Meny
....
Debattartikel i GFT: Flytta på Stena
If you support our ideas, join Yimby Göteborg:s 6740 members. It only takes a minute and costs nothing.
48e Yimbyvandringen: Majorna - ett smärre epos
Samling vid stenbysterna föreställande Dan Broström, Fredrik Henrik af Chapman mfl. (klicka för att förstora)
Årets museum 2024. Higabs ombyggnad av Sjöfartsmuseet var färdig 2022 (Gajd Arkitekter och Flodén byggnads). Den ursprungliga museibyggnaden färdigställdes 1933 efter Karl M Bengtsons ritningar från 1928. Samme arkitekt ritade även det besläktade Sjömanstornet intill, även om det rörde sig om två olika projekt.
De små plupparna längs linjen visar platser där vi stannade till under vandringens gång. Tanken var egentligen att avsluta vid Stigbergstorget, men det blev vissa ändringar i planerna. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
[infobox]
Innehållsförteckning:
Kaparen/Moreno Pizza
Åhmanssonska gården
Kvarteret Oktanten och Hängmattan
I Lilienbergs fotspår: Karl Johanstorget
Amiralitetsgatan 19
Godhems Backe (BoStad2021)
Shellmacken
Vita Björn
Bangatan 10
Stigbergshyllan
Bilaga: Återbesök vid Shellmacken och Bangatan 10
[/infobox]
Kaparen/Moreno Pizza
Biograf Kaparen stod färdig 1940, och ritades av Nils Olsson, som under sin arkitektgärning var mycket flitig i Göteborg. De tidiga verken är utpräglat klassicistiska, inte minst som initiativtagare till Örgryte trädgårdsstad. Olsson kom sedermera att bli en mer utpräglad funktionalist, vilket det kan ses exempel på längs Avenyn, där han under 1930-40-talen ritade hela sju funkisbyggnader. Den kanske mest kända uppgiften kom dock att bli Valhallabadet, som stod färdigt 1949, ett par år innan hans död (och nu är rivningshotad).
Biograf Kaparen, 1943. Foto: Otto Thulin; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Lidl, 2009. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Sedan biografverksamheten lades ned 1982 har lokalen använts som postkontor, och senare som mataffär i såväl Konsums som Lidls regi. Från 2016 står dock den tidigare biografsalongen utan någon verksamhet.
2020 köps så byggnaden av Avenyfamiljen (senare Göteborgsfamiljen) för att renoveras. En femårig period av förfall är till ända, och Kaparen blir 2022 åter en nöjesinrättning, vilket enligt Mark Isitt i GP, är det bästa som hänt sedan biografen stängdes.
Olidligt, 2024. Våren 2022 – samma år som Sjöfartsmuseets ombyggnad står klar – invigs Göteborgsfamiljens krogsatsning i Majorna, och den tidigare biografens slutna väggar har med Okidokis hjälp öppnats upp mot omgivningen. Interiört har man även lyckats ta fram Gunnar Ströms originalreliefer, som täckts över under tiden som postkontor och mataffär.
Ca 1982: Kaparen och Karl Johansgatan upp mot Stigbergstorget. Hade biografen hunnit läggas ner? Foto: Bengt Krusell via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)
2009. Bildkälla: Google Street View
2024
På taket en biergarten, som enligt uppgift har kapacitet för 900 personer (fotot är från ett senare besök uppe i Sjömanstornet). Notera även volymen i grön plåt till höger: projektet kom att belönas med PLÅTPRISET 2023 (klicka för att förstora).
Denna del av Allmänna vägen har genom projektet sett ett oerhört lyft, vilket ytterligare förstärks av enkla åtgärder för ökade sittmöjligheter.
2009: En trist lastplats och närmast igenmurad bottenvåning. Bildkälla: Google Street View
En vägg som förvisso kunde fylla en viss funktion, som här när tidigare Yimby-samordnare Jesper Hallén sålde egendesignade planscher med Göteborgsmotiv våren 2016.
2024. Men det är natt och dag jämfört med den nuvarande uteserveringens stora dörr- och fönsteröppningarna i ek och marmor, och där inspiration sägs ha tagits från Nils Einar Erikssons konserthus vid Götaplatsen!
Notera även förträdgårdarnas stenmurar till vänster, som erbjuder utmärkta sittmöjligheter. Bildkälla: Google Street View
Allmänna vägen under Megaloppisen 2014.
Dahlströmska huset från 1700-talet påminner om den typ av trähus, som en gång i tiden var vanliga innanför vallgraven.
På Pölgatan i det Gathenhielmska kulturreservatet pågick Higabs omskrivna restaurering av ett annat 1700-talshus...
...vilket som av en händelse fanns avbildat på bottenvåningen av ett landshövdingehus på Koopmansgatan senare under vandringen.
Söderlingska trädgården. Albert Lilienberg bidrog till bevarandet av bebyggelsen kring Gathenhielmska kulturresvervatet genom att ta initiativ till en bevarandeutredning, och menade att det var en trakt avsedd "att bibehållas i sin nuvarande karaktär. Byggnadsgruppen utgör nämligen ett typiskt litet västkustfiskläge, som dröjt kvar i staden" (Lilienbergs stad, s.168).
Djurgårdsgatans burspråksförsedda landshövdingehus är bland de finaste vi har i Göteborg, och för tankarna till San Franciscos "painted laidies" (klicka för att förstora).
Åhmanssonska gården
Mot de omgivande brandgavlarna kring den Åhmanssonska villan, ritade Liljewall arkitekter två hus för Familjebostäder, som stod inflyttningsklara i början av 2017. Det rör sig om totalt 25 hyreslägenheter på 2-4 RoK, varav fyra återfinns i det friliggande tegelhuset från 1860-talet.
Man kan utan att överdriva säga att det är ett projekt som väcker känslor. Så här i efterhand kan man även konstatera att greppet med lutande väggar snarare än markerade tak, var lite av en trend 2015, och som återfanns i exempelvis förslaget för Carlandersplatsen från samma år.
Man kan ana på Ragnar vilken känsla det rör sig om i hans fall.
Före. Bildkälla: Google Street View
Efter
Åhmanssonska villan är den enda kvarvarande byggnaden från gården med samma namn, och har över tid använts som bland annat handelsbod, privatbostad, flygverkstad, och till sist förskola (till dess att fukt- och mögelskador uppdagades under golvet). I detta bildmaterial från 2009 kan man skönja en liten lummig förskolegård, även om verksamheten lagts ned några år tidigare. Bildkälla: Google Street View
Nere på botten av "Hängmattan", och det landshövdingehus som sprades i Bostadsbolagets nya kvarter.
Kvarteret Oktanten och Hängmattan
I kvarteret Oktanten uppfördes tre landshövdingehus 1881-82, varav hörnhusen byggdes av timmermannen Johannes Andersson – "Bostabressta" (Bostadsbristen). Det mittersta brandskadades och revs 1986, och hålet mellan de båda hörnhusen lämnades tillsvidare. Det vänstra huset kom att förfalla till en miljö som tagen ur polisserien The Wire, medan det högra var i finare skick och huserade en möbelaffär.
Kvarteret Oktanten behandlades i ett tidigt inlägg på vår blogg 2008. JMs projekt med att restaurera det vänstra landshövdingehuset samt bebygga två av kvarterets lucktomter stod färdigt 2009, och resulterade i Brf Åttakanten med 47 lägenheter (17 ombyggda och 30 nybyggda). Det mörkblå infillhuset med putsad fasad ritades av ABAKO, så även tegelhuset på baksidan mot Oscarsleden. Sedan dess har även det högra landshövdingehuset, som hyste EM-möbler fått en hel del kärlek, och ett ytterligare infill kommit på plats åt leden till.
1977: kvarteret Oktanten och Karl Johansgatan med Elofs Möbler (EM) till höger. Foto: Pål-Nils Nilson; bildkälla: Riksantikvarieämbetet (klicka för att förstora).
Bildkälla: ABAKO arkitektkontor (PDF om Kv Oktanten)
[video]https://www.youtube.com/watch?v=0RCcu1dr-fU[/video]
Karl Johansgatan, en delvis storstadsmässig miljö, men som kommit att tappa i kraft i den påtagliga tristessen längre ner i Hängmattan.
Hängmattan innan sanering från "Riva hus – Riva kultur. Rivningen av Hängmattan i Göteborg hösten 1982". Foto: Christer Wigerfelt
Enkelt förflutet: platsen för Yimby Göteborgs bildande 2008.
Tillskott nere på Kommendörs-/Skeppsgossegatan: "Med det här huset fullbordas det slutna kvarteret som det planerades för på 1880-talet. På tomten har det bara varit varumottagningsbyggnad och innan dess en bensintapp."
Tapajos fastigheter ligger bakom att Bostabresstas högra hörnhus från 1881 restaurerats, ett projekt som var färdigt kring 2020. BRF Kommendörshuset hyser nu 18 lägenheter om 1-4 RoK samt två lokaler.
Samma fastighetsutvecklare står också bakom det svarta hörnhuset i plåt, BRF Dock District 4, som även det ritats av Okidoki arkitekter. Huset rymmer 20 lägenheter om 2-3 RoK, och stod färdigt ungefär samtidigt som det intilliggande landshövdingehuset hade restaurerats.
2009: EM-möblers tidigare varumottagning och JMs tegelhus (ABAKO arkitekter) åt Oscarsleden. Bildkälla: Google Street View
Granne med Oscarsleden.
Bostadsbolagets fyra kvarter söder om Karl Johansgatan (från Kommendörsgatan till Såggatan), samt ett norr om densamma, uppfördes mellan 1988-1992 sedan denna del av Hängmattan sanerats. Det rör sig om totalt 525 lägenheter inklusive ett landshövdingehus från 1885, som man varit gullig nog att spara i ett av kvarteren.
ICA Supermarket Majorna (tidigare Kanonen) huserar i bottenvåningen, bostäder ovanpå närmast gatan, och i övrigt ett parkeringsgarage. En intressant lösning, men som helhet blev det en andefattig miljö efter saneringen.
Kronans bryggeri stod klart 1892, och byggdes av F.O. Peterson efter ritningar av Johan Emil Billing. Bryggeriverksamheten, som initierats 1891 av August och Christian Röhss, George Douglas Kennedy, Henrik Pripp mfl. bedrevs här till 1917. Sedan dess har det varit bland annat polisstation (häktescellerna finns kvar än idag), bibliotek och kontor för Miljöförvaltningen.
I en av de äldre industribyggnaderna en bit bort låg för övrigt skateboardlokalen Nya Galaxen mellan 1997-2004. Det var en stor barn- och ungdomsverksamhet, helt på ideell basis, med hundratals medlemmar och många dagsbesökare på kvällar och helger under vinterhalvåret. Till dess att fastighetsägaren ville renovera för att dubbla hyran, och föreningen fick lägga ned i brist på passande ersättningslokal. Det blev ännu ett gym. Frågan är dock vad som hände med ungdomarna?
1980-tal: Pågående sanering av Hängmattan. Efraimskyrkans spetsiga gavlar i bakgrunden till vänster. Foto: Therese Söderström Toll; Bildkälla: Det Gamla Göteborg
Karl Johansgatan, 1960. Foto: Jan Polheimer; Bildkälla: Det gamla Göteborg
Karl Johansgatan, 1970. Foto: Staffan Westergren; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Karl Johansgatan, 1977. Gatan fick sitt namn 1882, och den nya gatudragningen kom då att ersätta Allmänna vägen som huvudstråk. Notera de utsmyckade landshövdingehusen med sina torn och burspråk i hörnen. Hus som enligt Staffan Sedenmalm fått en särskilt omsorgsfull gestaltning utifrån läget vid en paradgata. Foto: Pål-Nils Nilsson; bildkälla: Riksantikvarieämbetet (klicka för att förstora).
[video]https://www.youtube.com/watch?v=nnjDrvHLHI0[/video]
"Fullt utbyggd": Karl Johansgatan ca 1900. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Karl Johansgatan, ca 1975. Foto: Staffan Westergren; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Hängmattan ca 1960. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Hängmattan ca 2024. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Den trettioåriga rivningssepoken av Göteborg kom att i grova drag såväl börja som sluta längs Karl Johansgatan: den inleddes med Gröna gatan på 1950-talet (det område med småskalig trähusbebyggelse som Lilienberg, vid sidan av nuvarande Gathenhielmska kulturreservatet, ansåg skyddsvärt), och avslutades väl i mycket här i Hängmattan på 1980-talet.
"Nya Hängmattan", 2008. Hade dessa kvarter uppförts på jungfrulig mark hade jag sannolikt sjungit deras lov. I synnerhet om man jämför med den antiurbana nyfunkisepidemi som skulle komma att skölja över oss senare kring millenieskiftet. Det här är ändå förhållandevis stadsmässigt, och man har till och med en del lokaler i bottenvåningarna, för att inte tala om avslut uppåt med riktiga tak. Ändå är det något som skaver; det är en produkt av närmast totalsanering, som ropar anläggning snarare än stad. Personligen kommer jag nog aldrig att riktigt kunna förlika mig med dessa hus. Bildkälla: Det gamla Göteborg
På väg upp längs Styrmansgatan, för att återigen hamna på Allmänna vägen. Notera Dicksonska stiftelsens tegelhus från 1930-talet i bakgrunden (kvarteret Enhörningen), och jämför med när vi senare under vandringen kommer in på innergården.
Såggatan före de omdebatterade cykelbanorna...
En liten favorit: Markus har sålt gamla prylar, tv-spel och japanska samlargrejer här på Såggatan sedan 2015.
I Lilienbergs fotspår: Karl Johanstorget
Som ett återkommande tema i våra stadsvandringar finns Hans Bjurs bok från 2017 om stadsingenjör Albert Lilienberg, och de stadmiljöer han planlade i Göteborg mellan 1907-27. I den pågående följetongen har vi tidigare uppmärksammat Lorensbergs villastad, och av särskilt intresse för denna vandring är kapitlet med underrubriken Majorna (s.164-177), där ett tydligt exempel ges på där Lilienberg jämkade samman en välavvägd helhet i mötet med äldre planer och en befintlig stadsmiljö.
Införskaffa boken om du inte redan har den!
Karl Johanstorget, ca 1935. Lilienberg värjde sig mot den rådande planen från 1870-talet, och föreslog i stället att torgytan skulle bli blott hälften så stor. Detta av såväl ekonomiska som rumsliga skäl (*host* Heden *host*). Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
För Lilienberg var det viktigt att torgytan ramades in, och sättet detta gjordes på var genom monumentalt utformade landshövdingehus i väster och söder, samt den blivande Karl Johansskolan i öster. För gestaltningen av skolbyggnaden ordnade Lilienberg en arkitekttävling 1915, där Gunnar Asplund kom på andra plats, men senare ändå fick uppdraget efter att förslagen bearbetats (se vidare Hjördis Kristenson, SKOLHUSET – idé och form, s.270).
"Majornas Versailles". De enskilda landshövdingehusen bildar en monumental helhet, och uppfördes för Dicksonska stiftelsen 1916-17. Louis Enders gjorde planerna, och Oswald Westerberg, som till yrket var såväl arkitekt och byggmästare, ritade fasaderna.
Gårdssidan, ca 1920. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Kvarteret Standaret ritades av Arvid Fuhre i utpräglad 20-talsklassicism, och stod färdigt 1923. Det monumentala kvarteret är dessvärre kanske mest känt från Uppdrag Granskning, och bytet av trappnosar mm. i härvan med Allbäcks bygg.
Vill man veta mer om de monumentala landshövdingehusen vid Karl Johanstorget, har Claes Caldenby skrivit om dem i sin tegelsten LANDSHÖVDINGEHUS – Typiskt göteborgskt! från 2022 (kapitlet Kring Karl Johanstorget, s.182-193). Boken kompletterar Lilienbergs stad på ett utmärkt sätt.
Majornas högre allmäna läroverk, från 1895 av arkitekt Carl Fahlström (Pellerins margarinfabrik, Thorskogs Slott, Kungsportsavenyen 2 etc.). Notera R.O. Swenssons om- och påbyggnad från 1940 jämfört med det äldre vykortet högre upp.
Ett sätt som Lilienberg minskade den intilliggande torgytan på var genom att rita in en yttre gård på Karl Johansskolan. Detta gav en något upphöjd plats som ramas in av murar och en trädrad. Osäkert dock vad det arbetas med i bilden, men det ser onekligen ut som att nedanstående bilder är ett minne blott.
På Karl Johansskolans yttre gård fick den göteborgske skateboardhjälten, och tillika snickaren, Magnus Ljungdell, i uppdrag att uppföra olika hinder i betong. Det blev en omtyckt plats, som stod färdig kring 2007, och som tillsammans med basketkorgarna bidrog till att skolgården levde upp även på eftermiddagar och helger. Här författaren till denna text sommaren 2010. Foto: Tommy Danielsson (klicka för att förstora).
Stram klassicism. En befintlig folkskola från 1875 kompletterades med nya byggnadskroppar 1922-25 enligt Gunnar Asplunds förslag. Reliefen i entrégavelns tympanon är gjord av Ivar Johnsson, som senare kom att arbeta med skulpturen Kvinna vid havet – "Sjömanshustrun" (se vidare vår artikel om Sjömanstornet).
Amiralitetsgatan 19
I denna del av Majorna, den tredje roten, har Dicksonska stiftelsen ett par hundra hyreslägenheter. Dels i de herrgårdsliknande gula landshövdingehusen, och dels hela kvarteret Enhörningen. Närmast Amiralitetsgatan har en tidigare envåningslänga och förskola rivits för att ge plats åt två punkthus, som stod färdiga hösten 2021.
Hörnhuset i gult tegel stod färdigt 1993 efter en segdragen process från mitten av 1980-talet (klicka för att förstora).
[quote]
Göteborg har varit känt som donationernas stad. Den göteborska andan av donationer brukar förklaras med att många av stadens företagare hade en religiös och social grundinställning som fick dem att avstå en del av sin förmögenhet till samhälleliga ändamål.
– Robert Dicksons stiftelse[/quote]
Amiralitetsgatan 19. De två punkthusen (Liljewall arkitekter och Skanska) stod färdiga hösten 2021, och rymmer 52 lägenheter samt tre lokaler, varav en återfinns i en länga mellan huskropparna. Om man jämför det tidiga gestaltningsförslaget med det byggda resultatet, så känns det som att vi fått gehör för flera av synpunkterna från vårt yttrande 2015, framför allt med avseende på ökad byggnadshöjd, publika lokaler i bottenvåningen snarare än förskola, samt tegelfasad (klicka för att förstora).
[quote]
Att välja gedigna material för långsiktig hållbarhet och att bygga med omsorg har varit en ledstjärna genom hela processen för byggnader och utvändig miljö. Husen har Rheinzink på taken, handmurade fasader med danskt hårdbränt tegel, svensk granit på marksidan och plywood i alla innerväggar.
– Liljewall arkitekter[/quote]
En tur in på innergården.
Notera de tilläggsisolerade gårdsfasaderna till de 1930-talshus vi såg tidigare under vandringen från Allmänna vägen.
I sin Guide till Göteborgs arkitektur, gör Claes Caldenby oss uppmärksamma, på att entrén från förplatsen mot gatan övervakas av lärarrummet. Bäst att komma i tid till lektionen!
Klar förbättring. Jämfört mot tidigare har det ingjutits mer av ett lokalt liv här kring backkrönet.
Läsbarhet: ett intressant spår efter den tidigare envåningslängan i tegelhuset från 1949.
Koopmansgatan. En av Familjebostäders omsorgsfulla blomsterplanteringar.
På väg upp längs Oljekvarnsgatan (klicka för att förstora).
Godhems Backe (BoStad2021)
Som en del av satsningen BoStad2021 byggde Wallenstam 138 hyreslägenheter om 1-2 RoK ritade av Krook & Tjäder i slänten upp mot Godhemsberget, där det tidigare stått två byggnader från slutet av 50-talet innehållandes garage och verksamhetslokaler. Fördelningen var 19 st 1:or om 27-34 kvm; 31 st 1,5:or om 39-44 kvm; 88 st 2:or om 44-55 kvm. Etapp 1 (77 lgh) var inflyttningsklar i oktober 2020, och etapp 2 (61 lgh) i oktober 2021.
I detaljplanen ingick även en potentiell påbyggnad av den så kallade "Borgen" uppe på Godhemsberget med 1-2 våningar (se Ulfsparregatan för ett genomfört exempel). Givet att detaljplanen medger 290 bostäder, och BoStad2021-delen gett 138, borde det röra sig om upp mot 150 smålägenheter (vad som hänt med detta återstår dock att se). Illustration: Arkitekterna Krook & Tjäder (klicka för att förstora).
[quote]
Den östra slänten av berget mellan Dahlströmsgatan och Kolumbusgatan/Stenklevsgatan kan bebyggas med lamellhus, anpassade efter sluttningen. Två befintliga byggnader innehållande verksamheter och garage, vilka idag är i dåligt skick, rivs för att ge plats åt bebyggelsen. De nya byggnaderna samspelar med omgivande bebyggelse i sin utformning och höjd gentemot berget. Byggrätterna har placerats kloss an berget, där en stor del av de nya bottenvåningarna föreslås inrymma förråd och garage.
[...]
Detaljplanen har bestämmelse om centrumändamål i bottenvåningen.
– Ur planbeskrivningen för Bostäder på Godhemsberget, en del av BoStad2021[/quote]
Före-efter. I mötet av Oljekvarns- och Kolumbusgatan låg den mindre av de två avrivna garagebyggnaderna från slutet av 1950-talet. Bildkälla: Google Street View samt eget foto (klicka för att förstora).
Emanuel gick upp för att undersöka livet bakom grinden.
Foto: Emanuel Alfredsson
Takterrass
En lite trevligare skildring. Bildkälla: Arkitekterna Krook & Tjäder
Här har man sparat en glugg upp mot Godhemsberget.
Lokaler längs Stenklevsgatan.
Läge, läge, läge. Christina Heikel, stadsutvecklingsansvarig på Västsvenska Handelskammaren, och som även ingick i referensgruppen för följeforskning kring BoStad2021, har nyligen problematiserat lokalfrågan i en krönika. I hennes text länkas det även till en följeforskningsartikel om BoStad2021 från Chalmers. Det finns en poäng i detta. Samtidigt visade Johannes Hulter på ett pedagogiskt sätt genom en inventering av lokalerna längs Nordhemsgatan 2012 – verkligen inte ett A-läge med tanke på topografin – att det finns en efterfrågan även på sämre lägen. Särskilt om detta kan medföra en spridning av hyresnivåer. Men här blir det en tydlig motsättning mellan kostnaderna i nyproduktion och de knappa ekomiska medel som den typen av verksamheter besitter (klicka för att förstora)
Dahlströmsgatan till vänster och kopplingen till "Borgen".
Den större av de två avrivna garage- och verksamhetslokalerna sedd från två håll. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora).
Uno Åhrén, Albert Lilienbergs efterträdare på posten, och tillika en av författarna till den funktionalistiska stridsskriften acceptera, utformade en ny stadsplan för Söderlingska ängen med friliggande lameller. Här uppfördes landshövdingehus 1936-39, som dolde att de var just detta genom en reveterad (putsad) fasad. Flera av dessa har blivit tilläggsisolerade till oigenkännlighet, men på Dahlströmsgatan finns några tydliga exempel kvar (se vidare Caldenbys bok om landshövdingehus, s.260). Intressant för övrigt att funktionalisternas stora anspråk på ärlighet mellan konstruktion och gestaltning utmynnade i den här sortens hyckleri.
Trevlig gårdsmiljö på andra sidan gatan.
Shellmacken
Den omtvistade bensinstationen på Djurgårdsplatsen, med dess snäckskalsformade skärmtak, ritades av Stig Henrik Lundgren 1971 (se vidare Kulturhistorisk värdefull bebyggelse volym 3 del 5 Majorna-Linné, Askim-Frölunda-Högsbo, s.284). Detta har föranlett många i diskussionen om byggnadens öde att dra slutsatsen att den också byggdes det året (inte minst Mark Isitt i GP).
Den uppgiften motsägs dock av arkitekten Robert Garellick, författare till bland annat Göteborg före grävskoporna samt de oerhört ingående Bilden av Göteborg I och II. De äldre trähus som stod på platsen tidigare, de så kallade Kennedyhusen, revs först 1973. Att Shellmacken skulle stått färdig 1971 är med andra ord en anakronism.
Stig Henrik Lundgren var anställd hos Sven Brolid och Jan Wallinder, och kom senare att bli stadsarkitekt i Lysekil samt Partille, men även bedriva egen verksamhet, SHL arkitekter. Vid sidan av Shellmacken har han bland annat ritat kiosken vid Linnéplatsen, Asperö kyrka samt Furulundskyrkan i Partille.
"Göteborgs stad tackar nej till Shelltaket i Majorna – ska rivas"
[quote]
Husen ... kallades Kennedyhusen, antagligen eftersom de byggts som "fribostäder" för anställda som varit i tjänst minst tjugo år vid Gamla Varvet, där G.D. Kennedy då var disponent. De stod klara i slutet av 1870-talet, alltså kort efter att de första landshövdingehusen byggts i kv. Ananasen i Annedal. De åtta husen här var liksom de i Annedal orienterade runt en ekonomigata och liknade dem även i detaljer som fönsterformer, profiler mm. Hela kvarteret var en provkarta på snickerifirman Bark & Warburgs sortiment. Men det rörde sig inte om egentliga landshövdingehus [min fetmarkering], utan stenfoten var en källarvåning med butiker och lokaler, dock utan bostäder. De uppfördes i resvirkeskonstruktion enligt "Barks patent" och kallades även så i folkmun. Dessa intressanta hus revs 1973 till förmån för den bensinstation som ännu ligger på platsen.
– Robert Garellick, Bilden av Göteborg II, s.105[/quote]
Djurgårdsplatsen – före och efter: Kennedyhusen och Shellmacken. Bildkälla: Bert Petersson via Det gamla Göteborg
Från ickeplats till riktig plats. I JMs förslag för Djurgårdsplatsen uppförs ett klassiskt kvarter av typ "landshövdingehus", som trappas upp mot "stenstad" åt Vita Björn till, och som rymmer omkring 130 lägenheter samt verksamhetslokaler i bottenplan. Illustration: Semrén & Månsson arkitekter (klicka för att förstora)
Om vi vänder oss om, blir det dock fortsatt en plats där staden tar slut, med tydlig karaktär av gränsvakuum.
Men det blir också tydligare en plats där staden börjar! Illustration: Semrén & Månsson arkitekter (klicka för att förstora)
Ärovarv. Plötsligt kommer en pimpad folkvagn i full parra med nedvevade rutor och reggae på högsta volym. Vid mitt senare återbesök på platsen kom en Pontiac Trans Am, och då var det dönande 80-talsrock. I den här rondellen slår det aldrig fel.
Robert Garellicks var till stor hjälp när vi kom till Djurgårdsplatsen och Bangatan, eftersom den innehåller riktligt med bilder från tiden precis innan den äldre bebyggelsen sanerades.
Delar av lekplatsen, 1936. "Mitt på Djurgårdsplatsen, mellan begravningsplatsen och Barks patent [Kennedyhusen], låg en stor kommunal lekplats, uppförd under första världskriget med bl a en plaskdamm och en stor lekstuga. Den röjdes undan vid spårvägens framdragning här mot Kungsladugård 1938" – Robert Garellick, Bilden av Göteborg II, s.105. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Djurgårdsplatsen, 1938. Bildkälla: Det gamla Göteborg
Kennedyhusen, ca 1965 med Wallenstams pågående bygge av Vita Björn (1963-66) i bakgrunden. Bildkälla: Gamla Majgrabbars arkiv
Tidigt 1970-tal (?): Barks patent/Kennedyhusen i väntan på rivning. "I det högra huset fanns även en tobaksaffär, precis nedanför Kleva [brant backe, Fjällgatan], på Bangatan. Kedjan hoppade av för en cyklist på nedväg i Kleva. Han hade ingen annan möjlighet, annat än att köra in i tobaksaffären, då dörren till denna, tillfälligt var öppen på sommaren. När han kom dundrande in i affären, svimmade ägarinnan, och han klarade sig." – Lennart Järmensjö. Bildkälla: Det gamla Göteborg
Djurgårdsplatsen över tid (klicka för att förstora)
Djurgårdsplatsen och Bangatan, tidigt 1960-tal. Bildkälla: Christina Bergstrand via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)
Ca 1960. Djurgårdsplatsen med Kennedyhusen nere till vänster, och det stora kvarterteret Vita Björn ovanför. Det senare bestod dels av landshövdingehus, dels annan typ av trähusbebyggelse, åkerier, lådfabrik mm. Enligt Garellick skall det på en av gårdarna ha funnits kvar delar av en äldre stallbyggnad, som antogs ha varit från Gathenhielms tid. Det stora kvarteret totalsanerades 1963-64. Notera även bebyggelsen på Stigberget uppe till höger, som till stor del gick samma bistra öde till mötes. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Ca 1975. Fordom fanns ett värdshus i närheten av Djurgårdsplatsen kallat Stora Helvetet. Detta för oss osökt till det nya Vita Björn, Wallenstams funktionalistiska bostadsanläggning, som sedan förra fotot nu står färdig (så även Riksbyggens Masthuggsterrass). Notera dock särskilt avsaknaden av Shellmacken! När byggdes den egentligen? Definitivt inte 1971! Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Bangatan, 2024: Vad hände för övrigt med detta förslag, som vi lämnade in ett yttrande över 2016?
Anti-urbant gångstråk och ogenomträngliga nivåskillnader. En förbättring vore om det gått att få till någon sorts lokallänga mellan Vita Björn och Bangatan?
Vita Björn
Åren 1963-64 totalsanerades den äldre bebyggelsen i Vita Björn, och 1966 stod så byggmästare Wallenstams modernistiska bostadskomplex färdigt (omkring 400 lägenheter). Anläggningen ritades av Lund & Valentin, och utsågs till vinnare av Per och Alma Olssons fond 1967. Motiveringen löd bland annat att "de vackra och användbara husen ... läner staden till nytta" (citat ur Garellick, Bilden av Göteborg II, s.104). Det är utsagor som man kan diskutera.
"Skall mellan dessa höga hus en dag, stiga en sång?"
Som en logisk fortsättning uppförde Wallenstam 64 smålägenheter (1-2 RoK) i en byggnad ritad av Sjögren Arkitekter, och som stod inflyttningsklar mot slutet av 2014. Resultatet får ändå sägas passa in med resten av Vita Björn, och – när nu skadan i form av totalsanering väl är skedd – framstår det som en klar förbättring jämfört med den tennisplan som låg ovanpå parkeringsdäcket tidigare...
...men om jag skall vara helt ärlig – och det skall man väl – påminner denna anhopning av tvåmeters utskjutande, klossaktiga balkonger närmast om Peter Eisenmans Förintelsemonumentet i Berlin.
Nallebjörnens uttryck summerar lakoniskt min känsla inför platsen i sin helhet (klicka för att förstora).
Tibergs-agnostiker? När man väl står här uppe på avsatsen, kan det vara värt att lyfta fram den lågintensiva debatt, som förs med jämna mellanrum om huruvida Johan Tibergs möbelhus fördärvat eller räddat de äldre trähusen längs Bangatan. En del menar att husen misskötts å det grövsta, och reducerats till förrådslokaler. Andra menar att byggnaderna bibehållits just tack vare denna funktion (även om husen kanske ser aningen nedgånga ut). Man kan nog vara lite av en ambivalent agnostiker i denna fråga. Garellick har dock sin uppfattning klar, vilket vi kommer till senare (klicka för att förstora).
På det stora hela är det väl ändå ok.
Uppgraderad miljö. Det fanns förvisso lokaler här tidigare, men man har öppnat upp i viss mån, stensatt markytan och skapat utrymme för en uteservering.
Även om Vita Björn ser ut lite som ett kliniskt laboratorium för insektsbekämpningsmedel, har förändringarna i markplan lett till en mänskligare miljö, och ett mjukare uttryck.
Bangatan och Vita Björn, ca 1950 samt 1985. Notera det burspråksförsedda landshövdingehuset längst till höger med Tibergs Möbler, och hur det klätts med eternitplattor. Ett fasadmaterial som Byggnadsnämnden redan 1949 ansett olämpligt på trevåningshus annat än i undantagsfall. Bildkälla: Textillärare Carlssons Göteborg via Det gamla Göteborg
Om vi för ett ögonblick lämnar Tibergs-debatten: notera tegelhuset till höger från 1934, ritat av Nils Olsson (en arkitekt som läsaren av detta smärre epos känner till sedan tidigare).
Den gör sig på bild, Bangatan.
Vad ansåg då Garellick i frågan? "Den lilla träbyggnaden ... Bangatan nr. 14 [det gula huset], har tillsammans med några äldre hus här märkligt nog bevarats, sannolikt tack vare möbelhandeln Tibergs försorg" (Bilden av Göteborg II, s 104). Ja, ära den som äras bör?
Dicksonska stiftelsens hyrefastighet färdigställdes vid mitten av 1990-talet, och på baksidan ingår även fyra små längor av radhus, som vetter åt Gathenhielmska kulturreservatet.
Bangatan 10
Byggnaden uppfördes kring 1900-1901 (beroende på uppgift) efter ritningar av Oscar W. Nilsson, och har under många år låtits förfalla. De senaste förändringarna gjordes någon gång på 1950-talet, då man gjorde sig av med torrdass på gården och satte in WC.
I avsaknad av centralvärme har man fått elda i kakelugn mm. En följd av sekelskiftesstandarden har dock även varit låga hyror, som för en fyrarumslägenhet på 130 kvm kunde ligga på 3500 kr enligt Hem & Hyra (Hyresgästföreningen). Avsaknaden av större förändringar har även gjort att Bangatan 10 använts vid otaliga filmproduktioner och TV-serier.
Den tidigare fastighetsägaren ville få till ett rivningslov, men processen kom i stället att utmynna i att Göteborgs Stad tvångsförvaltade byggnaden mellan 2014-17, och lät verksamheten drivas i Familjebostäders regi (se vidare Byggnadsvårdsföreningens artikel om turerna kring huset).
2020 köptes så fastigheten av Sydskiffer, ett företag som ägnar sig åt att restaurera kulturmärkta byggnader (bland referensprojekten finns exempelvis Oscar Fredriks kyrka, Tyska kyrkan, Annedalsseminariet, Nordhemsskolan, HDK, Stigbergshuset [Wettergrens konfektionsfabrik] etc.).
[quote]
Vi togs in som konsulter för att titta på hur man kunde renovera. Då blev vi väldigt förtjusta i huset, det är ju oerhört speciellt, och när det blev till salu slog vi till.
[...]
Vi köpte ju huset för att vi vill bevara det. Jag förstår om det finns hyresgäster som vill ha kvar det som det är, men det kan bli svårt för oss att lösa. Vi vill inte se en spretig lösning, utan hitta en lösning som kan fungera i många lägenheter.
– Patrik Wernersson, vd Sydskiffer, till Hem & Hyra, 21/12 2021[/quote]
2017. Bildkälla: Google Street View
En mäklarannons för "No17", och en renderad bild av en bekant miljö, dök vid ett tillfälle upp i mitt flöde. Till mitt förtret försvann den dock innan jag förstått vem som låg bakom, eller vad sjutton skulle betyda. Intuitiva sökningar på "Bangatan 10" gav noll utslag, men efter en del detektivarbete lyckades jag till slut hitta den igen. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
Här blev det lite av ett formellt slut på vandringen, men vi var några som tog oss vidare en sväng in på gården, och även tittade närmare på baksidan.
Förhoppningsvis kan även detta tas om hand på ett bättre sätt.
Stigbergshyllan
Som en informell fortsättning på vandringen tog vi efter önskemål en avstickare upp till Sverigehusets projekt Stigbergshyllan, som ritats av ABAKO Arkitektkontor, och nyligen hade färdigställts. Det rör sig om 157 bostadsrätter med lägenhetsstorlekar från 1-6 RoK (33-144 kvm). Vi kommer sannolikt att återkomma till detta projekt vid ett annat tillfälle.
På väg upp längs Kjellmansgatan.
Förr i tiden hade man sannolikt byggt en trappa härifrån ner till Stigbergsliden.
På en avsats mellan husen kunde vi stå en stund och betrakta stadens förändring (klicka för att förstora).
Här uppe tog vi farväl av ytterligare några stycken, för att sedan reflektera vidare över en öl på Andra Långgatan.Tack för en trevlig vandring, och tack även till den som tagit sig igenom denna rapport ända till slutet!
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Bilaga: Återbesök vid Shellmacken och Bangatan 10
Som en uppföljning på vad som hänt med de pågående projekten sedan vandringen, gjorde jag ett återbesök på Bangatan mot slutet av december 2024. Shellmacken hade då nyligen blivit riven, och jag missade dessvärre när man tog ner skärmtaket. Bangatan 10 stod däremot i princip inflyttningsklart.
Djurgårdsplatsen står inför ett nytt spännande kapitel.
Bangatan 10. Notera de numera insynsskyddade fönstren i bottenvåningen (klicka för att förstora).
Tjusigt. Efter renoveringen – och tillförsel av vindslägenheter samt en återuppbyggnad av ett hörntorn – rör det sig om 18 bostadsrätter, 1-4 RoK (29-151 kvm). Prislappen låg på mellan 1 990 000 till 9 995 000 enligt Fastighetsbyrån, och inflyttning är satt till februari 2025 (klicka för att förstora).
Före-efter. Notera att man ersatt de hörnbalkonger som sågats av, och som ursprungligen fanns på byggnaden. De insynsskyddade glasrutorna i bottenvåningen ser ut att rymma bostäder snarare än lokaler som tidigare. Detta bekräftas även av mäklarens information om tre lägenheter i första våningen (klicka för att förstora).
Från Åsgatan.
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
48e Yimbyvandringen: Majorna - ett smärre epos
Samling vid stenbysterna föreställande Dan Broström, Fredrik Henrik af Chapman mfl. (klicka för att förstora)
Årets museum 2024. Higabs ombyggnad av Sjöfartsmuseet var färdig 2022 (Gajd Arkitekter och Flodén byggnads). Den ursprungliga museibyggnaden färdigställdes 1933 efter Karl M Bengtsons ritningar från 1928. Samme arkitekt ritade även det besläktade Sjömanstornet intill, även om det rörde sig om två olika projekt.
De små plupparna längs linjen visar platser där vi stannade till under vandringens gång. Tanken var egentligen att avsluta vid Stigbergstorget, men det blev vissa ändringar i planerna. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
[infobox]
Innehållsförteckning:
Kaparen/Moreno Pizza
Åhmanssonska gården
Kvarteret Oktanten och Hängmattan
I Lilienbergs fotspår: Karl Johanstorget
Amiralitetsgatan 19
Godhems Backe (BoStad2021)
Shellmacken
Vita Björn
Bangatan 10
Stigbergshyllan
Bilaga: Återbesök vid Shellmacken och Bangatan 10
[/infobox]
Kaparen/Moreno Pizza
Biograf Kaparen stod färdig 1940, och ritades av Nils Olsson, som under sin arkitektgärning var mycket flitig i Göteborg. De tidiga verken är utpräglat klassicistiska, inte minst som initiativtagare till Örgryte trädgårdsstad. Olsson kom sedermera att bli en mer utpräglad funktionalist, vilket det kan ses exempel på längs Avenyn, där han under 1930-40-talen ritade hela sju funkisbyggnader. Den kanske mest kända uppgiften kom dock att bli Valhallabadet, som stod färdigt 1949, ett par år innan hans död (och nu är rivningshotad).
Biograf Kaparen, 1943. Foto: Otto Thulin; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Lidl, 2009. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Sedan biografverksamheten lades ned 1982 har lokalen använts som postkontor, och senare som mataffär i såväl Konsums som Lidls regi. Från 2016 står dock den tidigare biografsalongen utan någon verksamhet.
2020 köps så byggnaden av Avenyfamiljen (senare Göteborgsfamiljen) för att renoveras. En femårig period av förfall är till ända, och Kaparen blir 2022 åter en nöjesinrättning, vilket enligt Mark Isitt i GP, är det bästa som hänt sedan biografen stängdes.
Olidligt, 2024. Våren 2022 – samma år som Sjöfartsmuseets ombyggnad står klar – invigs Göteborgsfamiljens krogsatsning i Majorna, och den tidigare biografens slutna väggar har med Okidokis hjälp öppnats upp mot omgivningen. Interiört har man även lyckats ta fram Gunnar Ströms originalreliefer, som täckts över under tiden som postkontor och mataffär.
Ca 1982: Kaparen och Karl Johansgatan upp mot Stigbergstorget. Hade biografen hunnit läggas ner? Foto: Bengt Krusell via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)
2009. Bildkälla: Google Street View
2024
På taket en biergarten, som enligt uppgift har kapacitet för 900 personer (fotot är från ett senare besök uppe i Sjömanstornet). Notera även volymen i grön plåt till höger: projektet kom att belönas med PLÅTPRISET 2023 (klicka för att förstora).
Denna del av Allmänna vägen har genom projektet sett ett oerhört lyft, vilket ytterligare förstärks av enkla åtgärder för ökade sittmöjligheter.
2009: En trist lastplats och närmast igenmurad bottenvåning. Bildkälla: Google Street View
En vägg som förvisso kunde fylla en viss funktion, som här när tidigare Yimby-samordnare Jesper Hallén sålde egendesignade planscher med Göteborgsmotiv våren 2016.
2024. Men det är natt och dag jämfört med den nuvarande uteserveringens stora dörr- och fönsteröppningarna i ek och marmor, och där inspiration sägs ha tagits från Nils Einar Erikssons konserthus vid Götaplatsen!
Notera även förträdgårdarnas stenmurar till vänster, som erbjuder utmärkta sittmöjligheter. Bildkälla: Google Street View
Allmänna vägen under Megaloppisen 2014.
Dahlströmska huset från 1700-talet påminner om den typ av trähus, som en gång i tiden var vanliga innanför vallgraven.
På Pölgatan i det Gathenhielmska kulturreservatet pågick Higabs omskrivna restaurering av ett annat 1700-talshus...
...vilket som av en händelse fanns avbildat på bottenvåningen av ett landshövdingehus på Koopmansgatan senare under vandringen.
Söderlingska trädgården. Albert Lilienberg bidrog till bevarandet av bebyggelsen kring Gathenhielmska kulturresvervatet genom att ta initiativ till en bevarandeutredning, och menade att det var en trakt avsedd "att bibehållas i sin nuvarande karaktär. Byggnadsgruppen utgör nämligen ett typiskt litet västkustfiskläge, som dröjt kvar i staden" (Lilienbergs stad, s.168).
Djurgårdsgatans burspråksförsedda landshövdingehus är bland de finaste vi har i Göteborg, och för tankarna till San Franciscos "painted laidies" (klicka för att förstora).
Åhmanssonska gården
Mot de omgivande brandgavlarna kring den Åhmanssonska villan, ritade Liljewall arkitekter två hus för Familjebostäder, som stod inflyttningsklara i början av 2017. Det rör sig om totalt 25 hyreslägenheter på 2-4 RoK, varav fyra återfinns i det friliggande tegelhuset från 1860-talet.
Man kan utan att överdriva säga att det är ett projekt som väcker känslor. Så här i efterhand kan man även konstatera att greppet med lutande väggar snarare än markerade tak, var lite av en trend 2015, och som återfanns i exempelvis förslaget för Carlandersplatsen från samma år.
Man kan ana på Ragnar vilken känsla det rör sig om i hans fall.
Före. Bildkälla: Google Street View
Efter
Åhmanssonska villan är den enda kvarvarande byggnaden från gården med samma namn, och har över tid använts som bland annat handelsbod, privatbostad, flygverkstad, och till sist förskola (till dess att fukt- och mögelskador uppdagades under golvet). I detta bildmaterial från 2009 kan man skönja en liten lummig förskolegård, även om verksamheten lagts ned några år tidigare. Bildkälla: Google Street View
Nere på botten av "Hängmattan", och det landshövdingehus som sprades i Bostadsbolagets nya kvarter.
Kvarteret Oktanten och Hängmattan
I kvarteret Oktanten uppfördes tre landshövdingehus 1881-82, varav hörnhusen byggdes av timmermannen Johannes Andersson – "Bostabressta" (Bostadsbristen). Det mittersta brandskadades och revs 1986, och hålet mellan de båda hörnhusen lämnades tillsvidare. Det vänstra huset kom att förfalla till en miljö som tagen ur polisserien The Wire, medan det högra var i finare skick och huserade en möbelaffär.
Kvarteret Oktanten behandlades i ett tidigt inlägg på vår blogg 2008. JMs projekt med att restaurera det vänstra landshövdingehuset samt bebygga två av kvarterets lucktomter stod färdigt 2009, och resulterade i Brf Åttakanten med 47 lägenheter (17 ombyggda och 30 nybyggda). Det mörkblå infillhuset med putsad fasad ritades av ABAKO, så även tegelhuset på baksidan mot Oscarsleden. Sedan dess har även det högra landshövdingehuset, som hyste EM-möbler fått en hel del kärlek, och ett ytterligare infill kommit på plats åt leden till.
1977: kvarteret Oktanten och Karl Johansgatan med Elofs Möbler (EM) till höger. Foto: Pål-Nils Nilson; bildkälla: Riksantikvarieämbetet (klicka för att förstora).
Bildkälla: ABAKO arkitektkontor (PDF om Kv Oktanten)
[video]https://www.youtube.com/watch?v=0RCcu1dr-fU[/video]
Karl Johansgatan, en delvis storstadsmässig miljö, men som kommit att tappa i kraft i den påtagliga tristessen längre ner i Hängmattan.
Hängmattan innan sanering från "Riva hus – Riva kultur. Rivningen av Hängmattan i Göteborg hösten 1982". Foto: Christer Wigerfelt
Enkelt förflutet: platsen för Yimby Göteborgs bildande 2008.
Tillskott nere på Kommendörs-/Skeppsgossegatan: "Med det här huset fullbordas det slutna kvarteret som det planerades för på 1880-talet. På tomten har det bara varit varumottagningsbyggnad och innan dess en bensintapp."
Tapajos fastigheter ligger bakom att Bostabresstas högra hörnhus från 1881 restaurerats, ett projekt som var färdigt kring 2020. BRF Kommendörshuset hyser nu 18 lägenheter om 1-4 RoK samt två lokaler.
Samma fastighetsutvecklare står också bakom det svarta hörnhuset i plåt, BRF Dock District 4, som även det ritats av Okidoki arkitekter. Huset rymmer 20 lägenheter om 2-3 RoK, och stod färdigt ungefär samtidigt som det intilliggande landshövdingehuset hade restaurerats.
2009: EM-möblers tidigare varumottagning och JMs tegelhus (ABAKO arkitekter) åt Oscarsleden. Bildkälla: Google Street View
Granne med Oscarsleden.
Bostadsbolagets fyra kvarter söder om Karl Johansgatan (från Kommendörsgatan till Såggatan), samt ett norr om densamma, uppfördes mellan 1988-1992 sedan denna del av Hängmattan sanerats. Det rör sig om totalt 525 lägenheter inklusive ett landshövdingehus från 1885, som man varit gullig nog att spara i ett av kvarteren.
ICA Supermarket Majorna (tidigare Kanonen) huserar i bottenvåningen, bostäder ovanpå närmast gatan, och i övrigt ett parkeringsgarage. En intressant lösning, men som helhet blev det en andefattig miljö efter saneringen.
Kronans bryggeri stod klart 1892, och byggdes av F.O. Peterson efter ritningar av Johan Emil Billing. Bryggeriverksamheten, som initierats 1891 av August och Christian Röhss, George Douglas Kennedy, Henrik Pripp mfl. bedrevs här till 1917. Sedan dess har det varit bland annat polisstation (häktescellerna finns kvar än idag), bibliotek och kontor för Miljöförvaltningen.
I en av de äldre industribyggnaderna en bit bort låg för övrigt skateboardlokalen Nya Galaxen mellan 1997-2004. Det var en stor barn- och ungdomsverksamhet, helt på ideell basis, med hundratals medlemmar och många dagsbesökare på kvällar och helger under vinterhalvåret. Till dess att fastighetsägaren ville renovera för att dubbla hyran, och föreningen fick lägga ned i brist på passande ersättningslokal. Det blev ännu ett gym. Frågan är dock vad som hände med ungdomarna?
1980-tal: Pågående sanering av Hängmattan. Efraimskyrkans spetsiga gavlar i bakgrunden till vänster. Foto: Therese Söderström Toll; Bildkälla: Det Gamla Göteborg
Karl Johansgatan, 1960. Foto: Jan Polheimer; Bildkälla: Det gamla Göteborg
Karl Johansgatan, 1970. Foto: Staffan Westergren; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Karl Johansgatan, 1977. Gatan fick sitt namn 1882, och den nya gatudragningen kom då att ersätta Allmänna vägen som huvudstråk. Notera de utsmyckade landshövdingehusen med sina torn och burspråk i hörnen. Hus som enligt Staffan Sedenmalm fått en särskilt omsorgsfull gestaltning utifrån läget vid en paradgata. Foto: Pål-Nils Nilsson; bildkälla: Riksantikvarieämbetet (klicka för att förstora).
[video]https://www.youtube.com/watch?v=nnjDrvHLHI0[/video]
"Fullt utbyggd": Karl Johansgatan ca 1900. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Karl Johansgatan, ca 1975. Foto: Staffan Westergren; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Hängmattan ca 1960. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Hängmattan ca 2024. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Den trettioåriga rivningssepoken av Göteborg kom att i grova drag såväl börja som sluta längs Karl Johansgatan: den inleddes med Gröna gatan på 1950-talet (det område med småskalig trähusbebyggelse som Lilienberg, vid sidan av nuvarande Gathenhielmska kulturreservatet, ansåg skyddsvärt), och avslutades väl i mycket här i Hängmattan på 1980-talet.
"Nya Hängmattan", 2008. Hade dessa kvarter uppförts på jungfrulig mark hade jag sannolikt sjungit deras lov. I synnerhet om man jämför med den antiurbana nyfunkisepidemi som skulle komma att skölja över oss senare kring millenieskiftet. Det här är ändå förhållandevis stadsmässigt, och man har till och med en del lokaler i bottenvåningarna, för att inte tala om avslut uppåt med riktiga tak. Ändå är det något som skaver; det är en produkt av närmast totalsanering, som ropar anläggning snarare än stad. Personligen kommer jag nog aldrig att riktigt kunna förlika mig med dessa hus. Bildkälla: Det gamla Göteborg
På väg upp längs Styrmansgatan, för att återigen hamna på Allmänna vägen. Notera Dicksonska stiftelsens tegelhus från 1930-talet i bakgrunden (kvarteret Enhörningen), och jämför med när vi senare under vandringen kommer in på innergården.
Såggatan före de omdebatterade cykelbanorna...
En liten favorit: Markus har sålt gamla prylar, tv-spel och japanska samlargrejer här på Såggatan sedan 2015.
I Lilienbergs fotspår: Karl Johanstorget
Som ett återkommande tema i våra stadsvandringar finns Hans Bjurs bok från 2017 om stadsingenjör Albert Lilienberg, och de stadmiljöer han planlade i Göteborg mellan 1907-27. I den pågående följetongen har vi tidigare uppmärksammat Lorensbergs villastad, och av särskilt intresse för denna vandring är kapitlet med underrubriken Majorna (s.164-177), där ett tydligt exempel ges på där Lilienberg jämkade samman en välavvägd helhet i mötet med äldre planer och en befintlig stadsmiljö.
Införskaffa boken om du inte redan har den!
Karl Johanstorget, ca 1935. Lilienberg värjde sig mot den rådande planen från 1870-talet, och föreslog i stället att torgytan skulle bli blott hälften så stor. Detta av såväl ekonomiska som rumsliga skäl (*host* Heden *host*). Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
För Lilienberg var det viktigt att torgytan ramades in, och sättet detta gjordes på var genom monumentalt utformade landshövdingehus i väster och söder, samt den blivande Karl Johansskolan i öster. För gestaltningen av skolbyggnaden ordnade Lilienberg en arkitekttävling 1915, där Gunnar Asplund kom på andra plats, men senare ändå fick uppdraget efter att förslagen bearbetats (se vidare Hjördis Kristenson, SKOLHUSET – idé och form, s.270).
"Majornas Versailles". De enskilda landshövdingehusen bildar en monumental helhet, och uppfördes för Dicksonska stiftelsen 1916-17. Louis Enders gjorde planerna, och Oswald Westerberg, som till yrket var såväl arkitekt och byggmästare, ritade fasaderna.
Gårdssidan, ca 1920. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Kvarteret Standaret ritades av Arvid Fuhre i utpräglad 20-talsklassicism, och stod färdigt 1923. Det monumentala kvarteret är dessvärre kanske mest känt från Uppdrag Granskning, och bytet av trappnosar mm. i härvan med Allbäcks bygg.
Vill man veta mer om de monumentala landshövdingehusen vid Karl Johanstorget, har Claes Caldenby skrivit om dem i sin tegelsten LANDSHÖVDINGEHUS – Typiskt göteborgskt! från 2022 (kapitlet Kring Karl Johanstorget, s.182-193). Boken kompletterar Lilienbergs stad på ett utmärkt sätt.
Majornas högre allmäna läroverk, från 1895 av arkitekt Carl Fahlström (Pellerins margarinfabrik, Thorskogs Slott, Kungsportsavenyen 2 etc.). Notera R.O. Swenssons om- och påbyggnad från 1940 jämfört med det äldre vykortet högre upp.
Ett sätt som Lilienberg minskade den intilliggande torgytan på var genom att rita in en yttre gård på Karl Johansskolan. Detta gav en något upphöjd plats som ramas in av murar och en trädrad. Osäkert dock vad det arbetas med i bilden, men det ser onekligen ut som att nedanstående bilder är ett minne blott.
På Karl Johansskolans yttre gård fick den göteborgske skateboardhjälten, och tillika snickaren, Magnus Ljungdell, i uppdrag att uppföra olika hinder i betong. Det blev en omtyckt plats, som stod färdig kring 2007, och som tillsammans med basketkorgarna bidrog till att skolgården levde upp även på eftermiddagar och helger. Här författaren till denna text sommaren 2010. Foto: Tommy Danielsson (klicka för att förstora).
Stram klassicism. En befintlig folkskola från 1875 kompletterades med nya byggnadskroppar 1922-25 enligt Gunnar Asplunds förslag. Reliefen i entrégavelns tympanon är gjord av Ivar Johnsson, som senare kom att arbeta med skulpturen Kvinna vid havet – "Sjömanshustrun" (se vidare vår artikel om Sjömanstornet).
Amiralitetsgatan 19
I denna del av Majorna, den tredje roten, har Dicksonska stiftelsen ett par hundra hyreslägenheter. Dels i de herrgårdsliknande gula landshövdingehusen, och dels hela kvarteret Enhörningen. Närmast Amiralitetsgatan har en tidigare envåningslänga och förskola rivits för att ge plats åt två punkthus, som stod färdiga hösten 2021.
Hörnhuset i gult tegel stod färdigt 1993 efter en segdragen process från mitten av 1980-talet (klicka för att förstora).
[quote]
Göteborg har varit känt som donationernas stad. Den göteborska andan av donationer brukar förklaras med att många av stadens företagare hade en religiös och social grundinställning som fick dem att avstå en del av sin förmögenhet till samhälleliga ändamål.
– Robert Dicksons stiftelse[/quote]
Amiralitetsgatan 19. De två punkthusen (Liljewall arkitekter och Skanska) stod färdiga hösten 2021, och rymmer 52 lägenheter samt tre lokaler, varav en återfinns i en länga mellan huskropparna. Om man jämför det tidiga gestaltningsförslaget med det byggda resultatet, så känns det som att vi fått gehör för flera av synpunkterna från vårt yttrande 2015, framför allt med avseende på ökad byggnadshöjd, publika lokaler i bottenvåningen snarare än förskola, samt tegelfasad (klicka för att förstora).
[quote]
Att välja gedigna material för långsiktig hållbarhet och att bygga med omsorg har varit en ledstjärna genom hela processen för byggnader och utvändig miljö. Husen har Rheinzink på taken, handmurade fasader med danskt hårdbränt tegel, svensk granit på marksidan och plywood i alla innerväggar.
– Liljewall arkitekter[/quote]
En tur in på innergården.
Notera de tilläggsisolerade gårdsfasaderna till de 1930-talshus vi såg tidigare under vandringen från Allmänna vägen.
I sin Guide till Göteborgs arkitektur, gör Claes Caldenby oss uppmärksamma, på att entrén från förplatsen mot gatan övervakas av lärarrummet. Bäst att komma i tid till lektionen!
Klar förbättring. Jämfört mot tidigare har det ingjutits mer av ett lokalt liv här kring backkrönet.
Läsbarhet: ett intressant spår efter den tidigare envåningslängan i tegelhuset från 1949.
Koopmansgatan. En av Familjebostäders omsorgsfulla blomsterplanteringar.
På väg upp längs Oljekvarnsgatan (klicka för att förstora).
Godhems Backe (BoStad2021)
Som en del av satsningen BoStad2021 byggde Wallenstam 138 hyreslägenheter om 1-2 RoK ritade av Krook & Tjäder i slänten upp mot Godhemsberget, där det tidigare stått två byggnader från slutet av 50-talet innehållandes garage och verksamhetslokaler. Fördelningen var 19 st 1:or om 27-34 kvm; 31 st 1,5:or om 39-44 kvm; 88 st 2:or om 44-55 kvm. Etapp 1 (77 lgh) var inflyttningsklar i oktober 2020, och etapp 2 (61 lgh) i oktober 2021.
I detaljplanen ingick även en potentiell påbyggnad av den så kallade "Borgen" uppe på Godhemsberget med 1-2 våningar (se Ulfsparregatan för ett genomfört exempel). Givet att detaljplanen medger 290 bostäder, och BoStad2021-delen gett 138, borde det röra sig om upp mot 150 smålägenheter (vad som hänt med detta återstår dock att se). Illustration: Arkitekterna Krook & Tjäder (klicka för att förstora).
[quote]
Den östra slänten av berget mellan Dahlströmsgatan och Kolumbusgatan/Stenklevsgatan kan bebyggas med lamellhus, anpassade efter sluttningen. Två befintliga byggnader innehållande verksamheter och garage, vilka idag är i dåligt skick, rivs för att ge plats åt bebyggelsen. De nya byggnaderna samspelar med omgivande bebyggelse i sin utformning och höjd gentemot berget. Byggrätterna har placerats kloss an berget, där en stor del av de nya bottenvåningarna föreslås inrymma förråd och garage.
[...]
Detaljplanen har bestämmelse om centrumändamål i bottenvåningen.
– Ur planbeskrivningen för Bostäder på Godhemsberget, en del av BoStad2021[/quote]
Före-efter. I mötet av Oljekvarns- och Kolumbusgatan låg den mindre av de två avrivna garagebyggnaderna från slutet av 1950-talet. Bildkälla: Google Street View samt eget foto (klicka för att förstora).
Emanuel gick upp för att undersöka livet bakom grinden.
Foto: Emanuel Alfredsson
Takterrass
En lite trevligare skildring. Bildkälla: Arkitekterna Krook & Tjäder
Här har man sparat en glugg upp mot Godhemsberget.
Lokaler längs Stenklevsgatan.
Läge, läge, läge. Christina Heikel, stadsutvecklingsansvarig på Västsvenska Handelskammaren, och som även ingick i referensgruppen för följeforskning kring BoStad2021, har nyligen problematiserat lokalfrågan i en krönika. I hennes text länkas det även till en följeforskningsartikel om BoStad2021 från Chalmers. Det finns en poäng i detta. Samtidigt visade Johannes Hulter på ett pedagogiskt sätt genom en inventering av lokalerna längs Nordhemsgatan 2012 – verkligen inte ett A-läge med tanke på topografin – att det finns en efterfrågan även på sämre lägen. Särskilt om detta kan medföra en spridning av hyresnivåer. Men här blir det en tydlig motsättning mellan kostnaderna i nyproduktion och de knappa ekomiska medel som den typen av verksamheter besitter (klicka för att förstora)
Dahlströmsgatan till vänster och kopplingen till "Borgen".
Den större av de två avrivna garage- och verksamhetslokalerna sedd från två håll. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora).
Uno Åhrén, Albert Lilienbergs efterträdare på posten, och tillika en av författarna till den funktionalistiska stridsskriften acceptera, utformade en ny stadsplan för Söderlingska ängen med friliggande lameller. Här uppfördes landshövdingehus 1936-39, som dolde att de var just detta genom en reveterad (putsad) fasad. Flera av dessa har blivit tilläggsisolerade till oigenkännlighet, men på Dahlströmsgatan finns några tydliga exempel kvar (se vidare Caldenbys bok om landshövdingehus, s.260). Intressant för övrigt att funktionalisternas stora anspråk på ärlighet mellan konstruktion och gestaltning utmynnade i den här sortens hyckleri.
Trevlig gårdsmiljö på andra sidan gatan.
Shellmacken
Den omtvistade bensinstationen på Djurgårdsplatsen, med dess snäckskalsformade skärmtak, ritades av Stig Henrik Lundgren 1971 (se vidare Kulturhistorisk värdefull bebyggelse volym 3 del 5 Majorna-Linné, Askim-Frölunda-Högsbo, s.284). Detta har föranlett många i diskussionen om byggnadens öde att dra slutsatsen att den också byggdes det året (inte minst Mark Isitt i GP).
Den uppgiften motsägs dock av arkitekten Robert Garellick, författare till bland annat Göteborg före grävskoporna samt de oerhört ingående Bilden av Göteborg I och II. De äldre trähus som stod på platsen tidigare, de så kallade Kennedyhusen, revs först 1973. Att Shellmacken skulle stått färdig 1971 är med andra ord en anakronism.
Stig Henrik Lundgren var anställd hos Sven Brolid och Jan Wallinder, och kom senare att bli stadsarkitekt i Lysekil samt Partille, men även bedriva egen verksamhet, SHL arkitekter. Vid sidan av Shellmacken har han bland annat ritat kiosken vid Linnéplatsen, Asperö kyrka samt Furulundskyrkan i Partille.
"Göteborgs stad tackar nej till Shelltaket i Majorna – ska rivas"
[quote]
Husen ... kallades Kennedyhusen, antagligen eftersom de byggts som "fribostäder" för anställda som varit i tjänst minst tjugo år vid Gamla Varvet, där G.D. Kennedy då var disponent. De stod klara i slutet av 1870-talet, alltså kort efter att de första landshövdingehusen byggts i kv. Ananasen i Annedal. De åtta husen här var liksom de i Annedal orienterade runt en ekonomigata och liknade dem även i detaljer som fönsterformer, profiler mm. Hela kvarteret var en provkarta på snickerifirman Bark & Warburgs sortiment. Men det rörde sig inte om egentliga landshövdingehus [min fetmarkering], utan stenfoten var en källarvåning med butiker och lokaler, dock utan bostäder. De uppfördes i resvirkeskonstruktion enligt "Barks patent" och kallades även så i folkmun. Dessa intressanta hus revs 1973 till förmån för den bensinstation som ännu ligger på platsen.
– Robert Garellick, Bilden av Göteborg II, s.105[/quote]
Djurgårdsplatsen – före och efter: Kennedyhusen och Shellmacken. Bildkälla: Bert Petersson via Det gamla Göteborg
Från ickeplats till riktig plats. I JMs förslag för Djurgårdsplatsen uppförs ett klassiskt kvarter av typ "landshövdingehus", som trappas upp mot "stenstad" åt Vita Björn till, och som rymmer omkring 130 lägenheter samt verksamhetslokaler i bottenplan. Illustration: Semrén & Månsson arkitekter (klicka för att förstora)
Om vi vänder oss om, blir det dock fortsatt en plats där staden tar slut, med tydlig karaktär av gränsvakuum.
Men det blir också tydligare en plats där staden börjar! Illustration: Semrén & Månsson arkitekter (klicka för att förstora)
Ärovarv. Plötsligt kommer en pimpad folkvagn i full parra med nedvevade rutor och reggae på högsta volym. Vid mitt senare återbesök på platsen kom en Pontiac Trans Am, och då var det dönande 80-talsrock. I den här rondellen slår det aldrig fel.
Robert Garellicks var till stor hjälp när vi kom till Djurgårdsplatsen och Bangatan, eftersom den innehåller riktligt med bilder från tiden precis innan den äldre bebyggelsen sanerades.
Delar av lekplatsen, 1936. "Mitt på Djurgårdsplatsen, mellan begravningsplatsen och Barks patent [Kennedyhusen], låg en stor kommunal lekplats, uppförd under första världskriget med bl a en plaskdamm och en stor lekstuga. Den röjdes undan vid spårvägens framdragning här mot Kungsladugård 1938" – Robert Garellick, Bilden av Göteborg II, s.105. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Djurgårdsplatsen, 1938. Bildkälla: Det gamla Göteborg
Kennedyhusen, ca 1965 med Wallenstams pågående bygge av Vita Björn (1963-66) i bakgrunden. Bildkälla: Gamla Majgrabbars arkiv
Tidigt 1970-tal (?): Barks patent/Kennedyhusen i väntan på rivning. "I det högra huset fanns även en tobaksaffär, precis nedanför Kleva [brant backe, Fjällgatan], på Bangatan. Kedjan hoppade av för en cyklist på nedväg i Kleva. Han hade ingen annan möjlighet, annat än att köra in i tobaksaffären, då dörren till denna, tillfälligt var öppen på sommaren. När han kom dundrande in i affären, svimmade ägarinnan, och han klarade sig." – Lennart Järmensjö. Bildkälla: Det gamla Göteborg
Djurgårdsplatsen över tid (klicka för att förstora)
Djurgårdsplatsen och Bangatan, tidigt 1960-tal. Bildkälla: Christina Bergstrand via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)
Ca 1960. Djurgårdsplatsen med Kennedyhusen nere till vänster, och det stora kvarterteret Vita Björn ovanför. Det senare bestod dels av landshövdingehus, dels annan typ av trähusbebyggelse, åkerier, lådfabrik mm. Enligt Garellick skall det på en av gårdarna ha funnits kvar delar av en äldre stallbyggnad, som antogs ha varit från Gathenhielms tid. Det stora kvarteret totalsanerades 1963-64. Notera även bebyggelsen på Stigberget uppe till höger, som till stor del gick samma bistra öde till mötes. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Ca 1975. Fordom fanns ett värdshus i närheten av Djurgårdsplatsen kallat Stora Helvetet. Detta för oss osökt till det nya Vita Björn, Wallenstams funktionalistiska bostadsanläggning, som sedan förra fotot nu står färdig (så även Riksbyggens Masthuggsterrass). Notera dock särskilt avsaknaden av Shellmacken! När byggdes den egentligen? Definitivt inte 1971! Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Bangatan, 2024: Vad hände för övrigt med detta förslag, som vi lämnade in ett yttrande över 2016?
Anti-urbant gångstråk och ogenomträngliga nivåskillnader. En förbättring vore om det gått att få till någon sorts lokallänga mellan Vita Björn och Bangatan?
Vita Björn
Åren 1963-64 totalsanerades den äldre bebyggelsen i Vita Björn, och 1966 stod så byggmästare Wallenstams modernistiska bostadskomplex färdigt (omkring 400 lägenheter). Anläggningen ritades av Lund & Valentin, och utsågs till vinnare av Per och Alma Olssons fond 1967. Motiveringen löd bland annat att "de vackra och användbara husen ... läner staden till nytta" (citat ur Garellick, Bilden av Göteborg II, s.104). Det är utsagor som man kan diskutera.
"Skall mellan dessa höga hus en dag, stiga en sång?"
Som en logisk fortsättning uppförde Wallenstam 64 smålägenheter (1-2 RoK) i en byggnad ritad av Sjögren Arkitekter, och som stod inflyttningsklar mot slutet av 2014. Resultatet får ändå sägas passa in med resten av Vita Björn, och – när nu skadan i form av totalsanering väl är skedd – framstår det som en klar förbättring jämfört med den tennisplan som låg ovanpå parkeringsdäcket tidigare...
...men om jag skall vara helt ärlig – och det skall man väl – påminner denna anhopning av tvåmeters utskjutande, klossaktiga balkonger närmast om Peter Eisenmans Förintelsemonumentet i Berlin.
Nallebjörnens uttryck summerar lakoniskt min känsla inför platsen i sin helhet (klicka för att förstora).
Tibergs-agnostiker? När man väl står här uppe på avsatsen, kan det vara värt att lyfta fram den lågintensiva debatt, som förs med jämna mellanrum om huruvida Johan Tibergs möbelhus fördärvat eller räddat de äldre trähusen längs Bangatan. En del menar att husen misskötts å det grövsta, och reducerats till förrådslokaler. Andra menar att byggnaderna bibehållits just tack vare denna funktion (även om husen kanske ser aningen nedgånga ut). Man kan nog vara lite av en ambivalent agnostiker i denna fråga. Garellick har dock sin uppfattning klar, vilket vi kommer till senare (klicka för att förstora).
På det stora hela är det väl ändå ok.
Uppgraderad miljö. Det fanns förvisso lokaler här tidigare, men man har öppnat upp i viss mån, stensatt markytan och skapat utrymme för en uteservering.
Även om Vita Björn ser ut lite som ett kliniskt laboratorium för insektsbekämpningsmedel, har förändringarna i markplan lett till en mänskligare miljö, och ett mjukare uttryck.
Bangatan och Vita Björn, ca 1950 samt 1985. Notera det burspråksförsedda landshövdingehuset längst till höger med Tibergs Möbler, och hur det klätts med eternitplattor. Ett fasadmaterial som Byggnadsnämnden redan 1949 ansett olämpligt på trevåningshus annat än i undantagsfall. Bildkälla: Textillärare Carlssons Göteborg via Det gamla Göteborg
Om vi för ett ögonblick lämnar Tibergs-debatten: notera tegelhuset till höger från 1934, ritat av Nils Olsson (en arkitekt som läsaren av detta smärre epos känner till sedan tidigare).
Den gör sig på bild, Bangatan.
Vad ansåg då Garellick i frågan? "Den lilla träbyggnaden ... Bangatan nr. 14 [det gula huset], har tillsammans med några äldre hus här märkligt nog bevarats, sannolikt tack vare möbelhandeln Tibergs försorg" (Bilden av Göteborg II, s 104). Ja, ära den som äras bör?
Dicksonska stiftelsens hyrefastighet färdigställdes vid mitten av 1990-talet, och på baksidan ingår även fyra små längor av radhus, som vetter åt Gathenhielmska kulturreservatet.
Bangatan 10
Byggnaden uppfördes kring 1900-1901 (beroende på uppgift) efter ritningar av Oscar W. Nilsson, och har under många år låtits förfalla. De senaste förändringarna gjordes någon gång på 1950-talet, då man gjorde sig av med torrdass på gården och satte in WC.
I avsaknad av centralvärme har man fått elda i kakelugn mm. En följd av sekelskiftesstandarden har dock även varit låga hyror, som för en fyrarumslägenhet på 130 kvm kunde ligga på 3500 kr enligt Hem & Hyra (Hyresgästföreningen). Avsaknaden av större förändringar har även gjort att Bangatan 10 använts vid otaliga filmproduktioner och TV-serier.
Den tidigare fastighetsägaren ville få till ett rivningslov, men processen kom i stället att utmynna i att Göteborgs Stad tvångsförvaltade byggnaden mellan 2014-17, och lät verksamheten drivas i Familjebostäders regi (se vidare Byggnadsvårdsföreningens artikel om turerna kring huset).
2020 köptes så fastigheten av Sydskiffer, ett företag som ägnar sig åt att restaurera kulturmärkta byggnader (bland referensprojekten finns exempelvis Oscar Fredriks kyrka, Tyska kyrkan, Annedalsseminariet, Nordhemsskolan, HDK, Stigbergshuset [Wettergrens konfektionsfabrik] etc.).
[quote]
Vi togs in som konsulter för att titta på hur man kunde renovera. Då blev vi väldigt förtjusta i huset, det är ju oerhört speciellt, och när det blev till salu slog vi till.
[...]
Vi köpte ju huset för att vi vill bevara det. Jag förstår om det finns hyresgäster som vill ha kvar det som det är, men det kan bli svårt för oss att lösa. Vi vill inte se en spretig lösning, utan hitta en lösning som kan fungera i många lägenheter.
– Patrik Wernersson, vd Sydskiffer, till Hem & Hyra, 21/12 2021[/quote]
2017. Bildkälla: Google Street View
En mäklarannons för "No17", och en renderad bild av en bekant miljö, dök vid ett tillfälle upp i mitt flöde. Till mitt förtret försvann den dock innan jag förstått vem som låg bakom, eller vad sjutton skulle betyda. Intuitiva sökningar på "Bangatan 10" gav noll utslag, men efter en del detektivarbete lyckades jag till slut hitta den igen. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
Här blev det lite av ett formellt slut på vandringen, men vi var några som tog oss vidare en sväng in på gården, och även tittade närmare på baksidan.
Förhoppningsvis kan även detta tas om hand på ett bättre sätt.
Stigbergshyllan
Som en informell fortsättning på vandringen tog vi efter önskemål en avstickare upp till Sverigehusets projekt Stigbergshyllan, som ritats av ABAKO Arkitektkontor, och nyligen hade färdigställts. Det rör sig om 157 bostadsrätter med lägenhetsstorlekar från 1-6 RoK (33-144 kvm). Vi kommer sannolikt att återkomma till detta projekt vid ett annat tillfälle.
På väg upp längs Kjellmansgatan.
Förr i tiden hade man sannolikt byggt en trappa härifrån ner till Stigbergsliden.
På en avsats mellan husen kunde vi stå en stund och betrakta stadens förändring (klicka för att förstora).
Här uppe tog vi farväl av ytterligare några stycken, för att sedan reflektera vidare över en öl på Andra Långgatan.Tack för en trevlig vandring, och tack även till den som tagit sig igenom denna rapport ända till slutet!
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Bilaga: Återbesök vid Shellmacken och Bangatan 10
Som en uppföljning på vad som hänt med de pågående projekten sedan vandringen, gjorde jag ett återbesök på Bangatan mot slutet av december 2024. Shellmacken hade då nyligen blivit riven, och jag missade dessvärre när man tog ner skärmtaket. Bangatan 10 stod däremot i princip inflyttningsklart.
Djurgårdsplatsen står inför ett nytt spännande kapitel.
Bangatan 10. Notera de numera insynsskyddade fönstren i bottenvåningen (klicka för att förstora).
Tjusigt. Efter renoveringen – och tillförsel av vindslägenheter samt en återuppbyggnad av ett hörntorn – rör det sig om 18 bostadsrätter, 1-4 RoK (29-151 kvm). Prislappen låg på mellan 1 990 000 till 9 995 000 enligt Fastighetsbyrån, och inflyttning är satt till februari 2025 (klicka för att förstora).
Före-efter. Notera att man ersatt de hörnbalkonger som sågats av, och som ursprungligen fanns på byggnaden. De insynsskyddade glasrutorna i bottenvåningen ser ut att rymma bostäder snarare än lokaler som tidigare. Detta bekräftas även av mäklarens information om tre lägenheter i första våningen (klicka för att förstora).
Från Åsgatan.
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Infrastruktur/Göteborg
Högbana i Göteborg?
June 2 2024 20:05 by Hans Jörgensen
48e Yimbyvandringen: Majorna - ett smärre epos
Samling vid stenbysterna föreställande Dan Broström, Fredrik Henrik af Chapman mfl. (klicka för att förstora)
Årets museum 2024. Higabs ombyggnad av Sjöfartsmuseet var färdig 2022 (Gajd Arkitekter och Flodén byggnads). Den ursprungliga museibyggnaden färdigställdes 1933 efter Karl M Bengtsons ritningar från 1928. Samme arkitekt ritade även det besläktade Sjömanstornet intill, även om det rörde sig om två olika projekt.
De små plupparna längs linjen visar platser där vi stannade till under vandringens gång. Tanken var egentligen att avsluta vid Stigbergstorget, men det blev vissa ändringar i planerna. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
[infobox]
Innehållsförteckning:
Kaparen/Moreno Pizza
Åhmanssonska gården
Kvarteret Oktanten och Hängmattan
I Lilienbergs fotspår: Karl Johanstorget
Amiralitetsgatan 19
Godhems Backe (BoStad2021)
Shellmacken
Vita Björn
Bangatan 10
Stigbergshyllan
Bilaga: Återbesök vid Shellmacken och Bangatan 10
[/infobox]
Kaparen/Moreno Pizza
Biograf Kaparen stod färdig 1940, och ritades av Nils Olsson, som under sin arkitektgärning var mycket flitig i Göteborg. De tidiga verken är utpräglat klassicistiska, inte minst som initiativtagare till Örgryte trädgårdsstad. Olsson kom sedermera att bli en mer utpräglad funktionalist, vilket det kan ses exempel på längs Avenyn, där han under 1930-40-talen ritade hela sju funkisbyggnader. Den kanske mest kända uppgiften kom dock att bli Valhallabadet, som stod färdigt 1949, ett par år innan hans död (och nu är rivningshotad).
Biograf Kaparen, 1943. Foto: Otto Thulin; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Lidl, 2009. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Sedan biografverksamheten lades ned 1982 har lokalen använts som postkontor, och senare som mataffär i såväl Konsums som Lidls regi. Från 2016 står dock den tidigare biografsalongen utan någon verksamhet.
2020 köps så byggnaden av Avenyfamiljen (senare Göteborgsfamiljen) för att renoveras. En femårig period av förfall är till ända, och Kaparen blir 2022 åter en nöjesinrättning, vilket enligt Mark Isitt i GP, är det bästa som hänt sedan biografen stängdes.
Olidligt, 2024. Våren 2022 – samma år som Sjöfartsmuseets ombyggnad står klar – invigs Göteborgsfamiljens krogsatsning i Majorna, och den tidigare biografens slutna väggar har med Okidokis hjälp öppnats upp mot omgivningen. Interiört har man även lyckats ta fram Gunnar Ströms originalreliefer, som täckts över under tiden som postkontor och mataffär.
Ca 1982: Kaparen och Karl Johansgatan upp mot Stigbergstorget. Hade biografen hunnit läggas ner? Foto: Bengt Krusell via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)
2009. Bildkälla: Google Street View
2024
På taket en biergarten, som enligt uppgift har kapacitet för 900 personer (fotot är från ett senare besök uppe i Sjömanstornet). Notera även volymen i grön plåt till höger: projektet kom att belönas med PLÅTPRISET 2023 (klicka för att förstora).
Denna del av Allmänna vägen har genom projektet sett ett oerhört lyft, vilket ytterligare förstärks av enkla åtgärder för ökade sittmöjligheter.
2009: En trist lastplats och närmast igenmurad bottenvåning. Bildkälla: Google Street View
En vägg som förvisso kunde fylla en viss funktion, som här när tidigare Yimby-samordnare Jesper Hallén sålde egendesignade planscher med Göteborgsmotiv våren 2016.
2024. Men det är natt och dag jämfört med den nuvarande uteserveringens stora dörr- och fönsteröppningarna i ek och marmor, och där inspiration sägs ha tagits från Nils Einar Erikssons konserthus vid Götaplatsen!
Notera även förträdgårdarnas stenmurar till vänster, som erbjuder utmärkta sittmöjligheter. Bildkälla: Google Street View
Allmänna vägen under Megaloppisen 2014.
Dahlströmska huset från 1700-talet påminner om den typ av trähus, som en gång i tiden var vanliga innanför vallgraven.
På Pölgatan i det Gathenhielmska kulturreservatet pågick Higabs omskrivna restaurering av ett annat 1700-talshus...
...vilket som av en händelse fanns avbildat på bottenvåningen av ett landshövdingehus på Koopmansgatan senare under vandringen.
Söderlingska trädgården. Albert Lilienberg bidrog till bevarandet av bebyggelsen kring Gathenhielmska kulturresvervatet genom att ta initiativ till en bevarandeutredning, och menade att det var en trakt avsedd "att bibehållas i sin nuvarande karaktär. Byggnadsgruppen utgör nämligen ett typiskt litet västkustfiskläge, som dröjt kvar i staden" (Lilienbergs stad, s.168).
Djurgårdsgatans burspråksförsedda landshövdingehus är bland de finaste vi har i Göteborg, och för tankarna till San Franciscos "painted laidies" (klicka för att förstora).
Åhmanssonska gården
Mot de omgivande brandgavlarna kring den Åhmanssonska villan, ritade Liljewall arkitekter två hus för Familjebostäder, som stod inflyttningsklara i början av 2017. Det rör sig om totalt 25 hyreslägenheter på 2-4 RoK, varav fyra återfinns i det friliggande tegelhuset från 1860-talet.
Man kan utan att överdriva säga att det är ett projekt som väcker känslor. Så här i efterhand kan man även konstatera att greppet med lutande väggar snarare än markerade tak, var lite av en trend 2015, och som återfanns i exempelvis förslaget för Carlandersplatsen från samma år.
Man kan ana på Ragnar vilken känsla det rör sig om i hans fall.
Före. Bildkälla: Google Street View
Efter
Åhmanssonska villan är den enda kvarvarande byggnaden från gården med samma namn, och har över tid använts som bland annat handelsbod, privatbostad, flygverkstad, och till sist förskola (till dess att fukt- och mögelskador uppdagades under golvet). I detta bildmaterial från 2009 kan man skönja en liten lummig förskolegård, även om verksamheten lagts ned några år tidigare. Bildkälla: Google Street View
Nere på botten av "Hängmattan", och det landshövdingehus som sprades i Bostadsbolagets nya kvarter.
Kvarteret Oktanten och Hängmattan
I kvarteret Oktanten uppfördes tre landshövdingehus 1881-82, varav hörnhusen byggdes av timmermannen Johannes Andersson – "Bostabressta" (Bostadsbristen). Det mittersta brandskadades och revs 1986, och hålet mellan de båda hörnhusen lämnades tillsvidare. Det vänstra huset kom att förfalla till en miljö som tagen ur polisserien The Wire, medan det högra var i finare skick och huserade en möbelaffär.
Kvarteret Oktanten behandlades i ett tidigt inlägg på vår blogg 2008. JMs projekt med att restaurera det vänstra landshövdingehuset samt bebygga två av kvarterets lucktomter stod färdigt 2009, och resulterade i Brf Åttakanten med 47 lägenheter (17 ombyggda och 30 nybyggda). Det mörkblå infillhuset med putsad fasad ritades av ABAKO, så även tegelhuset på baksidan mot Oscarsleden. Sedan dess har även det högra landshövdingehuset, som hyste EM-möbler fått en hel del kärlek, och ett ytterligare infill kommit på plats åt leden till.
1977: kvarteret Oktanten och Karl Johansgatan med Elofs Möbler (EM) till höger. Foto: Pål-Nils Nilson; bildkälla: Riksantikvarieämbetet (klicka för att förstora).
Bildkälla: ABAKO arkitektkontor (PDF om Kv Oktanten)
[video]https://www.youtube.com/watch?v=0RCcu1dr-fU[/video]
Karl Johansgatan, en delvis storstadsmässig miljö, men som kommit att tappa i kraft i den påtagliga tristessen längre ner i Hängmattan.
Hängmattan innan sanering från "Riva hus – Riva kultur. Rivningen av Hängmattan i Göteborg hösten 1982". Foto: Christer Wigerfelt
Enkelt förflutet: platsen för Yimby Göteborgs bildande 2008.
Tillskott nere på Kommendörs-/Skeppsgossegatan: "Med det här huset fullbordas det slutna kvarteret som det planerades för på 1880-talet. På tomten har det bara varit varumottagningsbyggnad och innan dess en bensintapp."
Tapajos fastigheter ligger bakom att Bostabresstas högra hörnhus från 1881 restaurerats, ett projekt som var färdigt kring 2020. BRF Kommendörshuset hyser nu 18 lägenheter om 1-4 RoK samt två lokaler.
Samma fastighetsutvecklare står också bakom det svarta hörnhuset i plåt, BRF Dock District 4, som även det ritats av Okidoki arkitekter. Huset rymmer 20 lägenheter om 2-3 RoK, och stod färdigt ungefär samtidigt som det intilliggande landshövdingehuset hade restaurerats.
2009: EM-möblers tidigare varumottagning och JMs tegelhus (ABAKO arkitekter) åt Oscarsleden. Bildkälla: Google Street View
Granne med Oscarsleden.
Bostadsbolagets fyra kvarter söder om Karl Johansgatan (från Kommendörsgatan till Såggatan), samt ett norr om densamma, uppfördes mellan 1988-1992 sedan denna del av Hängmattan sanerats. Det rör sig om totalt 525 lägenheter inklusive ett landshövdingehus från 1885, som man varit gullig nog att spara i ett av kvarteren.
ICA Supermarket Majorna (tidigare Kanonen) huserar i bottenvåningen, bostäder ovanpå närmast gatan, och i övrigt ett parkeringsgarage. En intressant lösning, men som helhet blev det en andefattig miljö efter saneringen.
Kronans bryggeri stod klart 1892, och byggdes av F.O. Peterson efter ritningar av Johan Emil Billing. Bryggeriverksamheten, som initierats 1891 av August och Christian Röhss, George Douglas Kennedy, Henrik Pripp mfl. bedrevs här till 1917. Sedan dess har det varit bland annat polisstation (häktescellerna finns kvar än idag), bibliotek och kontor för Miljöförvaltningen.
I en av de äldre industribyggnaderna en bit bort låg för övrigt skateboardlokalen Nya Galaxen mellan 1997-2004. Det var en stor barn- och ungdomsverksamhet, helt på ideell basis, med hundratals medlemmar och många dagsbesökare på kvällar och helger under vinterhalvåret. Till dess att fastighetsägaren ville renovera för att dubbla hyran, och föreningen fick lägga ned i brist på passande ersättningslokal. Det blev ännu ett gym. Frågan är dock vad som hände med ungdomarna?
1980-tal: Pågående sanering av Hängmattan. Efraimskyrkans spetsiga gavlar i bakgrunden till vänster. Foto: Therese Söderström Toll; Bildkälla: Det Gamla Göteborg
Karl Johansgatan, 1960. Foto: Jan Polheimer; Bildkälla: Det gamla Göteborg
Karl Johansgatan, 1970. Foto: Staffan Westergren; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Karl Johansgatan, 1977. Gatan fick sitt namn 1882, och den nya gatudragningen kom då att ersätta Allmänna vägen som huvudstråk. Notera de utsmyckade landshövdingehusen med sina torn och burspråk i hörnen. Hus som enligt Staffan Sedenmalm fått en särskilt omsorgsfull gestaltning utifrån läget vid en paradgata. Foto: Pål-Nils Nilsson; bildkälla: Riksantikvarieämbetet (klicka för att förstora).
[video]https://www.youtube.com/watch?v=nnjDrvHLHI0[/video]
"Fullt utbyggd": Karl Johansgatan ca 1900. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Karl Johansgatan, ca 1975. Foto: Staffan Westergren; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Hängmattan ca 1960. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Hängmattan ca 2024. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Den trettioåriga rivningssepoken av Göteborg kom att i grova drag såväl börja som sluta längs Karl Johansgatan: den inleddes med Gröna gatan på 1950-talet (det område med småskalig trähusbebyggelse som Lilienberg, vid sidan av nuvarande Gathenhielmska kulturreservatet, ansåg skyddsvärt), och avslutades väl i mycket här i Hängmattan på 1980-talet.
"Nya Hängmattan", 2008. Hade dessa kvarter uppförts på jungfrulig mark hade jag sannolikt sjungit deras lov. I synnerhet om man jämför med den antiurbana nyfunkisepidemi som skulle komma att skölja över oss senare kring millenieskiftet. Det här är ändå förhållandevis stadsmässigt, och man har till och med en del lokaler i bottenvåningarna, för att inte tala om avslut uppåt med riktiga tak. Ändå är det något som skaver; det är en produkt av närmast totalsanering, som ropar anläggning snarare än stad. Personligen kommer jag nog aldrig att riktigt kunna förlika mig med dessa hus. Bildkälla: Det gamla Göteborg
På väg upp längs Styrmansgatan, för att återigen hamna på Allmänna vägen. Notera Dicksonska stiftelsens tegelhus från 1930-talet i bakgrunden (kvarteret Enhörningen), och jämför med när vi senare under vandringen kommer in på innergården.
Såggatan före de omdebatterade cykelbanorna...
En liten favorit: Markus har sålt gamla prylar, tv-spel och japanska samlargrejer här på Såggatan sedan 2015.
I Lilienbergs fotspår: Karl Johanstorget
Som ett återkommande tema i våra stadsvandringar finns Hans Bjurs bok från 2017 om stadsingenjör Albert Lilienberg, och de stadmiljöer han planlade i Göteborg mellan 1907-27. I den pågående följetongen har vi tidigare uppmärksammat Lorensbergs villastad, och av särskilt intresse för denna vandring är kapitlet med underrubriken Majorna (s.164-177), där ett tydligt exempel ges på där Lilienberg jämkade samman en välavvägd helhet i mötet med äldre planer och en befintlig stadsmiljö.
Införskaffa boken om du inte redan har den!
Karl Johanstorget, ca 1935. Lilienberg värjde sig mot den rådande planen från 1870-talet, och föreslog i stället att torgytan skulle bli blott hälften så stor. Detta av såväl ekonomiska som rumsliga skäl (*host* Heden *host*). Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
För Lilienberg var det viktigt att torgytan ramades in, och sättet detta gjordes på var genom monumentalt utformade landshövdingehus i väster och söder, samt den blivande Karl Johansskolan i öster. För gestaltningen av skolbyggnaden ordnade Lilienberg en arkitekttävling 1915, där Gunnar Asplund kom på andra plats, men senare ändå fick uppdraget efter att förslagen bearbetats (se vidare Hjördis Kristenson, SKOLHUSET – idé och form, s.270).
"Majornas Versailles". De enskilda landshövdingehusen bildar en monumental helhet, och uppfördes för Dicksonska stiftelsen 1916-17. Louis Enders gjorde planerna, och Oswald Westerberg, som till yrket var såväl arkitekt och byggmästare, ritade fasaderna.
Gårdssidan, ca 1920. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Kvarteret Standaret ritades av Arvid Fuhre i utpräglad 20-talsklassicism, och stod färdigt 1923. Det monumentala kvarteret är dessvärre kanske mest känt från Uppdrag Granskning, och bytet av trappnosar mm. i härvan med Allbäcks bygg.
Vill man veta mer om de monumentala landshövdingehusen vid Karl Johanstorget, har Claes Caldenby skrivit om dem i sin tegelsten LANDSHÖVDINGEHUS – Typiskt göteborgskt! från 2022 (kapitlet Kring Karl Johanstorget, s.182-193). Boken kompletterar Lilienbergs stad på ett utmärkt sätt.
Majornas högre allmäna läroverk, från 1895 av arkitekt Carl Fahlström (Pellerins margarinfabrik, Thorskogs Slott, Kungsportsavenyen 2 etc.). Notera R.O. Swenssons om- och påbyggnad från 1940 jämfört med det äldre vykortet högre upp.
Ett sätt som Lilienberg minskade den intilliggande torgytan på var genom att rita in en yttre gård på Karl Johansskolan. Detta gav en något upphöjd plats som ramas in av murar och en trädrad. Osäkert dock vad det arbetas med i bilden, men det ser onekligen ut som att nedanstående bilder är ett minne blott.
På Karl Johansskolans yttre gård fick den göteborgske skateboardhjälten, och tillika snickaren, Magnus Ljungdell, i uppdrag att uppföra olika hinder i betong. Det blev en omtyckt plats, som stod färdig kring 2007, och som tillsammans med basketkorgarna bidrog till att skolgården levde upp även på eftermiddagar och helger. Här författaren till denna text sommaren 2010. Foto: Tommy Danielsson (klicka för att förstora).
Stram klassicism. En befintlig folkskola från 1875 kompletterades med nya byggnadskroppar 1922-25 enligt Gunnar Asplunds förslag. Reliefen i entrégavelns tympanon är gjord av Ivar Johnsson, som senare kom att arbeta med skulpturen Kvinna vid havet – "Sjömanshustrun" (se vidare vår artikel om Sjömanstornet).
Amiralitetsgatan 19
I denna del av Majorna, den tredje roten, har Dicksonska stiftelsen ett par hundra hyreslägenheter. Dels i de herrgårdsliknande gula landshövdingehusen, och dels hela kvarteret Enhörningen. Närmast Amiralitetsgatan har en tidigare envåningslänga och förskola rivits för att ge plats åt två punkthus, som stod färdiga hösten 2021.
Hörnhuset i gult tegel stod färdigt 1993 efter en segdragen process från mitten av 1980-talet (klicka för att förstora).
[quote]
Göteborg har varit känt som donationernas stad. Den göteborska andan av donationer brukar förklaras med att många av stadens företagare hade en religiös och social grundinställning som fick dem att avstå en del av sin förmögenhet till samhälleliga ändamål.
– Robert Dicksons stiftelse[/quote]
Amiralitetsgatan 19. De två punkthusen (Liljewall arkitekter och Skanska) stod färdiga hösten 2021, och rymmer 52 lägenheter samt tre lokaler, varav en återfinns i en länga mellan huskropparna. Om man jämför det tidiga gestaltningsförslaget med det byggda resultatet, så känns det som att vi fått gehör för flera av synpunkterna från vårt yttrande 2015, framför allt med avseende på ökad byggnadshöjd, publika lokaler i bottenvåningen snarare än förskola, samt tegelfasad (klicka för att förstora).
[quote]
Att välja gedigna material för långsiktig hållbarhet och att bygga med omsorg har varit en ledstjärna genom hela processen för byggnader och utvändig miljö. Husen har Rheinzink på taken, handmurade fasader med danskt hårdbränt tegel, svensk granit på marksidan och plywood i alla innerväggar.
– Liljewall arkitekter[/quote]
En tur in på innergården.
Notera de tilläggsisolerade gårdsfasaderna till de 1930-talshus vi såg tidigare under vandringen från Allmänna vägen.
I sin Guide till Göteborgs arkitektur, gör Claes Caldenby oss uppmärksamma, på att entrén från förplatsen mot gatan övervakas av lärarrummet. Bäst att komma i tid till lektionen!
Klar förbättring. Jämfört mot tidigare har det ingjutits mer av ett lokalt liv här kring backkrönet.
Läsbarhet: ett intressant spår efter den tidigare envåningslängan i tegelhuset från 1949.
Koopmansgatan. En av Familjebostäders omsorgsfulla blomsterplanteringar.
På väg upp längs Oljekvarnsgatan (klicka för att förstora).
Godhems Backe (BoStad2021)
Som en del av satsningen BoStad2021 byggde Wallenstam 138 hyreslägenheter om 1-2 RoK ritade av Krook & Tjäder i slänten upp mot Godhemsberget, där det tidigare stått två byggnader från slutet av 50-talet innehållandes garage och verksamhetslokaler. Fördelningen var 19 st 1:or om 27-34 kvm; 31 st 1,5:or om 39-44 kvm; 88 st 2:or om 44-55 kvm. Etapp 1 (77 lgh) var inflyttningsklar i oktober 2020, och etapp 2 (61 lgh) i oktober 2021.
I detaljplanen ingick även en potentiell påbyggnad av den så kallade "Borgen" uppe på Godhemsberget med 1-2 våningar (se Ulfsparregatan för ett genomfört exempel). Givet att detaljplanen medger 290 bostäder, och BoStad2021-delen gett 138, borde det röra sig om upp mot 150 smålägenheter (vad som hänt med detta återstår dock att se). Illustration: Arkitekterna Krook & Tjäder (klicka för att förstora).
[quote]
Den östra slänten av berget mellan Dahlströmsgatan och Kolumbusgatan/Stenklevsgatan kan bebyggas med lamellhus, anpassade efter sluttningen. Två befintliga byggnader innehållande verksamheter och garage, vilka idag är i dåligt skick, rivs för att ge plats åt bebyggelsen. De nya byggnaderna samspelar med omgivande bebyggelse i sin utformning och höjd gentemot berget. Byggrätterna har placerats kloss an berget, där en stor del av de nya bottenvåningarna föreslås inrymma förråd och garage.
[...]
Detaljplanen har bestämmelse om centrumändamål i bottenvåningen.
– Ur planbeskrivningen för Bostäder på Godhemsberget, en del av BoStad2021[/quote]
Före-efter. I mötet av Oljekvarns- och Kolumbusgatan låg den mindre av de två avrivna garagebyggnaderna från slutet av 1950-talet. Bildkälla: Google Street View samt eget foto (klicka för att förstora).
Emanuel gick upp för att undersöka livet bakom grinden.
Foto: Emanuel Alfredsson
Takterrass
En lite trevligare skildring. Bildkälla: Arkitekterna Krook & Tjäder
Här har man sparat en glugg upp mot Godhemsberget.
Lokaler längs Stenklevsgatan.
Läge, läge, läge. Christina Heikel, stadsutvecklingsansvarig på Västsvenska Handelskammaren, och som även ingick i referensgruppen för följeforskning kring BoStad2021, har nyligen problematiserat lokalfrågan i en krönika. I hennes text länkas det även till en följeforskningsartikel om BoStad2021 från Chalmers. Det finns en poäng i detta. Samtidigt visade Johannes Hulter på ett pedagogiskt sätt genom en inventering av lokalerna längs Nordhemsgatan 2012 – verkligen inte ett A-läge med tanke på topografin – att det finns en efterfrågan även på sämre lägen. Särskilt om detta kan medföra en spridning av hyresnivåer. Men här blir det en tydlig motsättning mellan kostnaderna i nyproduktion och de knappa ekomiska medel som den typen av verksamheter besitter (klicka för att förstora)
Dahlströmsgatan till vänster och kopplingen till "Borgen".
Den större av de två avrivna garage- och verksamhetslokalerna sedd från två håll. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora).
Uno Åhrén, Albert Lilienbergs efterträdare på posten, och tillika en av författarna till den funktionalistiska stridsskriften acceptera, utformade en ny stadsplan för Söderlingska ängen med friliggande lameller. Här uppfördes landshövdingehus 1936-39, som dolde att de var just detta genom en reveterad (putsad) fasad. Flera av dessa har blivit tilläggsisolerade till oigenkännlighet, men på Dahlströmsgatan finns några tydliga exempel kvar (se vidare Caldenbys bok om landshövdingehus, s.260). Intressant för övrigt att funktionalisternas stora anspråk på ärlighet mellan konstruktion och gestaltning utmynnade i den här sortens hyckleri.
Trevlig gårdsmiljö på andra sidan gatan.
Shellmacken
Den omtvistade bensinstationen på Djurgårdsplatsen, med dess snäckskalsformade skärmtak, ritades av Stig Henrik Lundgren 1971 (se vidare Kulturhistorisk värdefull bebyggelse volym 3 del 5 Majorna-Linné, Askim-Frölunda-Högsbo, s.284). Detta har föranlett många i diskussionen om byggnadens öde att dra slutsatsen att den också byggdes det året (inte minst Mark Isitt i GP).
Den uppgiften motsägs dock av arkitekten Robert Garellick, författare till bland annat Göteborg före grävskoporna samt de oerhört ingående Bilden av Göteborg I och II. De äldre trähus som stod på platsen tidigare, de så kallade Kennedyhusen, revs först 1973. Att Shellmacken skulle stått färdig 1971 är med andra ord en anakronism.
Stig Henrik Lundgren var anställd hos Sven Brolid och Jan Wallinder, och kom senare att bli stadsarkitekt i Lysekil samt Partille, men även bedriva egen verksamhet, SHL arkitekter. Vid sidan av Shellmacken har han bland annat ritat kiosken vid Linnéplatsen, Asperö kyrka samt Furulundskyrkan i Partille.
"Göteborgs stad tackar nej till Shelltaket i Majorna – ska rivas"
[quote]
Husen ... kallades Kennedyhusen, antagligen eftersom de byggts som "fribostäder" för anställda som varit i tjänst minst tjugo år vid Gamla Varvet, där G.D. Kennedy då var disponent. De stod klara i slutet av 1870-talet, alltså kort efter att de första landshövdingehusen byggts i kv. Ananasen i Annedal. De åtta husen här var liksom de i Annedal orienterade runt en ekonomigata och liknade dem även i detaljer som fönsterformer, profiler mm. Hela kvarteret var en provkarta på snickerifirman Bark & Warburgs sortiment. Men det rörde sig inte om egentliga landshövdingehus [min fetmarkering], utan stenfoten var en källarvåning med butiker och lokaler, dock utan bostäder. De uppfördes i resvirkeskonstruktion enligt "Barks patent" och kallades även så i folkmun. Dessa intressanta hus revs 1973 till förmån för den bensinstation som ännu ligger på platsen.
– Robert Garellick, Bilden av Göteborg II, s.105[/quote]
Djurgårdsplatsen – före och efter: Kennedyhusen och Shellmacken. Bildkälla: Bert Petersson via Det gamla Göteborg
Från ickeplats till riktig plats. I JMs förslag för Djurgårdsplatsen uppförs ett klassiskt kvarter av typ "landshövdingehus", som trappas upp mot "stenstad" åt Vita Björn till, och som rymmer omkring 130 lägenheter samt verksamhetslokaler i bottenplan. Illustration: Semrén & Månsson arkitekter (klicka för att förstora)
Om vi vänder oss om, blir det dock fortsatt en plats där staden tar slut, med tydlig karaktär av gränsvakuum.
Men det blir också tydligare en plats där staden börjar! Illustration: Semrén & Månsson arkitekter (klicka för att förstora)
Ärovarv. Plötsligt kommer en pimpad folkvagn i full parra med nedvevade rutor och reggae på högsta volym. Vid mitt senare återbesök på platsen kom en Pontiac Trans Am, och då var det dönande 80-talsrock. I den här rondellen slår det aldrig fel.
Robert Garellicks var till stor hjälp när vi kom till Djurgårdsplatsen och Bangatan, eftersom den innehåller riktligt med bilder från tiden precis innan den äldre bebyggelsen sanerades.
Delar av lekplatsen, 1936. "Mitt på Djurgårdsplatsen, mellan begravningsplatsen och Barks patent [Kennedyhusen], låg en stor kommunal lekplats, uppförd under första världskriget med bl a en plaskdamm och en stor lekstuga. Den röjdes undan vid spårvägens framdragning här mot Kungsladugård 1938" – Robert Garellick, Bilden av Göteborg II, s.105. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Djurgårdsplatsen, 1938. Bildkälla: Det gamla Göteborg
Kennedyhusen, ca 1965 med Wallenstams pågående bygge av Vita Björn (1963-66) i bakgrunden. Bildkälla: Gamla Majgrabbars arkiv
Tidigt 1970-tal (?): Barks patent/Kennedyhusen i väntan på rivning. "I det högra huset fanns även en tobaksaffär, precis nedanför Kleva [brant backe, Fjällgatan], på Bangatan. Kedjan hoppade av för en cyklist på nedväg i Kleva. Han hade ingen annan möjlighet, annat än att köra in i tobaksaffären, då dörren till denna, tillfälligt var öppen på sommaren. När han kom dundrande in i affären, svimmade ägarinnan, och han klarade sig." – Lennart Järmensjö. Bildkälla: Det gamla Göteborg
Djurgårdsplatsen över tid (klicka för att förstora)
Djurgårdsplatsen och Bangatan, tidigt 1960-tal. Bildkälla: Christina Bergstrand via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)
Ca 1960. Djurgårdsplatsen med Kennedyhusen nere till vänster, och det stora kvarterteret Vita Björn ovanför. Det senare bestod dels av landshövdingehus, dels annan typ av trähusbebyggelse, åkerier, lådfabrik mm. Enligt Garellick skall det på en av gårdarna ha funnits kvar delar av en äldre stallbyggnad, som antogs ha varit från Gathenhielms tid. Det stora kvarteret totalsanerades 1963-64. Notera även bebyggelsen på Stigberget uppe till höger, som till stor del gick samma bistra öde till mötes. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Ca 1975. Fordom fanns ett värdshus i närheten av Djurgårdsplatsen kallat Stora Helvetet. Detta för oss osökt till det nya Vita Björn, Wallenstams funktionalistiska bostadsanläggning, som sedan förra fotot nu står färdig (så även Riksbyggens Masthuggsterrass). Notera dock särskilt avsaknaden av Shellmacken! När byggdes den egentligen? Definitivt inte 1971! Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Bangatan, 2024: Vad hände för övrigt med detta förslag, som vi lämnade in ett yttrande över 2016?
Anti-urbant gångstråk och ogenomträngliga nivåskillnader. En förbättring vore om det gått att få till någon sorts lokallänga mellan Vita Björn och Bangatan?
Vita Björn
Åren 1963-64 totalsanerades den äldre bebyggelsen i Vita Björn, och 1966 stod så byggmästare Wallenstams modernistiska bostadskomplex färdigt (omkring 400 lägenheter). Anläggningen ritades av Lund & Valentin, och utsågs till vinnare av Per och Alma Olssons fond 1967. Motiveringen löd bland annat att "de vackra och användbara husen ... läner staden till nytta" (citat ur Garellick, Bilden av Göteborg II, s.104). Det är utsagor som man kan diskutera.
"Skall mellan dessa höga hus en dag, stiga en sång?"
Som en logisk fortsättning uppförde Wallenstam 64 smålägenheter (1-2 RoK) i en byggnad ritad av Sjögren Arkitekter, och som stod inflyttningsklar mot slutet av 2014. Resultatet får ändå sägas passa in med resten av Vita Björn, och – när nu skadan i form av totalsanering väl är skedd – framstår det som en klar förbättring jämfört med den tennisplan som låg ovanpå parkeringsdäcket tidigare...
...men om jag skall vara helt ärlig – och det skall man väl – påminner denna anhopning av tvåmeters utskjutande, klossaktiga balkonger närmast om Peter Eisenmans Förintelsemonumentet i Berlin.
Nallebjörnens uttryck summerar lakoniskt min känsla inför platsen i sin helhet (klicka för att förstora).
Tibergs-agnostiker? När man väl står här uppe på avsatsen, kan det vara värt att lyfta fram den lågintensiva debatt, som förs med jämna mellanrum om huruvida Johan Tibergs möbelhus fördärvat eller räddat de äldre trähusen längs Bangatan. En del menar att husen misskötts å det grövsta, och reducerats till förrådslokaler. Andra menar att byggnaderna bibehållits just tack vare denna funktion (även om husen kanske ser aningen nedgånga ut). Man kan nog vara lite av en ambivalent agnostiker i denna fråga. Garellick har dock sin uppfattning klar, vilket vi kommer till senare (klicka för att förstora).
På det stora hela är det väl ändå ok.
Uppgraderad miljö. Det fanns förvisso lokaler här tidigare, men man har öppnat upp i viss mån, stensatt markytan och skapat utrymme för en uteservering.
Även om Vita Björn ser ut lite som ett kliniskt laboratorium för insektsbekämpningsmedel, har förändringarna i markplan lett till en mänskligare miljö, och ett mjukare uttryck.
Bangatan och Vita Björn, ca 1950 samt 1985. Notera det burspråksförsedda landshövdingehuset längst till höger med Tibergs Möbler, och hur det klätts med eternitplattor. Ett fasadmaterial som Byggnadsnämnden redan 1949 ansett olämpligt på trevåningshus annat än i undantagsfall. Bildkälla: Textillärare Carlssons Göteborg via Det gamla Göteborg
Om vi för ett ögonblick lämnar Tibergs-debatten: notera tegelhuset till höger från 1934, ritat av Nils Olsson (en arkitekt som läsaren av detta smärre epos känner till sedan tidigare).
Den gör sig på bild, Bangatan.
Vad ansåg då Garellick i frågan? "Den lilla träbyggnaden ... Bangatan nr. 14 [det gula huset], har tillsammans med några äldre hus här märkligt nog bevarats, sannolikt tack vare möbelhandeln Tibergs försorg" (Bilden av Göteborg II, s 104). Ja, ära den som äras bör?
Dicksonska stiftelsens hyrefastighet färdigställdes vid mitten av 1990-talet, och på baksidan ingår även fyra små längor av radhus, som vetter åt Gathenhielmska kulturreservatet.
Bangatan 10
Byggnaden uppfördes kring 1900-1901 (beroende på uppgift) efter ritningar av Oscar W. Nilsson, och har under många år låtits förfalla. De senaste förändringarna gjordes någon gång på 1950-talet, då man gjorde sig av med torrdass på gården och satte in WC.
I avsaknad av centralvärme har man fått elda i kakelugn mm. En följd av sekelskiftesstandarden har dock även varit låga hyror, som för en fyrarumslägenhet på 130 kvm kunde ligga på 3500 kr enligt Hem & Hyra (Hyresgästföreningen). Avsaknaden av större förändringar har även gjort att Bangatan 10 använts vid otaliga filmproduktioner och TV-serier.
Den tidigare fastighetsägaren ville få till ett rivningslov, men processen kom i stället att utmynna i att Göteborgs Stad tvångsförvaltade byggnaden mellan 2014-17, och lät verksamheten drivas i Familjebostäders regi (se vidare Byggnadsvårdsföreningens artikel om turerna kring huset).
2020 köptes så fastigheten av Sydskiffer, ett företag som ägnar sig åt att restaurera kulturmärkta byggnader (bland referensprojekten finns exempelvis Oscar Fredriks kyrka, Tyska kyrkan, Annedalsseminariet, Nordhemsskolan, HDK, Stigbergshuset [Wettergrens konfektionsfabrik] etc.).
[quote]
Vi togs in som konsulter för att titta på hur man kunde renovera. Då blev vi väldigt förtjusta i huset, det är ju oerhört speciellt, och när det blev till salu slog vi till.
[...]
Vi köpte ju huset för att vi vill bevara det. Jag förstår om det finns hyresgäster som vill ha kvar det som det är, men det kan bli svårt för oss att lösa. Vi vill inte se en spretig lösning, utan hitta en lösning som kan fungera i många lägenheter.
– Patrik Wernersson, vd Sydskiffer, till Hem & Hyra, 21/12 2021[/quote]
2017. Bildkälla: Google Street View
En mäklarannons för "No17", och en renderad bild av en bekant miljö, dök vid ett tillfälle upp i mitt flöde. Till mitt förtret försvann den dock innan jag förstått vem som låg bakom, eller vad sjutton skulle betyda. Intuitiva sökningar på "Bangatan 10" gav noll utslag, men efter en del detektivarbete lyckades jag till slut hitta den igen. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
Här blev det lite av ett formellt slut på vandringen, men vi var några som tog oss vidare en sväng in på gården, och även tittade närmare på baksidan.
Förhoppningsvis kan även detta tas om hand på ett bättre sätt.
Stigbergshyllan
Som en informell fortsättning på vandringen tog vi efter önskemål en avstickare upp till Sverigehusets projekt Stigbergshyllan, som ritats av ABAKO Arkitektkontor, och nyligen hade färdigställts. Det rör sig om 157 bostadsrätter med lägenhetsstorlekar från 1-6 RoK (33-144 kvm). Vi kommer sannolikt att återkomma till detta projekt vid ett annat tillfälle.
På väg upp längs Kjellmansgatan.
Förr i tiden hade man sannolikt byggt en trappa härifrån ner till Stigbergsliden.
På en avsats mellan husen kunde vi stå en stund och betrakta stadens förändring (klicka för att förstora).
Här uppe tog vi farväl av ytterligare några stycken, för att sedan reflektera vidare över en öl på Andra Långgatan.Tack för en trevlig vandring, och tack även till den som tagit sig igenom denna rapport ända till slutet!
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Bilaga: Återbesök vid Shellmacken och Bangatan 10
Som en uppföljning på vad som hänt med de pågående projekten sedan vandringen, gjorde jag ett återbesök på Bangatan mot slutet av december 2024. Shellmacken hade då nyligen blivit riven, och jag missade dessvärre när man tog ner skärmtaket. Bangatan 10 stod däremot i princip inflyttningsklart.
Djurgårdsplatsen står inför ett nytt spännande kapitel.
Bangatan 10. Notera de numera insynsskyddade fönstren i bottenvåningen (klicka för att förstora).
Tjusigt. Efter renoveringen – och tillförsel av vindslägenheter samt en återuppbyggnad av ett hörntorn – rör det sig om 18 bostadsrätter, 1-4 RoK (29-151 kvm). Prislappen låg på mellan 1 990 000 till 9 995 000 enligt Fastighetsbyrån, och inflyttning är satt till februari 2025 (klicka för att förstora).
Före-efter. Notera att man ersatt de hörnbalkonger som sågats av, och som ursprungligen fanns på byggnaden. De insynsskyddade glasrutorna i bottenvåningen ser ut att rymma bostäder snarare än lokaler som tidigare. Detta bekräftas även av mäklarens information om tre lägenheter i första våningen (klicka för att förstora).
Från Åsgatan.
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Samling vid stenbysterna föreställande Dan Broström, Fredrik Henrik af Chapman mfl. (klicka för att förstora)
Årets museum 2024. Higabs ombyggnad av Sjöfartsmuseet var färdig 2022 (Gajd Arkitekter och Flodén byggnads). Den ursprungliga museibyggnaden färdigställdes 1933 efter Karl M Bengtsons ritningar från 1928. Samme arkitekt ritade även det besläktade Sjömanstornet intill, även om det rörde sig om två olika projekt.
De små plupparna längs linjen visar platser där vi stannade till under vandringens gång. Tanken var egentligen att avsluta vid Stigbergstorget, men det blev vissa ändringar i planerna. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
[infobox]
Innehållsförteckning:
Kaparen/Moreno Pizza
Åhmanssonska gården
Kvarteret Oktanten och Hängmattan
I Lilienbergs fotspår: Karl Johanstorget
Amiralitetsgatan 19
Godhems Backe (BoStad2021)
Shellmacken
Vita Björn
Bangatan 10
Stigbergshyllan
Bilaga: Återbesök vid Shellmacken och Bangatan 10
[/infobox]
Kaparen/Moreno Pizza
Biograf Kaparen stod färdig 1940, och ritades av Nils Olsson, som under sin arkitektgärning var mycket flitig i Göteborg. De tidiga verken är utpräglat klassicistiska, inte minst som initiativtagare till Örgryte trädgårdsstad. Olsson kom sedermera att bli en mer utpräglad funktionalist, vilket det kan ses exempel på längs Avenyn, där han under 1930-40-talen ritade hela sju funkisbyggnader. Den kanske mest kända uppgiften kom dock att bli Valhallabadet, som stod färdigt 1949, ett par år innan hans död (och nu är rivningshotad).
Biograf Kaparen, 1943. Foto: Otto Thulin; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Lidl, 2009. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Sedan biografverksamheten lades ned 1982 har lokalen använts som postkontor, och senare som mataffär i såväl Konsums som Lidls regi. Från 2016 står dock den tidigare biografsalongen utan någon verksamhet.
2020 köps så byggnaden av Avenyfamiljen (senare Göteborgsfamiljen) för att renoveras. En femårig period av förfall är till ända, och Kaparen blir 2022 åter en nöjesinrättning, vilket enligt Mark Isitt i GP, är det bästa som hänt sedan biografen stängdes.
Olidligt, 2024. Våren 2022 – samma år som Sjöfartsmuseets ombyggnad står klar – invigs Göteborgsfamiljens krogsatsning i Majorna, och den tidigare biografens slutna väggar har med Okidokis hjälp öppnats upp mot omgivningen. Interiört har man även lyckats ta fram Gunnar Ströms originalreliefer, som täckts över under tiden som postkontor och mataffär.
Ca 1982: Kaparen och Karl Johansgatan upp mot Stigbergstorget. Hade biografen hunnit läggas ner? Foto: Bengt Krusell via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)
2009. Bildkälla: Google Street View
2024
På taket en biergarten, som enligt uppgift har kapacitet för 900 personer (fotot är från ett senare besök uppe i Sjömanstornet). Notera även volymen i grön plåt till höger: projektet kom att belönas med PLÅTPRISET 2023 (klicka för att förstora).
Denna del av Allmänna vägen har genom projektet sett ett oerhört lyft, vilket ytterligare förstärks av enkla åtgärder för ökade sittmöjligheter.
2009: En trist lastplats och närmast igenmurad bottenvåning. Bildkälla: Google Street View
En vägg som förvisso kunde fylla en viss funktion, som här när tidigare Yimby-samordnare Jesper Hallén sålde egendesignade planscher med Göteborgsmotiv våren 2016.
2024. Men det är natt och dag jämfört med den nuvarande uteserveringens stora dörr- och fönsteröppningarna i ek och marmor, och där inspiration sägs ha tagits från Nils Einar Erikssons konserthus vid Götaplatsen!
Notera även förträdgårdarnas stenmurar till vänster, som erbjuder utmärkta sittmöjligheter. Bildkälla: Google Street View
Allmänna vägen under Megaloppisen 2014.
Dahlströmska huset från 1700-talet påminner om den typ av trähus, som en gång i tiden var vanliga innanför vallgraven.
På Pölgatan i det Gathenhielmska kulturreservatet pågick Higabs omskrivna restaurering av ett annat 1700-talshus...
...vilket som av en händelse fanns avbildat på bottenvåningen av ett landshövdingehus på Koopmansgatan senare under vandringen.
Söderlingska trädgården. Albert Lilienberg bidrog till bevarandet av bebyggelsen kring Gathenhielmska kulturresvervatet genom att ta initiativ till en bevarandeutredning, och menade att det var en trakt avsedd "att bibehållas i sin nuvarande karaktär. Byggnadsgruppen utgör nämligen ett typiskt litet västkustfiskläge, som dröjt kvar i staden" (Lilienbergs stad, s.168).
Djurgårdsgatans burspråksförsedda landshövdingehus är bland de finaste vi har i Göteborg, och för tankarna till San Franciscos "painted laidies" (klicka för att förstora).
Åhmanssonska gården
Mot de omgivande brandgavlarna kring den Åhmanssonska villan, ritade Liljewall arkitekter två hus för Familjebostäder, som stod inflyttningsklara i början av 2017. Det rör sig om totalt 25 hyreslägenheter på 2-4 RoK, varav fyra återfinns i det friliggande tegelhuset från 1860-talet.
Man kan utan att överdriva säga att det är ett projekt som väcker känslor. Så här i efterhand kan man även konstatera att greppet med lutande väggar snarare än markerade tak, var lite av en trend 2015, och som återfanns i exempelvis förslaget för Carlandersplatsen från samma år.
Man kan ana på Ragnar vilken känsla det rör sig om i hans fall.
Före. Bildkälla: Google Street View
Efter
Åhmanssonska villan är den enda kvarvarande byggnaden från gården med samma namn, och har över tid använts som bland annat handelsbod, privatbostad, flygverkstad, och till sist förskola (till dess att fukt- och mögelskador uppdagades under golvet). I detta bildmaterial från 2009 kan man skönja en liten lummig förskolegård, även om verksamheten lagts ned några år tidigare. Bildkälla: Google Street View
Nere på botten av "Hängmattan", och det landshövdingehus som sprades i Bostadsbolagets nya kvarter.
Kvarteret Oktanten och Hängmattan
I kvarteret Oktanten uppfördes tre landshövdingehus 1881-82, varav hörnhusen byggdes av timmermannen Johannes Andersson – "Bostabressta" (Bostadsbristen). Det mittersta brandskadades och revs 1986, och hålet mellan de båda hörnhusen lämnades tillsvidare. Det vänstra huset kom att förfalla till en miljö som tagen ur polisserien The Wire, medan det högra var i finare skick och huserade en möbelaffär.
Kvarteret Oktanten behandlades i ett tidigt inlägg på vår blogg 2008. JMs projekt med att restaurera det vänstra landshövdingehuset samt bebygga två av kvarterets lucktomter stod färdigt 2009, och resulterade i Brf Åttakanten med 47 lägenheter (17 ombyggda och 30 nybyggda). Det mörkblå infillhuset med putsad fasad ritades av ABAKO, så även tegelhuset på baksidan mot Oscarsleden. Sedan dess har även det högra landshövdingehuset, som hyste EM-möbler fått en hel del kärlek, och ett ytterligare infill kommit på plats åt leden till.
1977: kvarteret Oktanten och Karl Johansgatan med Elofs Möbler (EM) till höger. Foto: Pål-Nils Nilson; bildkälla: Riksantikvarieämbetet (klicka för att förstora).
Bildkälla: ABAKO arkitektkontor (PDF om Kv Oktanten)
[video]https://www.youtube.com/watch?v=0RCcu1dr-fU[/video]
Karl Johansgatan, en delvis storstadsmässig miljö, men som kommit att tappa i kraft i den påtagliga tristessen längre ner i Hängmattan.
Hängmattan innan sanering från "Riva hus – Riva kultur. Rivningen av Hängmattan i Göteborg hösten 1982". Foto: Christer Wigerfelt
Enkelt förflutet: platsen för Yimby Göteborgs bildande 2008.
Tillskott nere på Kommendörs-/Skeppsgossegatan: "Med det här huset fullbordas det slutna kvarteret som det planerades för på 1880-talet. På tomten har det bara varit varumottagningsbyggnad och innan dess en bensintapp."
Tapajos fastigheter ligger bakom att Bostabresstas högra hörnhus från 1881 restaurerats, ett projekt som var färdigt kring 2020. BRF Kommendörshuset hyser nu 18 lägenheter om 1-4 RoK samt två lokaler.
Samma fastighetsutvecklare står också bakom det svarta hörnhuset i plåt, BRF Dock District 4, som även det ritats av Okidoki arkitekter. Huset rymmer 20 lägenheter om 2-3 RoK, och stod färdigt ungefär samtidigt som det intilliggande landshövdingehuset hade restaurerats.
2009: EM-möblers tidigare varumottagning och JMs tegelhus (ABAKO arkitekter) åt Oscarsleden. Bildkälla: Google Street View
Granne med Oscarsleden.
Bostadsbolagets fyra kvarter söder om Karl Johansgatan (från Kommendörsgatan till Såggatan), samt ett norr om densamma, uppfördes mellan 1988-1992 sedan denna del av Hängmattan sanerats. Det rör sig om totalt 525 lägenheter inklusive ett landshövdingehus från 1885, som man varit gullig nog att spara i ett av kvarteren.
ICA Supermarket Majorna (tidigare Kanonen) huserar i bottenvåningen, bostäder ovanpå närmast gatan, och i övrigt ett parkeringsgarage. En intressant lösning, men som helhet blev det en andefattig miljö efter saneringen.
Kronans bryggeri stod klart 1892, och byggdes av F.O. Peterson efter ritningar av Johan Emil Billing. Bryggeriverksamheten, som initierats 1891 av August och Christian Röhss, George Douglas Kennedy, Henrik Pripp mfl. bedrevs här till 1917. Sedan dess har det varit bland annat polisstation (häktescellerna finns kvar än idag), bibliotek och kontor för Miljöförvaltningen.
I en av de äldre industribyggnaderna en bit bort låg för övrigt skateboardlokalen Nya Galaxen mellan 1997-2004. Det var en stor barn- och ungdomsverksamhet, helt på ideell basis, med hundratals medlemmar och många dagsbesökare på kvällar och helger under vinterhalvåret. Till dess att fastighetsägaren ville renovera för att dubbla hyran, och föreningen fick lägga ned i brist på passande ersättningslokal. Det blev ännu ett gym. Frågan är dock vad som hände med ungdomarna?
1980-tal: Pågående sanering av Hängmattan. Efraimskyrkans spetsiga gavlar i bakgrunden till vänster. Foto: Therese Söderström Toll; Bildkälla: Det Gamla Göteborg
Karl Johansgatan, 1960. Foto: Jan Polheimer; Bildkälla: Det gamla Göteborg
Karl Johansgatan, 1970. Foto: Staffan Westergren; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Karl Johansgatan, 1977. Gatan fick sitt namn 1882, och den nya gatudragningen kom då att ersätta Allmänna vägen som huvudstråk. Notera de utsmyckade landshövdingehusen med sina torn och burspråk i hörnen. Hus som enligt Staffan Sedenmalm fått en särskilt omsorgsfull gestaltning utifrån läget vid en paradgata. Foto: Pål-Nils Nilsson; bildkälla: Riksantikvarieämbetet (klicka för att förstora).
[video]https://www.youtube.com/watch?v=nnjDrvHLHI0[/video]
"Fullt utbyggd": Karl Johansgatan ca 1900. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Karl Johansgatan, ca 1975. Foto: Staffan Westergren; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Hängmattan ca 1960. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Hängmattan ca 2024. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Den trettioåriga rivningssepoken av Göteborg kom att i grova drag såväl börja som sluta längs Karl Johansgatan: den inleddes med Gröna gatan på 1950-talet (det område med småskalig trähusbebyggelse som Lilienberg, vid sidan av nuvarande Gathenhielmska kulturreservatet, ansåg skyddsvärt), och avslutades väl i mycket här i Hängmattan på 1980-talet.
"Nya Hängmattan", 2008. Hade dessa kvarter uppförts på jungfrulig mark hade jag sannolikt sjungit deras lov. I synnerhet om man jämför med den antiurbana nyfunkisepidemi som skulle komma att skölja över oss senare kring millenieskiftet. Det här är ändå förhållandevis stadsmässigt, och man har till och med en del lokaler i bottenvåningarna, för att inte tala om avslut uppåt med riktiga tak. Ändå är det något som skaver; det är en produkt av närmast totalsanering, som ropar anläggning snarare än stad. Personligen kommer jag nog aldrig att riktigt kunna förlika mig med dessa hus. Bildkälla: Det gamla Göteborg
På väg upp längs Styrmansgatan, för att återigen hamna på Allmänna vägen. Notera Dicksonska stiftelsens tegelhus från 1930-talet i bakgrunden (kvarteret Enhörningen), och jämför med när vi senare under vandringen kommer in på innergården.
Såggatan före de omdebatterade cykelbanorna...
En liten favorit: Markus har sålt gamla prylar, tv-spel och japanska samlargrejer här på Såggatan sedan 2015.
I Lilienbergs fotspår: Karl Johanstorget
Som ett återkommande tema i våra stadsvandringar finns Hans Bjurs bok från 2017 om stadsingenjör Albert Lilienberg, och de stadmiljöer han planlade i Göteborg mellan 1907-27. I den pågående följetongen har vi tidigare uppmärksammat Lorensbergs villastad, och av särskilt intresse för denna vandring är kapitlet med underrubriken Majorna (s.164-177), där ett tydligt exempel ges på där Lilienberg jämkade samman en välavvägd helhet i mötet med äldre planer och en befintlig stadsmiljö.
Införskaffa boken om du inte redan har den!
Karl Johanstorget, ca 1935. Lilienberg värjde sig mot den rådande planen från 1870-talet, och föreslog i stället att torgytan skulle bli blott hälften så stor. Detta av såväl ekonomiska som rumsliga skäl (*host* Heden *host*). Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
För Lilienberg var det viktigt att torgytan ramades in, och sättet detta gjordes på var genom monumentalt utformade landshövdingehus i väster och söder, samt den blivande Karl Johansskolan i öster. För gestaltningen av skolbyggnaden ordnade Lilienberg en arkitekttävling 1915, där Gunnar Asplund kom på andra plats, men senare ändå fick uppdraget efter att förslagen bearbetats (se vidare Hjördis Kristenson, SKOLHUSET – idé och form, s.270).
"Majornas Versailles". De enskilda landshövdingehusen bildar en monumental helhet, och uppfördes för Dicksonska stiftelsen 1916-17. Louis Enders gjorde planerna, och Oswald Westerberg, som till yrket var såväl arkitekt och byggmästare, ritade fasaderna.
Gårdssidan, ca 1920. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Kvarteret Standaret ritades av Arvid Fuhre i utpräglad 20-talsklassicism, och stod färdigt 1923. Det monumentala kvarteret är dessvärre kanske mest känt från Uppdrag Granskning, och bytet av trappnosar mm. i härvan med Allbäcks bygg.
Vill man veta mer om de monumentala landshövdingehusen vid Karl Johanstorget, har Claes Caldenby skrivit om dem i sin tegelsten LANDSHÖVDINGEHUS – Typiskt göteborgskt! från 2022 (kapitlet Kring Karl Johanstorget, s.182-193). Boken kompletterar Lilienbergs stad på ett utmärkt sätt.
Majornas högre allmäna läroverk, från 1895 av arkitekt Carl Fahlström (Pellerins margarinfabrik, Thorskogs Slott, Kungsportsavenyen 2 etc.). Notera R.O. Swenssons om- och påbyggnad från 1940 jämfört med det äldre vykortet högre upp.
Ett sätt som Lilienberg minskade den intilliggande torgytan på var genom att rita in en yttre gård på Karl Johansskolan. Detta gav en något upphöjd plats som ramas in av murar och en trädrad. Osäkert dock vad det arbetas med i bilden, men det ser onekligen ut som att nedanstående bilder är ett minne blott.
På Karl Johansskolans yttre gård fick den göteborgske skateboardhjälten, och tillika snickaren, Magnus Ljungdell, i uppdrag att uppföra olika hinder i betong. Det blev en omtyckt plats, som stod färdig kring 2007, och som tillsammans med basketkorgarna bidrog till att skolgården levde upp även på eftermiddagar och helger. Här författaren till denna text sommaren 2010. Foto: Tommy Danielsson (klicka för att förstora).
Stram klassicism. En befintlig folkskola från 1875 kompletterades med nya byggnadskroppar 1922-25 enligt Gunnar Asplunds förslag. Reliefen i entrégavelns tympanon är gjord av Ivar Johnsson, som senare kom att arbeta med skulpturen Kvinna vid havet – "Sjömanshustrun" (se vidare vår artikel om Sjömanstornet).
Amiralitetsgatan 19
I denna del av Majorna, den tredje roten, har Dicksonska stiftelsen ett par hundra hyreslägenheter. Dels i de herrgårdsliknande gula landshövdingehusen, och dels hela kvarteret Enhörningen. Närmast Amiralitetsgatan har en tidigare envåningslänga och förskola rivits för att ge plats åt två punkthus, som stod färdiga hösten 2021.
Hörnhuset i gult tegel stod färdigt 1993 efter en segdragen process från mitten av 1980-talet (klicka för att förstora).
[quote]
Göteborg har varit känt som donationernas stad. Den göteborska andan av donationer brukar förklaras med att många av stadens företagare hade en religiös och social grundinställning som fick dem att avstå en del av sin förmögenhet till samhälleliga ändamål.
– Robert Dicksons stiftelse[/quote]
Amiralitetsgatan 19. De två punkthusen (Liljewall arkitekter och Skanska) stod färdiga hösten 2021, och rymmer 52 lägenheter samt tre lokaler, varav en återfinns i en länga mellan huskropparna. Om man jämför det tidiga gestaltningsförslaget med det byggda resultatet, så känns det som att vi fått gehör för flera av synpunkterna från vårt yttrande 2015, framför allt med avseende på ökad byggnadshöjd, publika lokaler i bottenvåningen snarare än förskola, samt tegelfasad (klicka för att förstora).
[quote]
Att välja gedigna material för långsiktig hållbarhet och att bygga med omsorg har varit en ledstjärna genom hela processen för byggnader och utvändig miljö. Husen har Rheinzink på taken, handmurade fasader med danskt hårdbränt tegel, svensk granit på marksidan och plywood i alla innerväggar.
– Liljewall arkitekter[/quote]
En tur in på innergården.
Notera de tilläggsisolerade gårdsfasaderna till de 1930-talshus vi såg tidigare under vandringen från Allmänna vägen.
I sin Guide till Göteborgs arkitektur, gör Claes Caldenby oss uppmärksamma, på att entrén från förplatsen mot gatan övervakas av lärarrummet. Bäst att komma i tid till lektionen!
Klar förbättring. Jämfört mot tidigare har det ingjutits mer av ett lokalt liv här kring backkrönet.
Läsbarhet: ett intressant spår efter den tidigare envåningslängan i tegelhuset från 1949.
Koopmansgatan. En av Familjebostäders omsorgsfulla blomsterplanteringar.
På väg upp längs Oljekvarnsgatan (klicka för att förstora).
Godhems Backe (BoStad2021)
Som en del av satsningen BoStad2021 byggde Wallenstam 138 hyreslägenheter om 1-2 RoK ritade av Krook & Tjäder i slänten upp mot Godhemsberget, där det tidigare stått två byggnader från slutet av 50-talet innehållandes garage och verksamhetslokaler. Fördelningen var 19 st 1:or om 27-34 kvm; 31 st 1,5:or om 39-44 kvm; 88 st 2:or om 44-55 kvm. Etapp 1 (77 lgh) var inflyttningsklar i oktober 2020, och etapp 2 (61 lgh) i oktober 2021.
I detaljplanen ingick även en potentiell påbyggnad av den så kallade "Borgen" uppe på Godhemsberget med 1-2 våningar (se Ulfsparregatan för ett genomfört exempel). Givet att detaljplanen medger 290 bostäder, och BoStad2021-delen gett 138, borde det röra sig om upp mot 150 smålägenheter (vad som hänt med detta återstår dock att se). Illustration: Arkitekterna Krook & Tjäder (klicka för att förstora).
[quote]
Den östra slänten av berget mellan Dahlströmsgatan och Kolumbusgatan/Stenklevsgatan kan bebyggas med lamellhus, anpassade efter sluttningen. Två befintliga byggnader innehållande verksamheter och garage, vilka idag är i dåligt skick, rivs för att ge plats åt bebyggelsen. De nya byggnaderna samspelar med omgivande bebyggelse i sin utformning och höjd gentemot berget. Byggrätterna har placerats kloss an berget, där en stor del av de nya bottenvåningarna föreslås inrymma förråd och garage.
[...]
Detaljplanen har bestämmelse om centrumändamål i bottenvåningen.
– Ur planbeskrivningen för Bostäder på Godhemsberget, en del av BoStad2021[/quote]
Före-efter. I mötet av Oljekvarns- och Kolumbusgatan låg den mindre av de två avrivna garagebyggnaderna från slutet av 1950-talet. Bildkälla: Google Street View samt eget foto (klicka för att förstora).
Emanuel gick upp för att undersöka livet bakom grinden.
Foto: Emanuel Alfredsson
Takterrass
En lite trevligare skildring. Bildkälla: Arkitekterna Krook & Tjäder
Här har man sparat en glugg upp mot Godhemsberget.
Lokaler längs Stenklevsgatan.
Läge, läge, läge. Christina Heikel, stadsutvecklingsansvarig på Västsvenska Handelskammaren, och som även ingick i referensgruppen för följeforskning kring BoStad2021, har nyligen problematiserat lokalfrågan i en krönika. I hennes text länkas det även till en följeforskningsartikel om BoStad2021 från Chalmers. Det finns en poäng i detta. Samtidigt visade Johannes Hulter på ett pedagogiskt sätt genom en inventering av lokalerna längs Nordhemsgatan 2012 – verkligen inte ett A-läge med tanke på topografin – att det finns en efterfrågan även på sämre lägen. Särskilt om detta kan medföra en spridning av hyresnivåer. Men här blir det en tydlig motsättning mellan kostnaderna i nyproduktion och de knappa ekomiska medel som den typen av verksamheter besitter (klicka för att förstora)
Dahlströmsgatan till vänster och kopplingen till "Borgen".
Den större av de två avrivna garage- och verksamhetslokalerna sedd från två håll. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora).
Uno Åhrén, Albert Lilienbergs efterträdare på posten, och tillika en av författarna till den funktionalistiska stridsskriften acceptera, utformade en ny stadsplan för Söderlingska ängen med friliggande lameller. Här uppfördes landshövdingehus 1936-39, som dolde att de var just detta genom en reveterad (putsad) fasad. Flera av dessa har blivit tilläggsisolerade till oigenkännlighet, men på Dahlströmsgatan finns några tydliga exempel kvar (se vidare Caldenbys bok om landshövdingehus, s.260). Intressant för övrigt att funktionalisternas stora anspråk på ärlighet mellan konstruktion och gestaltning utmynnade i den här sortens hyckleri.
Trevlig gårdsmiljö på andra sidan gatan.
Shellmacken
Den omtvistade bensinstationen på Djurgårdsplatsen, med dess snäckskalsformade skärmtak, ritades av Stig Henrik Lundgren 1971 (se vidare Kulturhistorisk värdefull bebyggelse volym 3 del 5 Majorna-Linné, Askim-Frölunda-Högsbo, s.284). Detta har föranlett många i diskussionen om byggnadens öde att dra slutsatsen att den också byggdes det året (inte minst Mark Isitt i GP).
Den uppgiften motsägs dock av arkitekten Robert Garellick, författare till bland annat Göteborg före grävskoporna samt de oerhört ingående Bilden av Göteborg I och II. De äldre trähus som stod på platsen tidigare, de så kallade Kennedyhusen, revs först 1973. Att Shellmacken skulle stått färdig 1971 är med andra ord en anakronism.
Stig Henrik Lundgren var anställd hos Sven Brolid och Jan Wallinder, och kom senare att bli stadsarkitekt i Lysekil samt Partille, men även bedriva egen verksamhet, SHL arkitekter. Vid sidan av Shellmacken har han bland annat ritat kiosken vid Linnéplatsen, Asperö kyrka samt Furulundskyrkan i Partille.
"Göteborgs stad tackar nej till Shelltaket i Majorna – ska rivas"
[quote]
Husen ... kallades Kennedyhusen, antagligen eftersom de byggts som "fribostäder" för anställda som varit i tjänst minst tjugo år vid Gamla Varvet, där G.D. Kennedy då var disponent. De stod klara i slutet av 1870-talet, alltså kort efter att de första landshövdingehusen byggts i kv. Ananasen i Annedal. De åtta husen här var liksom de i Annedal orienterade runt en ekonomigata och liknade dem även i detaljer som fönsterformer, profiler mm. Hela kvarteret var en provkarta på snickerifirman Bark & Warburgs sortiment. Men det rörde sig inte om egentliga landshövdingehus [min fetmarkering], utan stenfoten var en källarvåning med butiker och lokaler, dock utan bostäder. De uppfördes i resvirkeskonstruktion enligt "Barks patent" och kallades även så i folkmun. Dessa intressanta hus revs 1973 till förmån för den bensinstation som ännu ligger på platsen.
– Robert Garellick, Bilden av Göteborg II, s.105[/quote]
Djurgårdsplatsen – före och efter: Kennedyhusen och Shellmacken. Bildkälla: Bert Petersson via Det gamla Göteborg
Från ickeplats till riktig plats. I JMs förslag för Djurgårdsplatsen uppförs ett klassiskt kvarter av typ "landshövdingehus", som trappas upp mot "stenstad" åt Vita Björn till, och som rymmer omkring 130 lägenheter samt verksamhetslokaler i bottenplan. Illustration: Semrén & Månsson arkitekter (klicka för att förstora)
Om vi vänder oss om, blir det dock fortsatt en plats där staden tar slut, med tydlig karaktär av gränsvakuum.
Men det blir också tydligare en plats där staden börjar! Illustration: Semrén & Månsson arkitekter (klicka för att förstora)
Ärovarv. Plötsligt kommer en pimpad folkvagn i full parra med nedvevade rutor och reggae på högsta volym. Vid mitt senare återbesök på platsen kom en Pontiac Trans Am, och då var det dönande 80-talsrock. I den här rondellen slår det aldrig fel.
Robert Garellicks var till stor hjälp när vi kom till Djurgårdsplatsen och Bangatan, eftersom den innehåller riktligt med bilder från tiden precis innan den äldre bebyggelsen sanerades.
Delar av lekplatsen, 1936. "Mitt på Djurgårdsplatsen, mellan begravningsplatsen och Barks patent [Kennedyhusen], låg en stor kommunal lekplats, uppförd under första världskriget med bl a en plaskdamm och en stor lekstuga. Den röjdes undan vid spårvägens framdragning här mot Kungsladugård 1938" – Robert Garellick, Bilden av Göteborg II, s.105. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
Djurgårdsplatsen, 1938. Bildkälla: Det gamla Göteborg
Kennedyhusen, ca 1965 med Wallenstams pågående bygge av Vita Björn (1963-66) i bakgrunden. Bildkälla: Gamla Majgrabbars arkiv
Tidigt 1970-tal (?): Barks patent/Kennedyhusen i väntan på rivning. "I det högra huset fanns även en tobaksaffär, precis nedanför Kleva [brant backe, Fjällgatan], på Bangatan. Kedjan hoppade av för en cyklist på nedväg i Kleva. Han hade ingen annan möjlighet, annat än att köra in i tobaksaffären, då dörren till denna, tillfälligt var öppen på sommaren. När han kom dundrande in i affären, svimmade ägarinnan, och han klarade sig." – Lennart Järmensjö. Bildkälla: Det gamla Göteborg
Djurgårdsplatsen över tid (klicka för att förstora)
Djurgårdsplatsen och Bangatan, tidigt 1960-tal. Bildkälla: Christina Bergstrand via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)
Ca 1960. Djurgårdsplatsen med Kennedyhusen nere till vänster, och det stora kvarterteret Vita Björn ovanför. Det senare bestod dels av landshövdingehus, dels annan typ av trähusbebyggelse, åkerier, lådfabrik mm. Enligt Garellick skall det på en av gårdarna ha funnits kvar delar av en äldre stallbyggnad, som antogs ha varit från Gathenhielms tid. Det stora kvarteret totalsanerades 1963-64. Notera även bebyggelsen på Stigberget uppe till höger, som till stor del gick samma bistra öde till mötes. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Ca 1975. Fordom fanns ett värdshus i närheten av Djurgårdsplatsen kallat Stora Helvetet. Detta för oss osökt till det nya Vita Björn, Wallenstams funktionalistiska bostadsanläggning, som sedan förra fotot nu står färdig (så även Riksbyggens Masthuggsterrass). Notera dock särskilt avsaknaden av Shellmacken! När byggdes den egentligen? Definitivt inte 1971! Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Bangatan, 2024: Vad hände för övrigt med detta förslag, som vi lämnade in ett yttrande över 2016?
Anti-urbant gångstråk och ogenomträngliga nivåskillnader. En förbättring vore om det gått att få till någon sorts lokallänga mellan Vita Björn och Bangatan?
Vita Björn
Åren 1963-64 totalsanerades den äldre bebyggelsen i Vita Björn, och 1966 stod så byggmästare Wallenstams modernistiska bostadskomplex färdigt (omkring 400 lägenheter). Anläggningen ritades av Lund & Valentin, och utsågs till vinnare av Per och Alma Olssons fond 1967. Motiveringen löd bland annat att "de vackra och användbara husen ... läner staden till nytta" (citat ur Garellick, Bilden av Göteborg II, s.104). Det är utsagor som man kan diskutera.
"Skall mellan dessa höga hus en dag, stiga en sång?"
Som en logisk fortsättning uppförde Wallenstam 64 smålägenheter (1-2 RoK) i en byggnad ritad av Sjögren Arkitekter, och som stod inflyttningsklar mot slutet av 2014. Resultatet får ändå sägas passa in med resten av Vita Björn, och – när nu skadan i form av totalsanering väl är skedd – framstår det som en klar förbättring jämfört med den tennisplan som låg ovanpå parkeringsdäcket tidigare...
...men om jag skall vara helt ärlig – och det skall man väl – påminner denna anhopning av tvåmeters utskjutande, klossaktiga balkonger närmast om Peter Eisenmans Förintelsemonumentet i Berlin.
Nallebjörnens uttryck summerar lakoniskt min känsla inför platsen i sin helhet (klicka för att förstora).
Tibergs-agnostiker? När man väl står här uppe på avsatsen, kan det vara värt att lyfta fram den lågintensiva debatt, som förs med jämna mellanrum om huruvida Johan Tibergs möbelhus fördärvat eller räddat de äldre trähusen längs Bangatan. En del menar att husen misskötts å det grövsta, och reducerats till förrådslokaler. Andra menar att byggnaderna bibehållits just tack vare denna funktion (även om husen kanske ser aningen nedgånga ut). Man kan nog vara lite av en ambivalent agnostiker i denna fråga. Garellick har dock sin uppfattning klar, vilket vi kommer till senare (klicka för att förstora).
På det stora hela är det väl ändå ok.
Uppgraderad miljö. Det fanns förvisso lokaler här tidigare, men man har öppnat upp i viss mån, stensatt markytan och skapat utrymme för en uteservering.
Även om Vita Björn ser ut lite som ett kliniskt laboratorium för insektsbekämpningsmedel, har förändringarna i markplan lett till en mänskligare miljö, och ett mjukare uttryck.
Bangatan och Vita Björn, ca 1950 samt 1985. Notera det burspråksförsedda landshövdingehuset längst till höger med Tibergs Möbler, och hur det klätts med eternitplattor. Ett fasadmaterial som Byggnadsnämnden redan 1949 ansett olämpligt på trevåningshus annat än i undantagsfall. Bildkälla: Textillärare Carlssons Göteborg via Det gamla Göteborg
Om vi för ett ögonblick lämnar Tibergs-debatten: notera tegelhuset till höger från 1934, ritat av Nils Olsson (en arkitekt som läsaren av detta smärre epos känner till sedan tidigare).
Den gör sig på bild, Bangatan.
Vad ansåg då Garellick i frågan? "Den lilla träbyggnaden ... Bangatan nr. 14 [det gula huset], har tillsammans med några äldre hus här märkligt nog bevarats, sannolikt tack vare möbelhandeln Tibergs försorg" (Bilden av Göteborg II, s 104). Ja, ära den som äras bör?
Dicksonska stiftelsens hyrefastighet färdigställdes vid mitten av 1990-talet, och på baksidan ingår även fyra små längor av radhus, som vetter åt Gathenhielmska kulturreservatet.
Bangatan 10
Byggnaden uppfördes kring 1900-1901 (beroende på uppgift) efter ritningar av Oscar W. Nilsson, och har under många år låtits förfalla. De senaste förändringarna gjordes någon gång på 1950-talet, då man gjorde sig av med torrdass på gården och satte in WC.
I avsaknad av centralvärme har man fått elda i kakelugn mm. En följd av sekelskiftesstandarden har dock även varit låga hyror, som för en fyrarumslägenhet på 130 kvm kunde ligga på 3500 kr enligt Hem & Hyra (Hyresgästföreningen). Avsaknaden av större förändringar har även gjort att Bangatan 10 använts vid otaliga filmproduktioner och TV-serier.
Den tidigare fastighetsägaren ville få till ett rivningslov, men processen kom i stället att utmynna i att Göteborgs Stad tvångsförvaltade byggnaden mellan 2014-17, och lät verksamheten drivas i Familjebostäders regi (se vidare Byggnadsvårdsföreningens artikel om turerna kring huset).
2020 köptes så fastigheten av Sydskiffer, ett företag som ägnar sig åt att restaurera kulturmärkta byggnader (bland referensprojekten finns exempelvis Oscar Fredriks kyrka, Tyska kyrkan, Annedalsseminariet, Nordhemsskolan, HDK, Stigbergshuset [Wettergrens konfektionsfabrik] etc.).
[quote]
Vi togs in som konsulter för att titta på hur man kunde renovera. Då blev vi väldigt förtjusta i huset, det är ju oerhört speciellt, och när det blev till salu slog vi till.
[...]
Vi köpte ju huset för att vi vill bevara det. Jag förstår om det finns hyresgäster som vill ha kvar det som det är, men det kan bli svårt för oss att lösa. Vi vill inte se en spretig lösning, utan hitta en lösning som kan fungera i många lägenheter.
– Patrik Wernersson, vd Sydskiffer, till Hem & Hyra, 21/12 2021[/quote]
2017. Bildkälla: Google Street View
En mäklarannons för "No17", och en renderad bild av en bekant miljö, dök vid ett tillfälle upp i mitt flöde. Till mitt förtret försvann den dock innan jag förstått vem som låg bakom, eller vad sjutton skulle betyda. Intuitiva sökningar på "Bangatan 10" gav noll utslag, men efter en del detektivarbete lyckades jag till slut hitta den igen. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
Här blev det lite av ett formellt slut på vandringen, men vi var några som tog oss vidare en sväng in på gården, och även tittade närmare på baksidan.
Förhoppningsvis kan även detta tas om hand på ett bättre sätt.
Stigbergshyllan
Som en informell fortsättning på vandringen tog vi efter önskemål en avstickare upp till Sverigehusets projekt Stigbergshyllan, som ritats av ABAKO Arkitektkontor, och nyligen hade färdigställts. Det rör sig om 157 bostadsrätter med lägenhetsstorlekar från 1-6 RoK (33-144 kvm). Vi kommer sannolikt att återkomma till detta projekt vid ett annat tillfälle.
På väg upp längs Kjellmansgatan.
Förr i tiden hade man sannolikt byggt en trappa härifrån ner till Stigbergsliden.
På en avsats mellan husen kunde vi stå en stund och betrakta stadens förändring (klicka för att förstora).
Här uppe tog vi farväl av ytterligare några stycken, för att sedan reflektera vidare över en öl på Andra Långgatan.Tack för en trevlig vandring, och tack även till den som tagit sig igenom denna rapport ända till slutet!
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Bilaga: Återbesök vid Shellmacken och Bangatan 10
Som en uppföljning på vad som hänt med de pågående projekten sedan vandringen, gjorde jag ett återbesök på Bangatan mot slutet av december 2024. Shellmacken hade då nyligen blivit riven, och jag missade dessvärre när man tog ner skärmtaket. Bangatan 10 stod däremot i princip inflyttningsklart.
Djurgårdsplatsen står inför ett nytt spännande kapitel.
Bangatan 10. Notera de numera insynsskyddade fönstren i bottenvåningen (klicka för att förstora).
Tjusigt. Efter renoveringen – och tillförsel av vindslägenheter samt en återuppbyggnad av ett hörntorn – rör det sig om 18 bostadsrätter, 1-4 RoK (29-151 kvm). Prislappen låg på mellan 1 990 000 till 9 995 000 enligt Fastighetsbyrån, och inflyttning är satt till februari 2025 (klicka för att förstora).
Före-efter. Notera att man ersatt de hörnbalkonger som sågats av, och som ursprungligen fanns på byggnaden. De insynsskyddade glasrutorna i bottenvåningen ser ut att rymma bostäder snarare än lokaler som tidigare. Detta bekräftas även av mäklarens information om tre lägenheter i första våningen (klicka för att förstora).
Från Åsgatan.
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
