Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Stigbergsliden och Kjellmansgatan

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Bostäder inom kvarteret Klåvestenen. Det är bra att förtätning sker i de luckor som finns men planen och utformningen lämnar en del att önska. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast tisdag den 6:e oktober.

Du kan t.ex. skriva:

Illustrationsritning med en byggnad mot Stigbergsliden och två mot Kjellmansgatan.

Planbeskrivningen uppehåller sig mycket vid hur byggnaden påverkar upplevelsen av Masthuggskrykan från långa avstånd.

...däremot berskrivs påverkan och utformningen av gaturummen knapphänt. Detta är den enda illustration som finns över bebyggelsen mot Stigbergsliden.

Bebyggelsen vid Kjellmansgatan. Detta är det närmaste vi kommer en känsla för hur byggnaderna kommer att upplevas från gatuplan.

Göteborgs översiktsplan beskriver ordagrant  att

Yttrandet är ett resultat av diskussioner och skrivade på forumet. Speciellt tack till Anton Olsson för stora delar av skrivandet. Yttradet följer i sin helhet.

Yttrande över Detaljplan för Bostäder inom kvarteret Klåvestenen

Diarienummer SBK: BN0627/05

Allmänt

Yimby Göteborg är överlag mycket positiva till planens ambitioner om förtätning och urbanisering vid Masthuggsberget, som med sin relativa gleshet bryter av de stadsmässiga kopplingarna mellan Majorna och innerstaden. Att våga förtäta trots viss förlorad utsikt och vegetation är föredömligt. Eftersom somliga föredrar urban framför naturlik karaktär på stadsmiljön är det inte självklart att en skymd bit av Masthuggsberget sammantaget blir något negativt i allmänhetens ögon.

På ett par punkter finner vi dock att planen kan förbättras. Vi tycker exempelvis att ännu en huskropp kan uppföras längs den nya trappan i väster, att bebyggelsen på Kjellmansgatan ska krävas på verksamhetslokaler i bottenvåningen samt att densamma kan gestaltas intressantare och mer varierat.

Kjellmansgatan

Vi anser att det för stadslivets, trygghetens samt de urbana kopplingarnas skull bör ställas krav på att husens bottenvåningar ska innehålla verksamhetslokaler, eller åtminstone vara förberedda för sådana. Det kan möjligen hävdas att verksamheter ej bär sig i detta läge, men då husen kommer stå i avsevärd tid och svårigheten att bedöma exploatering och behov på lång sikt är mycket stor, är det tillrådligt att hålla strukturen så flexibel som möjligt. Framgent finns ytterligare förtätningsmöjligheter i direkt anslutning längre upp på gatan. En god plats torde även finnas direkt i väst (se nedan). För att kompensera för minskad bostadsyta samt eventuellt lägre intäkter för exploatören kan våningstalet ökas. Detta skulle på avstånd visserligen skymma Masthuggskyrkan ytterligare något, men vi menar att siktlinjer i detta fall ej kan prioriteras högst.

Gestaltningen bör som nämnts förbättras, inte minst för att öka acceptansen hos dem som eventuellt har invändningar mot den här sortens förändringar. Arkitekturen ser torftig ut och ingen variation återfinns. Uttrycket har särskilt låg attraktionskraft på de som färdas långsamt – dvs. fotgängare – och saken blir inte bättre om även verksamheter saknas. Som fotomontagen visar kommer bebyggelsen att synas på långt håll och här gör fyrkantigheten, enhetligheten och bristen på dekoration att den delvis kommer likna den intilliggande Masthuggsterassen. För en attraktiv gatubild är variation det som ger mest ”pang för pengarna” och enkla metoder för att åstadkomma detta vore att åtminstone ge lamellerna olika färgsättning och material. Även variation i våningstal ger dynamik i stadsrummet.

Vad gäller glipan mellan lamellerna ser inte Yimby denna som meningsfull och anser att den bör slutas, vilket ger mer bostadsyta, trygghet och distinktion mellan privat och offentligt.

Stigbergsliden

Planbeskrivning anger att ny bebyggelse inte får placeras i liv med den äldre byggnaden utan indraget från gatan så att den äldre byggnaden fortsatt kan vara tydlig och framträdande utmed Stigbergsliden. Men i vissa illustrationer ligger byggnaderna i liv. Vi anser att det nya huset vid Stigbergsliden bör placeras i liv med Sjömanshuset. Det är viktigt att byggnaden får en så urban anknytning som möjligt och genom en tillbakadragen placering minskar möjligheterna till integrering i stadslivet. En sådan placering signalerar att byggnaden egentligen är ett ovälkommet tillskott i staden och visar överdriven respekt för Sjömanshuset, som gott och väl kommer synas ändå. Dessutom ger kontrasten mellan gammalt och nytt samt lågt och högt en intressant gatubild.

Kopplingar Stigbergsliden - Kjellmansgatan

Vi är mycket positiv till den nya trappan i planområdets västra del som kopplar ihop Stigbergsliden och Kjellmansgatan. I skisserna är denna trappa smal och gör några serpentinsvängar som skapar onödiga omvägar. Kortaste vägen är speciellt viktigt för gångtrafikanter. Vi ser gärna att denna gångväg/trappa görs bredare och rakare snarare än att den blir en undanskymd passage för de närmast sörjande. Trapporna vid Övre Majorsgatan och Övre Djupedalsgatan mellan Linnégatan och Nordhemsgatan och trappan från Vämlandsgatan/Fjärde Långgatan upp till Oscar Fredriksskolan kan användas som inspiration.

Med inspiration från Övre Majorsgatan och Övre Djupedalsgatan kan det även motiveras att det borde byggas längs med trappan (se mörkrött tillägg i figur nedan). Gångvägen kommer bli tryggare med en upplyst fasad och potentiella ögon från fönster istället för en mörk skog. Positivt är fler bostäder och en mer sluten gård där mindre av Stigbergslidens spårvagnsbuller når "innergården" och bostäderna.

En rak bred dragning av trappan och vårt förslag med ytterligare byggnation i mörkrött.

Gångvägen från S:t Johanneskyrkan upp till Kjellmansgatan mynnar i dagsläget mitt för trappan på andra sidan gatan som går upp till Masthuggskyrkan. Detta är ett frekventerat grönt promenadstråk för boende vid Långgatorna. När den gångvägen bryts av den nya bebyggelsen och flyttas längre österut skapas en ordentlig omväg och kopplingen upp till Masthuggskyrkan blir svagare. En idé som gynnar gångtrafikanter vore att bibehålla ungefär dagens sträckning genom att öppna en generös portal genom byggnaden (vilket exploateringsmässigt kan kompenseras med högre höjd och att bygga i öppningen mellan lamellerna som nämnts ovan).

Överlag är trottoarerna på Kjellmansgatan smala och bitvis mycket smala och bilfilerna mycket breda. Även om gaturummets utformning inte regleras i planen så vill vi skicka med att det är det viktigt att trafikkontoret omdanar gaturummet längs hela Kjellmansgatan enligt trafikstrategin i samband med att detaljplanens byggnader uppförs.

Smala trottoarer och breda bilfiler längs Kjellmansgatan.

Omgivning och framtid

Planen har i många delar karaktären av frimärksplanering där möjligheter för framtida utbyggnad och förtätning inte diskuteras ingående - om en alls. Hur ska detta tillägg ingå i en urban helhet? Hur ska gaturummet längs Kjellmansgatan i förlängningen kunna göras attraktivt och vitalt?

Direkt väster om detaljplaneområdet, på andra sidan Kjellmangatan, finns en utskjutande bergplatå som är otillgänglig och som få / ingen använder. De välbesökta utsiktsplatserna ligger högre upp. Vi bifogar en skiss om hur denna platå skulle kunna bebyggas med byggnader som genom viss sprängning når Kjellmansgatans gatuplan. Verksamhetslokaler och bostäder i detta kvarter skulle kunna skapa ett urbant stråk som sträcker sig upp till den aktuella detaljplanen. Det är viktigt att detaljplanen dels inte för hindrar denna typ av framtida utveckling och dels tar höjd för att kunna svara mot förändringar i framtiden (t.ex. säkerställa att verksamhetslokaler är möjliga för framtida behov).

Skiss på framtida utveckling av "bergsplatån".

Illustrationer

I den aktuella planen finns illustrationer från helikopter- och drönareperspektiv och ingen en från gatuplan. Byggnaden i Stigbergsliden är inte ens illustrerad med en flygillustration där anslutningen till gatan syns. Miljöerna som skapas kommer framförallt upplevas, beskådas och användas från gatuplanet och mer sällan från en helikopter. Vi gärna ser fler illustrationsritningar från gatuplanet i denna och framtida detaljplaner så att förståelsen för stadsrummet ökar och därmed möjligheten att ge konstruktiv kritik ökar.