Sverige är det enda landet i världen med ett krav på direkt solljus. Skiner solen är det dock knappast till innergården människor söker sig.

Slutrepliken följer i sin helhet.

Vem behöver egentligen en solbelyst innergård?

Vi välkomnar att Stadsbyggnadskontoret (SBK) öppnar upp för att diskutera och förklara hur det går till när nya områden planeras. I repliken från Henrik Kant och Martin Storm (GP Debatt 1/2) bemöter de vår granskning av de planer som gått ut på samråd 2018 med fakta om hur mycket som byggs i dag. Det var också något vi lyfte i vår debattartikel som något positivt.

Vi ser att vi är överens med SBK i många frågor. Därför är det viktigt att fortsätta diskutera de frågor där vi inte riktigt är överens. Vi har olika perspektiv på stadens planering och det är därför tråkigt att SBK skriver att vi målar upp en bild som inte stämmer.

Det är enkelt att instämma i det riktiga i att prioritera planer med förskolor, skolor och annan offentlig service. Det borde självklart gjorts redan när de bostäder som nu byggs planerades. Bostäder och lokaler kommer hand i hand. Dessvärre har en märklig ordning rått de senaste decennierna där dessa frågor hamnat mellan stolarna. Prognoser kan slå fel men finns det inga lokaler i ett område från början, blir det mycket svårt att komplettera med detta i efterhand.

Viktigt planera lokaler från början

Just därför lyfter vi alltid vikten av att planera tillräckligt med lokaler från början. Detta har vi lyft sedan nätverket grundades för drygt 10 år sedan och vi kan se att vi fått rätt om lokalbristen som nu råder i bland annat Eriksberg och Kvillebäcken.

SBK skriver att bra solbelysta gårdar och tillräckligt med dagsljus i lägenheterna är viktiga kvaliteter. Sverige är det enda landet i världen med ett krav på direkt solljus. Om solen plötsligt börjar lysa är det inte främst till gårdarna folk söker sig, utan till parkerna, till uteserveringarna och till kajerna utmed älven.

Solljusrekommendationerna kommer från en undersökning som gjordes 1964. Idag vet vi att ungefär 55 000 personer varje år får hudcancer och malignt melanom är den cancersjukdom som ökar mest. Det är därför rekommenderat att vara i skuggan mitt på dagen när solen står som högst på himlen. Solbelysta gårdar borde därför inte vara ett absolut krav i tät stadsmiljö.

Omöjligt uppfylla kraven

Gällande dagsljus är dagens krav och rekommendationer i princip omöjliga att uppfylla i tät kvartersstad. En undersökning av 14 000 rum i befintliga byggnader visade att cirka 60 procent uppfyller dagens kravnivå för dagsljus vid nybyggnation. I hus som byggdes under 1970- och 80-talet är det färre än 20 procent av rummen som uppfyller kravet. Vi tycker att man starkt ska ifrågasätta byggregler som enbart sju procent av de befintliga byggnaderna uppfyller.

SBK skriver att vi har ett statiskt tänkande när det gäller vår syn på stadsplanering. Vi skulle vilja få en mer utförlig beskrivning av hur de menar. Våra uppföljningar av satsningen Bostad 2021, med 7 000 nya bostäder över hela staden, visar att det blivit mer av samma i dessa områden. Mer gles funktionsseparerad stad och inte den blandstad som eftersträvas i gällande översiktsplan. Nu hade man ju chansen att skapa kvaliteter som saknas i dessa områden.

Bristande självinsikt

Det hade varit klädsamt med ett uns självinsikt och krismedvetenhet hos SBK. Planer verkställs inte. Planer havererar på grund av faktorer som trafikbelastning och ekonomi. Vi har exempel från Skeppsbron, Norra Masthugget och Frihamnen. Vad dessa haverier beror på går bara att spekulera kring. Det vi kan konstatera efter ett decennium av granskning är att Göteborg nog aldrig haft så dålig koll på konsekvenserna för helheten i de delförslag, objekt eller trafikprojekt som tas fram idag.

Det finns ingen samordning mellan alla frimärksplaner. De hänger inte ihop. Därför är det extra spännande att SBK själva tar upp vikten av att anpassa planer till ekonomiska, fysiska och legala förutsättningar. "Historisk stadsplaneanalys" är indelad i tre etapper där etapp ett bygger på den billigaste ytan först. Äntligen finns det en stadsplan med en beräkningsbar helhetssyn för planering i tidiga skeden. Buller och luftkvalitet hanteras enklast genom slutna kvarter mot bullerkällorna, sänkt hastighet och miljözoner.

Blir inte särskilt tätt

Backaplan kommer inte bli en av Göteborgs tätaste stadsdelar. Det är oklart hur SBK räknar när de får det till att Linné-Haga-Vasastaden har en boendetäthet på cirka 110 invånare per hektar. Primärområde Olivedal, Lorensberg eller Kommendantsängen är lla betydligt tätare områden. I Linnéstaden ligger tätheten nära eller över 400 invånare/ha i 6 av 29 basområden och på över 300 invånare/ha i ytterligare tre basområden. Skulle vi räkna som SBK gör måste vi ta med de industriområden som ligger norr om planområdet. Backaplan kommer att få storleken av ett genomsnittligt primärområde, låt oss då jämföra med andra områden av samma storlek.

Genomsnittet för antal boende per lägenhet i Göteborg är enligt SCB senaste statistik 1,8 för bostadsrätt och 2,1 för hyresrätt. Detta ger 140-163 boende per hektar på Backaplan. Även 190 boende per hektar är i det nedre intervallet av UN-habitats rekommendation  om 150-450 boende/hektar för en hållbar stadsplanering. Detta visar att 190 boende per hektar är på tok för lågt om målsättningen är en myllrande blandstad.

Vi välkomnar debatten och bidrar gärna med våra perspektiv i planeringen. Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering. Göteborgs populäraste stadsdelar är de med högst täthet. Låt oss inspireras av dem och planera fler sådana  områden!

Pär Johansson, doktor i byggnadsfysik

Jesper Hallén, grafisk formgivare

Tove Krabo, konstnär

Samtliga är samordnare för Yimby Göteborg (Yimby – Yes in my back yard)

Referenser

SSM (2008), Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hygieniska riktvärden för ultraviolett strålning, SSMFS 2008:48.

Paul Rogers, Marie-Claude Dubois, Max Tillberg, Magnus Östbring (2018), Slutrapport Moderniserad dagsljusstandard,  SBUF 13209.