Utskrift från gbg.yimby.se
....

Urbanisera Göteborg i nya översiktsplanen

 

Fram till den 26 april kan synpunkter på den nya översiktsplanen (ÖP) lämnas till stadsbyggnadskontoret. Dokumentet är på hela 179 sidor, men själva förslaget presenteras på de första 39 sidorna. Därefter följer en genomgång av utvecklingsplanerna i de 10 stadsdelarna, följt av en mer diffus beskrivning av så kallade tematiska inriktningar samt en genomgång av de olika riksintressena. På Yimby Göteborg har diskussionen pågått ett bra tag och vi håller på att samla oss till att lämna in ett yttrande. Så långt har vi kommit fram till att förslaget till ny ÖP är onödigt defensiv, det är mer fokus på begränsningar än möjligheterna som skapas när staden växer. Vi skulle önska mer visionära lösningar på mobilitet med tidsatta investeringar, etappindelning med tydlig prioritet, satsning på tydliga stråk och en analys av de värsta barriärerna som behöver byggas bort. Det är dags att urbanisera Göteborg.

Precis som förslaget till arkitekturprogram som vi kritiserade när den var på gång, finns det i förslaget till ÖP många mål som kolliderar med varandra. Det låter bra i texten, men sedan när det ska ritas ut på en karta blir målkonflikterna plötsligt mycket tydliga. Ett exempel på hur dessa kan hanteras är med en högre detaljeringsgrad i ÖP. De planerande nämnderna skulle till exempel kunna utgå från ”historisk stadsplaneanalys” och ”Göteborgs utvidgade innerstad” och kartlägga de strategiska mål som motverkar varandra.

Göteborgs försvunna eller framtida innerstad? Relevanta och effektiva lösningar för framtidens hållbara stadsutveckling finns redan redo att implementeras.

Exempel på målkonflikter är snabb kollektivtrafik mellan definierade målpunkter i centrum som kan bli svårt att kombinera med förtätning och en gång- och cykelvänlig stad. Det hade varit till stor hjälp om mer konkretiseras i ÖP, till exempel huvudgatunät, hållplatslägen, torg och framtida lägen för kommunala behov, skolor och parker. En annan knäckfråga handlar om hur de projekt som planeras idag påverkar möjligheten till framtida trafiknät som baseras på silning av trafiken och de möjligheter som självkörande fordon kan ge.

Dagens detaljplaner skapar dåliga anslutningar till omgivningen. Exempel från Kvillebäcken.

Vi efterfrågar också mätbara mål. Till exempel hade vi gärna sett att staden lyfter ambitionsnivån för byggnationen i centrala stan och siktar på åtminstone en boendetäthet på 300 pers/ha istället för 150 pers/ha. Det senare är den lägre skamgränsen för hållbar stadsplanering enligt UN-habitat. I stadens mest populära blandstadsområden, till exempel Linnestaden, ligger boendetätheten nära eller över 400 pers/ha i 6 av 29 basområden och på över 300 pers/ha i ytterligare 3 basområden. Är boendetätheten för en stadsdel utanför intervallet 150-450 pers/ha bör en konsekvensanalys göras.

 

Mycket fokus på grönområden och problem med förtätning

I planen argumenteras för att sammanhängande grönska främjar såväl friluftsliv som växt- och djurliv. Alléer eller enskilda träd i stadens gator skapar intressanta gaturum samt ger bättre mikroklimat och luftkvalitet. Det föreslås att nya stadsparker, stadsdelsparker och bostadsnära kan behöva utvecklas. Här blir det plötligt konkret och mätbart.

En stadspark är en mångfunktionell park som är så attraktiv att den lockar människor från hela Göteborg. Den ligger inom 30 minuters kollektivtrafik från bostaden och är tillräckligt stor för att rymma och locka många människor och tåla användning. Stadsparkerna har tydligt särpräglad karaktär och ett rikt växtoch djurliv. Stadsdelsparker besöks framförallt av de som bor i den omgivande stadsdelen. De ligger inom 15 minuters promenad från bostad utan att korsa trafikleder, större vattendrag eller större nivåskillnader. Storleken är minst 2 hektar och innehåller ett varierat växt- och djurliv och plats för bland annat vila, möten, picknick, promenad och lek.

Det gröna Göteborg. Skiss på motorledslandskapet mellan Backaplan och Brunnsbo.

Redan i inledningen av förslaget till ÖP varnas det för avsaknad av gröna miljöer och problem med förtätning.

Avsaknad av gröna miljöer i bostadsområden ökar risken för för tidig död.

Att förtäta kräver dock förståelse och kunskap om hur vardagslivet påverkas.

Varför motsatsen, dvs. att fortsätta med stadsutglesningen, inte kräver förståelse och kunskap om hur vardagslivet påverkas framgår inte i förslaget till ny ÖP. Vi får väl hoppas att man drar lärdom av slutsatserna från 1960-talets experiment från miljonprogrammets dagar när nu nya perifera kollektivtrafikförsörjda områden planeras. Bostad 2021 med sin förtätning i dessa områden förskräcker. Mer av samma har varit melodin.

 

Tyngdpunkter och stråk

Det föreslås att Göteborg ska utvecklas mot en mer flerkärnig struktur med service, kultur och arbetsplatser på fler platser än i dagens centrum. Detta ska ske dels i innerstaden, men också kring ett antal definierade strategiska tyngdpunkter och tyngdpunkter. Det hävdas att samtliga tyngdpunkter har potential att få högre täthet av människor, bostäder och arbetsplatser och därmed på sikt ett större utbud och tillgång till stadens resurser.

Strategiska tyngdpunkter: Frölunda torg, Gamlestads torg och Angered centrum

Utpekade tyngdpunkter: Rymdtorget, Selma Lagerlöfs torg, Brunnsbo torg, Wieselgrensplatsen, Vårväderstorget, Marklandsgatan/ Axel Dahlströms torg, Hammarkulletorget, Hjällbo torg, Tuve torg, Gärdsås torg, Kortedala torg, Friskväderstorget, Munkebäcks torg, Kyrkbytorget, Eriksberg centrum, Opaltorget, Kärra centrum, Torslanda/Amhult, Brottkärr

Tyngdpunkterna planeras att ska utvecklas genom att förtätas och kompletteras med fler bostäder och fler verksamheter. Varför just dessa valts framgår inte. Kanske för att de är tyngdpunkter som existerar idag varav många anlades på 1960-talet. Vad som ger en fungerande tyngdpunkt definieras inte och det saknas en konkret analys av vad det innebär att behålla alla dessa platser som tyngdpunkter. Dessutom ska det finnas en stadsdelspark i anslutning till tyngdpunkterna.

Levande stadsliv (?) vid utpekade tyngdpunkten Eriksberg Centrum.

En bra sak som konstateras och som borde vara en självklarhet är att

livsmedelsbutiker bör lokaliseras i det mest tillgängliga läget som ankarbutik och dragare för andra verksamheter. Om möjligt, bör privata och offentliga verksamheter planeras så att de bildar en tydlig målpunkt.

 

Få lösningar på mobilitet

Trots att utgångspunkten i programmet är att staden ska kunna växa med ungefär 250 000 nya invånare fram till 2050 fokuserar programmet lite på de möjligheter som skapas när staden växer. Det konstateras att vi behöver bygga en samhällsstruktur och en stad som stödjer och möjliggör ett hållbart vardagsliv. Förändringar inom transportsektorn spelar en viktig roll för att nå klimatmålen enligt förslaget till ny ÖP.

 

Ungefärlig relation mellan olika färdmedels ytanspråk. (Källa: Norheim, Bård and Stangeby, Ingunn: Fakta om kollektivtrafikk. Transportøkonomisk institutt, Oslo, 1995.)

Möjligheterna som ges med förtätning när det gäller hur göteborgarnas mobilitet ska lösas är inte tillräckligt konkreta för att kunna analyseras. Det konstateras dock att en tätare stad ger nya möjligheter för yteffektiv och kapacitetsstark kollektivtrafik. Hur den ska se ut och när vi kan dra fördel av denna är inte specificerat mer än med en hänvisning till målbild koll2035. Tidigare beslut är tagna att biltrafiken ska minska med 25 procent oavsett befolkningsökning. Hur det rent konkret ska gå till att kompensera för den reducerade biltrafiken hade varit intressant att läsa om i förslaget till ÖP.

 

Blandning

Det talas om blandning som kan ske inom en stadsdel, ett kvarter eller en enskild byggnad, men också blandning genom äldre och nyare bebyggelse, högre och lägre hus, breda och smala gator och olika arkitektoniska uttryck. Detta är mycket bra och något vi efterfrågat i alla våra yttranden på planer och program. En blandning av bostäder, arbetsplatser, service, aktiviteter och offentliga rum ger stora värden och en trevlig levande stadsmiljö. Nu gäller det att de målen implementeras i detaljplanerna och i det som byggs.

 

Vi vill se en barriäranalys

I förslaget till ny ÖP talas det om barriäreffekter från trafikleder och oanvända ytor som ska överbryggas så att staden kopplas samman och får ett finmaskigt, sammanhängande gatunät. Det saknas konkretisering av vilka dessa barriärer är och i vilken ordning de ska åtgärdas. En seriös barriäranalys med prissatta åtgärdspaket hade varit ett ypperligt underlag i det fortsatta arbetet. Ett embryo till en sådan analys är redan gjord i projektet ”historisk stadsplaneanalys"och ”Göteborgs utvidgade innerstad”. En lista på prioriterade stråk med vilka åtgärder som krävs för att de ska möjliggöras och uppfylla sin funktion på bästa sätt krävs.

Exempel på bred fin gångbro från centralstationen över bangården i Trondheim.

 

Möjligheter, inte begränsningar när vi urbanisera Göteborg

Förslaget till ny ÖP har en tendens att rikta sig mer mot hur vi ska konservera de värden som finns i olika delar av Göteborg idag. Vi önskar att det låg mer arbete och fokus på hus vi ska utveckla de värdena så att de kommer fler till del, och hur vi kan komplettera med stadskvaliteter som saknas i många områden idag. Det måste handla om mer än parker och grönytor, fokuser mer på täthet, stadsliv, stråk och mätbara tal från exempelvis UN habitat. Det finns också motsatser och dåligt underbyggda påståenden som kraftigt kan ifrågasättas. Konsekvenserna av att fortsätta bygga som vi gör idag måste belysas. Sprawl/stadsutglesning med förtätning i ytterstadens tyngdpunkter kommer aldrig kunna försörjas med tillräckligt effektiv och attraktiv kollektivtrafik. Detta kommer oundvikligen leda till fler bilberoende enklaver.

 

Konkretisera och definiera mera

Många skrivningar är diffusa och andas en osäkeret. Till exempel våga definiera vad som är hög täthet, konkretisera vad som menas med koncentrerad handel vid målpunkter. Titta på de nyckeltal som Stockholms utbyggnadsplanering tagit fram. Titta på om det går att arbeta med nyckeltal för till exampel kultur och tillgänglighet till denna i hela staden.

Det har tagits fram en bild med uppskattat behov av samhällsservice, men det saknas flera delar, se bilden från Stockholms utbyggnadsplanering nedan som kommer från rapporten ”Bostadspotential i Stockholm”.

Illustrationen ger exempel på vilka verksamheter som skulle kunna möjliggöras genom byggandet av 140 000 nya bostäder i staden. Siffrorna är framskrivningar beräknade enligt linjära samband mellan antal bostäder och verksamheter i Stockholm stad och tar inte med stadens övriga potential eller behov i beräkningen.

Göteborg Stads översiktsplan talar om behov av samhällsservice och inte om vilka verksamheter som möjliggörs i en växande stad. Parkytor och gräsplaner kanske inte borde vara högsta prioritet.

Notera också att Stockholms utbyggnadsplanering talar om verksamheter som skulle kunna MÖJLIGGÖRAS medan Göteborgs bild talar om BEHOV av samhällsservice. Här har vi kärnan i den skillnad som finns mellan stadsplanering mellan Stockholm och Göteborg. Stockholm stad ser att en växande stad MÖJLIGGÖR nya verksamheter medan Göteborg har en mer negativ inställning. Ordvalen är viktiga och avslöjar en hel del om synen på stadsplaneringen som kanske är oavsiktligt.

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Gerra K-Son (4 April 04:15):
En annorlunda blogg som jag gärna återkommer till.

Mvh Gerra...
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter