Utskrift från gbg.yimby.se
....

Program för utveckling av Backaplan (del 1- stadsbyggnadskvaliteter och UN-habitat)

 
Under hösten genomfördes samråd för det programförslag för utveckling av Backaplan som tagits fram av Stadsbyggnadskontoret. Programmet pekar ut riktningen för hur Backaplan ska omvandlas från handels- och industriområde till blandstad med 7 000 bostäder och en fördubbling av handelsytan. Antalet bostäder trycks genomgående ner i programmet med hänvisning till olika faktorer.

I denna första del av analysen av programmet tittar vi på förslaget, dess stadsbyggnadskvaliteter och hur det förhåller sig mot UN-habitat och nyckeltal för verksamheter från Stockholms stad. Inför de fördjupade studierna som görs för arbetet med de olika detaljplanerna för Backaplan måste antalet bostäder öka.



Programförslag för Backaplan.

I den andra delen av analysen av programmet tittar vi vidare på hur placeringen av handel och verksamheter gjorts, samt hur förslaget kopplar ihop området med omgivningen.

 

Programförslag på samråd

Byggnadsnämnden beslutade 2016-10-25 och 2017-12-19 om uppdrag för program för Backaplan. Syftet med programmet är att möjliggöra blandstad inom befintligt handels- och verksamhetsområde. Uppdraget innebär att ta fram övergripande förutsättningar, värden och strategier för omvandlingen av Backaplan till en attraktiv blandstad. Programmet är på 66 sidor med många kartor, illustrationer och bilder. Det finns också en kortversion tillgänglig online. Programmet anger kommunens avsikter med området, och utreder övergripande förutsättningar, värden och strategier för hur Backaplan kan utvecklas från handels- och industriområde till blandstad. Programmet ska svara på frågan om vad som är lämplig markanvändning, beskriva eventuella konsekvenser, viktiga samband och behov av infrastruktur med mera. Samrådet pågick under oktober 2018.

Den vita linjen visar avgränsningen för programområdet.

Programområdet är cirka 90 hektar och ligger två kilometer norr om Gustaf Adolfs Torg. Området avgränsas geografiskt av Lundbyleden i öster, Gustav Dalénsgatan i väster och Minelundsvägen och Lillhagsvägen i norr. I söder ansluter programområdet till Frihamnens utvecklingsområde samt befintlig kvarterstruktur vid Porslinsfabriken och Herkulesgatan. Programområdet angränsar i sydväst till det nybyggda området Kvillebäcken. Redan 2009 lämnade Yimby sitt första yttrande på arbetet i Backaplan, då på den fördjupade översiktplanen som pågick för området, efter en stadsvandring i området.

 

Viktiga stadsbyggnadskvaliteter och värdering mot UN-habitat

I arbetet med programförslaget för Backaplan har man utgått från Vision Älvstaden och anammat något som man kallar "viktiga stadsbyggnadskvaliteter". Det innebär att man fokuserar olika nyckeltal såsom på ljusförhållanden på innergårdar, grönyta per boende, friyta och gårdsyta per lägenhet, förskola respektive skola, fördelning av bostadsytan och kommersiell yta och ett lämpligt täthetstal.

Viktiga stadsbyggnadskvaliteter i arbetet med konkretisering av Vision Älvstaden.

En värdering av programförslaget mot UN-habitats 7 indikatiorer för en hållbar stad ger ett hyfsat utslag. Planområdet omfattar som sagt cirka 90 hektar och ägs av de privata aktörerna Platzer Projektutveckling AB, Fastighets AB Balder, Skandia Fastigheter, Norra Backaplan Bostads AB, och JPA Fastigheter eller är upplåtna med tomträtt. Programmet medger 5 000-7 000 bostäder vilket kan ge upp mot 14 000 invånare. Utslaget på hela området ger det 156 invånare/ha vilket är i linje med miniminivån för hållbart stadsbyggande enligt UN-habitat.

Då programförslagets målsättning är att utveckla Backaplan till en "tät, grön och stadsmässig del av innerstaden med en attraktiv blandning av verksamheter" bör antalet bostäder öka. I till exempel Linnestaden ligger tätheten nära eller över 400 invånare/ha i 6 av 29 basområden och på över 300 invånare/ha i ytterligare 3 basområden. Genomgående tema i programmet är att försöka trycka ner antalet bostäder med hänvisning till dagsljus på gator, solljus på gårdar och avstånd till kollektivtrafikknutpunkter.

 

Fördelningen av innehåll varierar i områdets olika delar. Illustrationen beskriver Västra Backaplan i sin helhet, medan Östra Backaplan beskrivs områdesvis uppdelat i 4 delar.

Enligt UN-Habitat ska åtminstone 40 % av golvytan i varje stadsdel vara till för verksamheter och monofunktionella kvarter ska täcka mindre än 10 % av marken. I programförslaget är det föreslaget en total byggnadsareal på 1 345 000 m2 BTA, varav bostäder 700 000 m2 BTA, verksamheter och offentlig service 505 000 m2 BTA och handel 140 000 m2 BTA. Detta ger 52% bostäder, 37% verksamheter och offentlig service samt 10% handel. De kvarvarande indikatorerna handlar om att åtminstone 30 % av marken ska vigas åt ett effektivt gatunät och att 20-50 % av den totala boendeytan ska vara reserverade för billiga bostäder. I programmet är den enda skrivningen om billiga bostäder att ”staden kommer markanvisa till några hyresrätter och där kan avtal tecknas om bostäder möjliga för många att hyra”. Därför är det svårt att utvärdera dessa kriterier.

Det kommer bli ett antal skolor och förskolor i området fördelat på 1 4-9-skola à 1260 elever, 2 F-3-skolor à 300 elever, totalt 600 elever och 7 förskolor med 38 avdelningar à 18 barn/avd, totalt 684 barn. Siffrorna gäller enbart inom det i programmet detaljstuderade området men siffran 5000 lägenheter är baserat på hela östra Backaplan kommer ytterligare 1-2 förskolor behöva tillskapas när resten av östra Backaplan byggs ut. F-3 och 4-9 skolorna täcker hela östra sidans behov.

Placering av social service i Backaplan.

 

Jämförelse med nyckeltal från Stockholm stad

Som jämförelse kan vi titta på de siffror som Stockholm stad använder i sin utbyggnadsplanering som utgår från nyckeltal per boende. Översatt till Backaplan ger 14 000 invånare ett behov av 27 restauranger, caféer och barer, 43 butiker, 6 livsmedelsbutiker, 2 bibliotek, 1 museum, 12 förskolor, 4 grundskolor, 1 idrottsplatser, 1 gymnasieskola. Ökar antalet bostäder i området, ökar också behovet av kommersiell och offentlig service.

Illustrationen ger exempel på vilka verksamheter som skulle kunna möjliggöras genom byggandet av 140 000 nya bostäder i staden. Siffrorna är framskrivningar beräknade enligt linjära samband mellan antal bostäder och verksamheter i Stockholm stad och tar inte med stadens övriga potential eller behov i beräkningen.

Använder vi samma metod som i figuren ovan och tillämpar på programmet för Backaplan blir det en viss diskrepans mot hur området nu planerats, men det är svårt att avgöra skillnaden då programmet är diffuvt om vad de olika ytorna ska användas till. Klart är iallafall att handelsytan är betydligt större än vad som motiveras av antalet bostäder. Backaplan kommer alltså även fortsättningsvis vara i behov av tillresande i mycket stor utsträckning.

 

I den andra delen av analysen av programmet tittar vi vidare på hur placeringen av handel och verksamheter gjorts, samt hur förslaget kopplar ihop området med omgivningen.

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter