Småhusfobi eller småhusfäbless

Men är nya områden för småhus enda lösningen på barnfamiljernas behov? Statistiken visar en skriande brist på större lägenheter. Bara 11% av de färdigställda lägenheterna 2000-2018 är på 4 rum och kök, medan endast 1,3% är större än så. Barnfamiljerna måste kunna bo kvar i staden och då krävs fler prisvärda större lägenheter.

I did an interview this morning for a book on the #ClimateEmergency with a chapter on urbanism. They asked “what’s the most important thing we can do about all the car-dependent #sprawl out there?” My simple answer: “for God’s sake, stop building it!” (Brent Toderian, 17 sep. 2019).

När Patrik Höstmad och Patrik Sjöberg för några år sedan gick igenom frågan om var barnfamiljerna bor blev det tydligt att den täta staden är mycket populär.

I en registerstudie följdes alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. Flyttningarna förklaras av bostäderna, det var stora skillnader mellan bostadsområden inom Göteborg och många barn flyttar även in till Göteborg. Behovet handlar således snarare om bristen på större bostäder, inte uttryckligen småhus.

Antal nybyggda småhus i Göteborgs kommun jämfört med kranskommunerna, 2000-2018.

Det är dags att bryta inbillningen att man måste flytta till småhus när man skaffar barn. Men då måste det också finnas alternativ. Det är ofta olönsamt att bygga småhusområden, oavsett vad de boende betalar i skatt, och det kan ifrågasättas ur klimat- och miljöperspektiv där boende i småhus i större grad är beroende av bilen för sina vardagsbestyr. Det är så klart smidigt med en liten tomt att släppa ut barnen på, men det borde inte vara ett måste så länge det finns bra slutna innergårdar och grönområden i anslutning till boendet. Dessutom kan lägenheterna längst ned byggas med uteplats. Kanske kan nya sätt att förtäta den befinliga staden göras med stadsradhus, s.k. townhouses, i mellanstaden? Urbant och liten egen täppa i ett.

Ett annat nytt grepp har testats i Lundbypark på Hisingen. Vi var där på Yimbyvandring i höstas och fick se Sverigehusets 16 bokaler i markplan. Detta kan misstas för lokaler men är i själva verket lägenheter om minst 2-3 rum med egen entré från gatan. Samtliga har loft och hög takhöjd (åtminstone 4,4 meter), men fyra av dem är snarare att betrakta som partitioner av infogade stadsradhus i huvudbyggnaden. Dessa etagelägenheter i två plan är på mellan 147-163 m2 fördelade på 5-7 rum. De nås utöver egen entré i gatuplan och från innergården även genom ett invändigt trapphus. De såldes för cirka 5 miljoner och är nu samtliga sålda.

Antal nybyggda lägenheter i flerbostadshus i Göteborgs kommun jämfört med kranskommunerna, 2000-2018.

Antal nybyggda lägenheter fördelat på antal rum i Göteborgs kommun, 2000-2018.

Som blir tydligt i ovanstående graf byggs det väldigt få lägenheter som är större än 4 rum och kök.  Under perioden 2000-2018 har det byggts 26 062 lägenheter i flerbostadshus i Göteborgs kommun, men av dessa är 88% mindre än 4 rum och kök. Bara 11% är 4 rum och kök, medan 1,3% är större än så. I absoluta siffror är det mycket skralt med nybyggda större lägenheter

Det blir därför lite märkligt när Demokraterna får med sig Alliansen och Socialdemokraterna på att lägga om strategin för den nya översiktsplanen (läs vårt yttande här) och bygga fler områden med småhus. Detta tror de ska minska utflyttningen av barnfamiljer till kranskommuner. Småhus i Göteborg är inte billiga idag. Detsamma gäller för lägenheter. Steget från en hyrestrea till ett köpt boende som passar en tvåbarnsfamilj i Göteborg är enormt. För många är det inte bekvämt att låna 6-7 miljoner även om man har hyfsade inkomster.

Det som blir avgörande blir kostnaderna för de som ska köpa husen. Kan man inte komma ner i kranskommunernas priser är det fullständigt meningslöst. Antagligen är det boendekostnaderna som dominerar totalt över alla andra faktorer, tom kommunalskatteskillnader. Det hade varit intressant att titta mer ingående på vad större tillgång på stora lägenheter till samma kostnad som villa/radhus skulle göra för flyttströmmarna.

Exemplet Lundby

Det är klart att det måste vara möjligt att bo kvar i staden även för växande familjer. I Lundby har stadsdelsnämnden hemställt hos byggnadsnämnden att säkerställa att andelen och antalet nya större lägenheter ökar i centrala Lundby när Backaplan nu ska utvecklas. I ett tjänsteutlåtande konstateras att

Diagrammet visar hur lägenhetsstorlekarna i det nybyggda området Östra Kvillebäcken skiljer sig från Göteborg som helhet. Den stora skillnaden är den större andel mindre lägenheter och den mindre andelen stora lägenheter som finns i Östra Kvillebäcken jämfört med Göteborgssnittet.

Nedan ges en summering av en jämförels mellan de nybyggda områdena Västra Sannegårdshamnen, Porslinsfabriken och Östra Kvillebäcken i Lundby.

Kartorna illustrerar hur bostadsbeståndet ser ut inom 1 km radie från Backaplan. Siffrorna som finns i kartorna visar det totala antalet lägenheter inom respektive basområde.

Så frågan är var denna småhusfäbless kommer ifrån? Bevisligen attraherar Göteborgs tätaste primärområden majoriteten av de barnfamiljer som bildas där. Ställ krav på att bygga prisvärda större lägenheter i en urban miljö så att barnfamiljerna kan bo kvar i sitt område.