Kvarteret Merkurius del 2

Handkolorerat vykort från tidigt 1900-tal. Bildkälla: Carlotta

I samband med rivningen under sommaren blev jag nyfiken på hur kvarteret sett ut tidigare, dels innan markparkeringen, men också kvarteret som sådant före Merkurhuset uppfördes. Medan jag tittade ut från de öppna fönstergluggarna i det snart rivna trapphuset var det en härligt naiv tanke som slog mig: Tänk om gårdshuset var en del av den äldre bebyggelsen! Kunde det vara en sista rest av det låga bryggerikomplex, som legat där innan Merkurhuset stod färdigt? Kunde det vara så att den enhetligt mauva kulören på de olika byggnadskropparna förledde oss att läsa in ett starkare samband än det fanns fog för?

Den armerade betongen som uppdagades i rivningsmassorna fick mig att avfärda denna tanke ganska omgående, men den väckte ändå tillräcklig nyfikenhet hos mig för att vilja undersöka hur det hade sett ut tidigare. Efter en del detektivarbete och fragmentariska pusselbitar har bilden klarnat något, även om vissa saker är fortsatt oklara, och jag tänker att detta kan vara av intresse även för andra.

För fler perspektiv på rivningen i kvarteret Merkurius, så publicerade Direktpress en artikel om detta. Texten innehåller bland annat intervjuer med personer som är inblandade i projektet, och är illustrerad av våra foton från besöken på platsen.

Historisk tillbakablick

Nedan följer en redogörelse av det text- och bildmaterial som jag kunnat hitta, vilket direkt eller indirekt ger en något klarare uppfattning av hur kvarteret var bebyggt.

Plan från 1812-13 över hur staden skulle byggas ut när fästningsmurarna revs. Skeppsbron uppe i de gråmarkerade kvarteren till vänster på fyllnadsmassor utanför den befästa staden. Bildkälla: Göteborgs historia

1815 hade Maria Greta Svensson, som satt inne på bryggerirättigheter, fått sin man Sven upptagen i bryggaregillet. Tillsammans hade de upplåtit åtminstone delar av kvarteret för Oscardals bryggeri. Verksamheten bedrevs under Svens ledning fram till att han dog 1849 (Maria Greta avled redan 1834), och efter det var bryggeriet igång i ytterligare sju år.

I kvarteret Redaren (bildens mitt) uppfördes stenhus i tre våningar under 1860-talet. Dessa skymmer den äldre, och något lägre bebyggelsen i kvarteret Merkurius bakom. Detta gör det svårt att säga något om hur kvarteret var bebyggt i den ände där Merkurhuset står idag. Keillers mekaniska verkstad syns i förgrunden. Foto från "någon gång före 1880". Bildkälla: Carlotta

Bryggaregatan är alltså uppkallad efter Oscarsdals bryggeri, vars verksamhet bedrevs under första hälften av 1800-talet i lokaler uppförda på mark som frigjorts när fästningsmuren rivits. Den vita längan var troligtvis en del av bryggeriet, vilket lades ner 1856. Samma år öppnade Carl Mauritz Hammar sin plåtverkstad i Göteborg (måhända i det nedlagda bryggeriets lokaler, om inte annat flyttade de till kvarteret senare), med specialisering på bland annat lanternor och efter hand även kompasser. Den lägre – nu rivna – delen av Merkurhuset till höger med småspröjsad överdel på fönstren. Bildkälla: Carlotta

I detta flygfoto från 1932 kan vi få en förståelse för kvartersstrukturen, och det ger oss även en aning om skalan på bebyggelsen innan Merkurhuset uppfördes i slutet av 1890-talet. Kvarteret ramas in av den korta Bryggaregatan till vänster mot kvarteret Redaren, Surbrunnsgatan till höger och den bakre delen vätter mot Stora Badhusgatan. Bilden är en avfotad (och redigerad) detalj från ett större flygfoto i Robert Garellicks "Göteborg före grävskoporna" – en viktig bok för att förstå vidden av rekordårens omfattande rivningar. (klicka för större bild)

1912: Kvarteret Merkurius näst längst nere till vänster i Albert Lilienbergs planförslag för Otterhällan. Fastighetsindelningen kan anas, även om det inte framgår så tydligt på grund av låg upplösning. Gårdshuset är inte ens utritat (om man tänker på min ursprungliga hypotes). Bildkälla: Carlotta (klicka för något större bild)

Foton tagna 1939 från olika vinklar på nuvarande Esperantoplatsen. Notera det ljusa tvåvåningshuset längs Stora Badhusgatan i bilden till vänster, och längs Surbrunnsgatan med Merkurhuset i bakgrunden i bilden till höger. Bildkälla: Carlotta (klicka för att förstora).

En magnifik vy över Göta älv från Otterhall, 1941, där kvarteret Merkurius råkat komma med. Taken i förgrunden ger oss en viktig pusselbit för att tolka den gryniga bilden nedanför. Bildkälla: Carlotta

Kvarteret Merkurius framträder som en UFO-observation i detta kraftigt uppförstorade utsnitt av Lantmäteriets ortofoton över Göteborg 1960. Det är också den senaste bild jag kunnat hitta innan rivningen av bebyggelsen närmast Stora Badhusgatan under 1960- eller 70-tal.

I detta foto från 1987 kan man se att den lägre bebyggelsen i kvarteret Merkurius är avriven sedan länge. Även ytan i förgrunden där Keillers mekansika verkstad låg används nu som markparkering. Kvarteret Redaren (bortsett från "Kinesiska muren") står på tur. Bildkälla: Carlotta (Foto: Staffan Westergren).

Den avrivna ytan kom att användas som markparering i omkring 50 år ... Bildkälla: Wikipedia

Sommaren 2019: Nu återstår att se hur den nya byggnadskroppen kommer att sammanfogas med den gamla. Foto: Olof Antonson

Mittrisalitens torn

När man går igenom en mängd äldre foton från olika decennier från samma plats, blir det också tydligt hur en byggnads yttre anpassas över tid. En intressant detalj är Merkurhusets torn på framsidan, där man kan skönja flera parallella spår av en byggnad som möter tiden.

Juli 2019. Foto: Olof Antonson

Förändring över tid mellan olika fototillfällen, från vänster till höger: 1901, 1947 och 2010-tal. Svenska Lloyds urtavla är nog många medvetna om, men denna tillkom alltså först senare. (klicka för marginell förstoring).

Tittar man noga kan man se både de igenmurade fönstergluggarna och bokstäverna efter urtavlan. Foto: Olof Antonson

Vi har anledning att återbesöka kvarteret Merkurius i en del 3 när den nya byggnaden står färdig.