Förbjuden verksamhet

Det har då och då framförts lätt uppgivna berättelser från driftiga handlare, fastighetsägare, tjänstemän och politiker om hur Stadsbyggnadskontoret aktivt förhindrar nya verksamhetslokaler för att värna handeln vid de befintliga stadsdelstorgen. Det är sällan (aldrig?) som det nämns öppet, men i samrådet för detaljplanen för Bostäder och förskola vid Nymilsgatan kom resonemanget ut i dagsljuset. Av misstag? För formuleringarna försvinner sedan i granskningsversionen av planbeskrivningen. Frågan är inte bara om detta är inom lagens och moralens rågång, utan också om strategin alls får den förväntade effekten.

Den aktuella detaljplanen möjliggör 300 bostäder och en förskola inom området för fd Motortekniska Gymnasiet i Flatås. På planhemsidan står angivet att "Detaljplanen ska även medge verksamheter i bottenplan där det är lämpligt.", vilket indikerar att Stadsbyggnadskontoret har snappat upp de politiska direktiven. Programmet för området talar om spårvagnshållplatsen Nymilsgatan i direkt anslutning som en av de nya målpunkterna i området.

Planförslaget i vitt enligt devisen att lamellhus görs sig bäst bland lamellhus.

I planenbeskrivningen resonerar Stadsbyggnadskontoret kring behovet av lokaler för handel.

Illustration av planområdet inkl yta där en verksamhetslokal för handel (s.k. centrumändamål) tillåts i grönt.

Yta där detaljplanen förbjuder verksamhetslokaler för handel i rött.

Här kan några invändningar vara på sin plats.

För det första är det högst tveksamt att använda planmonopolet för att förhindra konkurrens inom handel. Plan och bygglagen har en paragraf som är tydlig:

För det andra kan man fundera på vad staden tar sig för rätt över området när de aktivt begränsar en underifrån växande konkurrens som skulle kunna driva fram billigare priser och/eller ett bättre utbud för de närboende. Istället för att få nya möjligheter ska de boende tvingas till de butiker och lokaler som de redan ratat. Devisen tycks vara "Flatås Torg - skyddat av oss för dig". Det är som att modernismens totalitära ovanifrånperspektiv fortfarande finns kvar så fort tillägg diskuteras i ett modernistiskt planerat område.

För det tredje kan man fundera på lokaliseringen av lokalerna. I flygfotot nedan är planområdet, spårvagnshållplatsen och Flatås Torg markerat.

Planområdet.

Vi följer nu flatåsbon boende på Sjömilsgatan 18 på väg hem från arbetet med vagnen som tänker köpa med sig några råvaror som saknas till middagen.

Om Flatås Torg är det som erbjuds så har flatåsaren ca 1 km hem från vagnen via torget.

Om handelslokalerna inklusive en ordentlig livsmedelsbutik hade legat i det nya området i närheten av hållplatsen hade gångavståndet varit några hundra meter.

Faktum är att alla som går av vid hållplatsen och som bor öster om spåren hade haft handelslokalerna i det nya området "på vägen hem".

Här missar man en chans att ställa om området till att vara kollektivtrafikorienterat och nära. I Yimbys julkalender behandlade Lucka 15 just vikten av att ta tillvara kollektivtrafikens hållplatser genom att erbjuda samhällsservice i dess absoluta närhet. Vi har också skrivit om vikten av att ställa om stadsstrukturen i de gamla grannskapsenheterna så att handeln ligger utmed stråk där boende och besökande rör sig. Flatås Torg ligger som så många av modernismens stadsdelstorg vid en återvändsplats.

Slutligen är det troligen en helt felaktig tanke att befintliga verksamheter i lokaler mår bäst av att skyddas från nyetablering av lokaler och verksamheter i närområdet. Det kan lika gärna vara så att när en kritisk massa av kvalitativt och prisvärt utbud väl uppnåtts i ett område så börjar de boende göra de vardagliga inköpen i närområdet, vilket även gynnar befintliga verksamheter. Hur det står till i Flatås vet jag inte, men jag känner flera som säger att de undviker Axel Dalströms Torg på grund av det finns för få funktioner och de som finns har för dålig kvalitet. Istället tar de cykel, vagn och bil till andra torg och köpcentra.

Här hade man kunnat tänka sig att Byggnadsnämnden eller någon annan borde ha reagerat mellan samrådet och granskningen. Det som händer är istället att ytan som lokalen på 30 kvm får placeras inom minskar något och att ytan där handelslokaler är förbjudna i motsvarande grad ökar något. Samtidigt har någon (inom Stadsbyggnadskontoret?) reagerat på att skrivningarna om att skydda Flatås Torg från konkurrens inte gör sig så bra i offentlighetens ljus. De försvinner även om detaljplanens förbud av handelslokaler består.

Mellan samråd och granskning har ytan för verksamhetslokal för handel (s.k. centrumändamål) minskat något.

Avslutningsvis, i planen kräver Stadsbyggnadskontoret 186 parkeringsplatser för bilar och under hela området får det anläggas garage.

Yta där parkeringsgarage tillåts för de 186 parkeringsplatser som planen kräver.

Det blir tydligt hur absurt planeringen landar när 186 parkeringsplatser krävs samtidigt som lokaler för handel förbjuds i hela detaljplaneområdet sånär som på en liten hörnlokal. Hanteringen sätter också fingret på ett genomgående strukturellt problem i Göteborg. Planeringen saknar ett helhetsperspektiv och det ersätts med en extrem detaljstyrning av ett fåtal tjänstemän ur ett snävt lokalt perspektiv utan tanke på systemeffekterna. Den nära staden blir här att ha nära till bilen i garaget och därmed också till 421.