Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Integrationssuccén som ingen vill låtsas om

 

Hyresgästföreningen släppte en rapport som visade att storstädernas innerstäder är väldigt bra på integration. Du kan aldrig gissa vad som hände sedan..

Hyresgästföreningen släppte i somras rapporten ”Mångfald och segregation i Sverige” av Love Börjeson. Rapporten fick ett relativt stort genomslag och refereras regelbundet på tidningarnas ledarsidor, nu senast av Aftonbladet. Rapporten är i grund och botten en ganska enkel sammanställning av den geografiska fördelningen av utlandsfödda, i olika kommuner, stadsdelar och bostadsområden. I samband med detta lanserade Hyresgästföreningen också en pedagogiskt kartfunktion där man se fördelningen i olika kartlager.

Det är ett väldigt bra initiativ som har alla möjligheter att höja kunskapsnivån i diskussionen om segregation och mångfald. Det finns tyvärr många myter och missuppfattningar i denna viktiga fråga. Jag har tidigare skrivit ett inlägg här på Yimby om den vanliga vanföreställningen att de rika bor i innerstaden och de fattiga i ytterstaden. Även vad gäller etnisk segregation så finns många myter. Tyvärr är inte heller Hyresgästföreningens rapport helt befriad från sådant.

Den ”krok” som man marknadsförde undersökningen med var att mångfalden i våra större städer är som lägst i innerstadsdelarna och som störst i kranskommuner och förorter. Ur presentationen av rapporten på hemsidan:

Resultaten visar att det är i de stora städernas kranskommuner och förorter som mångfalden är som störst. När man bryter ner resultaten på stadsdelsnivå ser man att segregationen i storstäderna framförallt drivs av den låga mångfalden i villaområden och innerstadstadsdelarna – Södermalm i Stockholm, Majorna-Linné i Göteborg och Innerstaden i Malmö har klart lägst mångfald i sina respektive städer. Resultaten visar också att mångfalden är högre i bostadsområden med hög andel hyresrätter. Det är alltså i förorterna och i de hyrda bostäderna som integrationen sker: dessa områden domineras inte av en etnisk grupp, tvärtom, det är här människor blandas.

Det är också den här kroken som har fastnat bland ledarskribenter och tyckare. För många med en latent antagonism mot innerstaden och den täta kvartersstaden som typologi så togs detta förstås emot med öppna armar. Här fick man svart på vitt att innerstaden/kvartersstaden är en segregerad enklav för hipsters och brats. Det är därför intressant att titta lite närmare på undersökningen. Vad visar den egentligen? Har verkligen innerstaden ”klart lägst mångfald”? Jag har i det här inlägget valt att fokusera på Göteborg.

I rapporten finns en intressant och detaljerad diskussion om svårigheterna att mäta  ”mångfald” och segregation som är läsvärd i sig. Författaren landar i att definiera mångfald som andel utlandsfödda i ett område och segregation som den rumsliga fördelningen av dessa inom området. Båda skalorna går från 0 (minimal mångfald/segregation) till 1 (maximal mångfald/segregation). Det gör att man får två axlar utifrån vilken man kan jämföra olika områden:

 

Så hur ser det då ut med mångfalden och segregationen i Sverige? Jo, mångfalden ökar och segregationen minskar. Mångfalden är störst i storstäderna, Sverige följer där samma mönster som många andra länder. Intressant nog är segregationen faktiskt mindre i storstäderna än i andra större städer i landet.


 

Tittar man närmare på storstäderna och deras stadsdelar så framträder ett intressant mönster. Innerstadsdelar har precis som tidigare påtalats låg grad av mångfald. Men det är också de som har lägst grad av segregation. Majorna-Linné är det tydligaste exemplet.


 

Tittar man då speciellt på Göteborg med hjälp av kartverktyget så framträder följande mångfaldskarta.
 

 

Gör man en lista över stadsdelarnas mångfaldsvärden så får Majorna-Linné lägst värde, precis under Västra Göteborg och Örgryte-Härlanda:

SDN Majorna-Linné 0,402
SDN Örgryte-Härlanda 0,406
SDN Västra Göteborg 0,410
SDN AFH 0,459
SDN Centrum 0,463
SDN Lundby 0,522
SDN Norra Hisingen 0,564
SDN Västra Hisingen 0,574
SDN Östra Göteborg 0,668
SDN Angered 0,735

När det gäller segregation så hamnar dock Majorna-Linné lägst även här. Majorna-Linné har faktiskt en anmärkningsvärt låg segregation, särskilt när man jämför med stadsdelar som Västra Hisingen och Västra Göteborg:

SDN Majorna-Linné 0,009
SDN Centrum 0,016
SDN Lundby 0,034
SDN Örgryte-Härlanda 0,046
SDN Angered 0,066
SDN AFH 0,068
SDN Norra Hisingen 0,080
SDN Östra Göteborg 0,088
SDN Västra Göteborg 0,170
SDN Västra Hisingen 0,227

Skillnaderna mellan mångfaldsvärden och segregationsvärden kan vid första anblicken verka lite underliga. Det är dock här kartverktyget verkligen kommer till hjälp. När man ska mäta den här typen av värden så är de geografiska avgränsningarna oerhört viktiga. Lägger man gränsen så att man ringar in två väldigt olika områden så kan genomsnittet bli något som varken liknar det ena eller det andra och skillnaderna inom området osynliggörs. Bor man i Göteborg så vet man att detta i hög grad gäller för till exempel SDN Västra Hisingen och SDN Västra Göteborg. En del stadsdelar i Göteborg är väldigt stora till ytan, vilket gör det vanskligt att ta fram en siffra för ”mångfalden” inom hela området.

Som tur är så har kartverktyget även inkluderat en mindre områdestyp, kallat ”bostadsområde” (DeSO). Det kartlagret ger en mer finkornig bild av ”mångfalden” och då framträder ett nytt mönster.

 

De här siffrorna finns inte med i själva rapporten utan bara i kartverktyget. Men statistik för primärområdena i Göteborg när det gäller andelen utlandsfödda (det som kallas ”mångfald” i rapporten) finns naturligtvis tillgänglig på stadens hemsida för den som är nyfiken.

Tittar man på andelen utlandsfödda i de 95 olika primärområdena i Göteborg så visar det sig föga överraskande att bottenplaceringarna främst består av primärområden i Västra Göteborg (8st) och Örgryte-Härlanda (5st).

1. Västra Hisingen Hjuvik 0,066
2. Västra Göteborg Södra Skärgården 0,072
3. AFH    Billdal 0,078
4. Västra Hisingen    Nolered 0,078
5. Västra Hisingen    Björlanda 0,080
6. Västra Göteborg    Bratthammar 0,082
7. Västra Göteborg    Fiskebäck 0,083
8. Västra Göteborg    Önnered 0,084
9. Västra Göteborg    Näset 0,086
10. Örgryte-Härlanda    Härlanda 0,097
11. Västra Göteborg    Hagen 0,103
12. Västra Göteborg    Långedrag 0,108
13. Norra Hisingen    Rödbo 0,108
14. Västra Göteborg    Grimmered 0,110
15. Örgryte-Härlanda    Kärralund 0,112
16. Norra Hisingen    Säve 0,114
17. Örgryte-Härlanda    Redbergslid 0,115
18. Örgryte-Härlanda    Skår 0,124
19. Örgryte-Härlanda    Överås 0,127
20. AFH Hovås 0,132

Majorna-Linné dyker upp först på plats 28 med primärområde Annedal. Majorna-Linnés övriga primärområden ligger sedan väldigt samlade strax under listans mittstreck på plats 29 till 40. Utifrån den här statistiken så framstår det som lätt vilseledande att påstå att Majorna-Linné har ”klart lägst mångfald” i Göteborg. Det är, som vi sett, en sanning med modifikation.

Det intressanta och uppseendeväckande som Hyresgästföreningens undersökning visar är snarare att ett innerstadsområde som Majorna-Linné har väldigt låg segregation och dessutom relativt hög mångfald (andel utlandsfödda) sett till hur attraktivt området är, hur höga bostadspriserna är och hur högt söktrycket till hyresrätterna är. Varför ingen verkar vara intresserad av att lyfta fram den vinkeln kan man förstås fråga sig.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Anders Svensson (7 November 07:40):
Tabellen över segregationen är felaktig. Både Askim-Frölunda Högsbo och Centrum är fel. Centrum ska ligga på samma nivå som de andra innerstadsområdena och AFH på samma nivå som Norra Hisingen, Angered och Östra Göteborg.
 0
Ekonomix (18 November 09:42):
Hoppas att den sena kommentaren från en Stockholmare inte verkar dryg. Men jag vill påpeka att segregationen som den mäts i rapporten inte alls mäter segregationen inom stadsdelarna. Så fin statistisk upplösning har man inte mäktat med att hantera.

Tvärt om har man för beräkningsenkelhet antagit att stadsdelarna är helt homogena ur segregationssynvinkel! -Segregationen 0 för samtliga stadsdelar alltså.

Det man i stället riktat in sig på är hur olikartade stadsdelsområdena (jag vet att termologin inte är exakt densamma i Göteborg) är beräknat utifrån hur olika stadsdelar som ingår i dem.

Därmed reduceras relevansen av segregationsdelen av rapporten till den politiska gränsdragningen i samband med bildandet av stadsdelsområden.


Dvs låg segregation betyder att man fört samman liknande stadsdelar i samma stadsdelsområde, när man bildat stadsdelsområdet. Inget annat.

Bland Stockholmsstadsdelsområdena ser man snabbt att Östermalm sticker ut bland innerstadsdelsområdena och Spånga-Tensta bland ytterstadsstadsdelsområdena. Betyder det att segregationen är högre inom stadsdelarna i dessa områden?

Nej, givetvis inte. Att Östermalms stadsdelsområde har hög "segregation" beror på att stadsdelarna på Gärdet politiskt har förts till samma område. Dessa är egentligen inte innerstadsdelar överhuvudtaget och därför är de annorlunda än de egentliga Östermalmsstadsdelarna. Men det säger absolut inget om hur segregationen ser ut i stadsdelarna som sådana.


På samma vis är det med Spånga-Tensta, där man politiskt fört samman gamla Spångas stadsdelar med Tensta. Självklart är det stor skillnad mellan dessa stadsdelar, men samma effekt hade blivit fallet om det istället hade varit Rinkeby som politiskt förts samman med gamla Spånga. Verkligheten hade i det senare fallet varit exakt densamma, men det hade alltså istället varit Rinkeby som räknats till området med "hög segregation" och Tensta till det med låg.

Eftersom "segregationsindex" i rapporten i verkligheten bara beskriver hur väl kommunerna lyckats göra sina stadsdelsområden homogena beträffande ingående stadsdelar, är utfallet inte alls underligt och knappast heller intressant. Alla vet redan att Spånga och Tensta är olika, liksom Gärdet och Östermalm.

Frågan är om låg segregation enligt detta mått ens bör vara ett mål? Förvisso blir det i stadsdelsnämnden enklare att göra prioriteringar och avvägningar om man dragit gränsen så att endast likartade stadsdelar ingår i nämndens beslutsområde. Men man missar samtidigt möjligheten att på stadsdelsområdesnivå planera för en framtida lägre verklig segregation, om gränsdragningen görs så att olikartade stadsdelar, i förhållande till de egna, hamnar i andra stadsdelsområden. Dvs så att låg segregation uppstår enligt rapportförfattarnas definition.

Här kan noteras att det i Stockholm faktiskt har funnits och finns en lågmäld men långvarig diskussion om vilket målet bör vara när man skapar stadsdelsområden. Stadsplanering ligger trots allt inte på stadsdelsområdesnivå, utan centralt, det praktiska mervärdet med definiera stadsdelsområdena så att "hög segregation" uppstår är kanske inte så stort? Å andra sidan kanske trots allt möjligheterna till lokal förankring blir bättre och som nämnt prioriteringsavvägningarna enklare om stadsdelsområdesgränser dras så att främst likartade stadsdelar ingår i samma stadsdelsområde?

-Pragmatik mot symbolik.

Hur som helst torde den uteblivna diskussionen om segregationen som den beskrivs i rapporten bero på att rapportförfattarna inte lyckats definiera måttet för segregation på ett vettigt vis, utan gjort det beroende av godtycklig politisk gränsdragning.

Återstår då, som påtalats, mångfalden och kartverktyget. Men ärligt talat, det är ju gammal information och inget som rapporten tillför något nytt om.
 0
Ekonomix (18 November 12:50):
Rättelse till det ovanstående. Det var fel av mig att skriva att man definierade segregationen till noll i varje stadsdel. Detta gäller för varje "DeSO". Dock så redovisar man INTE segregationen utifrån detta per stadsdel utan först på stadsdelsområdesnivå. Trots att man påstår det motsatta.

Det är ett stort misstag eftersom effekten blir den jag skrev i föregående inlägg och resultatet faktiskt helt intetsägande. Förutom då om man vill mäta hur väl man lyckats gruppera stadsdelarna till homogena stadsdelsområden.

Man försöker på sid 13 förklara sig så här:

"Ur ett sociologiskt/samhällsvetenskapligt perspektiv finns det därför en fördel med ett aspatialt index vars horisont är politisk/administrativ, snarare än geografisk. Dels är det då lättare att göra jämförelser som omfattar hela riket, dels matchar indelningen den politiska handlings- och beslutskompetensen varför resultaten blir mer policyrelevanta.8 Det gäller särskilt om områdesindelningen är konsekvent och av god kvalitet, vilket gäller i detta fall (se nedan om områdesindelningar)."

Men detta är ärligt talat rent trams, som mest söker dölja att man varit allt för lata och genat allt för mycket, för att få fram relevanta resultat.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5376 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
12 November 11:45 av Matthias H.
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
6 November 22:25 av Hans Jörgensen
Västlänken
16 Mars 08:59 av Erik Funck