Björkekärr - en klassisk nimby-historia

I Björkekärr har under senare tid ett klassiskt "jättebra, men inte här"-fall eskalerat. En grupp närboende försöker stoppa bostäder, verksamhetslokaler, förskoleavdelningar och en grundskola genom att föreslå att Delsjöns naturreservat ska utökas och leta sig in som en kil bland de befintliga bostäderna. I Göteborgsförslaget där medborgare kan lägga förslag och få "gilla" har de dessutom hittat ett verktyg att få upp detta till de politiska församlingarna.

 

Planförslaget

Där Smöslottsgatan möter Roberthöljdsgatan i Björkekärr planeras för ca 340 lägenheter, ett antal förskoleavdelningar och en grundskola för 550 barn. Lägenheterna hittas i punkthus, lamellhus, par- och fyrbohus och som ett BmSS-boende (Boende med särskild service).

Den planerade bebyggelsen i olika nyanser av beige. Skolan syns längst till vänster.

Ska man hitta något positivt i planen så är det att lamellhusen och två av punkthusen följer gatorna och att verksamhetslokaler tillåts överallt (entréplanen längs Smörslottsgatan ska vara minst 2,7 meter). Området får dessutom en nödvändig befolkningsökning som kan hjälpa de ansträngda verksamheterna vid Trä- och Spåntorgen att överleva och kan kanske till och med att utvecklas.

Planbeskrivning lyfter även fram att befolkningsunderlaget här bör kunna ge kollektivtrafik, vilket idag saknas i området. Det innebär att Delsjöområdet skulle kunna göras mer tillgängligt med en hållplats som ligger 300 meter närmare Härlanda tjärn.

Planen gör verkligen allt för att ställa sig in hos de närboende. Området ligger mellan två befintliga bostadsområden, följer den nuvarande gatustrukturen och nyttjar en övergiven grusplan. Tilläggen fortsätter i samma anda som den befintliga bebyggelsen och planen möjliggör en efterfrågad grundskola. Dessutom har höjderna dragits ner, t.ex. till två våningar mot Robertshöjdsgatan för att byggnaderna lite räddhågset ska möta radhusen på andra sidan gatan.

What could possibly go wrong?

En hel del. Som vi har konstaterat så många gånger förr: Det hjälper inte hur mycket man än anpassar, tassar försiktigt och försöker skapa nya mervärden – det kommer alltid att finnas en grupp närboende som är kategoriskt emot förslaget och som tycker att det är bättre att byggs på en annan plats.

Riksintresset för friluftsliv

Området som ska planläggas är inte klassat som riksintresse för kulturmiljövård och inte heller som något av de många kreativa skyddsformerna för natur (nationalpark, naturreservat, kommunalt naturreservat, naturvårdsområde, djur- och växtskyddsområde, kulturreservat, landskapsbildsskyddsområde, skogligt biotopskyddsområde, övrigt biotopskyddsområde, naturminne, natura 2000-område, naturvårdsavtal, nationalstadspark, skyddade vattendrag, ...). Gränsen för Delsjöarnas vattenskyddsområde ligger på behörigt avstånd i höjd med Brudaremossen.

Det enda riksintresse som berör en liten del av planområdet är riksintresset för friluftsliv. Det finns ett område som täcker hela Delsjöområdet och det täcker även platsen för den planerade grundskolan, men berör inte några av de övriga byggnaderna.

Riksintresset för friluftsliv i blått raster. Grundskolan planeras där det är märkt "Fotbl.pl." och ligger således inom riksintresset för friluftsliv.

Riksintresset för friluftsliv är väl tilltaget och omfattar hela Delsjöområdet från Björkekärr ner till Rv40 och från Örgryte hela vägen bort till Öjersjö.

I beskrivningen av riksintresset går att finna att

Just ett orört och förstklassigt strövområde är inte det första som poppar upp i tanken när man ser några mörkbruna parkeringslängor och en övergiven grusplan på platsen där grundskolan planeras. Stadsbyggnadskontoret menar till och med att planen förbättrar tillgängligheten till friluftsliv:

Planområdet idag. Skolan placeras på grusplanen mitt i bild och resten av byggnaderna norr därom.

Parkeringslängor och en övergiven grusplan där grundskolan är planerad.

Göteborgsförslaget

Med införande av det nya digitala förslags-systemet "Göteborgsförslaget" så har de negativa närboendegrupperna fått ett nytt verktyg att driva sin kamp. Gå in på sidan för Göteborgsförslaget och sök på "Härlanda tjärn" för att hitta förslaget "Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn,stoppa averkning". Förslaget har fått drygt 500 "gilla" vilket är mer än tillräckligt för att det nu ska behandlas av ansvarig politisk nämnd.

Idag går gränsen för naturreservatet (egentligen två naturreservat, Delsjöns och Knipeflågsbergens, på var sida om kommungränsen) på behörigt avstånd från Härlanda tjärn och planområdet.

Naturreservatet håller sig på behörigt avstånd från Härlanda tjärn.

År 2007 föreslog Länsstyrelsen en ordentlig utvidgning av naturreservatet hela vägen fram till bebyggelsen i Kärralund och Örgryte. Göteborgs stad tackade vänligt men bestämt nej till detta, troligen för att behålla en viss handlingsfrihet att utveckla det välbesökta motionsområdet Skatås.

Länsstyrelsens förslag till utvidgat naturreservatet inom röda linjer ända fram till bebyggelsen i Kärralund och Örgryte.

Med utgångspunkt i detta förslag till utvidgat naturreservat föreslår närboendegruppen att naturreservatet ska utvidgas, inte bara som länsstyrelsen föreslagit, utan också med en blindtarm som sticker in i Björkekärr så att det nu planerade området inkluderas i naturreservatet.

Närboendegruppens förslag till ytterligare utvidgning av Länsstyrelsens förslag till utvidgning.

Lite kul i sammanhanget är att platsen för grundskolan och bilparkeringen vid Härlanda tjärn inte var med i Länsstyrelsens förslag till utvidgning och egentligen missar även protestförslaget att täcka denna yta.

Skola + skog = sant

Det är bara att konstatera att det inte är lätt att göra rätt. Kritik framförs då och då om att barnen inte får tillgång till tillräckligt med yta och grönområden i stadsplaneringen, men när väl en skola planeras i anslutning till ett fantastiskt grönområde, ja då kommer det som ett brev på posten att det måste stoppas för att det påverkar tillgången till grönområdet.

Generellt måste det vara en mycket bra idé att lägga grundskolor just på gränsen mellan staden och den obebyggda naturen. Det ger barnen bra miljöer för stärkande idrott, studiebesök i biologin och fysik samt inte minst utvecklande spontana lekar (som t.ex. de klassiska "med grupptryck ut på tunn is" och "lura andra gänget in i Rambo-fällor").

Lyfter man perspektivet så finns det mycket grönt att göra hyss i för både stora och små.

Närboendegruppen har varit snäll nog att presentera ett förslag på hur planen kan förbättras. Förslaget innebär att inget byggs och att istället utnyttjas ytorna för ökad rekreation.

"Förbättringsförslaget."

De skriver att

Men vi ska kanske snarare tolka stadsodling som att det är staden som ska odlas och få växa?