara möjligt att skapa en kvartersstruktur som bättre skulle kunna främja stadslivet. Grov principskiss.

Förtätning i dagsläget skulle då kunna se ut som skissat i bilden nederst.  (Källa: Grundkarta från Göteborg Stads MapInfo-databas. Överlagrat utbyggnadsförslag - Lukas Memborn.)

 

Idag har vi tillgång till moderna verktyg för att analysera gatustrukturen. Nedan visas exempel från Göteborg där man använd Space Syntax för att analysera ett utbyggnadsområde. I kombination med andra verktyg och goda kunskaper kring trafikplanering och bebyggelseplanering kan vi tillsammans skapa en gångbar stad!

Space Syntax-metoden visar hur väl varje enskild gata integreras i gatustrukturen. Ju rödare desto mer integrerad = desto bättre ur ett fotgängarperspektiv. Metoden är effektiv om man vill analysera potentialen i dagens gatunät eller om man önskar analysera olika strukturer i nya exploateringsområden. Bilderna visar hur Göteborgs centrala delar ser ut idag och exempel på hur bl.a. Gullbergsvassområdet skulle kunna integreras i den befintliga staden. (Källa: Frihamnen och Backaplan – stadsbyggnadsanalys och planrekommendationer, Göteborgs Stad och Spacescape)

Gör så här

  • Tänk långsiktigt! Strukturer består – innehållet förändras.
  • Zooma ut.
  • Lär av gamla stadsplaner.
  • Bygg upp gatustrukturen utifrån den gångvänliga stadens principer.
  • Stadsplanera! Arbeta tillsammans. Integrera trafikplanering med bebyggelseplanering.
  • Använd de verktyg som finns.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+2
Jens Ekengren (10 September 2015 09:38):
Heja! Nu gäller det "bara" att omsätta i praktiken :)
+1
Matthias H. (10 September 2015 11:50):
Spännande och som Jens säger, detta vill vi se på riktigt nu också.
 0
David Nylund (12 September 2015 20:22):
Intressant! Ett problem jag upplever att vi kämpar emot (i alla fall i Stockholm) är att stadsplanerarna är maniskt rädda för genomfartstrafik, särskilt s.k. smittrafik. Därför planerar de medvetet inte för en väv, utan de anlägger enklaver som man svårligen ska kunna ta sig igenom med bil, varvid de förstör väven även för gående och cyklister.

Därefter försöker de få det att se ut som stad, men bara inom enklaven.
 0
Patrik Höstmad (12 September 2015 22:41):
Jo det är ungefär samma i Göteborg. Förutom vissa huvudgator så planeras genomfartstrafik bort. Huvudgatorna blir starka stråk men, resten väldigt svaga och inte sällan utan verksamhetslokaler. Den senaste planen för Norra Nasthugget har en (orationell) väv men bara för GC. För biltrafiken är området indelat i fyra utifrånmarade jättekvarter som inte ska ha genomfartstrafik.
 0
Hans H (13 September 2015 17:51):
Mycket bra artikel. =)

Ja, ska man förtäta och samtidigt bygga en bra stad så måste man skissa upp en övergripande struktur som man sedan följer när man bygger nytt. Och den övergripande strukturen består då främst av gator och stråk. Sedan får dagens detaljplaner gälla fram tills dess att byggnader rivs, men därefter får man göra om detaljplanerna så att de följer den nya övergripande strukturen.

Vilken form den övergripande strukturen har bestämmer hur väl dagens byggnader kan passa in i framtidens stadsplan. Är planen att så småningom få en stadsplan med klassisk kvartersstad i 1800-talsstil, så blir det svårt att behålla annat än delar av ett område som Pennygången.

Men det finns andra fungerande stadsstrukturer som är täta och mysiga. Gör man en stadsplan i medeltida stil (som exempelvis Gamla Stan i Stockholm), där ingen gata är för smal och all mark är möjlig att bebygga så går det att få till en fungerande och mysig stad även i Pennygången utan betydande rivningar. För att klara av att uppfylla "den gångvänliga stadens principer" så bör man i en medleltidsstadsväv även ha ett par långa tydliga stråk som går genom staden, iom att en medeltidsstad annars bildar ett gytter av gator som är svåra att navigera genom om man ska gå, cykla eller åka längre sträckor.

Jag gillar väl egentligen 1800-talsstaden bättre i princip, eftersom det är lättare att ta sig fram där och den är bättre på att korta ner avstånd i staden. Men det vore en skam om vi aldrig mer skulle få se en stadsdel eller ett samhälle uppföras i stil med Visby, Gamla Stan eller Bohuslänska fiskelägen, eftersom det är uppskattade strukturer och trivsamma platser. Och det är som sagt en stadsplaneringsstil som går att införa utan att man behöver göra allt för stora ingrepp i befintlig bebyggelse, och har därmed element som även är rationella ur ett ekonomiskt perspektiv.

(Och för tydlighetens skull pratar jag om stadsvävens struktur och inte hur husen ser ut.)
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter