Utskrift från gbg.yimby.se
....

Vad ville de bygga 2021?

 
Det är dags att sammanställa och granska det fullbordade årets detaljplaner. Vi kan notera en uppgång från 2020, men liksom de senaste åren är det få planer med bostäder som gått ut på samråd under 2021. Totalt hittar vi 9 planer med totalt 3 047 bostäder, varav 80 äldreboendeplatser.

 

Årets 9 planer som gått ut på samråd.

Som vanligt filtrerar vi bort övergripande program, planer utan bostäder, enstaka villor, vindspåbyggnader, serviceboenden och andra specialfall. Det som studeras är planerna så som de ser ut efter att stadsbyggnadskontoret och fastighetsägarna har gjort sitt jobb och byggnadsnämnden har godkänt att planen går ut på samråd till allmän beskådan. Därför är detta ungefär vad stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden vill se byggt i Göteborg i framtiden. Vissa planer justeras något i efterhand efter inkomna synpunkter, några planer avbryts, men i huvudsak är det som går ut på samråd också det som antas och senare byggs.

Som en bonus, när vi nu närmar oss kommunalvalet, följer i slutet av inlägget utdrag (utan värdering) av vad de politiska partierna prioriterade i sina 5 respektive budgetförslag för 2022 inom stadsbyggnadsområdet. Under valåret kommer vi försöka fokusera på var de olika partierna står i olika stadsbyggnadsfrågor, bland annat genom vår valenkät som vi under våren kommer skicka ut till samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige.

 

Kvantitet

Utfallet de senaste åren:

2011: 14 detaljplaner och ca 1 000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4 000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1 150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4 500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6 700–9 300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14 500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder
2019: 9 detaljplaner och ca 2 298 bostäder
2020: 5 detaljplaner och ca 1 826 bostäder
2021: 9 detaljplaner och ca 3 047 bostäder

Året bjuder på en ökning i antal planer med nästan 50% från föregående år, och antal planerade bostäder ökar med ca 1 200. De föregående 10 åren (se länkar ovan) snittar på 18 detaljplaner med 4 400 bostäder per år, så det är fortfarande en bit kvar till senaste årens planproduktion.

 

Läge

Om vi går tillbaka till analysen av de 9 detaljplanerna som gått ut på samråd under året är det intressant att studera läget på bostäderna som planeras.

 

Urbana kvaliteter

Hur ser det då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? Granskningen av planerna har gjorts utifrån tre kriterier:

  • "Funktionsblandning tillåten" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan finns inom huvuddelen av husen som inrymmer bostäder.
  • "Krav på funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs inom en märkbar andel av byggnaderna som inrymmer bostäder. Olika funktioner i olika kvarter blir ett "Nej".
  • "Slutna kvarter" som får ett "Ja" om slutna kvarter av innerstadskaraktär, eller åtminstone en sluten gatuvåning, krävs i planen eller visas i illustrationsritningen.

Av de 9 planerna är det 2 som kräver funktionsblandning inom en betydande del av planen, antingen genom ett uttryckligt krav eller genom att tillåta centrumverksamhet men inte bostäder i bottenplan. Slutna kvarter krävs i 2 av planerna.

 

Sammanfattning

Årets 9 detaljplaner innehåller 1 större detaljplan (Backaplan) med upp till 2 200 bostäder. Resterande planer är mindre villabebyggelse, stadsradhus, våningspåbyggnad samt komplettering med flerbostadshus i områden som domineras av småhus och vice versa.

En av planerna (Önneredsvägen) är extra intressant då den finns i två alternativ där det som skiljer är om bebyggelsen utformas som flerbostadshus (250 bostäder) eller radhus (2-3 våningar, 116-140 bostäder). Båda alternativen skickades ut på samråd av politikerna i byggnadsnämnden.

Ingen av planerna föreslår ny bebyggelse i Angered, Askim-Frölunda-Högsbo, Majorna-Linné, Västra Hisingen och Örgrtyte-Härlanda, utan 1 plan hamnar vardera i Centrum, Norra Hisingen  och Östra Göteborg samt 3 planer vardera i Lundby och Västra Göteborg.

 

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.

 

Appendix 1: Så här ville de bygga 2021

Centrum

 

Inom Vallgraven - Påbyggnad med bostäder vid Magasinsgatan

3-6 bostäder
Boendetäthet: - inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: +2

Lundby

Backaplan - detaljplan 2: Centrumbebyggelse

2 200 bostäder
Boendetäthet: 2200x2/19=230 inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Slutna kvarter: Ja
Våningar: 3-16

Brämaregården - Bostäder vid Väderkvarnsgatan

10 bostäder
Boendetäthet: - inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Ja
Våningar: 4

Kyrkbyn - Bostäder vid Jättestensgatan

130 bostäder
Boendetäthet: 130x2/1,3=200 inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 5-6

Norra Hisingen

Backa - Bostäder och verksamhet vid Sankt Jörgens väg

140 bostäder (+80 äldreboendeplatser)
Boendetäthet: 140x2/1,0=280 inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 6-11

 

Västra Göteborg

Fiskebäck - Bostäder och verksamheter vid Hälleflundregatan

107-125 bostäder
Boendetäthet: 125x2/1,7=147 inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 3-5

Älvsborg - Bostäder väster om Billingegatan

3-6 bostäder
Boendetäthet: - inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 1-2

Önnered - Skola och bostäder vid Önneredsvägen - alt. 1 och alt. 2

250 alt. 116-140 bostäder
Boendetäthet: 250x2/7=71,4 inv./ha alt. 140x2/7=40 inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Ja alt. Nej
Krav på funktionsblandning: Ja alt. Nej
Slutna kvarter: Nej alt. Nej
Våningar: 1-5 alt. 2-3 och 4-5

Östra Göteborg

Bergsjön - Bostäder vid Siriusgatan

100 bostäder
Boendetäthet: - inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 1-2

 

Appendix 2: Politiska prioriteringar inför 2022

Det oklara majoritetsläget i Göteborgs kommunfullmäktige har förändrat delar av inriktningen på de planer som kommit ut under mandatperioden och som fått genomslag under året. I förra årets sammanställning låg fokus på Historisk stadsplaneanalys över Göteborg och det då aktuella pilotprojekt "Biskopsgården som trädgårdsstad" som togs upp i flera av budgetförslagen inför 2021. När vi nu närmar oss kommunalvalet kan det vara av extra intresse att titta på var de olika partierna står i olika stadsbyggnadsfrågor. Här följer därför utdrag (utan värdering) av vad de politiska partierna prioriterade i sina 5 respektive budgetförslag för 2022 inom stadsbyggnadsområdet. Jag har försökt att lyfta ut det som är någorlunda konkret.

Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna är de som styr i Göteborg sedan valet 2018. I deras budget, i stycket om Byggnadsnämnden, listas ett antal mål för nämnden som innebär att

  1. Göteborg byggs hållbart och funktionsblandat utifrån människors och verksamheters skiftande behov.
  2. 20 000 bostäder ska färdigställas och möjliggöras under mandatperioden.
  3. Möjliggöra för minst 500 småhus/stadsradhus år 2022

och som genom 10 uppdrag till byggnadsnämnden mer mångordigt innebär att (mina fetmarkeringar nedan)

[] det ska byggas fler bostadsrätter, hyresrätter, småhus och stadsradhus, så att fler ska få möjlighet att hitta en bostad i staden, kunna göra bostadskarriär och känna gemenskap. När staden förtätas är det viktigt med en variation av upplåtelseformer. Fler ska ges möjlighet att äga den egna bostaden, dels genom nybyggnation, dels genom ombildningar. Det är så en levande, attraktiv och trygg stad byggs. När storstaden byggs kan det byggas högt i lämpliga lägen och vid förtätning är gröna inslag viktigt. Den arkitektoniska gestaltningen ska också, på nya byggnader, hålla hög kvalitet och ska beaktas i stadsbyggnadsprocessen.

I planeringen av stadens förskolor och skolor ska det alltid finnas tilltagna och kvalitativa ytor för barnens utelek samtidigt som vi möjliggör för nya bostäder och förskolor i stadens centrum. Därför ska även stadens befintliga parkytor och annan allmän yta kunna räknas in i grönkvoten för barnens utelek samtidigt som vi säkerställer mark för spontanidrott och idrottshall i närheten av skolorna. Miljöer som uppmuntrar de äldre till aktivitet är också angelägna för att skapa platser för alla åldrar för att finna gemenskap.

[...]

[] Stadens utsatta områden utgörs ute slutande av ytterstadsområden och präglas av en funktionalistisk stadsplanering vars huvudidé var att separera bostäder, arbetsplatser, näringsverksamhet och upplåtelseformer. Erfarenheten visar dock att det som skapar attraktiva och trygga bostadsområden är en dynamisk blandning av bostäder, kontor och inte minst levande gatuplan med restauranger, butiker och annan verksamhet. Därför är det helt centralt att det finns olika upplåtelseformer där det är möjligt att göra bostadskarriär och att det byggs fler tätbebyggda kvartershus och småhus.

[...]

Detta arbetssätt [Värdeskapande stadsutveckling] genomförs för närvarande för Biskopsgårdens omvandling till trädgårdsstad, vars förslag innebär att stadsdelen stadsarkitektoniskt utvecklas i riktning mot Göteborgs populära trädgårdsstäder, som Kungsladugård, Landala Egnahem och Örgryte. Ambitionen är att området ska omvandlas till en trygg och tätbebyggd stadsdel med god tillgång till kommunikationer, välplanerade torg, levande markplan, grönområden och bra blandning på villor, stadsradhus och lägenheter. Kommande detaljplanearbete för Biskopsgården är en viktig del i att vända utvecklingen i stadens utsatta områden och ska därför prioriteras. Staden ska noga följa det arbetet, och kontinuerligt utvärdera och implementera de goda exempel som uppkommer. Vidare ska byggnadsnämnden, tillsammans med AB Framtiden, beakta de positiva erfarenheterna kring arbetet med Värdeskapande stadsutveckling i den framtida stadsplaneringen av stadens utsatta områden. Detta ska komplettera AB Framtidens strategi för utsatta områden.

[...]

Avenyn är Göteborgs parad-, nöjes- och kulturgata som manifesteras i sitt avslut i Götaplatsens kulturinstitutioner. Det är viktigt att Avenyn och Götaplatsen även framåt ges ett uttryck som bekräftar platsens betydelse för göteborgarna. Ett arbete med underhåll och upprustning av Götaplatsen, Lorensbergsområdets allmänna platser och Avenyn har därför påbörjats i ett stadsutvecklingsprojekt där gestaltningsprogrammet för Avenyn och det underlag Avenyföreningen tagit fram värderas och används i tillämpliga delar. Framförallt riktar arbetet in sig på en samordning och gestaltning av uteserveringar, konst, markbeläggning och belysning i det offentliga rummet. Arbetet har under 2021 befunnit sig i en planeringsfas och ska gå in i utförandeprocessen under året. Genomförandet sker med berörda fastighetsägare och tecknas för en finansiering av hälften av investeringsutgifterna på allmän plats. Investeringsmedel finns avsatta hos fastighetsnämnden.

Fiskhamnen har varit i drift under över 100 år. Numera landas begränsat med fisk i området men en aktiv fiskeauktion och distribution av fisk till och från området pågår fortfarande. Området har en hög potential med ett fint läge nära innerstaden och älven. På sikt ska området utvecklas med koppling till och utveckling av den verksamhet som pågår i dag. Det är också viktigt att bostäder och sammanhängande samhällsservice integreras i området. Fiskhamnen måste kopplas till befintliga stadsdelar, ha en god kollektivtrafik och vara integrerad i kommande stadsutveckling längs med älvkanten. Omvandlingen måste också ha en för staden acceptabel exploateringsekonomi. Det är också viktigt att älvkantskydd och dess finansiering i området hanteras i samband med en utveckling. Pågående fördjupning av översiktsplanen för centrala Göteborg måste ha med och hantera en utveckling av området.

[...]

De planerande nämnderna ska tillsammans fortsätta arbetet med pilotprojektet som tar sin utgångspunkt i Göteborgs utvidgade innerstad (tidigare kallad Historisk stadsplaneanalys). Pilotprojektet syftar till att upprätta en stadsplan inom avgränsade områden i Göteborg. Syftet är att ge samtliga förvaltningar tidigt kunskapsunderlag om stadens utbyggnadsplaner, tidigt synliggöra målkonflikter, skapa en sammanhållen planering och varierad bebyggelse. Inom pilotprojektets område ska markanvisning i högre grad ske efter framtagen detaljplan samt ske löpande genom tydligt avgränsade och strategiskt planerade infilltomter. Program- och detaljplanearbetet som avser Biskopsgårdens omvandling ska ske inom ramarna för detta pilotprojekt.

Socialdemokraterna skriver i sitt budgetförslag att (mina fetmarkeringar nedan)

Göteborg är en stadsplaneringsmässigt delad och socioekonomiskt segregerad stad. Stadskvaliteter är fokuserade till enstaka knutpunkter och företrädelsevis till stadens centrala delar. En kombination av omfattande rivningar av äldre bebyggelse och storskalig modernistisk nyproduktion sedan mitten av 1900-talet har påtagligt skadat stadens skönhetsvärden. Det som byggs är än idag ofta likriktat modernistiskt och uppfattas sällan som vackert av stadens invånare.

[...]

[] I staden behövs generellt fler hyresrätter till rimlig hyra och det behöver byggas fler bostadsrätter, radhus och villor i områden med många hyresrätter. Det ska bli enklare för människor som vill bo i eget hus att göra det. Genom ett stadsbyggnadslyft ska man kunna bo i småhus och radhus i Angered, Biskopsgården och Tynnered. Inriktningen ska vara klassisk trädgårdsstadsbebyggelse med urbana kvaliteter och en blandning av upplåtelseformer, exempelvis genom att allmännyttan bygger radhus som hyresrätt. [] Arbetet för att bygga fler billiga hyresrätter och lägenheter som studenter kan efterfråga ska fortsatt prioriteras och ett särskilt studentbostadslyft ska genomföras. Studentbostadslyftet bör ha finansiering av både skattemedel och extern finansiering av lärosäten och bostadsbolag. En ökad nyproduktion av reguljära studentbostäder ska kompletteras med konverteringar av kontorsfastigheter och anläggning av husbåtar för studenter längs våra kajer. Studentbostäder kan även användas i planeringen i vissa områden för att få mer blandad demografi och ökat nattliv. Arbetet för att planera olika former av boenden såsom trygghetsboenden, kollektivboenden och gemenskapsboende för äldre ska stärkas.

I stadsutvecklingen ska stråk prioriteras och stadens delar byggas samman. Det måste finnas en helhetssyn i planeringen så att inte viktiga potentiella stråk blockeras av ny bebyggelse, utan att byggnaderna istället följer och förstärker stråken. Den historiska stadsplaneanalysen i Göteborgs utvidgade innerstad ska vara utgångspunkten. Det är nödvändigt för att få en stadsstruktur som hänger ihop och som har förutsättningar för attraktiva stadskvaliteter. I stadsbebyggelse ska slutna kvarter med hög exploateringsgrad föredras och bottenvåningen inrättas på ett sådant sätt att de går att använda som lokaler. Vid avsteg ska det finnas motiverade skäl som redovisas för nämnden. Multifunktionell bebyggelse är viktig inte minst för att säkerställa tillgången till lokaler för kommunal verksamhet. De gestaltningsprinciper som dominerade före modernismens genombrott på 1930-talet skapade klassisk arkitektur med variation och omsorg om detaljer som idag är mycket uppskattad. Trots det byggs det mycket sällan nytt i traditionella arkitekturstilar, fast det inte finns några tekniska problem att göra det. Särskilt höghus, som har en stor påverkan på stadsbilden, borde i större utsträckning få en mer klassisk gestaltning som uppskattas av folkflertalet. I Göteborg finns en tradition av landshövdingehus, vars karaktäristiska stil och uttryck ska tas tillvara i nyproduktion. Det är viktigt att visa respekt för den historiska arkitekturen i våra gamla stadsdelar, men också ge klassiska skönhetsvärden åt nya områden där det idag saknas traditionell arkitektur och stadskvaliteter. De nya stadskvarteren i Tuve är bra exempel på detta. Det ska också vara utgångspunkten för arbetet med att knyta samman Bergsjön och Gamlestaden med ett levande stadsstråk längs Kortedalavägen.

I Demokraternas budgetförslag skriver de att (mina fetmarkeringar nedan)

En långsiktig strategisk planering av trafiksystemen i samklang med stadsutvecklingen bör upprättas för att bli en integrerad del av översiktsplanen. Stadens sammanlänkande gator, stråk och leder måste markeras på kartan och riktningar för nybyggnation behöver vara tydligt utpekade.

[...]

Antalet småhus, radhus och stadsradhus med marknära boende behöver öka i detaljplanerna för att fler göteborgare ska kunna ha en möjlighet att stanna inom kommunen i livets alla skeden samtidigt som staden får en stabilare skattebas. Fler nya industri-, verksamhets- och logistikområden behöver öppnas upp för företagsetableringar.

[...]

Omgivande bebyggelse, stadens historia, de äldre stadsplaner som finns och inte minst planen för Göteborgs utvidgade innerstad / Historisk stadsplaneanalys samt Värdeskapande stadsutveckling – Stadskvaliteter i Göteborg ska vara utgångspunkter som tydlig märks i slutresultatet. En tidig samsyn om hur specifika områden ska utvecklas är nödvändig för att undvika sena planändringar. Vi ser även fler återuppbyggnadsprojekt på de platser där historisk bebyggelse rivits utan någon lämplig ersättning.

[...]

Vi vill inrätta ett skönhetsråd som kan ge byggnadsnämnden råd om arkitektur, estetik, skönhet och hänsyn till Göteborgs historia och karaktär i detaljplaneprocess och bygglovsskede (se vidare under Kulturnämnden).

Vi ger byggnadsnämnden omgående ett uppdrag att starta ett detaljplanearbete för Heden och anlita arkitektkontor i parallella uppdrag och så att den potential som finns kan frigöras, och den bristande omsorgen genom de temporära lösningarna upphör (se vidare under reformen ”Frigör Hedens potential – starta detaljplan och parallella uppdrag i samverkan med göteborgarna”).

För att öka tryggheten under kvällar och nätter och att skapa ett stabilare lokalt kundunderlag behöver innerstaden återbefolkas och Byggnadsnämnden ska ta fram en strategi för att möjliggöra detta (se reformen ”Innerstaden ska vara Göteborgs levande hjärta”)

Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ skriver i sitt bugetförslag (mina fetmarkeringar nedan)

Bostadsbristen ska byggas bort. Göteborg ska utvecklas till en levande och trygg stad med blandad bebyggelse. Nybyggnation ska främst ske i redan exploaterade lägen där kollektivtrafik och lokal service finns på gångavstånd. Därmed blir bilen mindre nödvändig, torgen bli mer levande och det lokala näringslivet utvecklas.

Stadsutvecklingen ska bidra till en attraktiv stad med högre byggtäthet, god kollektivtrafik och bevarad grönska. Göteborg Stads strategi för utbyggnadsplanering, trafikstrategin och grönstrategin ska vara viktiga utgångspunkter för all stadsutveckling. Behovet av lokaler för skola, äldre, kultur och idrott behöver tillgodoses parallellt med bostadsbyggandet.

[...]

Stadsutvecklingen ska verka för att minska segregationen och utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa. Arbetet för att bryta boendesegregation och öka attraktiviteten i fler delar av Göteborg ska utvecklas och nya sätt att göra bostadsområden demografiskt och socioekonomiskt blandade ska utformas. Särskilda insatser ska genomföras för att öka inflyttningen av personer med låg inkomst till områden med hög medelinkomst så att segregationen bryts i hela staden. Utformning av bebyggelse och offentliga platser ska göras på ett socialt hållbart sätt där människan sätts i fokus. Social-, jämställdhets- och barnkonsekvensanalyser ska integreras i stadsutvecklingsprocesserna.

[...]

Områden ska planeras för att uppnå en mångfald av upplåtelseformer och bostadstyper. Det utesluter dock inte att nya hyresrätter byggs i områden med många hyresrätter. Fler småskaliga byggbolag och byggemenskaper ska ges möjlighet att bygga i Göteborg, därför ska fler detaljplaner tas fram innan marken anvisas. Även andra sätt att stimulera en mångfald av aktörer på byggmarknaden ska utvecklas. En kraftsamling för utbyggnad ska göras i de socioekonomiskt mest utsatta områdena och Hammarkullen och Angered Centrum ska på sikt byggas ihop.

[...]

När Göteborg växer ska grönområden skyddas och utvecklas. Alla invånare ska ha nära till ett grönområde. De gröna kilarna ska stärkas genom integrering med närliggande parker och naturområden. Jubileumsparken i Frihamnen ska bli en urban stadspark och invånarna ska ha ett stort inflytande över hur den utformas och växer fram.

[...]

Inga nya externa köpcentrum ska byggas eller planeras då de bidrar till en ökad biltrafik och utarmning av annan handel. Istället ska city- och lokalhandel främjas.

Det femte budgetförslaget kommer från Sverigedemokraterna. De skriver (mina fetmarkeringar nedan)

Stadsplanering och arkitektur måste vara anpassade efter människors behov och ett energieffektivt samhälle. Detta innebär bland annat att man måste bygga miljöer där folk trivs och har närhet till grönområden. Man måste ta hänsyn till platsens historia och kultur och anpassa till den arkitektur som präglat stadsdelen. Detta är speciellt viktigt inom vallgraven i Göteborg, där man gång på gång uppfört byggnader som inte harmoniserar med den klassiska arkitekturen från tiden 1850 - 1920. Sverigedemokraterna har vid ett flertal tillfällen försökt stoppa dessa tråkiga nybyggen med fyrkanter och glas. Vi vill ha vackrare fasader som är anpassade till den äldre stilen på våra historiska stenhus, speciellt då inom vallgraven. När det gäller bostadsförsörjning så har stat och kommun ett gemensamt ansvar för att förse resurssvaga svenska medborgare med ett värdigt boende. Bostadsbyggandet i staden har under hela 2000-talet legat på en alldeles för låg nivå får att kunna matcha den stora befolkningsökningen i Göteborg.

[...]

Det vi nu ser i centrala staden är att hela stadskärnan håller på att förändras. Vi har en ny Hisingsbro och i anslutning till denna kommer en ny centralstation och västlänksstation att byggas. Runt detta vill man bygga ett kluster av höghus. Samtidigt pratas det om en dyr simhall i detta område. Vi behöver en översiktsplan som på ett tydligt sätt bevarar det gamla Göteborg. Staden innanför vallgravarna måste vara helt fredad från höghus och modernistiska experiment. Ett projekt måste startas för att återställa samtliga byggnader till klassisk stil. Detta gäller alla byggnader, inklusive Rosenlundsverken och Nordstans köpcentrum.

I den nya översiktsplanen måste cykelstråken prioriteras, annars kommer Göteborg under nästa århundrade se ut som det alltid gjort, med bilar och spårvagnar som dominerar stadsbilden. Cykelstråk och kollektivtrafik med planskildhet samt gröna ekodukter är nödvändiga byggstenar om Göteborg ska bli en grön attraktiv storstad.

[...]

[] I Göteborg har Sverigedemokraterna yrkat på att införa ett skönhetsråd helt i linje med rikspolitiken. Att kulturmiljökompetensen behöver förstärkas i Göteborg visar sig varje gång man vill uppföra nya byggnader inom vallgraven samt runt Rosenlund och Järntorget. Estetik och funktion har fått stå tillbaka för kommersiella intressen. Man har sålt ut stadens själ.

[...]

Trots att det nu byggs många lägenheter i Göteborg har vi fortsatt bostadsbrist i staden. Många detaljplaner har tagits fram och många fler är på gång. Man försöker få in så många lägenheter som möjligt i varje projekt, och då finns det en risk att parkeringsplatser prioriteras bort. Sverigedemokraterna tror att bilen kommer ha en plats i staden även i framtiden eftersom bilindustrin jobbar hårt med att utveckla elbilar. Det är därför ett bekymmer när man drar ner på antalet parkeringsplatser per lägenheter vid projektering av flerfamiljshus. Vi anser att man inte ska minska på antalet parkeringsplatser per lägenhet.

[...]

[] Sverigedemokraterna har motionerat om att Skansen Lejonet ska vara kvar som ett landmärke och att ett grönt promenadstråk ska gå hela vägen från älven fram till Skansen Lejonet. Genom att bygga ekodukter mellan Änggården och Slottsskogen kan man bygga ihop stadens grönområden. Ekodukter kan även vara lämpliga för att binda ihop Färjenäsparken med Krokängsparken.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6732 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Att gräva upp Västra och Östra Hamnkanalerna?
2 September 2021 13:18 av Michael Dundee
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan