Utskrift från gbg.yimby.se
....

Gårdshusets återkomst?

 
Anders Bäck har skrivit en intressant analys om gårdshus på sin blogg Mina små funderingar. Vi har fått Anders tillåtelse att återpublicera inlägget här. Trevlig läsning!

Tre portvalv in i kvarteret och framme vid det innersta gårdshuset i Köpenhamn. Bild: Annette Vejen Tellevi.

På senare tid har det i Göteborg gjorts två detaljplaner där det ritats in slutna kvarter. I båda fallen handlar det om byggnader som omsluter en gemensam gård. En följd av det blir att kvarteret blir ganska litet om man inte ska slösa massa byggbar yta på en stor gård. I båda fallen ligger innergårdens storlek i klassen 25-30m tvärs över. På Eriksbergsplatån, som är den något äldre planen, är husen runt om 4 våningar höga och i den nyare planen vid Rambergsvallen har man vågat sig upp till 7 våningar.

Plankarta Rambergsvallen
Plankarta Eriksbergsplatån

Om man jämför det här sättet att bygga gårdar med hur det gjordes runt förra sekelskiftet så märker man att då låg det flera mindre gårdar inne i varje kvarter avdelade av gårdshus. Detta ger den uppenbara fördelen att man får fler bullerskyddade lägenheter.
 

En principskiss för hur det kan se ut:

Till vänster ser vi kvarteret utan gårdshus och till höger med gårdshus.


Utöver fördelen med bullerskyddade lägenheter jämförde jag en del andra mätetal frö att se om det finns fler fördelar med att bygga kvarter med gårdshus. Jag har i mina exempelberäkningar nedan valt följande mått:

Husbred 12m
Gårdsbredd 25m
Gatubredd 18m

Det första jag räknade på var skillnaden i täthet mellan de två byggnadssätten och det visade sig inte vara så jättestor skillnad, men det blev något högre markutnyttjande för flergårdsvarianten, 47,3% mot 41,5%, dvs ca 14% högre markutnyttjande.

Det andra jag räknade på var hur mycket yta lokaler det blir längs gatan i de båda varianterna. Jag valde att utgå från flergårdsvarianten och räkna ut hur mycket lokalyta den ger per ytenhet och ritade sedan in samma lokaltäthet i engårdskvarteret. Det man då upptäcker är att lokalerna som täcker hela fasaderna längs gatorna i fyragårdsmodellen bara räcker till hörnlokaler i engårdsmodellen, vilket mycket väl speglar hur lokalerna placeras ut idag. I bilden nedan har jag ritat ut samma lokaltäthet i rött de båda kvartersmodellerna.

Så fyragårdskvarteret har betydligt bättre chans att få levande lokaler längs gatorna än den lilla engårdsvarianten.

Det sista jag räknade på var hur de båda kvarteren klara UN-habitats första princip, "Adequate space for streets and an efficient street network. The street network should occupy at least 30 per cent of the land and at least 18 km of street length per km2." Om man läser i checklistan för de fem principerna så ser man att det även finns en maxandel gata som ligger på 45%

Resultatet för de båda typerna är:

Engårdskvarter:
Gatulängd per km2: 28985m
Andel gata: 45,4%

Fyrgårdskvarter:
Gatulängd per km2: 18691m
Andel gata: 30,8%

Jag passade också på att jämföra med hur det ser ut i Linnéstaden, vilket brukar anses som en levande kvartersstad. Jag valde ett kvarter mellan Sveagatan och Kastellgatan och där kan man se att det är knappt 150m långt och drygt 60m brett och har 4 innergårdar. Så det är av jämförbar storlek som mitt fyragårdskvarter.

Så för att samanfatta det hela så har fyragårdskvarteren högre täthet, högre underlag för lokaler, klarar UN-habitats första princip och liknar Linnéstadens bebyggelse. Så är det inte dags att börja bygga fler gårdshus nu?

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (6 April 2016 07:41):
Små 4-gårdskvarter blir mer intima än stora kvarter med gemensam gård för hela kvarteret. Hyresgästerna blir måna om "sin gård" och likt villaägarna tävlar de med varandra att få en trevlig innergård. Det finns inte plats för stora gräsmattor heller så fastighetsägarna slipper problem med gräsklippningen.
 0
Martin Kolk (14 April 2016 15:59):
Antar att det är regler kring fönster och ljusinsläpp som gör gårdshus av designen ovan i princip omöjliga att bygga. Det är naturligtvis något som det borde ändras på dock.
 0
Martin Kolk (14 April 2016 16:00):
Dp
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter