Postgatan - det sovande stråket

Det här handlar om gatan som från allra första början hade namnet Herringgatan, för att sedan byta namn till Sillgatan och slutligen 1895 till dagens Postgatan. Under de stora emigrantåren var detta kanske landets mest levande gata. Det här var nämligen det självklara stråket mellan centralstationen och Packhusplatsen, där Amerikabåtarna avgick ifrån. Gatan inhyste således hotell, barer, butiker och alla stora rederiagenturer för att tillfredsställa alla emigranter som reste hit från hela Norden. Ofta kom man till Göteborg redan en vecka innan avresan för att hinna med att ordna med alla formaliteter som biljett, tillstånd och nödvändiga inköp.




Det var i dessa kvarter de skulle tillbringa sina sista dygn i hemlandet och göteborgarna var inte sena med att se sin chans att tjäna pengar på detta. Här kunde man handla både det ena och det andra som kunde vara bra att ha med på resan över Atlanten. Många hyrde ut sovplatser, sålde mat och kläder eller anordnade engelskakurser för de blivande amerikanerna. Flera kom nog dock aldrig ens iväg till Amerika utan fastnade i Göteborg då de upptäcke hur många jobb det fanns här.




(klicka för större)

Men det var då det. Idag är Postgatan en tämligen lugn gata i den alltjämt lugna stadsdelen Västra Nordstan. En sovstad som nog kan väckas till liv och där kanske Postgatan kan återuppstå som en slags pulsåder och länk mellan centralstationen och Östra Nordstan till Stenpiren och Packhuskajen och i förlängningen även över älven via båt eller bro. För det är kanske just det, att det inte finns särskilt mycket på andra sidan Västra Nordstan som drar. Ingenting som naturligt silar människor igenom kvarteren och på så sätt befolkar.

Postgatan får nog ses som Västra Nordstans huvudgata, likt Haga nygata är i Haga. Vad är det som gör att stadsdelen är såpass lugn som den är idag? Det saknas egentligen inte bostäder. Tvärtom är det rätt gott om lägenheter i området samt även en mängd studentlägenheter. Med det sagt kan det med fördel även kunna tillföras fler i områdets södra delar.

Det är även gott om lokaler i stadsdelens fastigheter men kvällstid är det i princip lika lugnt som i dagens Lindholmen. Förutom enstaka undantag som restaurang Ölrepubliken finns få kvällsöppna verksamheter som drar folk till stadsdelen. Med en mängd fantasi skulle ju Postgatan på sikt kunna bli en kvällsöppen kroggata likt Andra Långgatan är i Linné.





Göteborgs stad inhyser många av de lokaler som finns i bottenvåningarna längs bland annat Postgatan. Inget fel i sig men när verksamheten inte är publik blir det inte särskilt mycket liv åt staden. Bottenvåningar bör prioriteras för verksamheter som just behöver ligga i bottenplan, publika verksamheter. Här skulle staden kunna se över vilka av sina verksamheter som är just publika och vilka som är interna, för de kan ju med fördel ligga en eller ett par våningar upp. Istället kan vissa lokaler släppas åt mer publika verksamheter.


Fastighetskontoret. Bara en av de kommunala verksamheter som inhyses i bottenvångar längs och kring Postgatan.


Kvarteret Traktören är ju ett kapitel i sig och som vi nyligen skrivit om. Detta mastodontkvarter ligger nedsläppt som en koloss mitt i Västra Nordstan. Men om man stannar upp och tittar finns ju här goda möjligheter att mjuka upp denna barriär. Bottenplanen kan göras publika, arkaderna kan omvandlas till lokaler, fasaden kan delas upp i till synes mindre fastigheter genom lite färg och så vidare.
Genom Traktören går även en passage över gården från Postgatan till Köpmansgatan, varför inte öppna upp den för allmännheten? I kvarteret ligger som bekant Stadsbyggnadskontoret. Dess kvarter om något borde väl visa vägen för hur man skapar en levande stad! Det här borde ju egentligen vara det ultimata kvarteret.

Vi har även gjort ett medborgarförslag för Traktören, in och lägg din röst på det! 



Kvarteret Traktören. Milsvida döda bottenplan...



...kan med relativt enkla medel bli till ett stadskvarter och konkret ge tillbaka till staden! 



Varför inte åter öppna upp passagen igenom Traktören? Kanske rentav skapa en slags Viktoriapassageliknande miljö. Låt stadstjänstemännen umgås med göteborgarna på kafferasten vettja! 
I blått har jag markerat ut bitar som idag bör omvandlas till publika lokaler, men egentligen kan hela kvarteret ha publika lokaler i bottenplan. Inte minst längs Postgatan.







Ja här finns oändliga möjligheter att förvandla bottenplan till något mer.



...Ja hela kvarteret kryllar av outnyttjad yta och trånga arkader som ingen blir glad av...



Till och med ut mot Gustaf Adolfs torg ligger dessa bortglömda pärlor som väntar på att putsas...



...och vips så har vi en lokal med bästa torgläge och ett möjligt kafé och på köpet har vi börjat ge liv åt torget. Här kan man även kanske utnyttja innergården och de mytomspunna 1700-talsvalven som lär finnas i källaren mot Torggatan.




Här på Postgatan finns även en del andra bottenlokaler som omvandlats till kontor. Olyckligt för stadslivet. Samtidigt inser man hur mycket potential det finns i området. En färdig kvartersstad som bara väntar på att få leva ut.










Postgatan sett från Packhusplatsen.






Alldeles intill Postgatan hittar vi en lite outnyttjad pärla. Här ligger Göteborgs kanske mysigaste och vackraste torg men som lite snålt bara kallas Kronhusgården. Varför inte uppgradera detta till att få bli ett riktigt torg och få just namnet Kronhustorget eller Kronhusplatsen? Det är det väl ändå värt då det här är en av våra mest värdefulla kulturhistoriska miljöer som dessutom ståtar med stans äldsta byggnad, det mäktiga Kronhuset från 1650-talet. En av få platser i centrala Göteborg där man verkligen kan känna historiens vindslag svalka ens inre då man försiktigt promenerar över den stenlagda ytan med både gatsten och kullersten. Anlägg en liten fontän i mitten så är platsen komplett.






Det ståtliga Kronhuset var platsen för Sveriges riksdag som Karl X Gustav sammankallat i Göteborg 1660. Under några dramatiska vintermånader pågick riksdagen i Kronhusets så kallade kungssal, medan kungen själv låg för döden några kvarter bort i Residenset där han bodde under sin vistelse i staden. Den 13 februari dör kungen endast 37 år gammal och hans då fyraårige son (Karl XI) utropas till ny konung just här i Kronhuset.

Genom åren har huset även fungerat som bland annat garnisonskyrka och fram till 1996 som ett stadshistoriskt museum. Kanske är just Kronhuset en ypperlig plats att inhysa ett slags Älvrummet 2.0? Men istället för bara Älvstaden för hela staden med en stor modell av dagens och framtidens Göteborg. Här skulle även Stadsbyggnadskontoret kunna hålla sina utställningar av pågående planer och aktuella debatter kunde hållas. Ett slags medborgarhus för stadsbyggnadsfrågor. Hursomhelst vore det kul om man kunde göra Kronhuset mer tillgänligt, det är ett fantastiskt hus som borde brukas mer! 



Kronhuset i vintersol.


Kring det lilla torget finns bland annat kafé, chokladbutik, glashytta, smyckessmideri, krukmakeri och läderverkstad.




Här på "Kronhustorget" har vi exempel på både platt gatsten och rund kullersten.

 



Slutligen, alla gator har en början och ett slut. Postgatan börjar i Östra Nordstan och löper genom köpcentret som med fördel skulle kunna förädlas med att tillföra bostäder.

 



Står man på krönet av Postgatan kan man i ena ändan se Östra Nordstans entré och i andra änden skymta Delawarermonumentet på Stenpiren. När man promenerat Postgatan klart kommer man ut på Packhusplatsen och har hela vida älven framför sig. Hur detta område kommer att utvecklas återstår att se, men hur det än blir så har och kommer Postgatan alltid vara en naturlig väg dit.



Carl Milles Delawaremonument till minne av den svenska kolonin i Nordamerika.