Yimby besöker Vallastaden

På bo- och samhällsexpon Vallastadens näst sista dag besökte en grupp på 12 Västsvenska yimbyiter Linköping för att på plats studera den omtalade nya stadsdelen. Vädret var blött och jämngrått, vilket är något vi inte kan säga om Vallastaden. Här har byggherrarna gått loss med variation på alla möjliga parametrar. Efter en heldag med mängder av intryck lämnade vi Linköping med blandade känslor. Det är kul Linköping vågar prova något nytt, men hur kommer stadsdelen att fungera när vardagslivet infinner dig?

Entrén till bo- och samhällsexpon Vallastaden.

Vallastadens bakgrund är att Linköpings kommun och Linköpings universitet vill bygga samman staden och Campus Valla. Målet är att stadsdelen Västra Valla ska omvandlas till en blandad och levande stadsdel. Universitetet bedömer det som viktigt för sin långsiktiga attraktion för studenter och forskare att vilja bosätta sig i Linköping.

Vallastaden ligger vid Linköpings universitet som är ett externt lokaliserat campus, långt från övriga Linköping.

Kommunen hade 2012 en plantävling för Vallastaden som vanns av Okidoki. Titeln på bidraget var Tegar som vill ”skapa en syntes av den traditionella rutnätsstadens orienterbarhet och mångfald av lokaler längs befolkade gatustråk och grannskapsplaneringens tankar om lokala socialt hållbara enheter med barnens behov i fokus.” Det som är speciellt spännande med planprocessen i övrigt är att kommunen planerar innan byggherrarna tilldelas marken. Byggherrarna fick maximalt bygga 30 lägenheter på två fastigheter och marktilldelningen gjordes baserat på ett antal kvalitetskriterier. Staffan Schartner skrev om byggherrens perspektiv på Vallastaden i maj 2016 där den småskaliga fastighetsindelningen skapade problem. I slutändan blev det 40 aktörer som byggt de 1 000 lägenheterna i Vallastaden. Detaljplanen vann laga kraft den 19 juni 2015 och hela planeringsprocessen har tagit knappt 5 år från idé till färdigställande.

Plankartan visar den uppbrutna strukturen och stora variationen i byggnadernas våningsantal och orientering.

När vi anländer till Vallastaden blir vi hänvisade till en tillfällig parkering som anlagts på ett fält vid Lambohovsleden. Vilsna blickar vi ut över det nyanlagda City Gross med Systembolag m.m. som kastats ut på den tidigare åkermarken. Det visar sig att det är ett par hundra meter till mässområdet som vi tar oss till på en gång- och cykelväg genom skogen. Konfunderade över handelsområdets mycket märkliga placering funderar vi på hur handelsutbudet kommer att se ut i Vallastaden. Hade handelsområdet integrerats med Vallastaden hade det gett helt andra förutsättningar för liv.

Idag finns här matvarubutik, systembolag och annan service. Parkeringsplatsen till höger i bild. Vallastaden ligger ett par hundra meter åt andra hållet, på andra sidan en skog (Bild: Google, 2011).

Vallastaden har delats upp i flera etapper, bland annat på grund av att förekomsten av vattensalamander måste studeras mer noga. Den första etappen som nu är klar kommer att byggas på med ytterligare några kvarter mot öster.

 Här slutar Vallastaden...

... tills etapp 2 byggs öster om utställningsområdet (markerat i rosa).

Efter att ha passerat skogen och områdets skola (som även den placerats utanför området) kommer vi in i själva utställningsområdet. Även om det är tidigt på dagen är området hyfsat fyllt med besökare. Antagligen hjälper det att det är lördag och att det är utställningens näst sista dag. Eftersom antalet besökare i området varit betydligt lägre än arrangörerna räknat med (ca. 60 000 istället för 250 000) har även ett stort antal fribiljetter delats ut i de kommunala förvaltningarna. Hur som helst är vi här för att titta på området och här följer ett antal bilder med några kommentarer.

Välbesökt stråk i Vallastaden med fin mattliknande gatubeläggning.

Catwalk på den färggranna markbeläggningen längs bäcken.

Bottenvåning där de boende skyddas från insyn med smart stadsmässigt insynsskydd. Det var enligt uppgift möjligt att se ut (samt att öppna det från utsidan).

Nackdelen med att bo i ett utställningsområde?

Bland det bästa i området är antagligen parken.

Parken är byggd längs ett litet vattendrag som rinner genom området och som även ska hantera områdets dagvatten.

Olika skala på parkens norra och södra sida. Byggnadernas våningsantal varierar mellan 3 och 6 våningar för flerbostadshusen respektive 2-3 för enbostadshusen. I flerbostadshusen ska bottenvåningen vara förberedd för lokaler genom högre rumshöjd, vilket regleras med bestämmelser. Längs gatan finns öppningar på minst en eller två platser mot gårdarna för spännande möten.

Gränd för spännande möten...

... och en variation av synintryck.

Här funderade vi länge vad man kan ha den här ytan till. Kanske teaterscen? Eller bara barnvagns- och cykelparkering?

Blandad utformning med olika byggnadshöjd och storlek. Sammantaget i området utgör småhusen ca. 10 % av antalet bostäder. Inriktningen var att skapa en mix med 30-40% bostadsrätter, 40-60% hyresrätter samt 10-20% äganderätter. Dessutom byggs ett trygghetsboende, ett trapphusboende för personer med utvecklingsstörning eller psykiska funktionshinder, samt ett kollektivboende för yngre personer med personliga assistenter.

Brutna tak med olika orientering.

Vissa byggnader stack ut mer än andra.

Radhus i Vallstaden.

Halvoffentlig innergård med spännande cykelparkering och sittplatser.

Vallastadens taklandskap visar att det fortfarande är populärt med platta tak...

... pulpettak...

... och gröna tak.

I varje kvarter finns s.k. felleshus som är tänkta att användas av de som bor i respektive kvarter. "Vid felleshuset placeras gemensamma funktioner som t.ex. odlingsytor, sittplatser och lek. Delar av den allmänna friytan föreslås bli inbyggd med ett större växthus. I växthuset skapas ett sydligare klimat och goda odlingsmöjligheter, vilket ger en speciell kvalitet som kan bli något av ett kännetecken för området."

I ett av kvarteren finns det enda kontorshuset (3 nedan). Här finns även restaurang i bottenplan.

Enligt uppgift finns det hela 17 lokaler i området. Vi lyckades inte hitta alla...

... men här är en av de som placerats i ett gatuhörn (4 ovan)...

.. och ett placerat i ett av trähusen (14 ovan).

En spännande nyhet i området är kulvertsystemet, som betyder att man aldrig skall gräva upp marken igen för installationer och därför bland annat kan bygga tätare samt som bonus satsa mycket på markbeläggningen.

En intressant iaktagelse var när vi talade med en lokal student. Han hyrde en bostadsrätt på 20 kvadratmeter - för 7000 kr/mån. Han berättade att i Ryd ligger priserna på 3000 kr/mån men köerna är långa långa. Så ställde han frågan tillbaka: "Varför har man byggt detta hus i tre våningar? Varför har man inte lagt på fem till? Varför är det inte 16 våningar? Det är brist på lägenheter för unga och så bygger de i tre våningar på en åker där det inte finns något speciellt att ta hänsyn till. Jag förstår det inte med tanke på bostadsbristen." Vi kan inte annat än instämma.

Strukturen både fördel och nackdel

Sammanfattningsvis är strukturen Vallastadens stora fördel och dens stora nackdel. Det vi kan ta med oss från Vallastaden är den småskaliga fastighetsindelningen, att allt var färdigplanerat innan man började markanvisa samt att man har anvisat efter kvalitetskriterier och inte pris. En annan bra sak är att man bara har begränsningar på våningsantal, inte på våningshöjd, vilket gynnar trähus.

Men samtidigt är Vallastaden väldigt plottrigt. Man går nästan vilse mellan husen. Vi gick och önskade oss brandmurar och sammanbyggda kvarter. Vi var på en presentation som avslutades med att de stolt berättade att området fått mycket bra solljusvärden genom den valda strukturen. Vad den uppbrutna strukturen gör för granngenmenskap och barn blir intressant att studera. Öppna innergårdar brukar leda till stängsel eller privat område-skyltar. Men Vallastaden ligger så avsides att utomsocknes besökare är få.

Vi filosoferade över att den öppna strukturen med alla sina vinklar och vrår bör vara kul att leka i för de barn som kan klara sig själva (dvs över 6-7 år), för de yngre barnens föräldrar kommer strukturen vara en mardröm. Det finns ingen begränsad plats att släppa ut dem på egen hand med uppsikt på dem inifrån. Extremt mycket av gårdarna var hårdgjorda och det fanns inga lekredskap utan då måste familjen ta sig till den stora parken i områdets norra del, på andra sidan bussgatan, där man även lagt områdets förskola.

Hur blir vardagslivet?

Slutligen blir frågan hur området kommer att fungera nu när utställningen stängt och vardagslivet infinner sig. Eftersom skola, förskola, livsmedelshandel, systembolag, etc. lokaliserats utanför området kommer invånarna vara tvungna att lämna området för att uträtta sina ärenden. Egentligen är Vallastaden ytterligare ett bostadsområde som säljs som "stad". Kanske lyckas man locka studenter från det närliggande universitetsområdet till området för att skapa liv och rörelse. Det blir spännande att komma tillbaka om 1 år och igen om 10 år och se hur området utvecklats.

Ett försök till indelning av olika typer av byggnation i markanvändning. I Vallastaden är det den funktionalistiska stadsplanen som gäller (Av Patrik Höstmad).