Utskrift från gbg.yimby.se
....

Tid för slutstrid: Staden vs Länsstyrelsen

 


Norra Masthugget, RegionCity och Skanstorget är tre projekt i den nödvändiga centrala förtätning som ska ställa om Göteborg för att möta nutida behov och framtida utmaningar. Samtidigt vet vi att Länsstyrelsen effektivt stoppat projekt som närmar sig Inom Vallgraven, eller åtminstone tillämpat sitt huvudsakliga verktyg: sågen som kapar höjder och exploatering. Nu växlar Göteborg dessutom upp ambitionerna i en helt annan skala så frågan är om Länsstyrelsen är med på noterna.

Vi går igenom Länsstyrelsen yttranden över Norra Masthugget (aka Masthuggskajen), RegionCity och Skanstorget och vi kan förstås ana vad de innehåller. Trots detta blir man ordentligt förvånad över skrivelserna och avslutning måste tyvärr handla om vad som är en rimlig krishantering.

 

Norra Masthugget

I Norra Masthugget säger sig Länsstyrelsens uppskatta stadens ambition att satsa stort, utveckla och blåsa liv i ett centralt beläget område, men... ett stort men...

Dock anser Länsstyrelsen att markanvändning som föreslås är både storskalig och intensiv vilket innebär att betydande miljöpåverkan inte kan uteslutas.

Sedan kommer invändning efter invändning och sättet de uttrycks på vore anledning nog att citera dem alla, men för att detta inte ska bli en roman följer en sammanfattningen av det viktigaste. Det blir ändå en kortare novell för det är viktigt att en känsla för omfattningen och detaljrikedomen förmedlas.

Kort sammanfattat kan man säga att Länsstyrelsen kräver fler och mer omfattande utredningar om allt och som kronan på verket lyfts befarad negativ påverkan på riksintressena Oscarsleden, sjöfarten och kulturmiljövården.

Planen för Norra Masthugget.

 

Länsstyrelsen vill se att planen tydligare visar att E45 Oscarsledens funktion inte påverkas negativt med hänvisning till Trafikverkets yttrande. Trafikverket är skeptisk till stadens tanke om att sila in trafiken från leden och de vill inte se fler små anslutningar till Oscarsleden eftersom de befaras ge köbildningar på själva leden. De vill att trafiken och köerna tas om hand inom planområdet, vilket i praktiken betyder att mer yta måste reserveras för bredare gator och motorvägsavfarter istället för lokala gator och kvarter.

Trafikverket är inte heller med på att staden använder sin viljebaserade trafikstrategi som har minskning av biltrafiken som mål. Istället ska trafikverkets prognoser om ökad biltrafik användas. Länsstyrelsen kräver att stadens viljestyrda planering ska samordnas med Trafikverkets prognoser, och när det väl gäller, som i trafikbullerberäkningarna, är det trafikverkets prognoser som ska användas och inget annat. Länsstyrelsen menar att om Göteborgs trafikpolicy ska användas så måste staden först konkret visa hur minskningen ska åstadkommas.

Trafikarbetets utveckling i Sverige och Trafikverkets prognoser som Länsstyrelsen tycker ska användas.

 

För bebyggelsen vid och på Götatunneln efterfrågar Länsstyrelsen särskilda riskanalyser vid olyckor och oljeleveranserna till Rosenlundsverket bedöms vara direkt olämpliga och en överenskommelse med Trafikverket respektive Sjöfartsverket efterfrågas.

Området är ett av de i Göteborg med sämst luftkvalitet på grund av tunnelmynningen och Länsstyrelsen skriver att det kommer att bli ännu sämre med den nya bebyggelsen. (Att högre bebyggelse skulle skapa kraftigare vindar och ventilation i gatumiljön gäller uppenbarligen inte när väl luftkvaliteten ska behandlas.) De ger en mycket detaljerad beskrivning av vilken typ av beräkningar som ska göras: den ska vara avancerad, tredimensionell, ha god rumsligt upplösning, innefatta turbulens kring byggnader, mm mm. Det är bara namnet på programvaran och konsulten som saknas. Dessutom vill de att simuleringarna även görs i intilliggande områden utanför planområdet.

Ungefär det samma gäller bullerutredningen. Den ska vara mer omfattande innefatta mer och hantera ett större område. Med bifogad bullerutredning är Länsstyrelsen tveksamma till bostäder i två planerade kvarter och till den planerade skolverksamheten i två andra kvarter. I två planerade högdelar vill Länsstyrelsen inte se bostäder. Men några enkla meningar försvinner möjligheter.

Länsstyrelse pekar ut kvarter och högdelar i planen som de tycker är olämpliga på grund av trafikbuller.

 

När det gäller kulturmiljön så är de oroliga för hur de höga husen kommer att "möta" befintliga bevarade byggnader. Detta "måste" studeras vidare med utgångspunkten "att åstadkomma en harmonisk sammanhängande stadsdel". Vidare

Planen redovisar ett 16-våningshus vid Folketshus. Hur påverkar denna höga hushöjd siktlinjer mm, t ex vad gäller den visuella kontakten mellan älven och bastionen? (...) Vidare anser Länsstyrelsen att tillgängligheten mot älven behöver utvecklas och förstärkas. Höga hus, som förslaget innebär, riskerar att dels bygga för en viktig kontakt med älven och att området privatiseras och låser upp platsen.

Länsstyrelsen vill att Kommersen bevaras och de vill även se en socialkonsekvensanalys av byggnaden för att "ytterligare kunna belysa byggnadens och verksamhetens betydelse för platsen."

Det är ganska tragiskt att Länsstyrelsens värn av kulturmiljön har reducerats till ett fokus på höga hus. Är de bara låga får de se ut, ursäkta uttrycket, hur fan som helst, t.ex. som Kommersen. Mig veterligen är Länsstyrelsen i och med sitt fokus på den sociala aspekten av Kommersen och kommentaren om privatisering av mark långt utanför sin vanliga comfort zone.

...och så fortsätter det.

Det blir tydligt att Länsstyrelsen skyddar det som redan ligger. Någon som helst tanke på att t.ex. Oscarsleden, sjöfarten eller Rosenlundsverket skulle vara med att kompromissa finns inte. Istället handlar det om att ge transportvägar fri lejd och att säkerställa intressenas möjlighet att bära farliga material och spy ut samma emissioner som idag. Något ge och ta är det inte frågan om utan det är klart att "sjöfartens framkomlighet inte ska inskränkas".

Det vill se fler och mer omfattande utredningar som går långt utanför den aktuella detaljplanen. De vill "att Staden i en utredning tar ett helhetsgrepp gällande all planerad bebyggelseutveckling längs hela leden mellan Jaegerdorffsmotet och Falutorget inklusive centrala delar". De vill se en samlad utredning om "kumulativa effekter" på Götaälvs vattenområde, dvs de vill se en konkret plan för hela centrala Göteborg innan de kan säga ja till denna plan.

Är man positivt lagd kan man hoppas deras hållning tvingar fram de övergripande strategier och konkreta stadsplaner som aldrig kommit efter Vision Älvstadens workshoppande. Är man mer realist ser man att detta kommer att leda till kraftiga fördröjningar av planarbetet. Det kan inte vara rimligt att Göteborg ska tvingas planera längs hela älven för att få igenom en plan vid Norra Masthugget.

Länsstyrelsen tjänstemän står tryggt bakom sina skrivpulpeter och behöver inte koppla sin meningsbyggnad till några sociala eller ekonomiska konsekvenser. Det är lätt att avkräva fler och mer omfattande utredningar när det är någon annan som drabbas och någon annan står för kostnaderna. Det blir också tydlig att det inte är länsstyrelsen som har ansvaret för bostadsförsörjningen. Det långa yttrandet avslutas med

Vad som angivits ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan olika framförda synpunkter.

Ska man säga något positivt om myndigheternas yttranden över Norra Masthugget så är det att försvarsmakten "har inget att erinra i rubricerat ärende". Gotta love that kanslisvenska.

 

RegionCity

För RegionCity kräver Länsstyrelsen precis som för Norra Masthugget fler och mer omfattande utredning och analyser, samt förstås utredningar av "kumulativa effekter". Men när det gäller påverkan på kulturmiljön har de även en tydlig åsikt om att exploateringsnivån ska sänkas:

Länsstyrelsen anser att det föreslagna planområdet är strategiskt viktigt att utveckla men att bebyggelsens utformning behöver förhålla sig till angränsande kulturmiljöer vilket betonas i MKB-bilagan. I bilagan föreslås bl.a. en sänkning av exploateringsnivån och en omfördelning av byggnadsvolymernas inbördes relation för att exploateringen bättre ska angöra mot den historiska stadskärnan. Länsstyrelsen instämmer i denna bedömning och anser att planförslagets omfattande exploateringsgrad och dess påverkan på riksintresset för kulturmiljö inte har hanteras på ett godtagbart sätt.

Kulturmiljöbilagan gör bedömningen att planförslaget medför en påtaglig negativ påverkan på riksintresset och Länsstyrelsen stämmer in i detta. Bilagan är författad av en av Stadsbyggnadskontorets tjänstemän och en extern konsult. Efter en inledning och historisk bakgrund så bedöms RegionCity från tre platser: Drottningtorget, Vallgraven och Stora Hamnkanalen.

Hamnkanalens konsekvent och rustikt inneslutande horisontalitet förlorar sitt övertygande jämviktsläge genom de uppstickande högbyggnaderna i höjd med Gustaf Adolfs torg, vilket också underminerar Tyska kyrkans suveränitet som hamnkanalens symboliska tornbyggnad.

Titta igen, titta noga. RegionCity syns på montaget ovan. 

Drottningtorget med pressbyråkiosken beskrivs på följande sätt:

Mitt i synbilden uppmärksammas den moderna kioskens rotunda som återknyter till tidigare runda former på platsen och faller in i torgets tillbakablickande bildserie med byggnadernas morfologiskt gemensamma nämnare såsom plasticitet, återhållsam färgställning och en gestaltning med reminiscenser ur det europeiska arkitekturhistoriska formförrådet.

I detta sammanhang har den finstilta och mjukt plastiska linjeföring som taklandskapet livfullt tecknar mot det fria och öppna himlavalvet en avgörande betydelse för byggnadsgestalternas samlade metaforiska verkan som historiskt berättande arkitekturupplevelser. Arkitekturupplevelsen förmedlar arkitektoniska berättelser ur det förflutna som vi fortfarande kan tillgodogöra oss på ett inlevelsefullt sätt. I detta fall förtydligas upplevelsen då den avtecknas mot en generös och vittsvävande rymd utan begränsande uttolkningsmöjligheter.

 

Så Länsstyrelsens bedömning baseras på en MKB-bilaga författat av två personer som snarare är intresserade av mytisk poesi på ranelidska än att förmedla ett relevant underlag om kulturmiljön. Att Länsstyrelsen baserar sin dom på detta subjektiva underlag måste ligga på berhörigt avstånd ifrån ett rättssäkert myndighetsutövande.

Uppenbart ser varken MKB-poeterna eller Länsstyrelsen nya byggnader som kvalitet och ett sätt att fortsätta historien. Det finns inget skrivet om att nya höga hus bidrar till ytterligare ett lager i stadens arkitektoniska bild som hjälper oss tolka hur järnvägsstationens funktion bidragit till stadens utveckling in i nutiden och bidrar till utvecklingen i framtiden. Status quo bias.

Att minskad koncentration av kontors- och bostadsytor dessutom leder till negativa konsekvenser för transporter, tillväxt, sysselsättning och därmed även skatteinkomster och stadens budget är inte heller något som Länsstyrelsen behöver bry sig om.

 

Skanstorget

Lamellförslag i programmet för Skanstorget.

 

Slutligen, ett program för byggande på Skanstorget har tagits fram, vilket föreslog 30 lägenheter i en lamell utmed Övre Husargatan. Skanstorget är en del av riksintresset för kulturmiljövård men trots detta landade Länsstyrelsen i att

Kommunens förslag har väl inordnats i stadsrummet och dess kulturhistoriska förutsättningar.
Glest, lågt och lameller som medger siktlinjer slinker igenom länsstyrelsens garn. Problemet var bara att Fastighetskontoret bedömde det förslaget som ekonomiskt ogenomförbart.

 

Slutstrid

Så sammanfattat, i Norra Masthugget dränks projektet i krav på fler och mer omfattande utredningar, det samma gäller RegionCity och där måste dessutom byggnadsvolym tas bort och på Skanstorget är det inga problem så länge det är en liten lamell på 30 lägenheter. Hur Länsstyrelsens respons blir på det nya förslag på stadskvarter som är uppe i Fastighetsnämnden kan man bara ana...

Det nu föreslagna kvarteret på Skanstorget.

 

Det blir uppenbart hur Länsstyrelsens med hjälp av lagstiftning och otydligt formulerade riksintressen blir en effektiv bromskloss i Göteborgs planarbete. Komplexiteten i de centrala utvecklingsprojekten gör att Länsstyrelsen med tolkningsföreträdet alltid kan hitta något att anmärka på.

Spänningen mellan det kommunala självstyret med bl.a. bostadsförsörjningsansvar och statens ingripande i planerna som ska hantera detta ökar exponentiellt med kortare avstånd till Inom Vallgraven. Göteborgs Stad försöker få hjulen att rulla medan Länsstyrelsen sitter och slänger in käppar i dem. Det blir särskilt svårt att utveckla staden om befintlig nationell infrastruktur får diktera villkoren tillsammans med litterärt ambitiösa byggantikvarier.

Eftersom Länsstyrelsen har makten att stoppa planer arbetas deras invändningar in i planerna genom kapade höjder, sänkt exploateringsgrad och utebliven bebyggelse. Men det finns andra vägar. Linköping har tagit Länsstyrelsen agerande till ett överklagande hos Regeringen och fått rätt om att länsstyrelsen inte kan stoppa bebygglese utanför riksintresset. Hartman visade även i rapporten Riksintresset - i vems intresse? att några skyddszoner utanför riksintresset inte ska finnas.

Det är hög tid att Göteborgs och andra större kommuner går samman och pressar på för att få Länsstyrelsens agerande och lagstiftningen förändrad i grunden.

Landet byggdes utan "Riksintresssen" före 1987 utan att det inträffade katastrofer. Det är rimligen det tillstånd vi behöver gå tillbaka till. Det vi fått nu är ett länsstyrelse-styre, som uppenbart tillämpas slumpmässigt och utan ens basala kunskaper.

För de som är aktiva på Facebook så pågår en intressant diskussion om inlägget i gruppen Yimby Göteborg: Länk.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Ottosson (25 Oktober 2016 09:23):
Nog finns det god fog för mycket kritik av länsstyrelsens yttranden. Det är sånt här man får när politikens klåfingriga händer ska genomsyra varje detalj av samhället för att man inte vill släppa någon kontroll till verkligheten. Men Göteborg har å andra sidan själv lagt upp bollen till denna straffspark för länsstyrelsen. Att trafik inte ska finnas på gatorna är kommunens påhitt. Det är inte trovärdigt att trafik från Oscarsleden ska silas, för hela området är i vanlig Göteborgsanda uppbyggd av gator som är antingen återvändsgator, bilfria, gångfarsgator eller kraftigt avsmalnade. Allt just för att göra tröskeln så hög som möjligt för en bilist att ta den vägen. "Sila" är bara kommunalgöteborgska för "strypa". Vidare så finns ingenstans för någon silad trafik att fortsätta. Det har politikerna redan sett till. Den enda rimliga genomfarten i hela centrala staden som inte är en motorled är Allén/Parkgatan. Den ska nu tas bort och ersättas av en smal gata med en fil per riktning. Kvar står endast att all trafik kommer vara hänvisad till Oscarsleden för att göra det den skall, nämligen att komma fram i rimlig tid, och då följer som ett brev på posten mycket av det länsstyrelsen påpekar. Yimbys blindhet inför att transporter är en fullständigt vital del I stadsorganismen är påfallande. Det går liksom inte att käckt tycka att man ska ha en vital stad och samtidigt att majoriteten av alla transporter ska göras till fots eller med cykel. Svårt att kritisera länsstyrelsen när den efterfrågar den övergripande plan för hur tusan människor i verkligheten faktiskt ska komma fram i Göteborg, den som kommunen ignorerat i hopp om att bara forcera fram en stad där Västlänk och cykeln plötsligt är den enda alternativen. Det är bra att kritisera mål som inte är trovärdiga. Så länge Göteborg fortsätter på sin inslagna arroganta väg så kommer den inte kunna genomföra sina planer, varken regelmässigt eller resursmässigt. Kommunen är ingen stat som fritt kan sätta sina egna regler och göra som man vill. Hur mycket Göteborgs politiker än önskade och agerar som om så vore fallet. Vi läser senast idag i GP om hur planeringskontoren inte klarar av belastningen som följer av att kommunen fullkomligt gör i brallan av högmodiga visioner att uppfinna och stöpa fram en helt ny sorts stad. Inga enkla beprövade metoder får användas, varje gata och område ska specialsys för att agera pusselbit i den svårforcerade staden som politierna hoppas/önskar ska leda till fler cykelresor. Det kommer inte att gå, de stora visionerna kommer att falla och om 20 år kommer vi ha en tom mer förortsbetonad stad än idag. Göteborgs framtid är mörk, och det är inte i första hand länsstyrelsens fel. Som man bäddar får man ligga, som det brukar heta.
 0
Matthias H. (25 Oktober 2016 10:38):
Ottoson, Yimby är nog inte för alla enkelriktningar heller, vi brukar vilja ha genomfartsgator men kanske inte med dubbla filer...
 0
Carl MD (25 Oktober 2016 12:31):
Håller med om det mesta i ovanstående artikel, fram till slutklämmen: "Landet byggdes utan 'Riksintresssen' före 1987 utan att det inträffade katastrofer. Det är rimligen det tillstånd vi behöver gå tillbaka till."

Riksintressen instiftades väl bl.a. för att förhindra att vi inte upprepar de misstag som begicks under rivningsraseriets decennier på 1950-70-talet (i Göteborg pågick ju detta dessutom ända in på 80-talet). Och om inte dessa decenniers "stadsplanering" var just en katastrof så vet jag inte vad som förtjänar det epitetet...

Att sedan Länsstyrelsen missbrukar sina befogenheter idag är en annan sak, men önskvärt tillstånd måste väl rimligen vara en balans mellan bevarande/hänsynstagande och utveckling, inte en ensidig återgång till ett land helt utan skyddade riksintressen...
 0
Daniel Andersson (25 Oktober 2016 13:49):
Ottosson: "Det går liksom inte att käckt tycka att man ska ha en vital stad och samtidigt att majoriteten av alla transporter ska göras till fots eller med cykel."

Klart som fan att det går. Det går att *tycka* vad som helst.

Och, angående rimligheten i en vital stad utan mängder av motorfordon: Var städerna inte vitala innan 1950-talet då bilismen började slå genom på bred skala?
 0
Daniel Andersson (25 Oktober 2016 14:27):
Borde påverkan på kulturmiljön alls ingå i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB)? Jag tänker det vore att föredra att MKB:n begränsas till påverkan på naturmiljö och hälsa, inte den sociala miljön som kunde hanteras separat.

Gällande Oscarsleden, borde Göteborg bli väghållare för den, och bilfärjorna flyttas till ytterhamnen. Då skulle rimligen inte Trafikverket ha inflytande över Norra Masthugget.

Borde det inte gå att bygga en stor "skorsten" vid tunnelmynningen som för upp förorenad luft så att halterna i marknivå kan hållas nere? En sänkning till 50 km/h på leden utanför tunneln borde också kunna minska avgaserna.
 0
Ottosson (25 Oktober 2016 16:09):
D Andersson: Ja, ok, visst får man *tycka* vad man vill. Vi lever inte före 50-talet. Verkligheten är en annan. Stan är fysiskt avsevärt mycket större, vilket är ett faktum vad man än tycker om den saken. Kranskommunerna är inte längre jordbrukssamhällen utan faktiskt livsplats åt halva storstans befolkning som inte jobbar i det lokala lantbruket. Det fanns fabriker inne i stan. Arbetsmarknadslagar, skatter mm var annorlunda och ekonomin var långtifrån lika globaliserad mm vilket gjorde att det gick att bära exv bageri i varje stadsdel. "Enkla" jobb som kunde utföras av i princip vem som helst i närområdet hade inte hunnit utrotats av socialdemokratins idealister, idag krävs spetskompetens som inte nödvändigtvis vill bo inom 500m från sin arbetsplats. Fraktfartygen lade till i centrum och det fanns fortfarande häst-och-vagn. Osv, osv, osv. Göteborg hade aldrig vuxit till nuvarande befolkning om man desperat försökt hålla fast vid ett pre-50-tal. Men varför stoppa vid 1900-talets första hälft? Det fanns vitala städer för 10.000 år sen. Bygg Göteborg som Ur, med jordgator, lerhus, utan el och vatten osv. Och för all del utan cyklar också. *Tyck* sen att det borde bli en vital stad av det, för det var ju det då Ur fanns.
+1
Daniel (26 Oktober 2016 19:02):
Göteborg är ju en av världens glesaste städer av en anledning, och det beror inte på att det är för tätt mellan husen så att bilarna inte får plats
 0
Krister (27 Oktober 2016 07:41):
En bilfri stad är målet. Externa handelsplatser kommer att få ett uppsving. Behovet av åtgärder i centrala staden blir därför av sekundär betydelse.
+1
Jan Wiklund (27 Oktober 2016 14:22):
Skulle vara kul att veta om någon länsstyrelse nån gång har haft invändningar mot för gles bebyggelse, som ju kräver mer transporter och därmed påverkar miljön mer negativt än vad tät nånsin kan göra.
 0
Hans Jörgensen (28 Oktober 2016 16:33):
Länsstyrelsen kunde få ha sitt högkvarter nånstans mellan 20:e o 30:e våningen i Regioncity. Så får de en bra överblick över den äldsta innerstaden, Skansarna, kanalerna, parkerna, den nya Älvstaden och kanske en och annan stadsboulevard.
 0
Christian (10 Januari 2017 11:42):
Kan kanske vara värt att påpeka att det inte är Länsstyrelsen som " organisationsschema" som är emot precis allt som har med Göteborgs utveckling att göra. Det är de anställda personernas högst egna åsikter och tyckande som ligger till grund för Länsstyrelsens kommentarer och åsikter.
Kanske snart dags att någon börjar granska vilka dessa personer är och vad det är som har format deras uppfattning. Utan att veta så är min gissning. " Äldre tanter och farbröder på typ + 45 och t.om + 50 som vill / önskar att Göteborg ska se ut på exakt samma sätt som när de var barn."
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6733 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Uthyrningsdel
21 April 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Att gräva upp Västra och Östra Hamnkanalerna?
2 September 2021 13:18 av Michael Dundee