Politisk tydlighet i Byggnadsnämnden

Vi ser mycket positivt på detta programförslag, som ligger helt i linje med den nya inriktningen för stadsbyggandet. Vi förutsätter att ambitionerna med tät och yteffektiv exploatering, tydliga kvartersstrukturer och bottenvåningar med stort lokalinnehåll behålls och förstärks i det fortsatta planarbetet. Vi ser också mycket positivt på det omfattande och lyhörda arbete med medborgardialoger som genomförts inom ramen för programarbetet.

Vi ser mycket positivt på planens ambitioner att skapa levande och funktionellt integrerade stadsmiljöer som kompletterar och förstärker stadsstrukturen i området. Detta stämmer väl överens med den nya inriktningen för stadsbyggandet. Planen hanterar de topografiska utmaningarna i området på ett skickligt sätt utan att göra avkall på urbana kvaliteter. Vi ser gärna att förvaltningen använder sig av denna plan som en förebild för framtida stadsutveckling i områden med komplicerad topografi.

Vi ser mycket positivt på de förändringar som gjorts i förslaget till detaljplan. Det ligger nu mer i linje med stadens nya inriktning för stadsbyggandet, både vad gäller täthet, kvartersstruktur, yteffektivitet och lokalyta i gatuplan.

Vi ser positivt på en förtätning i området och på den aktuella platsen. Radhusen ovanpå P-däcket är också ett kreativt och bra förslag. Som konstateras i förprövningen följer dock lamellhusen inte kommunfullmäktiges inriktning om slutna kvarter, och av illustrationerna att döma ser förslaget ut att ge stora trafikytor mellan husen som inte gagnar varken de boende eller kringboende. I det fortsatta arbetet ser vi gärna en större omsorg om utformningen av gårdar invid entréerna, så att de lämpar sig för lek och vistelse.

Vi ställer oss positiva till en exploatering i området. I tjänsteutlåtandet beskrivs att en alternativ bebyggelsestruktur i form av storgårdskvarter ska studeras närmare. Vi bedömer att det är mer i linje med nämndens mål- och inriktningsdokument att kvartersbebyggelse i form av storgårdskvarter ska vara inriktningen för det fortsatta planarbetet. Vi ser också en stor potential för att ytterligare höja exploateringsgraden i planen och förutsätter att detta omhändertas i det fortsatta planarbetet.
Byggnadsnämnden föreslås besluta att:
-det fortsatta planarbetet inriktas mot ovan beskriven bebyggelsestruktur.
-det fortsatta planarbetet inriktas mot en ökad exploateringsgrad.

Med detta planförslag tas ett historiskt steg i arbetet med att låta Göteborgs innerstad växa över älven. Vi ser mycket positivt på planens grundläggande struktur och ambition att skapa funktionellt och socialt integrerade stadsmiljöer och vi välkomnar höjningen av planens exploateringstal till 500.000 BTA. Det är dock viktigt att fortsätta studera exploateringstalet i det fortsatta planarbetet för att säkerställa en positiv exploateringsekonomi och tillräckligt underlag för tillkommande verksamheter i området. För att säkerställa att planens ambition om en levande blandstad uppfylls finns det också anledning att se över andelen yta av bottenvåning där krav ställs på lokal för verksamhet.

Vi ser mycket positivt på projektet som helhet. Life Science-området inklusive Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en oerhört viktig del av Göteborgs framtid. Att utveckla och förbättra förutsättningarna för detta kunskapskluster är en av stadens mest prioriterade uppgifter. Att man kan göra detta utifrån inriktningen att åstadkomma ett trafiksegment som kan ge tillfredsställande lösningar för trafiksituationen även på längre sikt genom trimningsåtgärder är ytterst positivt. Samtidigt är det viktigt att möjligheterna att skapa tillräckligt stor byggyta på berget inte begränsas, därför vill vi att olika möjligheter att åstadkomma en tillfredsställande men yteffektiv trafiklösning prövas.

Vår uppfattning är att utgångspunkten generellt sett bör vara att ta vara på och integrera äldre bebyggelse. Det är ett förhållningssätt som ligger mer i linje med den inriktning mot blandstad som tydligt angetts i stadens strategiska dokument. De flesta av de föreslagna rivningarna kan trots detta anses försvarbara. För att tillvara ta stadens tydliga inriktning mot blandstad så vill vi att man i planarbetet kompletterar förslaget med alternativa utföranden där det s.k. Per Dubbshuset, den ursprungliga huvudentrén till Sahlgrenska sjukhuset, kan sparas och eventuellt modifieras, istället för att rivas.

Vi är positiva till de mer genomarbetade planbeskeden som tas fram och tycker det är bra att de tydliga villor som ställs för planarbetet anges tydligt. Dock är det viktigt att avvägningar som alltid görs i detaljplanearbetet inte anges eftersom det då skapar en osäkerhet om i vilken utsträckning andra avvägningar ska göras, eller hur synen på dem ska vara i annat planarbete. Det andra villkoret i tjänsteutlåtandet anger att ”Stadsbildsfrågorna ska studeras noga i förhållande till befintlig bebyggelse...” osv. Vi utgår från att det alltid sker och vill inte införa någon särskild begränsning i det här fallet.

Detta planbeskedet gäller en del av Medicinarberget och ett annat planbesked ges för en annan del som planeras att hanteras inom samma detaljplan. Det är viktigt att inget av projekten står i vägen för det andra och om det är mer rationellt att gå fram i två olika planer ser vi inget hinder i det.
Byggnadsnämnden föreslås besluta att
- olika möjligheter att åstadkomma en tillfredsställande men yteffektiv trafiklösning prövas.
- ett villkor införs i planbeskedet att planförslaget i planarbetet ska ha två alternativförslag där Per Dubbshuset, den ursprungliga huvudentrén till Sahlgrenska sjukhuset, finns kvar i någon form i minst ett av förslagen.
- villkoret att ”stadsbildsfrågorna ska studeras vidare...” etc. som anges i tjänsteutlåtandet ska strykas.
- den kommande detaljplanen för medicinareberget kan delas.

Utvecklingen av cityuniversitetet är en viktig angelägenhet för Göteborgs stad. Vi vill gärna möta universitetets behov av mer lokaler och tycker att Medicinareberget kan vara en lämplig plats för universitetet att expandera på.

Vi instämmer i tjänsteutlåtandet att inriktningen i kommande planarbete ska vara mer blandstad med sammanhängande fysisk stadsstruktur från Medicinareberget ner mot Linnéplatsen. I förslaget har stor hänsyn tagits till naturvärden i sluttningen men i stället har omotiverat stor del av grönytan uppe på berget tagits i anspråk. Det är en prioritering vi inte anser självklar. För att få en social mångfald i området ser vi helst någon form av sammanhängande bebyggelse och om möjligt kvartersstad med verksamheter och bostäder för fler än de som är universitetsanknutna, med hög täthet ligger ner mot Linnéplatsen. En lösning där tillgängligheten bygger på en rulltrappa från Linnéplatsen är inte den inriktning vi vill se i planarbetet.

Siktlinjer och gestaltning är något som alltid hanteras i planarbetet och vi ser ingen anledning till att Annedalskyrkan ska beaktas på ett annat sätt än normalt.

Detta planbeskedet gäller en del av Medicinareberget och ett annat planbesked ges för en annan del som planeras att hanteras inom samma detaljplan. Det är viktigt att inget av projekten står i vägen för det andra och om det är mer rationellt att gå fram i två olika planer ser vi inget hinder i det.

Byggnadsnämnden föreslås besluta att
- i villkor för planläggning stryka den andra punkten angående rulltrappa.
- i villkor för planläggning stryka den sjätte punkten angående stadsbild i förhållande till Annedalskyrkan.
- den kommande detaljplanen för Medicinareberget kan delas.

Det aktuella området har i grunden mycket goda möjligheter till ett effektivt markutnyttjande med ett stort antal bostäder, en sammanhängande bebyggelsestruktur, ett inbjudande gatunät som knyter an till omgivande gator och en utbredd lokalstruktur som stärker civilsamhälle och offentliga rum. En sådan exploatering hade legat i linje med översiktsplanens, den fördjupande översiktsplanens och utbyggnadsplaneringens riktlinjer, stadens budget och nämndens mål- och inriktningsdokument. Det hade också bidragit till en strategisk viktig sammanlänkning av Utby, Gamlestaden och Kortedala. Det är uppenbart att den föreliggande planen inte på någon punkt tar tillvara dessa möjligheter. Istället innebär planen en låg exploatering med monofunktionella enklaver som sluter sig mot omgivningen. Den valda strukturen och särskilt utformningen av sektionen mellan befintlig gata och tillkommande fastighet gör det dessutom svårt att i framtiden kompletteringsbebygga området, vilket naturligtvis är olyckligt. Den föreslagna bebyggelsestrukturen representerar en daterad syn på stadsbyggande, där viktiga kärnvärden kraftigt suboptimeras och centrala hållbarhetsparametrar förbises. Planen ligger sålunda inte alls i linje med den nya inriktningen för stadens bebyggelseutveckling.

Kommunens bostadsförsörjningsansvar väger dock mycket tungt och med den rådande akuta bostadsbristen och ett bostadsbehov som bara kommer att öka under den överskådliga framtiden så känner vi oss tvingade att acceptera liggande planförslag för att inte fördröja tillkomsten av nya bostäder. Vi förutsätter att förvaltningen noterar synpunkterna i detta yttrande och tar med sig dem i arbetet med kommande detaljplaner.