Yimby Göteborg skickar idag in ett yttrande över Översiktsplan för Göteborg som just varit ute på granskning. Vi lämnade även in ett yttrande på planen när planen var ute på samråd. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag måndag den 28 juni.

Du kan t.ex. skriva:

Läs även vårt yttrande på planen när den var ute på samråd, vår sammanfattning av diskussionerna i Facebook-gruppen samt vår debattartikel inför arbetet med översiktsplanen.

Yttrandet följer i sin helhet. Bilderna ingår inte i det inskickade yttrandet.

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg

Diarienummer SBK: BN0199/17

Allmänt

Vi noterar med glädje att vissa av de synpunkter vi lämnade under samrådet har tagits med i den handling som nu är utställd för granskning. Vi ser framförallt positivt på att planen nu är mer konkret med bland annat utpekade barriärer, målkonflikter och definitioner samt att den kompletterats med hänvisningar till UN Habitat och principer för hur olika lägen baserat på noder, stråk och mellanområden har olika potential för att skapa stadsliv och därmed lämpliga lägen för till exempel verksamheter i bottenvåningar.

Dock är vi mycket negativa till den nya inriktning som planen har genom att den kompletterats med områden som ska möjliggöra en större utbyggnad av småhus i ytterstaden än tidigare. Småhusbebyggelse i nya områden leder till stora kostnader för ny bilinfrastruktur då det är svårt att skapa tillräckligt attraktiv kollektivtrafik. Detta går helt på tvärs med de principer och målbilden som slås fast i Koll2035. Det är tråkigt att översiktsplanen inte är tydligare i att värna stadsnära skogs- och jordbruksmarker i ytterstaden. Med tanke på att hela hållbarhetsbedömningen har reviderats och fördjupats har vi svårt att se hur denna nya inriktning hänger ihop med den bedömningen.

Synpunkter

Även om delar av planen blivit mer konkret saknar vi fortfarande en entydig definition av vad som är en eftersträvansvärd ”hög” och ”låg” täthet samt vad som ligger bakom definitionen för en tyngdpunkt där en eftersträvansvärd täthet är 10 000–12 000 boende och arbetande inom 1 kilometer. Framförallt har vi svårt att se kopplingen mellan de 13 punkter som listas upp under utvecklingsinriktning och den genomgång som sedan följer under utbyggnadsstrategi med ett nytt större område, väster om Kärra, som ska utredas vidare med syfte att möjliggöra bebyggelse där samt mindre områden i anslutning till Björlanda, Säve och Gunnilse.

Öka andelen bostäder i innerstaden

För att gator och stråk ska kunna utvecklas som sammanhängande stadsrum där gående och cyklister prioriteras måste en större andel av bostäderna planeras till innerstaden. Huvudscenariot i översiktsplanen är att till 2050 ökar staden med 250 000 invånare vilket kräver ca 120 000 nya bostäder och 100 000 nya arbetsplatser. Detta fördelas ut på 25% (30 000- 35 000) i innerstaden (varav 25 000 - 30 000 i Ävstaden), 60% (65 000 - 75 000) i mellanstaden samt 15% (15 000 - 20 000) i ytterstaden. Vi vill trycka på att vi hellre ser att det största antalet tveklöst borde hamna i innerstaden och en ännu större andel av bostäderna i mellanstaden än i ytterstaden. I innerstaden finns enorma centrala ytor bland annat i Frihamnen och Centralenområdet att bygga bostäder på. För att skapa en attraktiv dygnetruntstad måste rena kontorsområden undvikas.

Göteborg 2050? Källa: CAR Sverige.

Bygg mer blandat

Vi ser gärna att det i fler delar av staden övervägs en mer blandad bebyggelse med mer integrerad småhusbebyggelse såsom parhus och radhus blandade med flerbostadshus. På så sätt kan en hållbar täthet uppnås (150-300 boende/ha). Vi ser framför oss en hybrid mellan Majorna och Änggården. Vi ser inte att det råder någon brist på renodlade villaområden utan det är framför allt större bostäder över lag som saknas och särskilt sådana som inte ligger i bilberoende villaområden. I vårt Göteborg finns plats även för barnfamiljer. Med fördel kan man planera gatorna som gångfartsgator för lek och vistelse inspirerade av nederländska woonerf.

 Stadsradhus längs Sankt Sigfridsgatan.

Bebygg delar av Heden

Vi instämmer i vikten av att kostnadsfria målpunkter och mötesplatser ska finnas i de centrala delarna av staden och att offentliga rum vara tillgängliga och inkluderande. Dock tror vi att framtidens Heden har plats både för fotboll, spårväg och bostäder. Idag är det en skräpig plats som upptar nästan 12 hektar. När man ser på hur ytan används är det en mindre del som är bollplaner och ytor för rekreation. Den största delen består av allt möjligt annat som hotell, förskolepaviljonger och P-platser. Yimby har lanserat ”Nya Heden” med kvartersstad norr om Vasagatans förlängning medan den södra ytan reserveras för evenemang och aktiviteter. Stråket mellan Vasagatan och Bohusgatan blir då ett starkt och tryggt stråk samtidigt som aktivitetsytan blir större än idag. Detta förslag följer intentionerna i översiktsplanen.

Yimbys förslag för Nya Heden.

Skapa blandstad längs med evenemangsstråket

Som en del i det fortsatta arbetet vill vi se en ny förutsättningslös arenautredning. En utredning som tar sin utgångspunkt i markvärden, lokala och globala stadsbyggnadseffekter, liksom möjligheten att öka integration och möten mellan människor, samtidigt som en mer jämlik och attraktiv stad skapas. I området kring evenemangsstråket har vi en unik möjlighet att skapa ett nytt Linnéstaden, Göteborgs mest populära stadsdel. Ytterligare en arena i evenemangsstråket skulle bara befästa områdets nuvarande karaktär som en barriär mitt i staden, utan ett levande stadsliv. Något som skulle kunna skapas om man istället förtätar området med riktig blandstad, bland annat, som Yimby tidigare föreslagit, genom att bebygga Valhallas grusplaner med stadskvarter. Vi vill att staden lägger ner tanken på ett dedikerat evenemangsområde.

Skapa blandstad längs med evenemangsstråket.

Bygg ny evenemangsarena vid Slakthusmotet

Scandinavium är föråldrat och flera aktörer har presenterat idéer för en ersättare. De flesta vill bygga den i nära anslutning till dess nuvarande läge vid Skånegatan, utan att lyfta blicken och fundera på om en så central placering verkligen är ideal. Bara tre kilometer från Gustavs Adolfs torg ligger Gamlestaden, ett område i stor förändring. Det tar idag fyra minuter med tåg och sex minuter med spårvagn att ta sig dit från Centralstationen, 14 minuter från Korsvägen. Med Marieholmstunneln, Marieholmsbron, pendeltågstation i Brunnsbo och Västlänken kopplas fler stadsdelar närmare Gamlestaden. Därför anser vi att en ny arena bör placeras här, mellan järnvägen och E45 vid Slakthusmotet. Här finns exploaterbar mark som ägs av kommunala Göteborgs Energi och som idag är bebyggd med mindre industribyggnader.

Illustrationsskiss över Yimbys förslag till ny arena i Gamlestaden. I den infällda kartan syns arenans placering (i rött) i förhållande till Göteborgs centrum.

Transport och mobilitet

Även delarna som beskriver utbyggnad av transportinfrastruktur har konkretiserats i planen. Även här blir det tydligt att den nya inriktningen mot att bygga småhusområden i ytterstaden kommer kräva helt nya lösningar som inte finns med i Koll2035 för att kunna ta omhand det ökade transportbehovet som kommer från dessa områden. Då kapacitetstaket redan överskrids i stora delar av spårvagnsnätet ser vi inte hur detta transportbehov skulle kunna tas omhand på annat sätt än genom att bygga ut våra trafikleder med fler biltrafikfiler. Som bekant leder detta till ännu större krav på utbyggnad av ännu mer infrastruktur och ”inducerad trafik” som följd. De alternativ som skissas på ny spårbunden trafik kommer att ta lång tid och också kräva stora investeringar. Innan nya områden öppnas för ny bebyggelse anser vi att de områden som är mer stadsnära i innerstaden och mellanstaden, med redan god kollektivtrafik, även fortsättningsvis ska prioriteras.

Göteborg 2050? Källa: 21st Century Urban Planning & Mobility.

Lära av historien

Vi ser gärna att erfarenheterna från det omfattande projektet ”Göteborgs utvidgade innerstad” (Lukas Memborn m.fl., Dnr. SBK 0120/16) tas bättre i beaktande. Projektet har sedan hösten 2015 arbetat med ena foten förankrad i Göteborgs historia och den andra långt in i framtiden. Här finns ett embryo till en tydlig kartläggning av de strategiska mål som motverkar varandra. Bland annat finns genomgångar redan färdiga för hur bebyggelse kan utformas i områdena Norra Masthugget, Frihamnen, Lindholmen, Lundby och Karlastaden, Centralen och Gullbergvass, Gamlestaden, Skeppsbron samt Biskopsgården som trädgårdsstad.

Biskopsgården som trädgårdsstad från projektet Göteborgs utvidgade innerstad.

Värna stadsnära skogs- och jordbruksmark

Samtidigt som det mesta av förtätningen avses ske inom redan ianspråktagna områden på hårdgjorda ytor är det viktigt att se till att bevara de kvalitativa grönområdena som uppskattas och används. Så långt det är möjligt bör det byggas nytt i existerande områden så vi maximerar de redan gjorda infrastrukturinvesteringarna. Att öppna upp nya småhusområden är en sällsynt dålig idé ur alla hållbarhetsdimensioner. Stadsnära skogs- och jordbruksmark måste värnas.

Slätta Damm i Hisingsparken. Källa: Wikipedia.