Vem styr Trafikkontoret?

Efter Mark Isitts mycket förtjänstfulla krönika i GP är det knappast någon som har missat de märkliga turerna som slutade i inrättandet av den färgglada underredstvätten vid Götaplatsen. Tjänstemannabeslut har uppenbarligen tagits någonstans, oklart av vem, när då och kanske framförallt varför. Det är åtminstone klarlagt att det politiska beslutet inte finns. Eller jo, det finns genom ett omfattande underlåtenhet att ta ansvar.

"Nedre Götaplatsen" är inte det första projekt som Trafikkontoret drivit som landat i oväntande och "spännande" utformningar i våra gaturum.

Det hela bottnar i att Trafikkontoret har fått hantera sina beslut, prioriteringar och ekonomi som ett barn utan regelsättande föräldrar. Trafikkontoret arbetar på en så omfattande delegation att det inte finns begränsningar på hur stora och genomgripande projekt och upphandlingar som de själva kan ta beslut om. Rutiner för rapportering till nämnden är så oklara att de kan sammanfattas med "rapportering om kontoret känner för det". Kontoret har i princip fått ett årligt carte blanche i och med att budgeten har antagits. Det är ytterst unikt med ett trafikkontor som tar emot så lite styrning och som ger så lite respons tillbaka som det i Göteborg.

Den här stolpen placerad mitt i cykelbanan vid den nybyggda hållplatsen vid Chalmers är ett exempel på en minst sagt intressant lösning. Tydligen är det helt omöjligt att åtgärda också.

Detta står i bjärt kontrast till den detaljstyrning som finns i Byggnadsnämnden där varje detaljplan är uppe för minutiös granskning och beslut. Dessutom kan detaljplanerna reglera finstilta detaljer som takfotens utformning, takvinklar eller färg och material på fasaden. Skulle något mot förmodan bli mindre bra finns ett protokoll med namngivna politiker bakom varje beslut. 

I gaturummet finns inte motsvarande reglering. Gatumark. Mer precist än så blir det inte. Golvet från fasad till fasad är fredat från politiska beslut och trafikkontoret får en yta att hantera efter egen talang. Det är en märklig ordning när detaljer uppe bland fåglarna sitter stenhårt i en tving samtidigt som det under skorna hanteras med en klackspark. Rimligen har gatumarkens utformning en betydligt större påverkan på funktionen och upplevelsen av stadsrummet än det som kräver att en tung blick lyfts.

I fallet med bjäfsfontänen utanför stadsbiblioteket har det funnits något slags politiskt beslut kopplat till samverkansplattformen "Trygg, vacker stad" om att staden, Avenyn och Götaplatsen ska rustas upp. Däremot fanns det inget specifikt politiskt beslut om att skapa en busshållplats med vattenlek. När ansvar ska utkrävas står inget politiskt beslut att finna, men i detta faktum ligger förstås ett högst påtagligt ansvar.

Politikerna är inte helt aningslösa inför detta eftersom Miljöpartiet har drivit frågan om en mer omdömesgill styrning. När budgeten var uppe i nämnden i oktober la miljöpartiet ett mycket intressant förslag på återremiss och i december kom ett konkret förslag till en ny delegationsordning.

När cykelbron över Hamnbanan och Lundbyleden byggdes kontaktade media förvånade politiker i trafiknämnden som inte hade en aning om att Trafikkontoret tagit ett sådant beslut.

Trafikkontorets budget består av en kortfattad redovisning av alla de politiskt antagna program, riktlinjer och policys som nämnd och kontor har att förhålla sig till. Den består av mycket övergripande mål och på sin höjd någon luddigt formulerad strategi som att "Ta fram en dialogstrategi...", "Ta fram en likabehandlingsplan..." och "Implementera arbetssätt...". Sist kompletteras den med några tabeller på hur pengarna ska fördelas i olika satsningar och några namngivna projekt utan vidare detaljer. Det finns ingen redovisad koppling till de övergripande målen. Budgeten är framför allt en omfattande copy and paste från måldokumenten, vilket föranledde både S och MP att önska "förkortning av textavsnitt som är av allmän karaktär, samt strykning av omfattande upprepningar i texten".

Det intressantaste var att Miljöpartiet kände sig manade att kräva en återremiss:

Yrkandet avslutades med en lång lista på vad som behöver levereras till budgetskrivningen.

Socialdemokraterna måste ha blivit inspirerade för de kompletterade med ett tilläggsyrkande som inleddes med

Innebörden var den samma i båda yrkandena och den stora skillnaden var att Miljöpartiet krävde en förändring i själva budgetskrivningen medan Socialdemokraterna nöjde sig med att hantera problemen i en senare "process". Socialdemokraterna röstade för att godkänna budgetskrivningen enligt trafikkontorets förslag, medan övriga politiker i nämnden uttryckte sitt ogillande genom att avstå från att rösta samt att reservera sig mot beslutet.

När det väl var dags för Framtagandet av ett långsiktigt investeringsunderlag 2017-2017, 2020-2026 på nämndmötet i december så återkom Miljöpartiet till frågan om styrningen. Förutom krav på förtydligande i en räcka av projekten kom följande som handlar om en helt förändrad delegationsordning:

Miljöpartiet gav därefter exempel på lämpliga förändringar, t.ex. att beslut om investeringsprojekt och upphanlingar över 5 miljoner kr inte längre ska kunna tas av tjänstemän utan alltid fattas av politikerna i nämnden och att varje investeringsprojekt över 5 miljoner presenteras för trafiknämnden efter projektavslut, med uppföljning av måluppfyllelse och ekonomi. I detta har Miljöpartiet troligen sneglat på hur det fungerar i Stockholm för de avlutar med förslaget att ge Trafikkontoret i uppdrag...

Det togs inget beslut om delegationsordningen men Miljöpartiet framförde en lättare reservation genom att se till att förslaget "antecknades till protokollet" och studerar man nämndens protokoll därefter verkar inget ha hänt i frågan.

Trafiknämnden behöver omgående klubba en ny delegationsordning som ger en ordentlig styrning på Trafikkontoret, för det är fullständigt vansinnigt och demokratiskt tveksamt att låta tjänstemännen få så stor frihet och därmed makt. Resultatet av det politiska lättsinnet finns vid Götaplatsen. Att nämnden tar besluten om investeringsprojekten över ett visst belopp borde vara självklart, liksom att projekten redovisas för nämnden innan de startas, att avvikelser rapporteras under tiden och slutredovisning sker. Förhoppningsvis kan en och annan utformning landa mjukare när gatumarken börjar hanteras som politiskt angelägen.