Länsstyrelsen, riksintresset och Karlatornet

För en dryg månad sedan skrev vi om Länsstyrelsens nitiska bedömningar och orimligt höga krav i de centrala prestigeprojekten Norra Masthugget och RegionCity. Båda projekten avkrävdes en mångfald av nya och allomfattande utredningar och det senare bedömdes behöva sänka exploateringsnivån med hänvisning till påverkan på riksintresset kulturmiljön Inom Vallgraven. Det är planer på gång även på andra sidan älven som drar till sig Länsstyrelsens intresse. Bedömningen av Karlavagnsprojektet och det 266 meter höga Karlatornets påverkan på kulturmlijön och den argumentation som används är om möjligt ännu mer fascinerande.

Kulturmiljöbilagan

Även Karlavagnsprojektet har en lekfullt författad kulturmiljöbilaga som är bifogad miljökonsekvensbeskrivningen (MKBn). Det är samma författare från Stadsbyggnadskontoret som till kulturmiljöbilagan för Region City och språket är sig likt. En garanti utfärdas om att alla som klickar på länken ovan lär finna minst ett ord som de inte visste fanns i det svenska språket. Vad sägs om "alludering"?

Det är för väl att Oldsberg lyckades rädda kranarna så att riksintresset kan fortsätta att framgå med förstärkt tydlighet. Men vad händer när även Karlatornet läggs till berättelsen?

Så till skillnad från de intressanta kranarna så kommer tornet stå i direkt konflikt med riksintresset.

Den som kan avkoda "avsaknad av plasticitet" får gärna berätta vad det innebär. Det hade onekligen varit häftigt om tornet byggdes i bohusgranit.

Kulturmiljöbilagan landar i följande beskrivning av själva tornet.

Tornets påverkan på riksintresset Lindholmen och på riksintresset Inom Vallgraven sett från Rosenlund behandlas på ungefär samma sätt, med samma språk och med ungefär samma slutsatser.

Påverkan på riksintresset vid Rosenlund bedöms som måttlig.

Påverkan på riksintresset Lindholmen bedöms som mycket stor.

Miljökonsekvensbeskrivningen

Trots kulturmiljöunderlagets totala sågning av tornet och dess mycket stora påverkan på riksintresset så landar MKBn förvånande i följande slutsats.

Intressant här är hur en mycket stor påverkan, som t.ex. beskrivs som en gestalt som "skär upp", samtidigt inte bedöms innebära en påtaglig skada av riksintresset. Kulturmiljöbilagan behandlar inte ens begreppet påtaglig skada så hur MKBn kan hitta denna slutsats är inte uppenbart. Det kräver kanske ett mer tränat öga och om någon har det vore det väldigt intressant att hör hur man logiskt kan omtolka texten i kulturmiljöbilagan till denna slutsats. MKBns huvudsakliga resonemang är att tornet förvisso ger en mycket stor påverkan men att detta bara gäller delar av riksintresset. Ändå slängs det in en brasklapp om att tornet kan ha en påverkan även där det inte syns.

Länsstyrelsen

Slutligen, hur reagerar Länsstylresen på detta? Allmänt så kräver de som brukligt är fler och mer omfattande utredningar, t.ex. av påverkan på riksintresset Lundbyleden från projektet inklusive all övrig bebyggelseplanering och luftkvalitetutredningen måste kompletteras med utsläpp från tänkbara diesellok på Hamnbanan. Vad gäller påverkan på riksintresset för kulturmiljövård skriver Länsstyrelsen att:

Det här är en mycket intressant argumentation. Om man bygger en ikonbyggnad som är tänkt att synas på betydligt avstånd och som inte är tänkt att smälta in utan snarare dominera och uttrycka något nytt så får man uppenbarligen kraftigt påverka riksintresset. Detta även om till och med handelsaristokratins självbild står på spel.

Jämför det med omdömet för Region City med samma av typ av beskrivningar i MKBn kompletterat med illustrationer där bebyggelsen knappt syns.

Vilket landande i att Länsstyrelsen menade att påtaglig skada inte kunde uteslutas och att exploateringen bör minskas. Att RegionCity inte syns från stora delar av riksintresset var aldrig med i den bedömningen. Rimligen syns RegionCity från betydligt färre platser i riksintresseområdena än Karlatornet.

Uppenbarligen har RegionCity valt fel strategi då de försökt att sälja in projektet som en fadd knappt förnimbar bebyggelsemassa. De skulle snarare ha gått till plan med de ikonbyggnader som fanns i Kanozis inledande skisser.

Dagens illustrationer av RegionCity.

Kanozis gamla sprakande skisser.

Tyvärr kommer inte heller ikonbyggnader vara en strategi som ger ett förutsägbart utfall – det enda som är konsekvent i Länsstyrelsens bedömningar är oförutsägbarheten. Som vi var varit inne på tidigare är det hög tid att Göteborg och andra större kommuner går samman och pressar på för att få Länsstyrelsens agerande och lagstiftningen förändrad i grunden. Det är redan klarlagt i lag och dom att några skyddszoner utanför själva det angivna riksintresset för kulturmiljövård inte får tillämpas. Ett absolut minimum givet riksintressets otydliga formuleringar är att Länsstyrelsen hänvisar till prejudicerande domar från Regeringen om de gör en bedömning som avviker från stadens.

Med det skrivet, så avslutar vi med stadsbildsanalysens illustrationer om hur byggnaderna kommer ses från olika platser i staden. Karlatornet kommer att bli en del av mångas vardag som med det förhoppningvis blir lite mer intressant, variationsrik och upplyftande. Och gillar man inte tornet får man iallafall något att ständigt förarga sig över. Låt oss passa på att glädjas åt att Länsstyrelsens kastade tärning för Karlatornet har visat ett "Kör på!".