Mole of Scandinavia

Den 23 oktober ska Kommunstyrelsen diskutera nästa steg i utvecklingen av evenemangsområdet. Likt en mullvad kan "Mole of Scandinavia" underminera handeln i Göteborg.

Evenemangsområdet och de arenor som bland annat ska ersätta Lisebergshallen, Scandinavium och Valhallabadet har dykt upp igen efter att ha varit vilande ett tag. På nästa kommunstyrelsemöte (23/10) kommer ärendet upp igen. Resultaten av den utredning som beslutades om i januari 2019 har nu presenterats i en 234 sidor lång rapport. Tre alternativa inriktningar studeras med det gemensamma att ett enormt upplevelsecenter med inslag av handel tillskapas. Vi i Yimby gillar visserligen upplevelser och evenemang, men vänder oss emot den starka koncentrationen av evenemang/upplevelser som redan finns här. Istället vill vi se att blandstad (bl.a. bostäder) byggs i området, samt att ny bebyggelse för upplevelser och evenemang förläggs till andra delar av staden, t.ex. Gamlestaden där vi föreslagit en ersättningsarena till Scandinavium.

Här försöker jag gå igenom var idén kommer ifrån och hur personerna bakom utredningen arbetat med den tilltänkte exploatören Unibail-Rodamco-Westfield.

Den första frågan man kan ställa sig är varifrån idén om att bygga ett Mall of Scandinavia (MoS) kommer ifrån. Vi har tidigare konstaterat att handlarna själva inte förstår värdet med blandstad. Jag begärde därför ut all korrespondens mellan Stadsledningskontoret, SLK, och Unibail-Rodamco-Westfield, URW, som äger MoS i Stockholm. Det första vi kan konstatera är att URW varit djupt involverade från första början. Detta är heller inte konstigt då en operatör av upplevelsecentret måste engageras i ett tidigt skede. I ett mail daterat 12 januari 2018 till Jonas Ransgård (M) som då var Kommunstyrelsens andre vice ordförande skriver URW:

Evenemangsområdet.

Men URW har varit med redan innan inriktningen på nästa steg i utredningen av evenemangsområdet fattades. I ett mail från den 8 augusti 2016 till stadsledningskontoret skriver en representant för URW att hen träffat Jonas Ransgård (M) under Almedalsveckan och vill boka ett möte ”för att höra om kommande projekt och om förväntningarna från Göteborgs stad, samt berätta lite mer om vår verksamhet och hur Unibail-Rodamco skulle kunna addera värden.”.

Nästa skriftliga diarieförda kontakt är 11 november 2016 mellan samma personer inför ett möte 24 november 2016. I december 2016 informerar URW stadsledningskontoret att ”Vi har dragit igång nu med visualisering av våra ideer för ett programförslag för evenemangsområdet”. Nästa kontakt sker i mars 2017 inför ett möte i april 2017.

Den 26 april 2017 har Stadsledningskontoret en dragning för Kommunstyrelsen där fyra exploatörer bjudits in för att presentera sina förslag: Svenska Mässan, URW, Serneke och Skanska/Wallenstam.

På ett möte 25 maj 2017 diskuteras

I ett Arbetsmaterial inför tjänsteutlåtande (2017-06-09) sammanfattar sedan URW sina synpunkter på de olika delarna av evenemangsområdet.

I augusti 2017 har URW ”konkretiserat ett 1A och 1B-alternativ där vi också satt en tid- och skedesplan där leverans av nya arenor kommer först samtidigt som driften av verksamheter i området kan bibehållas under projekttiden.” Först nu har man ”börjat titta på [finansieringsdelen] nu mer konkret och där finns många variabler och antaganden, som vore bra att förtydliga mer under kommande veckor.”

Därefter följer möten 6 september 2017, 17 oktober 2017 och i en presentation daterad 12 mars 2018 presentera URW en preliminär trafiköversikt ”baserat på våra egna benchmarks från andra projekt och anläggningar runt om i Europa”.

Preliminär trafiköversikt, URW 2018-03-12.

Sista korrespondensen som diarieförts gäller ett telefonsamtal varefter Kommunstyrelsens yrkande (S, M, L och KD) från 2 maj 2018 bifogas. Därefter är det tyst i nästan ett år, fram till den 26 april 2019 då det kommer ett nytt mail från URW till Stadsledningskontoret:

Nuläge

Det som hänt hittills i utredningen är alltså att kommunen pratat med flera exploatörer om hur området bäst kan utvecklas. URW är en av dem som verkar ha varit med på allvar sedan Almedalen i juni 2016 där de träffade Jonas Ransgård (M). Korrespondensen mellan personerna i utredningen på Stadsledningskontoret och URW har varit relativt skral när det gäller diarieförd korrespondens, däremot nämns även avstämningar på telefon i mailen. Utredningen har också genomförts av externa kosulter och där har det med all sannolikhet varit betydligt tätare kontakter.

Det är svårt att veta för vem ett nytt shoppingscenter ska byggas. Är det för göteborgarna, besökare utifrån eller URW:s aktieägare? Som ofta varit fallet i olika projekt i Göteborg har utredningarna företagits i det dolda. Först när en färdig lösning finns framme presenteras resultaten för göteborgarna som då får ta ställning till ett färdigt koncept, utan att få reda på förutsättningarna och alla de olika avvägningar som gjorts på vägen. Det är riktigt illa att en sådan här investering som kan förändra Göteborgs kommersiella centrum i grunden inte diskuteras mer offentligt. Det vi borde få ta ställning till är om vi vill ha ett "Mole of Scandinavia" eller om vi vill ha kvar handel på Avenyn, Kungsgatan och andra delar av centrum, som skulle utarmas än mer av en sådan anläggning.

När GP (11 oktober 2019) rapporterade om utredningen konstaterade de att upp emot 60 miljarder kan frigöras i fastighetsvärden om även Nya Ullevi rivs och bebyggs. Det är ett välbehövligt kapitaltillskott för alla de investeringar som kommunen behöver göra de kommande åren och väl värt att utreda bidare. Tomas Lundberg arkitekt MSA, Folkstaden föreslog att området mellan Valhallabadet och Nya Ullevi bebyggs med en tät, grön blandstad (GP debatt 22 juli 2019).

Small, medium och large. Tre alternativ som nu ska tas beslut om.

Vi instämmer i att det kan vara dags att riva Nya Ullevi och använda marken till att bygga stad. Ullevi kostar 45 Mkr årligen att drifta. Det är bara 20 evenemangsdagar per år, dessutom 84 rigg/avetableringsdagar per år. Det står med andra ord tomt 260 dagar om året. Med den tidsplan som nu presenterats ska Nya Ullevi dessutom stå kvar i 10 år, en kostnad för göteborgarna på 450 miljoner exklusive alla investeringar som säkerligen krävs för att kunna fortsätta använda arenan de kommande åren.

Vi har tidigare föreslagit en placering av ny arena istället för Scandinavium utanför dagens centrum, t.ex. i Gamlestaden eftersom det inte finns fakta som säger att centralt placerade arenor skulle presentera bättre än de som placeras lite mer perifert.

Vad centrala Göteborg behöver är fler bostäder i de högt eftertraktade täta blandstadsstrukturerna likt Linnéstaden. Vi föreslår därför återigen ett omtag om hela området. Skrota idén om ett enormt upplevelsebaserat shoppingcenter ”Mole of Scandinavia”. Lägg ner tanken på ett dedikerat evenemangsområde. Tillsätt en ny förutsättningslös arenautredning parallellt med att detaljplanearbete för evenemangsområdet med inriktning mot ren blandstad startas upp. En utredning som tar sin utgångspunkt i markvärden, lokala och globala stadsbyggnadseffekter, liksom möjligheten att öka integration och möten mellan människor, samtidigt som en mer jämlik och attraktiv stad skapas.