Göteborgsmoderaterna - De sista bilparkeringssocialisterna?

Hampus Magnusson (M) och Axel Josefsson (M) fortsätter sin kamp för en subventionerad biltillgänglighet i centrala Göteborg. Det senaste är att de vill kraftigt höja de planerade parkeringstalen i centrala Älvstaden och för Masthuggskajen. I en motion vill de häva byggnadsnämndens beslut och lyfta frågan till fullmäktige.

Som vanligt anför de att de låga parkeringstalen är ideologiskt drivna med det övergripande målet att "bilen ska bort från Göteborg." och att centrala Göteborg blir ett stängt område för de som är beroende av bilen.

Den styrande minoriteten (S, MP, V och Fi) har i byggnadsnämnden i planerna för Norra Masthugget och Frihamnen beslutat att sänka parkeringstalen till en ungefär en fjärdedel av nuvarande parkeringsnorm. Det innebär att planerna kräver en bilparkeringsplats på 16 hushåll mot normal ca en på fyra. På samma sätt har parkeringstalen för kontorsverksamhet sänkts från en på fem till en på 20.

Vi har tidigare skrivit om hur kravet på parkeringsplatserna sätter käppar i hjulet för stadsutveckling. Hur parkeringstalen driver upp byggkostnader och hur stora delar av kostnaden för parkeringsplatser läggs på alla hyresgäster och bostadsrättsinnehavare och inte bara på de som nyttjar tjänsten. Skeppsbron och Majstångsgatan är några av de senaste exempel där krav på parkeringsplatserna har skapat dålig ekonomi och fördröjningar på flera år.

Skeppsbron med ett parkeringgarage i två våningar dras med miljardförluster.

I SvD har vi genom tankesmedjan Levande Staden propagerat för att ur effektivitetssynpunkt borde anordnandet av parkeringsplatser gå mot att vara helt frikopplat från uppförandet av nya bostäder. Parkeringsplatser bör i stället erbjudas via en öppen parkeringsmarknad på kommersiella grunder.

Det här är inte på något sätt en extrem hållning.

När Moderaterna satt i regeringsställning gick de ut med dåvarande finansminister Anders Borg (M) i spetsen och talade om parkeringsnormen som ett kommunalt särkrav som bör begränsas eftersom det fördyrar byggande.

När vi är riktigt progressiva kan vi till och med tala om att ersätta parkeringsnormen med en lokalnorm. Varför inte tillse att målpunkter finns att enkelt nå i närområdet, istället för att tillse att det finns en p-plats så att man kan nå mer otilgängliga målpunkter längre bort?

Den enda vägens politik?

Remissvaren från nämnderna var de förväntade. Byggnadsnämnden menar att beslutet är tätt sammankopplat med specifika detaljplanerna och därför bör besluten tas för varje projekt av byggnadsnämnden. Miljö- och klimatnämnden säger att parkeringstalen är en anpassning efter en, ur hållbarhetssynpunkt, så väl önskvärd som trolig framtid. Trafiknämnden trycker på hushållningen med yta

I tjänsteutlåtande görs även en kort utblick till omvärlden där man konstaterar att många städer under flera år har arbetat med låga parkeringstal. Stockholm var tidigt ute med Hammarby Sjöstad och har fortsatt på den inslagna vägen, nu med Norra Djurgårdsstaden.

Masthuggskajen.

Det är glädjande att iaf ett borgerligt parti i Göteborg har fattat galoppen. I sitt yttrande skriver de att

I motionen skrev Moderaterna att de låga parkeringstalen var ideologiskt drivna. Hmm. Borde inte Moderaterna vara för en total avreglering av parkeringsmarknaden om de vore sin sin egen ideologi trogen?