44e Yimbyvandringen: "Lundbypark" med visning av bokaler

En solig tisdagskväll den 10e september, var vi nio stycken som samlades utanför Lundbybadet i Rambergsstaden, för att ta en tur i den stadsmiljö som växer fram där. Detaljplanen med de fyra slutna kvarteren nominerades till Yimbypriset 2015, och projektet går numera under namnet Lundbypark (vilket man kan ha åsikter om).

Ett av kvarteren är närmast färdigställt, och upplägget för kvällen var bland annat att vi skulle få en guidad visning av bokalerna i Sverigehusets del. Väderrapporten såg ostadig ut, men så här i efterhand kan man konstatera att det blev en av de sista dagarna med sommarvärme innan hösten helt tog över.

Samling utanför Lundbybadet.

Anna Henriksson, VD för Sverigehuset, var vår guide för kvällen. Hon berättade engagerat om de olika delprojekten, och hur de vill bidra till att skapa en välfungerande och livskraftig stadsdel på sikt. I linje med detta längre tidsperspektiv kommer de utöver bostadsrätter mm. även att bygga omkring 250 hyresrätter, som de skall behålla i egen förvaltning.

En påminnelse om hur det såg ut tidigare: Tydlig karaktär av det Jane Jacobs kallade för gränsvakuum.

De olika kvarteren är uppdelade mellan Sverigehuset och F O Petersson & Söner. Byggherrarna har haft en uttalad ambition om att skapa en arkitektoniskt sammanhållen stadsdel utifrån vissa gemensamma gestaltningstankar, där de enats kring exempelvis färgskalor och materialval i form av tegelfasader.

Kvarter A (F O Peterson): Bostadsrätter, hyresrätter och trygghetsbostäder.

Kvarter B, "SoHå" (Sverigehuset): Äldreboende i fem våningar med inriktning mot sport och spa. Totalt 99 boendeplatser i Attendos regi. I kvarteret blir det även 18 bostäder med särskilt stöd, 52 hyresrätter, 24 bostadsrätter, en gemensamhetslokal för hela kvarteret samt fyra kommersiella lokaler. I gatuplan kommer det att finnas ett gym, en restaurang, en frukt- och grönsakshandlare samt en skönhetssalong. Arkitektoniskt skall det enligt uppgift bli något utöver det vanliga ut mot Hjalmar Brantingsgatan.

Kvarter C (F O Peterson och Sverigehuset): Det kvarter som är färdigbyggt i dagsläget, och som var huvudfokus för vår vandring. Sverigehuset har byggt 166 bostadsrätter, varav 16 är bokaler i markplan med direktentré från gatan. F O Peterson har byggt 70 bostadsrätter, varav ett flertal är lite större och några är upp till 6-7 rum. I markplan har några lägenheter en påfallande urban utformning. Till vänster om kvarteret finns mark ämnad för en kommunal förskola.

Kvarter D (Sverigehuset): Omkring 200 bostäder i blandade upplåtelseformer, både hyres- och bostadsrätter.

Totalt sett planeras för 770 bostäder, varav 330 hyresrätter och 440 bostadsrätter.

Pågående grundläggning av kvarter A och B åt Hjalmar Brantingsgatan till.

F O Petersons del av kvarter C, Brf Göthe, ritat av Krook och Tjäder. I informationsmaterialet poängteras de höga fönstren som ett sätt att släppa in mer ljus. Detta är ett grepp som är vanligt i klassicistisk byggnadstradition, och en intressant kontrast i relation till modernismens betoning på relativt låga fönsterband. Notera även blindfönstren! Sverigehuset Kubik syns längst till vänster.

Det som ser ut att vara lokaler i F O Petersons hus är i själva verket lägenheter om minst 2-3 rum med egen entré från gatan. Samtliga har loft och hög takhöjd (åtminstone 4,4 meter), men fyra av dem är snarare att betrakta som partitioner av infogade stadsradhus i huvudbyggnaden. Dessa etagelägenheter i två plan är på mellan 147-163 m² fördelade på 5-7 rum. De nås utöver egen entré i gatuplan och från innergården även genom ett invändigt trapphus.

Denna stora etagelägenhet på 163 m² har en tydligt urban karaktär med olika nivåer av offentlighet. Privata ytor som sovrum har förlagts en våning upp, medan markplanet med entré från gatan medger att kunna användas för olika typer av mer publika verksamheter. På många sätt likt utformningen av en traditionell lanthandel med bostäder ovanpå affären. Detta ger flexibilitet över tid, särskilt i halvcentrala lägen och bortom huvudstråken (där lokaler är att föredra), för att ändå få till ett liv i gatuplan på längre sikt (klicka för att förstora).

Detta är ett mycket intressant grepp, och en hybridform av rad- och gathus, som möjliggör större bostäder i en urban kontext utan att kompromissa med en stadsmässig täthet. Detta är särskilt viktigt i relation till samtida tankegångar inom politiken, där det finns en uttalad ambition att bereda plats för nya monokulturer av villaområden i periferin.

Viljan att behålla skattebasen inom kommungränsen är på många sätt god, men sättet det föreslås att ske på bidrar också till utglesning (urban sprawl), vilket medför negativa effekter som externaliseras på staden som helhet. Kan denna typ av integrerade stadsradhus vara ett sorts Alexanderhugg på den gordiska knut som är behovet av större bostäder utan att göra avkall på täthet inom stadens gränser?

Hög takhöjd (och grad av insyn). Se planlösning nedanför, fotovinkeln är från det övre vänsterhörnet.

Till skillnad mot F O Petersons större etagelägenheterna eller de uttalade bokalerna i Sverigehuset Kubik (vilket vi kommer till), känns dessa mindre lägenheter i markplan mer renodlade för bostadsändamål. Illustration: Tjäder och Krook (klicka för att förstora).

Sverigehuset Kubik: Bokaler

Huvudfokus för vår vandring var möjligheten att få en visning av de så kallade bokalerna i markplan innan inflyttning. Detta innebär en intressant hybridform av bostad och lokal, särskilt för halvcentrala lägen och sett över tid. Det pratas om sådana lösningar emellanåt, men det finns ganska få konkreta exempel att peka på. Bennets Bazaar i Rosengård, Malmö, är ett tydligt exempel där ett lamellhus från Miljonprogrammet byggts till så att lägenheterna i markplan även fungerar för verksamheter.

Sverigehuset Kubik med gemensamgetslokalen, Orangeriet, väl synlig under takåsen till vänster. Illustration: Bornstein Lyckefors Arkitekter (klicka för att förstora).

Axonometrisk framställning av de olika bokalerna/studiolägenheterna på mellan 29-53 m². Hör arkitekten Andreas Lyckfors förklara hur de tänkte kring bokaler som koncept i ett kortare videoklipp. Illustration: Bornstein Lyckefors Arkitekter (klicka för att förstora).
 

En av de större bokalerna i genomskärning. Illustration: Bornstein Lyckefors Arkitekter (klicka för att förstora).

Samma bokal vid vandringens början respektive slut. Notera hur entrén är indragen och utrustad med en bänk, vilket ger en liten uteplats att befolka och ställa ut krukväxter på under sommarhalvåret (klicka för att förstora).

Rendering som stämmer ganska väl överens med hur det sedan blev i verkligheten. Notera krukväxterna, utemöblerna osv. Illustration: Bornstein Lyckefors Arkitekter (klicka för att förstora).

Betongfasader med infogat tegel.

Bokal 1

En av de två bokaler som var öppna för visning. Här finns plats för ett litet bord och stolar utanför.

Entrén och de stora glasade partierna ger en hög grad av offentlighet.

Uppe på loftet med omkring 1,90 m i takhöjd. Intressant genomgående hylla och rumsavdelare, men kanske inget att rekommendera för dem med småbarn ...

"Arkitekterna Bornstein Lyckefors kallar det Humanbrutalism, en passning till den skola inom arkitekturteorin med rå, obehandlad betong som centralt tema."

Yimby goes inredningsreportage.

Skulle man kunna bedriva någon sorts verksamhet här?

Bokal 2

Rejäl takhöjd!

Gården kan i denna lägenhet nås genom en altandörr.

Loftet nås genom en smal och brant trappa.

Betong och furu är genomgående material i de olika lägenheterna.

Rambergsstaden i bakgrunden, och med de nya kvarteren gör stadsdelen mer skäl för namnet.

Vi tog en sväng in på gården.

När vi såg markbeläggningen kom vi osökt att tänka på Vallastaden i Linköping, som vi arrangerade en studieresa till under utställningen hösten 2017.

Vi gjorde även ett besök uppe i gemensamhetslokalen, Orangeriet, som är bokningsbar för den som bor i bostadsrättsföreningen. En bra möjlighet för dem med små lägenheter att kunna ordna med släktkalas osv.

Utsikt över det kommande Campus Lundby.

För några år sedan – när vad som helst verkade gångbart på Brf-marknaden – kunde man se många nybyggda hus med ett spartanskt yttre liknande denna fasad mot gården. Det är tydligt att aktörerna bakom "Lundbypark" ser kvalitet, långsiktighet och gedigna material som en konkurrensmässig fördel.

De många balkongerna är ett sätt att få till slutna kvarter samtidigt som hänsyn tas till krav på brandsäkerhet, och att räddningstjänsten på så vis kan nå lägenheterna vid brand (klicka för att förstora).

Fika!

Många intryck och mycket att diskutera.

Hmm ...

En fascinerande bilhiss till det underjordiska parkeringsgaraget.

Variation i balkongtäthet mellan F O Peterson och Sverigehuset (klicka för att förstora).

Gångtunneln mellan tidigare Lundby gymnasium och Lundbybadet har fyllts igen. Det var en otrygg plats på många sätt, inte minst som utformningen gjorde att man tvungen att gå ner i den för att komma till och från spårvagnshållplatsen på egen banvall. Om man hoppade av vagnen ensam en kväll kunde man omöjligt veta om någon lurpassade runt hörnet nere i tunneln.

Tack för en trevlig vandring, och ett särskilt stort tack till Anna för visningen och fikat!