Bild: TMRW

Du kan t.ex. skriva:

Yttrande över Detaljplan för Bostäder och verksamheter vid Karlavagnsplatsen inom stadsdelen Lindholmen i Göteborg

Diarienummer SBK: BN0735/13

Allmänt

YImby Göteborg är mycket positivt till ambitionen att skapa en riktig blandstad vid Karlavagnsplatsen. I de flesta andra planer (t.ex. Frihamnen, Mölndalsvägen, Säterigatan, mm) planeras det för en boende- och arbetsplatstäthet som på sin höjd säkerställer verksamhetslokaler och aktiva bottenvånigar vid några få torgbildningar och/eller några få stråk. Här har vi istället en plan som säkerstället aktiva bottenvåningarna längs alla gator, dvs en plan som sätter blandstaden i centrum, och som lyckas med detta genom att tillåta att tillräckligt med människor för dessa lokaler får finnas i närområdet genom många bostäder och arbetsplatser. Den här planen och projektet kan bli en mycket bra modell för framtida stadsutveckling. 

Vi har dock några synpunkter på viktiga detaljer.

Synpunkter

Förändra inte planbeteckningarna

Kvarteren har fått den mycket generella planbeckningen BCDKOPS (för utom det med tornet som saknar S). 
B - Bostäder
C - I bottenplan medges endast centrumverksamhet
D - Vård
K - Kontor
O - Hotell
P - P-garage
S - Skola / förskola

Detta är mycket bra och kan bli en god utgångspunkt för en dynamisk blandstad som kan förändras över tid utan behov av nya planprocesser.

Vi vill understryka att det är ytterst viktigt att beteckningen "C - I bottenplan medges endast centrumverksamhet" för alla kvarteren längs alla gator bibehålls genom hela planarbetet fram till att planen vunnit laga kraft. Denna planbestämmelse är nyckeln till att stadsdelen upplevs som en attraktiv blandstad från gatunivå.

Det är också bra att planen med "B2 - Minst 30 procent av bruttoytan ovan mark ska användas för bostadsändamål" och "B3 - Minst 50 procent av bruttoytan ovan mark ska användas för bostadsändamål" säkerställer inte området blir helt kontoriserat, utan att människor också bor här så att området kan leva även under kvällstid.

Gator, stråk och kopplingar till omgivningar

Det planerade området har ett gatu/gaturrumssystem som inte helt naturligt kopplar till omgivande gatustruktur och det är oklart hur framtida gatustrukturer kan läggas till denna plan. Karlavagnsgatan, som skär genom området, får genom området en smalare utformning och ändrar karaktär från generisk gata till ett gångfartsområde utan enkel möjlighet till genomfartstrafik. Hela området inklusive gatorna ställs som på ett gemensamt garagepodium som har en högre nivå än omgivningen. Biltrafiken är istället hänvisad till stora omvägar runt kvarteren eller till två garageinfarter i områdets ytterkanter.

Biltrafiken är inte bara strypt genom området utan även runt det. Från Polstjärnegatan, norr om kvarteren, går det inte ta sig kortaste vägen österut till nuvarande Karlavagnsgatan. Istället leds trafiken en omväg först väster ut och sedan runt parken till Nya Polstjärnegatan utmed Hamnbanan, vilken betecknas som "väg" i detaljplanen. Detta är inte en stadsstruktur med generiska gator och naturliga stråk. Istället är det mer av ett (relativt) bilfritt område utifrån matat av biltrafik via leder optimerade endast för biltrafik. Det är en variant på det gamla tänkandet med "bilfria öar i ett hav av bilism".

Det är också intressant hur området matas med biltrafik "bakifrån" och inte från Lindholmsallén, vilket hade varit mer naturligt. Vad är vitsen med den 80 meter breda och ödsliga Lindholmsallén om den inte ska fyllas upp med (bil)trafikströmmarna?

Vi ser gärna att gatorna mellan kvarteren görs till något bredare stråk som kan husera en intensiv mix av trafikslag, inkl. biltrafik. Vi ser också gärna att dessa stråk blir naturliga förlängningar på befintliga och kommande gator i området. Det är viktigt att de planerade kvarteren inte vänder sig inåt utan även vänder sig mot och öppnar upp sig mot omgivningen. Området behöver kopplas med tydliga gatudragningar och stråk, och verksamheternas entréer även riktas utåt mot omgivningen. Framför allt Karlavagnsgatan i sin befintliga sträckning borde vara det naturliga stråket med en intensiv mix av trafikslag och trafikanter. 

Skiss på en mer generisk gatustruktur som främjar sammanhanget med resen av staden.

Karlatornet

Karlatornet saknar sockel. Nu verkar experter på höga hus vara inblandade i projektet, men vi vill ändå lyfta fram att höga byggnader utan sockel vid flertalet tillfällen har skapat problem med starka vindar i gatunivå. Torontos "Tall Building Design Guidelines" förespråkar en sockellösning där huvuddelen av tornet står indragen från sockelns fasad.

Vad gäller tornet i övrigt är vi i variationens namn positiva till detta initiativ. Om Göteborgs ska vara en stad som är "Öppen för världen" är det just sådana här för Göteborg nydanande initiativ som måste tillåtas, speciellt som den arkitektoniska kvaliteten håller en mycket hög nivå. Att tornet kan komma att ses från många platser i Göteborg ska ses som något positivt som kommer att ge många göteborgare en intressantare upplevelse av staden och därmed potentiellt en ökad livskvalitet.

Prioritera planen

Slutligen vill vi uppmana stadsbyggnadskontoret att prioritera arbetet med denna plan så att den skyndsamt kan granskas, ställas ut och antas.