GP debatt: Var byggs den täta kvartersstaden?

Meta Berghauser Pont, Claes Caldenby, Anna-Johanna Klasander och Ola Nylander, alla från Chalmers, skrev på GP Debatt under rubriken "Tät blandstad passar inte överallt i Göteborg". Artikeln gav skenet av att det planeras och byggs lite i mellanstaden jämfört med centrala Göteborg och att allt som planeras och byggs är slutna kvarter. Det är i det närmaste tvärtom. Vi har skrivit en replik som har publicerats på GP-debatt. Repliken följer även här i sin helhet.

Kyrkbytorget. Typisk förtätning i mellanstaden. (Foto: Olof Antonsson)

 

Var byggs den täta kvartersstaden?

Meta Berghauser Pont med flera bjuder in oss till debatt. De menar att Göteborg bör skifta fokus från centrumfixering till förtätning i mellanstaden. Vi uppskattar det konstruktiva tonläget och kan glädja dem med att detta redan sker. I de planer som gått ut på samråd de två senaste åren har nära dubbelt så många bostäder planerats i mellanstaden jämfört med i centrala Göteborg inklusive Älvstaden – i linje med Utbyggnadsplaneringen.

De målar upp en bild av att dagens stadsbyggande kännetecknas av extrem täthet och slutna kvarter. Men slutna kvarter återfinns bara i sex av nära 60 planer. Detta är olyckligt då omfamnande gröna innergårdar skapar både en bullerskyddad och barnvänlig miljö. Forskning från KTH visar dessutom att slutna gårdar, som i Linnéstaden eller Majorna, används i betydligt högre grad av de boende än öppna och halvöppna gårdar (Eva Minoura 2016). Även analyser av göteborgarnas egna värderingar av stadskvaliteter (SpaceScape/Evidens 2016) visar att öppna gårdar rankas lågt.

Bara en enda procent av Göteborgs stads yta består av täta kvarter medan nära en femtedel består av glesa strukturer. Göteborg är en utspridd stad där få områden når upp till UN-Habitats rekommenderade nivå om minst 150 inv/ha. Detta medför stora avstånd och ett starkt bilberoende. De urbana miljöerna är i dag få och vi kan gott erbjuda göteborgarna mer av det de efterfrågar, inte minst för att få bättre balans och variation.

Den maxgräns för täthet som debattörerna efterfrågar finns lyckligtvis redan angiven av UN-Habitat (600 inv/ha). Rekommendationerna avser dock ett genomsnitt för en stadsdel. Därför bör till exempel Karlastaden ses i ett större sammanhang där vissa delar kan vara tätare, andra glesare och där även gröna parker, naturmark och blå hamnbassänger ingår.

Vi välkomnar en öppen diskussion om stadsbyggnadskvaliteter. Till skillnad mot tidigare pågår nu diskussionen i offentliga seminarier och i sociala medier med ett betydligt bredare deltagande av experter, medborgare och politiker än i de traditionella mer slutna kanalerna. Detta gör att fler röster kommer till tals om hur vi bäst bygger Göteborg.

 

Pär Johansson
doktor i byggnadsfysik

Alvar Palm
doktor i industriell miljöekonomi

Jesper Hallén
grafisk formgivare

Patrik Höstmad
docent i teknisk akustik

Annette Vejen Tellevi
Arkitekt MAA

Samtliga är samordnare för Yimby Göteborg