43e Yimbyvandringen: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Söndagen den 11e november var vi ett tiotal som trotsade regnet för att ta en tur runt Sahlgrenska. Utgångspunkten för vandringen var de omfattande planer som finns för sjukhusområdet. Detta är på många sätt något positivt, men det innebär också att ett flertal äldre byggnader riskerar att rivas.

Sjukhuset har byggts ut och förändrats kontinuerligt sedan flytten från Sociala huset (nuvarande Pedagogen) år 1900; detta är ett naturligt tillstånd för byggnader som möter tiden genom anpassning till skillnad från monument och ruiner. Men vi ställer oss ändå frågan om det finns sätt att tillgodose sjukhusets lokalbehov och samtidigt gå mer varsamt fram?

Vandringen tog sin början vid spårvagnshållplatsen: Vi passade på att betrakta Per Dubbsgatan, som kommer att förändras på många sätt genom de föreslagna planerna.

Cecilia Dalman Eek (S), vice ordförande i Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättade om det liggande förslaget medan vi gick runt på området. Hon gav kanske inte de svar som vi ville höra angående byggnaderna som är tänkta att rivas, men samtalet gav en djupare förståelse för sjukhusets behov, ökad tillgänglighet för ambulans- och helikoptertransporter, potentialen i forskning och laboratorier för att integrera sjukhuset med verksamheter på Medicinareberget osv.

Jesper hade i sedvanlig ordning med sig utskrifter av förslaget.

Cecilia visade ytterligare bilder på sin iPAD.

Den föreslagna byggnaden till höger i mitten kräver omfattande rivning av den befintliga bebyggelsen. Tanken är att en helikopterplatta placeras på taket, vilken förbinds med akutmottagningen via en hiss. I dagsläget krävs transport även mellan helikoptern på parkeringsgaragets tak och sjukhuset. Förbättrad infrastruktur är på så vis en fråga om liv och död. En annan bärande tanke är att byggnaden kopplar samman sjukhuset med de olika verksamheterna uppe på Medicinareberget. Forskning och laboratorier spelar här en central roll för att integrera dessa olika delar.

Några av de byggnader som kommer att stryka med i det liggande förslaget. Läs mer om det här.

Det ledde till samtal om äldre byggnader som en resurs för staden, och inte minst i egenskap av att utgöra en vacker miljö att tillfriskna i.

Den nya sjukhusanläggningen i Änggården under åren strax efter 1900. Ritningarna gjordes av den tidens ledande sjukhusarkitekt, Axel Kumlien. Bildkälla: Carlotta

Vy från motsatt riktning ca 1910. Det blir tydligt genom byggnadernas placering hur vägen till sjukhuset gick via gatorna nedanför vid Linnéplatsen. Notera även de olika mindre husen. Bildkälla: Carlotta.

Per Dubbshuset, den tidigare huvudentrén till sjukhuset, och "en knäckfråga" i satsningen Sahlgrenska Life. Administrationsbyggnaden är en av få kvarvarande paviljonger från det ursprungliga sjukhuset

Släktskapet med Sophiahemmet i Stockholm av samme arkitekt är påfallande. I Göteborg har Kumlien även ritat bland annat Barnbördshuset vid Linnéplatsen samt Bergslagsbanans stationshus och Stora Torp.

Den vidsträckta korridoren förbinder de olika sjukhusbyggnaderna med varandra.

Per Dubbshuset som ett framtida kringbyggt gårdshus?

Kartan inspirerade till en långvarig diskussion om alternativ till rivning.

Alla deltagare var inte riktigt lika övertygade om det liggande förslagets förträfflighet.

På väg ut från Per Dubbshuset igen.

En vårdmaskin med många olika delar.

Utanför en av de nyare tillbyggnaderna.

Det finns en del till synes underutnyttjade ytor, men dessvärre en bit från akutmottagningen.

En anläggning i ständig förvandling.

Undangömda tekniska installationer i våningsplanet under taket.

Olika samexisterande lager som visar sjukhusets förändring över tid.

En av de kvarvarande verandorna.

Vi gick in för att avsluta med en fika.

Där vi bland annat tittade på en äldre utredning över Medicinareberget, och om det fanns några lärdomar att ta med sig därifrån.

När vandringen officiellt var över kände vi behovet av att börja skissa på ett alternativt förslag.

Mobiltelefonens ficklampa blev till ett improviserat ljusbord ...

"Det borde få plats ..."

På vägen hem från kafeterian var vi några som tog en ytterligare sväng inne i sjukhuset.

Bevarade rester från det gamla kapellet.

Lisa Larsons keramik från 1960.

Den nyare tillbyggnaden interiört.

Ljud och ljus är en stor del av upplevelsen här.

Notera skillnaden i takhöjd. Här tog kamerans batteri slut.

Tack för en trevlig vandring! Ett särskilt stort tack till Cecilia, som visade oss runt i förslaget, och utmanade våra perspektiv.