Rivningarna 1967 var ett stort misstag.
Jag har med intresse läst artikeln med ovanstående rubrik av Alexander Lisinski, Tove Krabo och Per Johansson och har åtskilliga synpunkter på vad ni skriver. Landshövdingehusen på Skansberget byggdes mycket riktigt på 1890-talet, så långt är jag med. Men sen börjar våra uppfattningar divergera.

När man avstyckade delar av statens mark på berget för att bygga hus såldes marken till privata byggherrar. Och deras ambitioner varierade kraftigt när husen uppfördes. Husen mot de kringliggande gatorna var ju de mest framträdande och de som blev mest påkostade av naturliga skäl.
Ett exempel på detta är huset ovanför rampen längs Risåsgatan med sitt vackra torn. Ett annat exempel är huset i hörnet Risåsgatan-Kastellgatan där förskolan ligger idag. Ett hus med glaserat tegel i bottenvåningen och skiffertak.
Men de hus som låg längre upp på berget mot fästningen och alla husen mitt för nuvarande Lilla Risåsgatan var av en helt annan kvalitet. Många var i själva verket exempel på rena spekulationsbyggen.

Själv är jag tillräckligt gammal för att minnas husen och hade kompisar som bodde i landshövdingehusen på olika delar av berget. Men den stora skillnaden i kvalitet tror jag också framgår rätt klart på gamla bilder från berget.
Med andra ord: Långt ifrån alla husen hade ett stort kulturhistoriskt värde. Men det kan naturligtvis vara intressant att veta att man även förr i tiden kunde fuska vid husbyggen.

När det gäller sentida försök att åstadkomma något liknande landshövdingehus skrev jag i en tidigare kommentar att man i Haga ansträngt sig men inte lyckats fullt ut. Vad gäller försöken på Majstångsgatan som anförs i er artikel är det, enligt min mening, ett totalt misslyckande. Eller skulle dessa hus vara ett lyckat exempel på att återskapa de gamla landshövdingehusen?!

Här skulle en bild på dessa husen finnas! Men se JM:s egna bilder!

En första anmärkning måste vara att detta inte är några landshövdingehus överhuvudtaget. Sådana hus skall ju vara i tre våningar med bottenvåningen i sten och de två andra i trä. Men detta är ju vad som ofta händer när man skall försöka återskapa ett gammalt sätt att bygga. Ekonomin gör att man tvingas bygga helt annorlunda.
Däremot håller jag med artikelförfattarna om att det var ett misstag att riva husen under 1960-talet. Detta naturligtvis förutsatt att man skött underhållet under åren på ett adekvat sätt.
Men samtidigt har rivningen gett en möjlighet att förverkliga vad man ansåg om husen i många år. Nämligen att husen helt enkelt var felplacerade och aldrig skulle ha byggts på berget. Denna tanke har framförts vid många tillfällen t.ex.
• 1912 när Charles Lindbergska fonden ville riva husen.
• 1923 vid Göteborg 300-årsjubileum när man beklagade att husen låg på berget och förstörde vyn upp mot berget.
• Vid rivningen på 1960-talet när detta applåderades från flera håll.

Dessutom har staten genom SFV och riksantikvarien vid olika tillfällen framfört kritik: "Skansberget blivit till större delen kringbyggt på ett för minnesmärkets verkan förödande sätt......" Riksintresset Skansen Kronan bör ju dominera stadsbilden på det sätt som var tänkt när den byggdes!