Utskrift fra gbg.yimby.se
....

Valenkät 2022

 
Idag publicerar Yimby Göteborg valenkäten 2022. Vi ställde tio avgörande frågor om stadens utveckling till alla de tio politiska partierna i Göteborg som idag sitter med och styr staden i kommunfullmäktige. Vi har fått svar från samtliga partier C, D, Fi, KD, L, MP, M, S, SD, V. Här har vi samlat svaren per fråga i bokstavsordning efter partiets begynnelsebokstav.



Om du vill jämföra med förra valets enkät så finns den här.

 

Fråga 1: Vilka konkreta förslag inom kollektivtrafiken för centrala Göteborg planerar ni lägga under den kommande mandatperioden?

Centerpartiet

Det finns många brister i Göteborgs kollektivtrafiksystem som behöver åtgärdas. Det behövs en utbyggnad av spårvägstrafiken, fler citybusstråk, fler älvförbindelser och långsiktiga satsningar på planskild kollektivtrafik.

Det största problemet som vi vill lägga fokus på i första hand är den bristande finansiering som är grunden till att kunna åtgärda stadens undermåliga kollektivtrafik. Centerpartiet vill att kollektivtrafiken blir en mer naturlig del av stadsutvecklingen genom att använda de ökade markvärdena som stadsutveckling ger till att finansiera kollektivtrafik. Konkret genom att låta exploatörer vara med och i ett tidigt skede finansiera kollektivtrafikinfrastruktur. Det blir win-win, staden får bättre kollektivtrafik, vilket i sin tur ökar värdet på exploatörernas projekt/mark.

Därutöver vill vi även möjliggöra för ökade investeringar i ny kollektivtrafik genom att verka för ökad statlig medfinansiering, på sikt låta kommunen bestämma över trängselskatten och öka kollektivtrafikens andel av regionens infrastrukturplan.

Fler älvförbindelser är ett exempel på en konkret satsning vi vill prioritera. Älven är Göteborgs största tillgång men också en barriär. Förutom att vi varit drivande i frågan om ny gång- och cykelbro vill Centerpartiet att kommun och regionen satsar på fler färjelägen längsmed älvstränderna där mindre elfärjor ska gå. Redan idag finns tekniken för att kunna köra självgående (och utanför rusningstid anropsstyrda) färjor.

Demokraterna

Demokraterna anser inte att politiker ska sitta på egen kammare och hitta på förslag för kollektivtrafiken. Då hamnar det lätt fel i projekt med negativ eller låg nytta och lönsamhet. Däremot ska politiken styra förvaltningarna till att göra relevanta utredningar av hög kvalitet till beslutsunderlagen.

Det mest akuta vi ser just nu är att det behövs en ny systemutredning för trafiken i centrala Göteborg som utgår från den nya Översiktsplanen och som tar hänsyn till att staden växer på båda sidor av älven. Planskild kollektivtrafik lyfts inom arbetet med Målbild koll 2035 som nödvändig inom den täta staden för att erhålla tillräcklig kapacitet och för att inte ytterligare blockera staden.

Spårvagn är det i särklass mest använda kollektivtrafikmedlet i Göteborg, men investeringarna står inte alls i paritet med det stora antalet resande. Lindholmsförbindelsen är nu under planering, men förväntas tidigast kunna vara på plats runt år 2037. Demokraterna vill att arbetet Lindholmsförbindelsen prioriteras och om möjligt tidigareläggs. Samtidigt ska inga skadliga ingrepp ske i Slottsskogen vid entrén vid Linnéplatsen. Entrén till parken ska inte upplevas som sämre eller mer otydlig jämfört med idag. Vi vill se en ordentlig utredning av Operalänken och av spår i Gullbergsvass (och ev. vidare mot Gamlestaden) i ett större systemperspektiv. Vi vill att utredningarna av Gropegårdslänken kommer i gång så fort som möjligt.

När staden växer på båda sidor av älven behövs fler älvförbindelser för alla trafikslag som är väl integrerade i kollektivtrafiksystemet. Vilka förbindelser som ska prioriteras och om de ska vara färja, bro eller tunnel behöver utredas vidare.

Ett problem är att Göteborgs stad saknar finansiering för stora infrastrukturprojekt bortom de få som redan ligger i Västsvenska paketet och Sverigeförhandlingen. Det är viktigt att Västlänkens skenande kostnader inte drabbar göteborgarna och tränger undan andra nödvändiga investeringar. Göteborgs Stad ska också aktivt arbeta för att säkerställa de delar av investeringar i Västsvenska paketet som ger göteborgarna nyttor. Hittills har projektmedel inom Västsvenska Paketet, exempelvis 397 mnkr från projekt Korsvägen, förhandlats bort från projekt inom staden, för att i stället allokeras till fördyringar i Trafikverkets projekt som Brunnsbo station och andra planerade åtgärder i det statliga järnvägssystemet. Göteborgs Stad har fått alldeles för dålig valuta sett till graden av medfinansiering.

Göteborgs Stad och dess kommande ledning behöver även på allvar uppvakta regeringen för att få fram ny statlig medfinansiering. Göteborgs Stad kommer inte ensam att klara det omfattande investeringsbehovet i den lokala kollektivtrafiken om välfärden samtidigt ska kunna levereras med kvalitet.

Feministiskt initiativ

Avgiftsfri kollektivtrafik, inklusive färdtjänst, för att alla ska kunna ta sig fram i Göteborg, oavsett inkomst. Dessutom på ett klimatsmart sätt. Resande i kollektivtrafiken ska bekostas gemensamt med skattepengar. Då har alla råd att åka kollektivt. Göteborgare som har bil får dessutom ytterligare en anledning till att ta spårvagnen eller bussen istället för bilen. Bra för dig, bra för klimatet och bra att en samhällsbärande funktion som kollektivtrafiken får en finansiering som är tillräcklig utan individuell biljettförsäljning. Coronapandemin har varit tuff ekonomiskt för kollektivtrafiken. Det kan hända att restriktioner behövs igen. Vi vill trygga resandet för alla och framtidssäkra kollektivtrafiken.

Kristdemokraterna

Framför allt behöver vi minska trycket i centrala delar av staden såsom Drottningtorget och Brunnsparken. Detta kan åstadkommas genom alternativa vägar in till stan. Vi har under denna mandatperiod fattat beslut om en ny älvförbindelse mellan Lindholmen och Stigberget för spårtrafik, vilket kommer att minska trycket och minska kollektivtrafikens sårbarhet. Vid den planerade upprustningen av kanalmurar längs med Fattighusån och Stora hamnkanalen menar vi att det är angeläget att få ut så mycket som möjligt av varje skattekrona i projektet vill vi bredda perspektiven. Exempelvis är det angeläget att se om man i samband med upprustning av kanalmurar kan uppnå förbättringar i områdets trafiklösningar och stadsmiljö, och med hänsyn till kulturmiljön. Innerstaden kan även avlastas genom att utveckla kollektivtrafiksystem (Metrobussystem) med tvärlänkar, som tillåter resor mellan ytterområden och som inte kräver byten centralt i Göteborg.

Liberalerna

Kollektivtrafiken och regiontågtrafiken är otillräckligt utbyggd. Tågspåren in och ut ur Göteborg är överbelastade på ett sätt som saknar motsvarighet i landet och vissa hårt trafikerade sträckor till och från Göteborg saknar fungerande tågförbindelser. Liberalerna Göteborg vill att det skall läggas särskilt fokus på sträckan Göteborg-Oslo. Därtill vill Liberalerna prioritera färdigställandet av järnväg Göteborg-Borås, samt fyrspår mellan Göteborg-Alingsås.

Miljöpartiet

Vi vill halvera priset på periodkort för kollektivtrafiken i Göteborg för att uppmuntra till ökat kollektivt resande och minskad biltrafik. För oss är det viktigt att förverkliga den plan som finns för en välfungerande kollektivtrafik i Göteborg och i Göteborgsregionen, KOLL2035. Där pågår projekt som behöver komma i mål, till exempel Lindholmstunneln för spårväg mellan Lindholmen och Stigberget som ger Göteborg en effektiv ringlinje för spårvagn, samt metrobussar som knyter kranskommunerna närmare. Vi behöver förverkliga Allé-länken med spårväg som avlastar Brunnsparken och Gropegårdslänken, en spårvägsförbindelse som förbinder Älvstranden med Lundby.

Moderaterna

Kollektivtrafiken är ju till stor del en fråga för VGR. Sedan ligger ju mycket redan i plan. Målbild Koll 2035 finns ju framtagen, och där känns som att den stora frågan framåt blir hur man löser all finansiering. Sedan är ju en stor fråga för Göteborg att få hela Västsvenska paketet på plats - och då framförallt Västlänken (även om ansvaret i sig ligger på Trafikverket).

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna vill prioritera kollektivtrafiken, och särskilt den spårbundna,  före andra trafikslag. Även om alla trafikslag har en självklar plats i staden, och vissa utgör mer eller mindre naturliga transportmedel beroende på i vilken stadsdel och stadsmiljö man befinner sig,  är det kollektivtrafiken som kan transportera de stora volymer göteborgare som ska till sina arbeten, till sina hem och till sina fritidsintressen. Vi vill göra ett handslag med regionen, där kommunen bidrar med skattemedel för att sänka priset på månadskort. Med de ökade intäkter som regionen får genom det ökade resandet och det minskade tjuvåkandet  så vill vi att regionen satsar på fler spårvagnar i Göteborg. Framför allt behöver vi längre spårvagnar, och därmed ombyggda hållplatser som klarar av dessa. Vi vill även se över vilka hållplatser vi ska ha och plocka bort onödiga för att komma fram snabbare.

Det är ingen hemlighet att kollektivtrafiken lider av en närmast unik flaskhals: Brunnsparken. Under mandatperioden vill vi komma igång med Allélänken för att avlasta centrala stan och få en bättre kollektivtrafik. Avslutningsvis vill vi satsa på tryggheten. De som åker hem med kollektivtrafiken ska känna sig trygga när de väntar vid hållplatser. Därför vill vi att hållplatslägen kameraövervakas och en trygghetscentral, liknande den som finns i Stockholm, upprättas.

Sverigedemokraterna

Kollektivtrafiken är en regional fråga. Men för oss är det av högsta vikt att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig, pålitlig och bekväm. Vi prioriterar spårvägsförbindelse mellan Masthugget och Lindholmen.

Vänsterpartiet

Kollektivtrafiken ska vara stommen i stadstrafiken och behöver byggas ut och bli billigare. Vi vill bygga ut och expandera spårvägsnätet genom bl.a. fler resvägar i centrala Göteborg. Vi vill se fler kollektivtrafikkörfält och gynna det hållbara resandet genom att fler gator görs bilfria under sommaren och ökad omvandling av parkeringsytor.

 

Fråga 2: Hur vill ert parti att Göteborg ska växa? Var ska utbyggnaden av ny stadsbebyggelse ske?

Centerpartiet

Vi vill framförallt förtäta Göteborg inifrån och ut. För att bygga en hållbar stad där det finns närhet till utbud och service är det viktigt att bygga tätt. Samtidigt vill vi värna parker och andra grönområden. Störst potential finns i mellanstaden, men vi ser även stora behov av att förtäta i centrum. Idag bor endast 2 procent av Göteborgs invånare i stadskärnan. Det finns stor potential att bygga på Frihamnen, Gullbergsvass och Södra älvstranden, delar av Heden samt infills runtom i staden. Vi är inte emot att bygga i ytterstaden, men det behöver göras klokt genom att bygga där tillgången på kollektivtrafik är god. Vi vill inte bygga storskaligt på jordbruksmark och naturområden. Vår vision är att ytterstadens orter utvecklas till attraktiva småstäder och stationssamhällen, istället för 70-talsvillamattor på jordbruksmark. Vi vill bygga om Göteborgs miljonprogramsområden till trädgårdsstäder mer i stil med Örgryte och Kungsladugård med en blandning av gatunära stadsradhus och landshövdingehus. Centerpartiet har varit drivande i planerna att bygga om Biskopsgården till en trädgårdsstad.

Demokraterna

Vi vill att hela Göteborg ska vara med i utvecklingen till det bättre – allt från till exempel Backaplan och Biskopsgården via Södra Skärgården och Frölunda till Kallebäck och Olofstorp. Tyngdpunkten kommer naturligt ligga i de centrala delarna för flerbostadshus, de halvcentrala delarna för flerbostadshus och stadsradhus samt radhus och småhus i mer perifera lägen. I flera områden som Gunnilse-Bergum, Torslanda och på sikt Säve behöver det skapas tydligare centrumbildningar för ett lokalt utbud av handel och tjänster. De perifera miljonprogramsområdena som domineras av flerbostadshus behöver kompletteras med småhus och en bättre gatustruktur.

En ny utbyggandsplanering behöver tas fram utifrån den nya Översiktsplanen. Ett viktigt tillägg som gjordes av politiken till Översiktsplanen är att ”Den övergripande inriktningen för Göteborgs stadsbyggande ska vara en bebyggelsestruktur med utgångspunkt i den traditionella kvartersstadens och trädgårdsstadens struktur.” Detta ger en politisk inriktning om god stadsbyggnad oavsett var utbyggnaden av ny stadsbebyggelse sker.

Feministiskt initiativ

Vi är negativa till att staden ska fortsätta växa. Vi vill att den stadsutveckling som sker ska ta hänsyn till nuvarande lokalbefolkning och till en livskraftig natur. Vi vill vara rädd om den jordbruksmark som finns kvar framför allt på Hisingen. I centrala delar av staden är det redan idag trångt och det är svårt att få ytor för dagvattenfördröjning och sophantering. Vi vill värna om de gröna ytor som finns i centrala staden. De platser vi ser har ett potential är i Nordost och norr om Backa. Där finns också VA-infrastruktur och kollektivtrafik att bygga vidare på. Vi är också positiva till att hitta alternativa boendeformer och levnadsmiljöer i stadsnära landsbygd. Vi vill främja en ökad matförsörjning i Göteborgs kommun. Bebyggelse så som kooperativ, bygemenskaper och tiny houses som inkluderar odlande vill vi gärna se att stadsutvecklingen ger mer utrymme för.

Kristdemokraterna

Devisen den gångna Göteborg ska byggas attraktivt, tätt och varierat. Det är vår fortsatta devis kommande mandatperiod. Byggbommen i Göteborg just nu är av historiska mått. Vi kommer att klara av målet på 20 000 nya bostäder under mandatperioden. Nu behöver vi dock inte enbart konstatera att vi bygger staden, utan ha ett allt större fokus på hur vi bygger staden. Det behövs en ny egnahemsrörelse i Göteborg. Fler småhus och stadsradhus. I vissa områden i de centrala delarna av Göteborg är det svårare att bygga större flerbostadshus. Dessutom är mellanstaden relativt glesbebyggd vilket innebär goda möjligheter till mindre infills, exempelvis längs oexploaterade leder, vägar och på impediment. Dessa områden kan lämpa sig för småhus, stadsradhus och gårdshus som även skapar en dynamisk variation av bebyggelse i den centrala stadsmiljön. Fler skulle då få tillgång stadens utbud, vilket gynnar ett hållbart resande och skapar underlag för en levande stadskärna. Genom att i högre grad nyttja befintlig infrastruktur för vägar, ledningar och kollektivtrafik skapas förutsättningar för en gynnsam samhälls- och exploateringsekonomi.

Liberalerna

Liberalerna Göteborg vill att det ska finnas en ökad tillgång på bostäder i centrum, i form av god, tät stadsbebyggelse primärt i form av slutna kvarter. Liberalerna Göteborg vill se bebyggelse vid Skanstorget som skall smälta in med stilen i Haga. Vi ser även ett behov av att bygga bostäder i centrala Göteborg, exempelvis vid Västra Nordstan och Vasastaden samt i Gårda. Heden består idag av mycket död yta och parkeringar som vi vill kunna exploatera till viss del men att fokus på rekreation och idrott ska bevaras.

Miljöpartiet

Nybyggnation ska i första hand ske i befintliga strukturer i centrala staden och mellanstaden. Ny byggnation ska byggas där det finns god tillgång till kollektivtrafik, kommunal service och rekreationsområden. Det är bäst ur miljöhänseende och minskar behovet av långa transporter. 

Moderaterna

Genom att fortsätta på den inslagna vägen som Moderaterna och Alliansen genomfört senast fyra åren med betydligt större fokus på ekonomi i stadsutvecklingen, där man kan ta intäkter från mark etc. och lägga på t.ex. byggnation i utsatta områden där exploateringen inte går ihop. Det byggs mer i Göteborg nu än på flera årtionden – men framåt måste vi också bygga rätt bostäder när räntor, materialkostnader skenar. Vi håller nu på och ställer om organisationen/förvaltningarna för att kunna bygga 1000 småhus/radhus/villor om året.

Socialdemokraterna

Vi vill att staden ska byggas inifrån och ut genom smart och urban förtätning med slutna, funktionsblandade kvarter - gärna i klassisk och lokalhistorisk stil - från innerstaden och utåt där starka, stadsmässiga stråk prioriteras Det är inte bara prat utan vi driver konkret politik för att förverkliga det. Till exempel lyckades vi driva igenom ett viktigt tillägg i den nya översiktsplanen, att stadsbyggandet framöver ska utgå från den traditionella kvartersstadens och trädgårdsstadens struktur och vi lyckades också få igenom ett beslut på att gå vidare med vår idé om att binda samman Gamlestaden och Bergsjön med ett urbant stråk. I centrala lägen vill vi se tät och levande kvartersstad i klassisk stil. I mer perifera lägen och i miljonprogrammets förorter tror vi traditionell trädgårdsstad i form av villor och radhus, i anslutning till befintlig infrastruktur, är ett bra sätt för staden att växa på Vi behöver fler stadsmiljöer med de kvaliteter som finns i Linnéstaden, Majorna och Kungsladugård och mindre av modernistiska enklaver. Under efterkrigstiden spreds Göteborg och andra städer ut ytmässigt på ett sätt som inte är hållbart, varken socialt, ekonomiskt eller ekologiskt. Det är viktigt att inte fortsätta den utspridningen utan istället förtäta och urbanisera de befintliga stadsområdena, men utan att förstöra uppskattade parkmiljöer.

Sverigedemokraterna

Vi är kanske ett av de få partierna som är emot den förtätning som just nu pågår i vår stad. Grönområde efter grönområde naggas det på. Fler hus trängs in på samma yta och tornar sig allt högre och högre upp. Vi vill att staden ska växa på bredden, inte höjden.

Vänsterpartiet

Genom förtätningar i första hand på redan hårdgjorda ytor. Vi är även öppna för att öppna helt nya områden för flerbostadshus om dessa går att kollektivtrafikförses.

 

Fråga 3: Hur ska det bli verkstad av planerna i de långdragna utbyggnadsområdena i Älvstranden (Frihamnen, Skeppsbron, m.m.)?

Centerpartiet

En viktig orsak till att planerna blivit långdragna är bristande samordning mellan förvaltningarna och Älvstranden Utveckling. Nu gör vi om stadens organisation för stadsutveckling och får en planerande nämnd istället för fyra olika. Dessutom flyttar vi över de strategiska frågorna från Älvstranden Utveckling och på så vis undviker vi de stuprör som funnits i stadens organisation. Utöver de organisatoriska frågorna är det helt väsentligt att Älvstadens utbyggnad sker utifrån en hållbar exploateringsekonomi och långsiktig planering som tidigt fastställer de nya områdenas stråk och struktur. Då blir det lättare att bygga etappvis i takt med behov och efterfrågan. En viktig lärdom från Skeppsbron är att inte bygga för hög andel allmän plats och se till att visioner fungerar med platsens ekonomiska förutsättningar.

Demokraterna

Masthuggskajen byggs för fullt och Göteborgs Stad är därmed skyldiga att bygga ut enligt detaljplanen. Tyvärr har kostnaderna ökat för halvön men Älvstranden tänker finansiera det genom att sälja ut fastigheter med byggrätter.

Planeringen av Skeppsbron gjordes på lösa boliner och hamnade helt fel. Ingen har haft ordentlig kostnadskontroll på projektet vilket lett till få bostäder, dyra lösningar och ständigt ökande kostnadsuppskattningar. Vi anser att det landat så fel att det behövs ett omtag med ny detaljplan där kostnaderna är med från början och där tomten där Rosenlundsverket (som nu kommer att avvecklas!) står kommer med. Det olönsamma parkeringsgaraget i älven bör utgå.

Just nu har staden så många utvecklingsprojekt och omfattande kommunala investeringar på gång att framdrift i Frihamnen inte är jätteakut. Det inre delarna av Frihamnen kan exploateras i sinom tid medan de yttre delarna på pirerna först på lång sikt. Vi har tillsammans med Alliansen fått igenom byggrättspriserna i Frihamnen ska ligga på högsta möjliga nivå för att säkerställa att projektet inte hamnar i ekonomiska problem som Skeppsbron och Masthuggskajen. Detta för att säkerställa att det verkligen blir verkstad av planerna.

Feministiskt initiativ

Vi är tveksamma till dessa dyra utbyggnader, framförallt på grund av de stigande havsnivåerna och risken för återkommande skyfall. Det blir dyrt att bygga säkert. Gör park av Frihamnen.

Kristdemokraterna

När planerna Älvstaden sjösattes präglades den enligt vår mening av allt för stor hybris. Allt för stora planer med allt för stora negativa ekonomiska konsekvenser. Vi behöver stycka elefanten. Fokusera först och främst på att säkra de projekt som har kommit längre – Skeppsbron och Masthugget etapp 1. Fokusera sedan på Frihamnens inre delar. Sälj marken till högstbjudande, utan krav på upplåtelseform för att på så sätt kompensera upp underskotten i ovanstående projekt. I Gullbergsvass är vår vision att, mot vattnet, bygga ett attraktivt stadsradhusområde med inspiration från Notting Hill i London. Målsättningen är att bygga ett unikt och vackert bostadsområde för familjer och småskalig verksamhet i centrala Göteborg som tillsammans med planerna för centralenområdet skapar en blandstad.

Liberalerna

Idag äger Älvstranden AB marken kring älven, det är ett kommunalt bolag men har ett stort eget ansvar och rådighet över hur området utvecklas. Det finns planer på vidare exploatering men med stor sannolikhet kommer inte det byggas något där förens masthuggskajen är färdig.

Grundförhållandena i Frihamnen har visat sig vara dåliga och stora delar av Frihamnen skulle vara mycket kostsam att bebygga. Vi vill därför göra Frihamnen till en attraktiv plats för evenemang som Gothia Cup, Partille Cup, demonstrationer och samlingar.

Miljöpartiet

De senaste åren har den styrande Alliansen tillsammans med Demokraterna valt att fokusera på byggnation av perifera villaområden. Det har fått till följd att all annan stadsplanering har nedprioriteras och att bostadsbyggandet sannolikt kommer minska under kommande år. Vi vill att staden återigen fokuserar på att öka takten i bostadsbyggandet och stoppar planeringen för de resurskrävande nya villaområdena. En del i att få fart på bostadsbyggnadet ligger i att ta ett krafttag i stadsutvecklingen inom Älvstaden. Den nya facknämndsorganisationen som införs år 2023 syftar bland annat till att öka smidigheten i och snabbheten i stadsplaneringen. Vi kommer bevaka att detta också blir resultatet.

Ekonomin inom älvstranden är utmanande. Alliansen, och Socialdemokraterna valde att godkänna detaljplanen för Skeppsbron, inklusive ett parkeringsgarage som kostar 830 miljoner. Den godkända detaljplanen innebär ett minus på hundratals miljoner. För att finansiera detta har de styrande partiernas svar har varit att maximera intäkterna i andra delprojekt inom Älvstranden, bland annat genom att dra ner på andelen hyresrätter.

Vi vill inte finansiera Skeppsbron genom att minska andelen hyresrätter, den typen av politik medför kostnader i framtiden istället i form av en segregerad stad. Kommunen genererar idag stora överskott när vi säljer mark, vi tycker att det är rimligt att en del av dessa överskott kan investeras i dessa projekt för att få en bra stadsutveckling.

Moderaterna

Det har blivit mer fart på dessa planer sedan Fastighetskontoret involverades då mer fokus hamnade på ekonomi och genomförande och man valde att skala av/ner och avvakta med en del planer. Man har kommit fram till att gå vidare med Skeppsbron, Frihamnens inre delar, Masthuggskajen etapp 1, Centralen, Lindholmen och Backaplan medans man avvaktar med Ringön, Gullbergsvass och Masthuggskajen etapp 2 och Frihamnens yttre delar.

Gällande Skeppsbron tror jag ingen kan vara nöjd, det har varit en riktig surdeg över flera mandatperioder. Man skulle helt enkelt gjort ett bättre arbete från början. Nu finns ju dock ett förslag på plats som har politisk majoritet genom Alliansen och S, så förhoppningsvis kan den planen äntligen realiseras.

Socialdemokraterna

Det gäller att prioritera. När önskelistorna blir för långa så går inte ekvationen ihop. Vi socialdemokrater är beredda att prioritera hårt för att få framdrift i stadsutvecklingen och säkerställa både tät, levande kvartersstad och positiva exploateringskalkyler. Den historiska stadsplaneanalysen i ”Göteborgs Utvidgade Innerstad” är en bra utgångspunkt för stadsplaneringen. Utgår vi från grundtankarna i den så bör vi kunna komma igång med planeringen av Gullbergsvass och resten av Masthuggskajen omgående. Den nya stadsplaneringsorganisationen som vi drivit på för att få till kommer också att tydliggöra ansvarsfördelningen och förhoppningsvis göra det enklare att komma framåt i stadsutvecklingen.

Sverigedemokraterna

Tyvärr sitter inte SD med i vare sig byggnads- eller fastighetsnämnden, eller några av våra bolag. Det måste till en ny ledning och styrning av staden. Där partierna lägger mer fokus på vad som är bäst för göteborgarna och mindre på prestige.

Vänsterpartiet

För Vänsterpartiet är det viktigt att staden byggs för alla göteborgare, inte bara de med höga inkomster. Därför är vi kritiska till att partierna till höger vill minska andelen hyresrätter i Frihamnen för att maximera det ekonomiska överskottet och därigenom kompensera för underskottet i Skeppsbron. I övrigt ser vi att den åtgärdsplan som Fastighetsnämnden tagit fram kan fungera som stöd i arbetet framåt.

 

Fråga 4: Hur ser ni på Hedens och Evenemangsområdets framtida utveckling?

Centerpartiet

Vi vill bebygga norra Heden och att binda samman Vasagatan och Bohusgatan genom ett alléstråk. Nya slutna kvarter med handel och restauranger i bottenplan byggs norr om stråket och ytan för idrotten samlas söder om stråket. Förslaget minskar antalet p-platser och samlar dem istället i ett parkeringshus med en ny inomhushall på taket. På så vis går det att få utrymme för 1 500 nya bostäder och samtidigt utöka park- och idrottsytan. Vårt förslag innebär ytterligare en 11-mannaplan samt inomhushallen ovanpå parkeringshuset. För Centerpartiet är det viktigt att större del av de nya bostäderna ska vara studentbostäder, för att bygga bort de långa studentbostadsköerna. Heden är nära avstånd till de flesta av stadens campusområden. Vårt förslag grundar sig i Göteborgs Utvidgade Innerstad och är i stora drag även i linje med det Yimby föreslagit.

Demokraterna

Återkommande görs politiska utspel om hur fantastiskt Heden är eller hur fantastiskt Heden skulle kunna bli, men det märks tyvärr inte i de konkreta besluten. Eftersom någon tydlig plan aldrig har funnits så har Heden kommit att användas på ett slumpmässigt sätt för att hantera temporära problem som sedan blir permanenta; hotell Heden, stora asfalterade ytor för busshållplats och bilparkering, förskolepaviljonger och nu senast ett stort parkeringsdäck.

Delar av Heden är fantastisk livfullt de sommardagar när det är full aktivitet, inte minst under ungdomscuperna, men beskrivs samtidigt av många som något ödsligt och otryggt att passera över eller att behöva gå runt under vinterdygnens många mörka timmar.

Vi vill omgående starta ett detaljplanearbete och anlita arkitektkontor i parallella uppdrag för Heden så att den potential som finns kan frigöras, och den bristande omsorgen genom de temporära lösningarna upphör.

Heden ska utvecklas med fokus på idrott och rekreation, bli grönare, innefatta mer konst och kultur samt kopplas bättre till omgivningen. Heden ska få fler funktioner och aktiviteter för att ge fler göteborgare anledning att besöka Heden oftare. Ungdomscuperna ska kunna utvecklas genom att fortsatt nyttja Hedens ytor, planer och anläggningar.

Markparkeringarna läggs under mark eller samlas i ett parkeringshus vilket frigör stora ytor för göteborgarna. Visst byggande av sportfaciliteter, idrottsanläggningar, bostäder och verksamhetslokaler kan tillåtas för att skapa folklivet och tryggheten över dygnets alla timmar och för att bidra till finansieringen av den omfattande investeringen. Eventuell byggnation ska bestå av vackra byggnader som är anpassade efter den äldre strukturen och arkitekturen i den omgivande stenstaden. Ytan för idrott och rekreation ska öka.

Processen ska drivas genom att arkitektkontoren som anlitats i parallella uppdrag tar fram ekonomiskt realistiska förslag samt i dialog med göteborgarna.

Vi står bakom arenauppgörelsen med ny multiarena, nytt centralbad och ny kvartersstad utmed Mölndalsån. Vi fick multiarenan söder om Valhallavägen och bort centralbadet från Mölndalsån så som vi förespråkat. Demokraterna drev särskilt på för kvartersstaden med studentbostäder utmed Mölndalsån. Vi har drivit på för att även grusytan som Ullevi använder som uppställningsplats ska prövas för kvartersstad.

Feministiskt initiativ

Vi är negativa till evenemangsområden. Det blir lätt dött vid vissa tider om det inte inkluderas bostäder. Stora ytor i staden som separerar ut en specifik funktion, så som här enbart evenemang, ser vi som negativt på grund av att det enbart kommer vara människor i rörelse vissa delar av dygnet. Generellt är risken högre för att besökare tar bilen för att komma till platser som är funktionsseparerade.

Vi vill istället ta till vara på de byggnader som idag finns i området. Vi vill restaurera Valhalla. Vi vill också göra mer park av Heden och ta plats från parkeringsytorna till detta.

Kristdemokraterna

Det är ingen hemlighet att vi tycker övriga partier tagit sig vatten över huvudet gällande planerna i Evenemangsområdet. Genom att placera ett stort och dyrt centralbad norr om Valhallagatan minskar exploateringsintäkterna med 50-70 procent. Vi får också färre bostäder, fler solitära jättebyggnader och därmed ökad otrygghet. Övriga partiers huvudinriktning med en ny multiarena och ett påkostat centralbad går på cirka 5-6 miljarder kronor efter det att exploateringsintäkterna är avräknade. Det är drygt fyra gånger mer än stadens del för Västsvenska paket och Västlänken. Vi menar att det är bättre att gå på Got Events framtagna plan för ett ombyggt Scandinavium. Det innebär en bra modern arena för en lägre kostnad. Dessutom kortar det byggtiden och skapar bättre förutsättning för bland annat Frölunda Hockey. Vi vill bygga ett mindre, men fullt funktionellt centralbad på Heden. En placering av ett nytt centralbad i anslutning till eller möjligtvis integrerat med det arkitektoniskt tilltalande Exercishuset skulle vara ett sätt att bidra till att göra Heden till ett mer levande område. Det är också den del av centrala staden där en simhall skulle kunna anläggas utan att kostnadskalkylen innebär kraftigt försämrad ekonomi som en konsekvens av uteblivna byggrätter för bostäder och kommersiella byggnader. I och med att nu gällande detaljplan medger byggnation för idrottsändamål på denna plats skulle detta även vara den allra snabbaste vägen till ett nytt centralbad, vilket är önskvärt mot bakgrund av Valhallabadets skick och överhängande risk för driftstopp. Vi vill även flytta Valhalla IP till Heden. Det innebär att denna fotbollsplan kan nyttjas av de årligen återkommande evenemangen i vår stad. På detta sätt kan Heden utvecklas till att vara en mötesplats för hälsa, motion och evenemang året runt.

Liberalerna

Vi ser positivt på denna i linje med den breda överenskommelsen om evenemangsområdet som tagits fram. Vi tror och hoppas detta kommer bli verklighet. Som nämnts kort på tidigare fråga så skulle vi gärna se att den döda ytan på Heden möjliggörs för exploatering, men att fokus på rekreation, grönområde och idrotts ska bevaras.

Miljöpartiet

Vi är skeptiska till den funktionsseparering som evenemangsområdet innebär. Vi vill att evenemangsområdet utvecklas till en blandstad som är levande även när det inte är stora evenemang. Därför behöver området kompletteras med bostäder och kommunal service. Vi vill att Scandinavium uppgraderas och renoveras och att Valhallabadet renoveras och  kompletteras med de delar som krävs för att det ska fungera som modernt centralbad som fungerar både för motionärer och elit. Det är både ekonomiskt och betydligt bättre för miljön än att riva och bygga nytt.

Dagens Heden är oerhört underutnyttjad. En plats av denna storlek måste kunna användas av alla göteborgare. Vi vill att delar av Heden ska bebyggas med bostäder med butiker och restauranger i bottenvåningarna. De markparkeringar som idag finns på Heden ska minska och de platser som behövs ska flyttas ner under mark. På så sätt behöver inte ytan för idrott och rekreation minska.

Moderaterna

Att det är ett väldigt spännande områden. Heden är, och har varit, en känslig fråga för exploatering. Vi tog dock initiativet i Byggnadsnämnden strax innan årsskiftet 2022, där vi även fick med övriga, om att ge förvaltningen ett uppdrag att utreda när, hur och om Heden ska bebyggas genom ett så kallat programarbete. Det arbetet ska redovisas tillbaka till nämnden i slutet av 2022, så vi vill avvakta det innan vi tar ytterligare ställning i frågan.

Gällande evenemangsområdet finns sedan i våras en stor majoritet för omvandlingen av området. Antingen blir det en ny modern multiarena som byggs på Scandinaviums tomt, eller att Scandinavium byggs om och uppgraderas till modern standard. Annex och sporthallar ska byggas i anslutning till detta, samt placering av ett nytt centralbad norr om Valhallagatan. Dessutom ska evenemangsområdet kring Valhallagatan utvecklas till en levande och attraktiv stadsdel med trygga gatumiljöer, liv och rörelse, samtidigt som staden byggs ihop. Burgårdsparken ska bevaras och utvecklas till en integrerad och tillgänglig grönyta. Ett större antal bostäder planeras i kalkylen.

Socialdemokraterna

Från Socialdemokraterna sida har vi varit tydliga med att Heden främst ska vara plats för idrott och rekreation och att ytorna för detta inte ska minska. Hur exakt Heden ska utformas i framtiden behöver bestämmas i takt och samråd med göteborgarna, och folkets preferenser måste få styra. Vad gäller Evenemangsområdet så vill vi se en utveckling med mer blandstad och liv dygnet runt. En viktig del i det är att bygga en ny arena, ett nytt bad och nya stadskvarter längs med Mölndalsån – en arena, ett bad och stadskvarter som tillgängliggörs genom lokaler i bottenplan och utåtriktade verksamheter.

Sverigedemokraterna

Oj, hur långt är ett snöre? Heden är ett sorgebarn för Göteborg. Här finns en fantastisk potential både som ett grön- och rekreationsområde samt plats för en varsam exploatering för bostäder. Vi har sett många goda exempel och förslag på vad man skulle kunna göra. En dröm vi har vore att knyta ihop heden med gröna ekodukter både mot avenyn, trädgårdsföreningen och lorensbergsparken.

Vänsterpartiet

Vi tycker inte att Heden bör bebyggas. Evenemangsområdet kan komma att vitaliseras av en ny arena och ett nytt centralbad samt den övriga exploateringen där.

 

Fråga 5: IPCC, UN Habitat och flera statliga utredningar lyfter vikten av att bygga tätt och transportsnålt. Hur vill ni nå dit?

Centerpartiet

För att kunna bygga mer tätt, transportsnålt och hållbart tror vi det behövs mer kvantitativa och konkreta mål i stadsutvecklingen. Idag präglas stadsbyggnadsfrågor i för hög grad av värdeord i förarbeten såsom planprogram utan att vi enats om vad “levande blandstad” och “tätt” innebär. Resultatet blir alltför ofta att slutresultatet inte stämmer överens med visionerna och värdeorden. Vi tycker att UN Habitats fem principer för hållbar stadsutveckling borde vara mer vägledande för Göteborgs stadsplanering. Även exempelvis Robert Lavelids bok “Paris - Koden för en bra stad” anger en rad konkreta mål och mått som i högre grad kan tillämpas i stadsutvecklingen. Exempelvis finmaskig stadsväv/gatunät, tydliga stråk som förbinder staden och tättbebyggt men med en mänsklig skala på kvarteren. Att bevara och utveckla fler parker är en viktig förutsättning för att kunna bygga tätt, människor behöver både stadsliv och lugn.

Göteborgs Utvidgade Innerstad (historisk stadsplaneanalys) och Värdeskapande Stadsutveckling är två viktiga arbeten som möjliggör en mer konkret och kvantitativ stadsplanering. Dessa två arbeten vill vi att staden vidareutvecklar så att de kan fungera vägledande i stadsplaneringen.

Demokraterna

Göteborg har under tre kvarts sekel planerats för biltrafik, vilket har lett till en utspridd stadsstruktur med stora trafikytor. På senare år har det politiska målet varit regionförstoring med kontor i city och bostäder på pendelavstånd. De stora infrastruktursatsningarna utgår från denna strategi.

Eftersom människor har anpassat sig efter denna glesa struktur kommer det att ta lång tid att minska transportbehoven. Inpendlingsstråken är idag relativt välförsedda med pendeltåg i kvartstrafik samt de stora expressbusslinjerna. Men det är ont om tvärlänkar mellan stråken och över älven och spårvägen genom centrum är fortfarande alltför långsam. För människor som inte reser i huvudstråken är bilen ofta det enda realistiska alternativet. Genom att utveckla kollektivtrafiken och göra den mer attraktiv kan fler använda kollektivtrafiken oftare. Attraktiviteten utgörs i första hand av snabb och bekväm transport, men också hög och regelbunden turtäthet, möjligheten att arbeta/surfa ombord. På senare år har tryggheten ombord och vid hållplatser kommit att spela en allt större roll varför vi vill se kameraövervakning och bättre belysning vid samtliga hållplatser.

Som nämnts tydliggör Översiktsplanen att bebyggelsestrukturen i stadsutvecklingsprojekt ska ha sin utgångspunkt i den traditionella kvartersstadens och trädgårdsstadens struktur. Det innebär att vi försöker utveckla stadsbebyggelse som har en god rumslig integration inom området och till omgivningen. Gaturummens gestaltning är viktig för att fler ska vilja röra sig i längs stråken. Gång är det i särklass mest yteffektiva transportsättet, varför högre andel som väljer att resa till fots bör eftersträvas. Göteborgs Stads fotgängarprogram utgör ett bra kunskapsunderlag som bör tillmätas större betydelse vid planering av gaturummet. Genom att överbrygga barriärer fås en mer sammanhållen stad.

Vi ska inte längre bygga glest med hus-i-park i grönområden. Under mandatperioden har vi tagit initiativ och stoppat eller förändrat ett antal sådana projekt, till exempel i Överåsparken, i Påvelundsskogen, Söder som Skattegårdsvägen, i ett grönområde i Brämaregården vid Övre Hallegatan, i Flunsåsparken, i Hisingsparken och i ett grönområde i Skår. Vi kommer att fortsätta att driva på för att stoppa eller förändra denna typ av föråldrade projekt. Vi behöver även se till att mer av Göteborgsregionens småhusbebyggelse hamnar i Göteborgs kommun nära regionkärnans arbetsplatser.

Feministiskt initiativ

En grundbult för oss är att kollektivtrafiken ska vara avgiftsfri, det är viktigt för att skynda på förändrade beteenden till att åka mer transportsnålt. Eftersom vi ser detta som så viktigt vill vi skattefinansiera kollektivtrafiken, inklusive färdtjänst. Samtidigt vill vi ta bort parkeringsplatser i staden, ha bilfria söndagar, sänka hastigheten för vägtrafiken och ta fler körfält i anspråk för att skapa mer cykelbanor.

Grönska och ljus är väsentliga för en bra boendemiljö. Därför kan vi inte bygga allt för tätt. Vi vill att människors olika lokalmiljöer runt om i Göteborg ska ge mycket av den service och behov som behövs för vardagslivet. Grönska och ljus är en av dessa behov. Detta tillsammans med att allt större andel av göteborgare kan jobba delvis hemifrån gör också att resande minskar. När kollektivtrafiken är avgiftsfri, cykelbanorna fler och parkeringsplatserna färre kommer allt fler att välja de transportsnåla reseslagen.

Kristdemokraterna

I den nya översiktsplanen ska 80 procent av ny bebyggelse ske i inner- och mellanstaden. Det är en bra början. Göteborg är relativt sätt även väldigt glesbebyggt. Vi behöver bygga ihop staden på ett bättre sätt. Utnyttja exempelvis infilltomter och impediment.

Liberalerna

Vi vill förtäta i staden och helst bygga bostadshus med verksamhetslokaler i bottenplan vilket också kan minska behovet av resor för vissa behov. Vi skulle även gärna se att vissa lokaler som idag används till kontor i centrum kan byggas om till bostäder.

Miljöpartiet

Genom att främst bygga ut staden i befintliga strukturer och stoppa den stadsutglesning som det nuvarande styret arbetar för. Vårt mål är att Göteborg ska utvecklas till en 15-minutersstad där det du behöver i din vardag finns inom gång- och cykelavstånd. Då behöver stadsplaneringen utgå från cykel och gång som norm, istället för bilen. Övergivna parkeringsplatser och överdimensionerade trafikleder som Dag Hammarskjöldsleden, Hjalmar Brantingsgatan och Kalendervägen ska omvandlas till stadsmässiga stråk med plats för bostäder, butiker, restauranger, grönska och människor. Vi vill inte ha några nya externhandelsområden och vi motsätter oss att butikslokaler i gatuplan görs om till bostäder.

Moderaterna

Genom att ge företagen, de som utvecklar, driver och innoverar Sverige - bästa möjligheter och förutsättningar att nå dit. Det gör vi främst genom att inte försvåra i stadsutvecklingsprocesserna.

Socialdemokraterna

Det handlar om målmedveten politisk styrning. Kommunerna har planmonopol och har möjligheten att själva styra inriktningen på utbyggnaden. Under lång tid har tyvärr politiken varit för passiv och eftergiven. Vi socialdemokrater vill ha en förutsägbar och stark styrning av stadsbyggandet så att vi kan bygga tätt, levande, vackert och hållbart. Politiken måste gå före och sätta ned foten, så att planeringsarbetet kan handla om konkreta lösningar istället för luftiga visioner. Vi behöver inte uppfinna hjulet i varje detaljplan. Med en tydlig övergripande inriktning mot klassisk, tät och funktionsblandad kvartersstad så kan planeringsarbetet bli mycket mer effektivt och dessutom mer transparent och förutsägbart för både byggare, fastighetsägare och medborgare.

Sverigedemokraterna

Den psykiska ohälsan breder ut sig allt mer och mer. Vi tror inte det gynnas av att vi bor i sterila fyrkantiga höga byggnader. Varifrån man ser andra sterila höga fyrkantiga byggnader. Vi måste bygga mer för människan, så att hon trivs. Vi är som sagt emot den hysteriska förtätningen. En levande stad – kommer att vara i behov av transporter. Dessa ska naturligtvis ske på drivmedel som är skonsamt mot miljön.

Vänsterpartiet

Genom att bygga nya bostäder där det finns bra kollektivtrafik. Vi vill också bygga en yteffektiv kvartersstad med en blandning av bostäder, arbetsplatser och social och kommersiell service i samma område. Vidare behöver vi också bygga ihop staden, t.ex. mellan Kortedala och Bergsjön och mellan de olika delarna av Angered.

 

Fråga 6: Det pågår en omorganisation av stadsplaneringsorganisationen. Hur ser ert parti på denna fråga? Hur säkerställs en effektiv organisation?

Centerpartiet

Centerpartiet har varit ett av några få partier som under en längre tid varit drivande i att få till stånd den nya organisationen för stadsutveckling. Vi har varit måna att försöka samla den strategiska planeringen och dela upp nämnderna i stadsutvecklingens processer snarare än tematiska områden. Stadsutveckling är till sin natur en komplex verksamhet och det uppstår alltid målkonflikter. En effektiv organisation behöver hantera målkonflikterna i ett tidigt skede, i den organisation som staden hittills haft har olösta målkonflikter levt kvar för länge i flera stadsutvecklingsprojekt och hanterats först när det är för sent.

Demokraterna

Demokraterna ser mycket positivt på omorganisationen. Vi har (tillsammans med framför allt Socialdemokraterna samt med stöd av Alliansen) justerat i de nya reglementena för att det ska bli mycket tydligt att den nya Stadsbyggnadsnämnden ska ha helhetsansvaret för den fysiska (hur) och strategiska (när) planeringen. Genom att avvägningarna mellan olika intressen görs inom en enda förvaltning och nämnd ser vi potential för att många av dagens låsningar och oenighet mellan förvaltningarna försvinner. Demokraterna har särskilt tryckt på vikten av att inte enbart göra en organisationsförändring, utan att också effektivisera arbetssätten och åstadkomma en kulturförändring. Kulturförändringen är det viktigaste för att få en effektiv organisation.

Feministiskt initiativ

Än viktigare än hur organisationerna är formade är att vi har ett fungerande arbetssätt mellan alla byggande förvaltningar. För att undvika målkonflikter mellan olika förvaltningar är det viktigt att politikerna redan på nämndnivå sätter mål som är kompatibla med varandra och att dessa mål har samma sätt att följas upp på. Om detta missas finns det många målkonflikter som ärvs ner från nämndnivå ner till tjänstepersonnivå.

En fungerande arbetssätt behöver inkludera att Kretslopp-och vatten är med i planprocesserna från start, och att klimatförändringar och miljöfrågor också är med från början. Även vid förtätning av staden behöver det säkerställas att det finns utrymme för renhållning, skyfallshantering och dagvattenhantering.

Kristdemokraterna

Vi har tidigare haft för många kockar i stadsplaneringsköket. Syftet med omorganisationen är att minska målkonflikten genom att ge den nya stadsbyggnadsnämnden fullt mandat över den strategiska stadsplaneringen. Självklart behöver den nya organisationen utvärderas för att på så sätt säkerställa att vi nått syftet med omorganisationen.

Liberalerna

Vi står bakom omorganisationen och tror att den nya organisationen kommer fungera bättre än vad det gör idag. Sen kommer det säkert att ta lite tid innan allt rullar som det ska. De olika förvaltningarna behöver jobba mindre i "stuprör" och mer tillsammans för en effektiv organisation. Det är det som är målet med den nya organisationen.

Miljöpartiet

Det var Miljöpartiet som tog initiativ till och det enda parti som röstade för omorganisationen, när frågan var uppe före valet 2018. Den borde varit genomförd 2019, men vi är mycket glada över att vi nu fick med oss alla partier på att genomföra detta. Vi tror att den nya organisationen kommer tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stadens aktörer och innebära färre kockar i soppan, vilket ska ge effektivare processer och bättre stadsplanering. Men för att detta ska bli verklighet gäller det att det finns en god samordning mellan de olika förvaltningarna och att man på politisk nivå är tydlig med att den nya organisationen gäller så att man inte hamnar i gamla hjulspår.

Moderaterna

Utifrån inspel vi fått från näringsliv och övriga aktörer kring hur organisationen fungerat, med flaskhalsar etc. så ser vi den som absolut nödvändig. Det är dock, och kommer att vara, en levande process framåt. Men vårt mål är helt klart att få en mer effektiv och bättre fungerande stadsutvecklingsorganisation.

Socialdemokraterna

Vi har varit drivande i att få till denna omorganisation och vi tror det är helt nödvändigt att klargöra ansvarsområden bättre. Vi hade dock velat ha en tydligare politisk styrning av processen, nu är det i stor utsträckning tjänstemännen själva som bestämmer hur organisationen ska utformas, men tyvärr fick vi inte stöd hos andra partier för detta. När den nya organisationen är på plats är det oerhört viktigt att direktiven blir konkreta och transparenta. Det har varit alldeles för mycket av workshoppande och byråkratiska processer. Vi socialdemokrater vill genomföra en stor byråkratibesparing och föra över resurserna till den faktiska verksamheten, det gäller i synnerhet inom stadsplaneringsområdet.

Sverigedemokraterna

Vi står bakom den planerade omorganisationen. Efter valet kommer vi att ta plats i dessa nämnder. Förhoppningen är att vi kommer få en bättre översyn, klarar styrning och kortare processer.

Vänsterpartiet

Vi har goda förhoppningar om att en ny organisation kan leda till en mer effektiv organisation. Det är dock viktigt att bevaka att konfliktytor i den gamla organisationen inte uppträder på nya platser i den nya. Kommunstyrelsen kommer genom sin uppsiktsplikt att få arbeta med att säkerställa att den kommande organisationen fungerar enligt intentionerna. Utöver det krävs självklart alerta och kompetenta nämnder för att styra verksamheterna.

 

Fråga 7: Hur ser ni på relationen mellan hyresrätter och bostadsrätter i planeringen av nya bostäder? Hur ställer ni er till ombildning från hyresrätt till bostadsrätt inom allmännyttan i stadens olika delar?

Centerpartiet

Vi vill ha en blandning mellan hyresrätter och bostadsrätter i alla stadsdelar. I de stadsdelar där en upplåtelseform är underrepresenterad vill vi att nyproduktionen viktas så att det byggs mer utav det som framförallt saknas. Vi är positiva till ombildning från hyresrätt till bostadsrätt i områden som domineras av hyresrätter om en kvalificerad majoritet av de boende själva vill det. Vi vill att allmännyttan verkar för och prioriterar ombildningar främst i utsatta områden, där det kommer att vara svårt att få till en blandning av upplåtelseformerna genom enbart nyproduktion.

Demokraterna

Göteborgs Stad har en hög andel hyresrätter (54%) jämfört med t.ex. Stockholm (43%), Malmö (46%) och Uppsala (37%). Av det som byggts de senaste åren är ca 60% hyresrätter och det ser ungefär likadant ut i det som ligger i markanvisningar och detaljplaneprocesser. På grund av en allt för stor tyngdpunkt på hyresrätter under lång tid har Göteborg ett stort underskott på bostadsrätter och småhus och priserna har därför gått upp kraftigt.

Ägt boende har över tid visat sig ge mycket stora privatekonomiska fördelar varför vi tycker att alla som vill och kan ska få möjligheten att äga sitt boende. Genom att äga ett småhus eller vara medlem i en bostadsrättsförening så får man också ett mer direkt inflytande över de investeringar som görs i boendet. Det ger mer makt till de boende och investeringarna kan anpassas i omfattning och tid till den privatekonomiska situationen. De boende slipper också en hyresvärd som ska kapa emellan och ta ut en vinst på deras boende.

Vi är positiva till ombildningar. Om mer än en två tredjedelars majoritet av de boende vill ombilda så ser vi ingen anledning att politisk förhindra den lokala och direkta demokrati som beslutet innebär. Vi ser ombildningar till bostadsrätter i allmännyttas bestånd som en nyckel för att stabilisera områden som domineras av hyresrätter och som har en långtgående problembild och kontinuerlig utflyttning av de som etablerar sig på arbetsmarknaden. Dessutom leder en sådan utveckling till att stora dolda värden i Framtidskoncernen frigörs. De stora beloppen kan användas för bland annat trygghetsskapande satsningar och underhåll av fastigheter i de utsatta områdena. De boendes såväl ekonomiska som sociala situation skulle med det kunna förbättras avsevärt.

Samtidigt ska de interna överföringar som skett i Framtiden-koncernen från dotterbolagen till moderbolaget med mål om att producera ännu fler hyresrätter i redan utsatta områden fasas ut. Dessa överföringar kan uppskattas till mellan 5–10 procent av varje befintlig hyresgästs hyresinbetalningar. Om överföringarna avbryts kan i stället underhållet i det befintliga beståndet förbättras utan kraftiga hyreshöjningar.

En viss andel hyresrätter behövs alltid för de som inte hunnit spara till ett köp, för de som behöver en tillfällig boendelösning och för de som inte kan efterfråga ett ägt boende. Demokraterna vill ge fler ungdomar möjlighet att tidigt flytta hemifrån och få tillgång till en hyrd bostad under en period, inte minst för att ge tid till sparande till ett eget ägt boende. För att kunna reservera bostäder för unga vuxna, till exempel 18–28 år, behöver fastigheter med bostäder inordnas i en stiftelse. Demokraterna har kontakt med flera personer som visat intresse för att genom större donationer vara medstiftare till Stiftelsen Göteborgs Ungdomsbostäder.

Göteborgs Stads bidrag som medstiftare kan vara fastigheter som inte längre är lämpliga att använda för dess verksamhet, till exempel tidigare servicehus och äldreboende. En transparent stiftelse med startresurser i form av donationer och fastigheter, utan vinstintresse och med professionell styrelse kan utveckla och förvalta ungdomsbostäder med lägre hyror.

Feministiskt initiativ

Bostad är en rättighet och inte en handelsvara. För att alla ska ha råd att bo är det viktigt att vi behåller och bygger billiga hyresrätter. Vi vill att samtliga hyresrätter inom allmännyttan förblir hyresrätter. Vi kan även tänka oss att bostadsrätter ombildas till hyresrätter. Vi ser ett behov av att även bygga hyresrätter med fler rum för familjer eller andra konstellationer. Vi vill gärna att det byggs billiga hyresrätter där bostadsrätter och småhus dominerar.

Kristdemokraterna

Framför allt är det en variation av bostäder vi vill se. I vissa områden dominerar hyresrätten totalt med runt 90 procent. Detta behöver förändras. Det behövs en variation av upplåtelseformer och i områden där hyresrätten dominerar kraftigt ser vi gärna fler ombildningar. När det byggs nytt ska variationen beaktas.

Liberalerna

Liberalerna i Göteborg vill se en stad med en jämnare fördelning mellan hyres- och bostadsrätter när det gäller flerbostadshus. Vi ställer oss positiva till ombildningar, speciellt i de utsatta områdena i Göteborg. Det är en frihetsfråga att kunna äga sitt eget boende. I många delar av staden är det idag en övervägande del hyresrätter och där vi menar att om de boende vill ska hyresrätterna kunna göras om till bostadsrätter. Det måste finnas möjlighet att äga sin lägenhet utan att flytta till ett annat område om man inte vill det.

Miljöpartiet

Vi vill att ungefär 50% av nybyggnationen ska bestå av hyresrätter. Vi är motståndare till de ideologiskt motiverade ombildningar som det nuvarande styret har beslutat om. Vi kan däremot tänka oss småskaliga ombildningar i de socialt utsatta områdena i syfte att skapa en bättre blandning av upplåtelseformer. Detta skulle också underlätta för människor att bo kvar i området. Dock behöver utbyggnad av nya hyresrätter i staden ske i sådan takt att att det totala antalet hyresrätter ökar. Vi vill också att det görs fler markanvisningar för byggemenskaper.

Moderaterna

Göteborg ligger på plats 289 av 290 kommuner när det gäller hyresrätter i procent av det totala beståndet. Bara Södertälje är ”värre”. Framförallt i våra utsatta områden är andelen hyresrätter oerhört hög. Där bör absolut byggas bostadsrätter och småhus, vilket också ger möjligheter till bostadskarriärer. Vi är också för ombildningar, och framförallt i områden med hög andel hyresrätter (och med samma argument).

Socialdemokraterna

Det behövs en blandning av upplåtelseformer, fler bostadsrätter där det mest är hyresrätter och tvärtom. Vi socialdemokrater säger tydligt nej till alla ombildningar i allmännyttan. Det är helt avgörande att även nybyggda, centrala stadsdelar präglas av ett stort antal och en hög andel hyresrätter av olika storlek. Haga vore inte Haga, Kville inte Kville och Majorna inte Majorna utan den blandning av människor som bor där.

Sverigedemokraterna

Bostadsförsörjning är ett av de lagkrav en kommun faktiskt har. Göteborg ska ha en stark allmännytta. Vi ser däremot inget motsatsförhållande till att också kunna få äga sin egen bostad. Att äga sin bostad är på lång sikt ofta bättre rent ekonomiskt. Tyvärr ser bostadsmarknaden ut som den gör – och prisbilden blivit därefter. Att alla inte har ekonomi att äga sin egna lägenhet förstår vi mycket väl.

Vänsterpartiet

Vi är det parti i fullmäktige som längst motsatt oss ombildningar av hyresrätter. Vi kommer inte att medverka till att en enda hyresrätt ombildas den kommande mandatperioden

 

Fråga 8: Vilka konkreta planer har ert parti för kommunikation, publika transporter och rumslig integration kopplat till ytterområdena?

Centerpartiet

Vi behöver ställa om så att fler resor från ytterstaden till centrum görs genom kollektivtrafik. Det mest grundläggande är att öka finansieringen av kollektivtrafikinfrastruktur, vilket vi beskrev i första frågan. Ytterområdenas förutsättningar skiljer sig mycket åt. I Nordöst finns god spårbunden trafik som kan kompletteras, medan det är helt andra utmaningar i exempelvis Torslanda och Sydvästra Göteborg där det på kort sikt främst behövs ökad busskapacitet.

Vad gäller den rumsliga integrationen finns störst utmaningar i Göteborgs miljonprogramsområden. Som vi tidigare nämnd vill vi bygga om Göteborgs miljonprogramsområden till trädgårdsstäder mer i stil med Örgryte och Kungsladugård med en blandning av gatunära stadsradhus och landshövdingehus.

Demokraterna

Som vi skrivit tidigare anser vi inte att politiker ska sitta på egen kammare och hitta på förslag för kollektivtrafiken.

Generellt är spårvägssystemet relativt väl utbyggt, på egen banvall och/eller planskilt och snabbt i ytterområdena. Det är primärt i centrala Göteborg som kollektivtrafiken är långsam och resor som inte går till och från centrum men som idag måste genom centrum blir långsamma. Det behövs fler tvärförbindelser. Spårvägen från Bergsjön / Kortedala har nått sitt kapacitetstak och att genomföra Kortedalatunneln skulle ge god avlastning av befintligt spårvägssystem. Men det är en mycket omfattande investering som ska vägas mot många andra viktiga investeringar.

Vi ser att det finns en motsättning mellan rumslig integration genom attraktivare stadsstråk/stadsrum och att möjliggöra snabb kollektivtrafik i samma stråk. Utredningarna om att eventuellt bygga om Dag Hammarskjöldsleden till en boulevard visar tydligt hur restiderna försämras i kollektivtrafiken vid boulevardiseringen. Samma utmaning finns om Hjalmar Brantingsgatan skulle boulevardiseras. Kortedalavägen/Almanacksvägen från Bellevue till Kortedala och vidare till Bergsjön är enklare att bygga om till stadsgata då spårvägen går på egen banvall separerad från gaturummet.

Trädgårdstadsprojektet i Biskopsgården är intressant för ökad rumslig integration inom området och i kopplingarna mot omgivningen. De planer som finns på att bygga samman Hjällbo, Hammarkullen och Angereds Centrum med ett stadstråk samt Kortedalavägen/Almanacksvägen är också intressant. Vi vill avlasta Kongahällavägen med en tvärförbindelse som kortar ner restiderna, knyter Torslanda till centrala Göteborg och som öppnar upp för mer trädgårdsstad. Vi vill att spårbunden kollektivtrafik till Torslanda utreds nu och på lång sikt kan det bli aktuellt att utreda spårbunden kollektivtrafik söderut genom Högsbo och vidare parallellt med Säröleden.

Feministiskt initiativ

Avgiftsfri kollektivtrafik, inklusive färdtjänst. Arbetet som staden gör för utbyggnad av kollektivtrafiken är positiv. Vi vill att omfördelning från bil till cykel, gång och kollektivtrafik ska vara vägledande i all stadsplanering. Planer såsom snabbspår till Biskopsgården eller tågtrafik till Torslanda och Säve tycker vi är bra. Vi ser positivt på att bygga för rumslig integrering i ytterområden, framför allt genom att bygga bort separation som uppstår av bilvägar. Det ska vara enkelt att ta sig mellan områden till fots eller med cykel.

Kristdemokraterna

Det är viktigt att öka attraktiviteten i kollektivtrafiken, inte minst genom snabbare resor mellan olika knutpunkter. Det kan exempelvis åstadkommas genom kollektivtrafik med egen infrastruktur på eller i anslutning till leder, såsom metrobussystem. Utbyggnad av metrobussystem kan till skillnad mot spårvagnssystem byggas ut etappvis och utbyggnadsordningen ska ske utifrån var den ger störst social nytta. Det finns även möjlighet att utnyttja redan gjorda investeringar i bussframkomlighet. Staden behöver arbeta strategiskt med lägesbaserad planering som grundar sig på att olika lägen i staden har olika potential. Strategiska lägen med hög rumslig integration och tillgång till fungerande kollektivtrafik är fokusområden för exploatering och förtätning. Förtätning i noder och längs stråk med rätt rumsliga förutsättningar och närhet till bra kollektivtrafik har också rätt potential för stadsliv och kan bidra till en sammanhängande stad.

Liberalerna

I många utsatta områden är 80-90% av bostäderna hyreslägenheter. Blandade boendeformer är viktigt för att minska segregationen. Det måste tillkomma fler bostadsrätter och villor i dessa områden för att öka möjligheterna till en blandad befolkning med avseende på inkomst och bakgrund. En bra utemiljö, som är fri från nedskräpning och klotter, bidrar till att skapa trygghet i ett bostadsområde.

Miljöpartiet

Vi vill att de olika satellitområdena Rannebergen, Gårdsten och Lövgärdet ska byggas ihop med Angered centrum bidra till ett mer hållbart lokalsamhälle. Vi vill se olika boendeformer i alla delar av staden, där behövs fler hyresrätter i områden som domineras av egnahem, och fler radhusområden i områden som domineras av hyresrätter.

Vi vill prioritera Kortedalatunneln, en spårvagnslänk mellan Gamlestadsvägen och Kortedala som ökar kapaciteten och gör det möjligt med fler bostäder. På sikt vill vi också se spårväg till Backa och till Torslanda.

Moderaterna

Vi har haft stort fokus på att bygga ut ”hubbar” i ytterområdena t.ex. Amhult i Torslanda och Nya Hovås, men också öppna upp för nya områden såsom Kärra/Skogome som förvaltningarna nu ska titta extra på. Det är också viktigt att bygga samman våra andra ytterområden och då främst med hjälp av småhus. Vi har varit drivande i det nu pågående arbetet med Torslanda tvärförbindelse, och även lagt förslag med koppling till 158an i Södra Göteborg. I stort tycker vi inte att något transportslag ska tryckas undan utan att alla måste interagera med varandra. Bil, spårvagn, buss, cykel och gång ska alla ha sina plats i stadsrummet. Även om huvudansvaret ligger på regionen har vi också lagt flera förslag för att utveckla och elektrifiera hela kollektivtrafiken.

Socialdemokraterna

Vi vill se ett stadsbyggnadslyft i förorten, särskilt i Biskopsgården, Angered och Tynnered. AB Framtiden har tagit fram relativt konkreta förslag på förtätning för dessa områden som vi vill förverkliga. Det handlar då om att stärka viktiga noder med urban kvartersstad och stegvis omvandla områdena i riktning mot traditionell trädgårdsstad, som exempelvis Kungsladugård. Närförorter som Biskopsgården kan på sikt kopplas samman med innerstaden via urbana stråk. Kollektivtrafiken är för många i våra förorter det enda sättet att ta sig till jobbet. Det är viktigt att det går snabbt, effektivt och är prisvärt. Idag är det för dyrt att resa med kollektivtrafiken i Göteborg jämfört med vad man får. Därför vill vi arbeta för att göra den billigare. För att öka attraktiviteten så måste det finnas mer plats på spårvagnarna. Det handlar om fler spårvagnar och tätare turer, en regional fråga, men det handlar också om längre spårvagnar och hållplatslägen som kan hantera dessa. Det är viktigt att de gena och planskilda stråk vi har för kollektivtrafiken i Göteborg inte tas bort.

Sverigedemokraterna

Se fråga 1.

Vänsterpartiet

Vi vill bygga ut kollektivtrafiken genom nya spårvägslänkar, inklusive spårväg till Backa, och sänka priserna rejält. Vi vill utreda fortsatt linjedragning av spårväg mellan Angered C och kringliggande områden. Vidare vill vi bygga flerbostadshus med hyresrätt i de rika villaområdena. Utöver det behöver vi bygga villor och radhus, även som hyresrätter, i områden som domineras av flerbostadshus.

 

Fråga 9: Hur ser ni på fördelningen mellan nya småhus och flerbostadshus? Är den rimlig idag? Vad bör styra fördelningen?

Centerpartiet

I dagsläget färdigställs det cirka 300 småhus per år i Göteborg. Det tycker vi är för lite. Vi vill att fler barnfamiljer ska välja att bo kvar i Göteborg istället för att flytta ut till kranskommunerna. Det är viktigt för stadens skattekraft, en hållbar arbetspendling och för att Göteborg ska vara en blandad stad där det finns plats för alla olika åldrar och hushåll. Vi vill framförallt att småhus byggs på ett stadsmässigt sätt genom att bygga om miljonprogramsområden till trädgårdsstäder och förtäta befintlig bebyggelse med gatunära småhus/stadsradhus.

Demokraterna

Det är viktigt att småhus, radhus och stadsradhus prioriteras högre. Vi ser tre huvudsakliga skäl. Det första är efterfrågan det är rimligt att erbjuda göteborgare att kunna bo kvar i sitt Göteborg om de efterfrågar ett marknära boende. Det andra är att det är transportekonomiskt fördelaktigt om fler av Göteborgsregionens småhus hamnar nära regionkärnan med sitt stora utbud och alla sina arbetsplatser. Det tredje är att genom att bygga fler småhus kan vi vända nettoutflyttningen till kranskommunerna och få mer av skattekraften att stanna kvar i Göteborg, vilket behövs för att finansiera välfärden, hantera utmaningarna i utsatta områden och investera i eftersatta kommunala fastigheter för förskola och skola. Projektutveckling med småhus genererar också ett välkommet nettotillskott till stadens ekonomi som åtminstone delvis kan väga upp de stora centrala omvandlingsprojekten som för tillfället drivs med miljardunderskott.

Stadsbyggnadskontoret har arbetat i kapp och ökat produktionen av detaljplaner under en lång följd av år och det finns många bostäder, framför allt hyresrätter i flerbostadshus, i antagna planer som ännu inte färdigställts. Pågående detaljplaner och planering för åren framåt ligger fortfarande högt med stort fokus på flerbostadshus.

Även om efterfrågan på bostäder är fortsatt stor och antalet färdiga detaljplaner medger kraftigt ökad produktion, så är betalningsviljan för denna nyproduktion bedömd till i genomsnitt endast ca 3700 bostäder per år. Exploatörerna kan komma att avvakta med byggstart och kommunens genomförandekapacitet (till exempel gata och allmän platsmark) begränsar också nyproduktionen. Efterfrågan bedöms kunna öka om större boyta i marknära boende kan erbjudas till lägre kostnad – i klarspråk trädgårdsstad med fristående villor, radhus och stadsradhus som kan konkurrera med kranskommunernas utbud.

Staden har nu en god möjlighet att kraftsamla plankapaciteten än mer till kommunal service, studentbostäder och inte minst till att möta efterfrågan på småhustomter. Fastighetsnämnden behöver ta fram förslag på kommunal mark för småhustomter och ansöka om planbesked som medger minst 700 småhus per år. Byggnadsnämnden behöver omprioritera i startplanen för att starta detaljplaner om minst 1000 småhus per år.

Feministiskt initiativ

Vi vill bygga småhus, radhus med rimlig hyra, så att trångbodda barnfamiljer (och kollektiv) ska kunna bo rymligare. Idag är det brist på större hyreslägenheter, som 4 och 5:or.

Kristdemokraterna

Fördelningen är inte rimlig. Det människor främst efterfrågar idag är just småhus och de är en viktig faktor när staden planeras. Göteborg har släpat efter vad gäller småhusbebyggelse och det är av hög prioritet att detta blir bättre.

Liberalerna

Dagens brist på villor i Göteborg får effekten att många flyttar utanför kommunen i samband med att de bildar familj. Nybyggnationen i vår stad har under lång tid dominerats av ett flerbostadshus-paradigm, det finns ingen motsättning mellan att bygga tät stad centralt och att bygga småhus och villor i andra lägen i Göteborgs Stad. En demografisk analys visar att de åldersgrupper som är i familjebildande ålder är stora, och det är helt centralt för Göteborg som stad att människor med skattekraft väljer att bo kvar i kommunen.

Fördelningen måste styras av hur efterfrågan och demografin ser ut i staden.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill bygga fler bostäder av alla typer och det är rimligt att det byggs upp till 500 småhus om året i Göteborg. De senaste åren har dock planering för nya bostäder blivit lidande på grund av ett snävt fokus på småhus som har konkurrerat ut andra projekt. Vi vill bygga både småhus och flerbostadshus, det är är också viktigt att dessa integreras i befintliga strukturer och att områden som domineras av en viss typ av bostäder kompletteras med de bostadstyper som det finns en brist av. På så sätt kan människor välja att bo kvar i området när livet förändras och det bidrar också till en ökad boendeintegration.

Moderaterna

Nej, och vi har också lagt om processer och visioner för att bygga betydligt fler småhus framåt än vad som gjorts historiskt. Fördelningen bör styras av efterfråga, och just nu tappar vi rejält med skattekraft till andra kommuner då det finns alldeles för få småhus/radhus/villor till rimliga priser.

Socialdemokraterna

Vi ser det som rimligt att öka andelen småhus och radhus men det är då viktigt att nybyggnaden sker där det är mest samhällsekonomiskt lönsamt, dvs. där det redan finns infrastruktur och service på plats. Vi tror inte det är bra att bygga småhus och radhus som avskilda och isolerade enklaver utan vill hellre se att nya enbostadshus byggs integrerat i den befintliga stadsmiljön, som man gjorde före funktionalismens genombrott i t.ex. Kungsladugård.

Sverigedemokraterna

Vi behöver båda delarna. Idag flyttar många barnfamiljer ut till kranskommunerna då de erbjuder fler småhus till bättre priser. Samtidigt behöver vi också fler lägenheter både till de som redan bor i Göteborg, men även till studenter och nyrekryteringar.

Vänsterpartiet

Vi har en omfattande bostadsbrist i staden. Då behöver vi fokusera på att bygga många bostäder som alla kan efterfråga. Därför kommer vi prioritera fler flerbostadshus i allmänhet och billiga hyresrätter i synnerhet.

 

Fråga 10: Hur ska ni arbeta för att få fler boende inom vallgraven?

Centerpartiet

Eftersom stadsdelen är klassad som ett riksintresse för kulturmiljö är det svårt att bygga storskaligt Inom Vallgraven. Däremot är det väldigt angeläget att få till fler bostäder, idag bor cirka två procent av göteborgarna i stadskärnan. Vi vill möjliggöra för att konvertera kontorslokaler till bostäder, bygga fler vindslägenheter och där det är lämpligt att kunna öka höjden på vissa fastigheter. Därutöver är det viktigt att få till fler bostäder i nära anslutning till vallgraven, inte minst på Heden.

Demokraterna

Centrala Göteborg genomgår ett skifte med strukturomvandlingar i handeln på grund av digitaliseringen och på grund av stora bygg-projekt med störningar i tillgängligheten som påföljd. Covid-19-pandemin har påskyndat e-handelns erövring och påskyndat en utveckling av transporter av varor till hemmen och utlämningsställen. Det finns svårigheter med parkering och kollektivtrafiken i centrum samt en avsaknad av samsyn om hur vi ska få staden levande. Det har blivit ett kraftigt sviktande besöks- och kundunderlag.

Vi vill satsa på Göteborgs hjärta och göra innerstaden mer levande. Göteborg Citysamverkan är ett verktyg för att skapa en sammanhållen och ändamålsenlig hantering av strategiska frågor som är gemensamma för kommunorganisationen, fastighetsägare och handlarna.

För att öka tryggheten under kvällar och nätter och skapa ett stabilare lokalt kundunderlag behöver innerstaden återbefolkas. Detta kräver att Göteborgs Stad släpper det gamla tänket om att innerstaden framför allt ska vara ett "Central Business District" som ska husera arbetsplatser för arbetande som pendlar in från hela regionen. En sådan innerstad blir relativt öde när de som arbetat åkt hem för dagen. Innerstaden bör därför vara en mer blandad miljö med arbetsplatser, handel, tjänster och inte minst boende.

I takt med att nya moderna kontor uppförs vid innerstadens rand (till exempel Lindholmen, Gårda och Masthuggskajen) minskar efterfrågan på kontorsytorna i innerstaden. Många av de gamla vackra före detta bostadshus som konverterats till kontor kan nu bli möjliga att åter konvertera till bostäder. Samtidigt behöver den nya bebyggelsen som planläggs i direkt anslutning till innerstaden (till exempel i Centralenområdet) få ett betydande bostadsinnehåll.

En viktig förutsättning för att kunna befolka innerstaden är att ordna tillräckligt med yta för förskolor och skola. Detta borde ha hanterats i den fördjupade översiktsplanen, men får nu tyvärr lösas på en lägre strategisk nivå.

I tillägg har vi en trygghetssatsning på en miljard kronor med trygghetsskapande åtgärder som kommer innerstaden till del. Satsningarna på stöd till polisen, fler ordningsvakter, fler väktare, samarbete mot beskyddarverksamhet samt kameraövervakning och bättre belysning vid hållplatser är exempel på åtgärder som gör innerstaden tryggare och mer attraktiv för boende, besökare och butiksägare.

Feministiskt initiativ

Gör kontoren till bostäder igen - så blir bostäderna fler! Området inom vallgraven har den högsta densiteten i stan (finns en studie som jämför några stadsdelar i Gbg med några i Tokyo. Inom vallgraven har högst densitet. Vi vill inte bygga mer. Vi behöver värna ytorna som finns idag mellan byggnaderna för att behålla ljus och grönska. Genom att göra om parkeringar till grönytor kan vi även öka biologisk mångfald, platser för människor att mötas och bin att surra.

Kristdemokraterna

Området inom vallgraven har höga kulturvärden och när man utformar och planerar ändringar och kompletteringar av byggnader, stadsrum och infrastruktur så bör de ske med största respekt för dessa befintliga värden. Möjligheten finns dock att bygga om och på i befintliga byggnadsvolymer och uppföra nya byggnadsvolymer i form av takvåningar gestaltade med särskild hänsyn till stadsbild och kulturmiljö.

Liberalerna

Vi vill gärna se att lokaler innanför vallgraven som idag används som kontor eller verksamhetslokaler byggs om till bostäder. Det finns idag starka önskemål från göteborgarna  att bo centralt men det saknas bostäder, speciellt innanför vallgraven. Fler boende skapar även ett mer levande och tryggt centrum. Därför vill vi att lokaler där det inte finns någon verksamhet eller där verksamheten flyttar i större utsträckning görs om till bostäder.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill att utbyggnaden av staden är att den ska ske i redan befintliga strukturer, därmed också i centrum. En del kontor borde kunna omvandlas till bostäder och en hel del nya bostäder kan byggas på markparkeringar som inte behövs. Det är också viktigt att skolor, förskolor och annan kommunal service byggs ut i samma takt, innanför, eller strax utanför vallgraven.

Moderaterna

Eftersom ytan är begränsad läggs mycket kraft på kontoren nu för att förtätat redan befintlig bebyggelse. Det arbetet rullar på. Exempel på lyckade nuvarande och kommande projekt i centrala staden är Ekmansgatan 5, Lennart Torstensson gata, Röda Bryggan vid Järntorget och kommande kvarteret Johanna/Brända tomten vid Brunnsparken. Vi har också lagt förslag till kontoren att titta på att omvandla kontor till bostäder i centrum. Enligt nyss tagna översiktsplanen ska också merparten av all kommande byggnation i Göteborg, till år 2050, ske i centrala staden och mellanstaden - bland annat genom förtätning.

Socialdemokraterna

Det handlar dels om att öka exploateringsgraden i projekt, dels om att anstränga sig för att möjliggöra bostäder när det sker förnyelse av fastigheter i city och dels om att vara för konverteringar tillbaka till bostäder av bostadshus som idag används som kontor av företag och kommunala förvaltningar. I gatuplan är det viktigt att behålla lokaler med utåtriktad verksamhet. Det handlar dock inte bara om volym. För oss socialdemokrater är det väldigt viktigt att de nya stadsmiljöer som byggs blir vackra och trivsamma också. Där spelar arkitekturen en central roll. Vi vill se mer av klassisk arkitektur som folk gillar och mindre av staplade lådor. Ska vi få acceptans hos folket för förtätning, inte minst i centrala delar av staden, så är det helt avgörande att folkflertalet tycker det nya som byggs är vackert och trevligt

Sverigedemokraterna

Det är ingenting vi aktivt driver.

Vänsterpartiet

Vi vill stoppa ombildningarna av bostäder till kontor och bygga kvartersstad ovanpå Götatunneln och Västlänken, från Stenpiren till Hisingsbron. Att Bygga klart Skeppsbron, utan det extremt dyra garaget är också viktigt. Vi behöver också bygga på lämpliga kvarter med några extra våningar.

 

Vi ses vid valurnorna senast den 11 september!

 

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.
Bli medlem Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Navn:

Epost:

 (ikke offentlig synlig)

Hjemmeside:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:

Hvis du støtter meningene våre, bli med Yimby Göteborg:s 6732 medlemmene. Det tar bare et minutt og koster ingenting

Vad ville man bygga 2022?
 

Tack vare en högmodern hårdvarupark från Luxor har protokollen från byggnadsnämnden kunnat bearbetats med hjälp av den kraftfulla AI-teknologin chatABC 80.

 

Några förändringar har dock behövts göras sedan tidigare år för att få det omfattande arbetet att bli mer hanterligt (Computer says no...), särskilt med avseende på mer tekniska aspekter och parameterar i planerna kring täthet och liknande, för till skillnad från mina föregångare är jag varken docent på Chalmers eller har OVER 9000 inom autismspektrat. Om någon känner sig förorättad över att det saknas viss sådan vital information från föregående år, så ser vår administrativa enhet på högkvarteret helst att ni skickar kompletteringar eller klagomål skriftligen i ett frankerat kuvert, för att på så vis enklare beredas plats i ett av våra för ändamålet allokerade minneshål.

 

 

Kvantitet

Vi skall nog inte dra för stora slutsatser från antalet detaljplaner och bostäder per år, men det kan vara intressant att följa över tid och jämföra.

 

[infobox]

Antal detaljplaner och bostäder sedan början 2009:

2009: 25 detaljplaner och 4056 bostäder
2010: 10 detaljplaner och ca 1000 bostäder
2011: 14 detaljplaner och ca 1 000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4 000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1 150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4 500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6 700–9 300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14 500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder
2019: 9 detaljplaner och ca 2 298 bostäder
2020: 5 detaljplaner och ca 1 826 bostäder
2021: 9 detaljplaner och ca 3 047 bostäder
2022: 11 (12) detaljplaner och 3143 (3303) bostäder

[/infobox]

 

Dessa sammanställningar ger oss också möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra planer från olika årgångar mer kvalitativt, och på så sätt få en fingervisning om riktningen i förhållande till urbana värden, praxis inom stadsplaneringen, trender inom arkitekturen osv.

 


2009: Stora torp, 400 bostäder. Karaktär av monofunktionell, inåtvänd anläggning, som distanserar sig från Delsjövägen.

 

2022: Åkeredsvägen, 400 bostäder. Omvandling från bilväg mot karaktär av stadsgata med bebyggelse som möter omgivningen. Mer av ett vertikalt uttryck, och sadeltak som ger ett avslut uppåt.

 

 

Läge 

De 11 detaljplanerna i denna genomgång (12 om man räknar med höghuset vid Svenska mässan, gul markering i kartan nedan) sorteras efter de stadsområden som introducerades 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder. Notera även att i en av planerna på Hisingen förutsätts rivning av ca 160 bostäder för att tillföra 210, vilket ger ett faktiskt tillskott på 50. Sammantaget kan vi dock konstatera följande geografiska fördelning:

 

 Stadsområde  Antal detaljplaner:  Antal bostäder:
 Centrum  3 (4)  30 + 42 + 60 = 132
 Hisingen  2  470 + 50 (210) = 520 (680)
 Nordost  1  85
 Sydväst  5  36 + 1650 + 400 + 250 + 70 = 2406
 Totalt:  11 (12)  3143 (3303)

 

2022: Tonvikten ligger utan konkurrens rent kvantitativt åt Sydväst, och med Hisingen på en avlägsen andraplats. (klicka för förstoring, gäller även de flesta andra bilder i inlägget)

 

Sett till planerna för 2022 är det i periferin som det mesta förväntas ske på nuvarande jordbruks- eller naturmark, vilket inte är oproblematiskt med avseende på exempelvis stadsutglesning och relaterade trafik- och infrastrukturfrågor. Å andra sidan innebär det att en skattebas som potentiellt skulle hamna på andra sidan kommungränsen i istället tillkommer Göteborgs stad.

I vissa av dessa mer perfifera lägen finns dock en uttalad ambition om att skapa, stärka eller dra nytta av en befintlig knutpunkt för kollektivtrafiken (Skra bro, Åkeredsvägen, Frölunda torg), medan de två planerna längst i söder blir mer utpräglat bilberoende.

De mer centrala planerna har karaktär av att bygga i det byggda, där inte minst planen för SKFs huvudkontor i Gamlestan är ett ypperligt exempel på förtätning i ett mellanstadsläge med befintlig kvartersstruktur, och som är i omvandlingt mot en stadskärna i sin egen rätt. På ett liknande sätt förtätas den modernistiska strukturen vid Frölunda torg mot mer av en ABC-stad på steroider. 

 

 

Urbana kvaliteter

Hur ser då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? För att beskriva planerna har följande tre kategorier använts:

  • "Funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs eller medges i husen som inrymmer bostäder (detta är för övrigt en aspekt som blivit avsevärt bättre sedan 2009, då funktionsblandning ofta kunde anses uppnådd av planerarna genom att hänvisa till stadsdelsnivå, och som kanske inte behöver lika mycket fokus idag).
     
  • "Stadsstruktur" som här är mer av deskriptiv benämning på vad för typ av struktur bebyggelsen inordnas i, vilket säger något om sammanhang och förutsättningar (det tidigare kriteriet för "kvartersstruktur" kan bli något trubbigt och tvångsmässigt).
     
  • "Antal våningar" ger en fingervisning om befolkningstäthet i relation till stadstruktur.

Av de 11 (12) planerna är det 3 som huvudsakligen kräver funktionsblandning inom en betydande del av planen, 3 som medger funktionsblandning och 5 som är att betrakta som monokulturer.

 

Sammanfattning

Årets 11 (12) planer innehåller en större detaljplan (Frölunda torg) med upp till 1650 bostäder. Tre planer är i mellankategorin med omkring 250-470 bostäder och i sju av planerna rör det sig om mindre än 100 bostäder vardera, ibland avsevärt mindre.

Tonvikten i planerna ligger åt periferin, och i synnerhet mot Sydväst och mot norra Hisingen. Nordost representeras av blott ett projekt i Gamlestan, vilket är precis vid gränsen mot Centrum, som i sin tur huvudsakligen har planer i mellanstadsläge ...

Frölunda torg är onekligen fascinerande, men personligen är jag nog mest intresserad av Skra bro som ett sätt att hitta en form för småskalig bebyggelse som anknyter till trädgårdsstaden för perifera lägen, snarare än typiskt monofunktionella "villamattor". Påbyggnaden av SKFs kontor är intressant, och Åkeredsvägens omvandling mot "stadsgata" är vid det här laget ett beprövat grepp, inte minst i Backa och Tuve på Hisingen.

 

Gatufiering av matarled i Tuve, vars trivsamma kvarter med aktiva bottenvåningar inneburit ett lyft för stadsdelen.

 

Vad tycker du om planerna som gick ut på samråd under fjolåret?

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 

Så här ville man bygga 2022:

Centrum

Majorna - Bostäder med mera i Klippan

Antal bostäder: 50-60
Funktionsblandning: centrumverksamhet i bottenvåning medges samt 1000 kvm hotellverksamhet.
Stadsstruktur: Återuppbyggnad av rivningstomt som ansluter i form till den nedbrunna Kungsladugård samt Klippan i övrigt.
Våningar: 3-5

 

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att bostäder och bebyggelse för tillfällig vistelse samt möjlighet till centrumverksamhet i bottenvåning kan uppföras inom planområdet. Bebyggelsen ska uppföras med hänsyn till kulturmiljövärdena i området och placeras på likartat sätt som den gamla Kungsladugården [förstördes i en brand 2004].

Ny bebyggelse närmast Oscarsleden har en volym som är anpassad till den gamla ladugårdens utseende. Övrig bebyggelse är högre för att ansluta till närliggande bebyggelse i området som är blandad äldre och nyare bebyggelse.

Placeringen och siktlinjerna är det som har varit styrande i utformningen av ny bebyggelse, framför allt för att samspelet som fanns mellan den gamla ladugården och mangårdsbyggnaden fortfarande ska vara avläsbart. Tillkommande bebyggelse är ca 60 lägenheter och 1 000 kvm bruttoarea tillfällig vistelse, i nuläget avsedd för hotell. I bottenvåning kan även centrumverksamheter uppföras.[/quote]

 

 

Klippan och Kungsladugård 1960 (innan Oscarsleden).

 

 

Bö - Bostäder och skola vid Lilla Danska Vägen och Skogshyddegatan

Antal bostäder: 25-30 varav ca 8 BmSS
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Friliggande byggnader i terräng
Våningar: 2-4

Vy från norr, med föreslaget flerbostadshus vid Skogshyddegatan till höger i bild, samt föreslagen volym för BmSS till vänster. FastBolaget AB

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att möjliggöra en skolbyggnad vid Lilla Danska Vägen (1), samt en tillbyggnad av befintlig skola (2a alt. 2b). På samma fastighet ska en mer flexibel användning av en äldre kulturhistoriskt värdefull byggnad, Skogshyddan, möjliggöras.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra ett boende med särskild service (BmSS) (3), och ett mindre flerbostadshus vid Skogshyddegatan (4).

Detaljplanen ska även säkerställa ett allmänt gång- och cykelstråk i öst-västlig riktning genom området.[/quote]

 

 


Sävenäs - Bostäder vid Stabbegatan

Antal bostäder: 42 varav 6 Bmss
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering av grannskapsenhet från 1950-talet
Våningar: 5 samt en lägre del

 

Förtätning i Björkekärr nära Stabbetorget.

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra komplettering med bostäder och boende med särskild service i området. Syftet är även att förbättra underlaget och förutsättningarna för Stabbetorget som väl fungerande och levande stadsdelstorg. [...]

Planförslaget medger uppförande av ny bebyggelse med i huvudsak 5 våningar ovan mark, samt en lägre del med en våning mot öster. Parkering ordnas under gården och i källarplan, med tillfart från Stabbegatan. Totalt avses ca 42 bostäder tillkomma, varav 6 är bostäder med särskild service (BmSS).[/quote]

 

Notera hur sömlöst det nya till vänster anpassas till den äldre 50-talsbyggnaden till höger. Det är nästan så att man inte uppfattar att det rör sig om ett nybyggnadsförslag. Intressant även att det är möjligt att förhålla sig känsligt till en kontext utan betoning på kontrastverkan och brott – om man vill.

 

 

Hisingen

Björlanda - Bostäder vid Skra Bro III

Antal bostäder: 470
Funktionsblandning: Centruminslag medges i delar av bostadsbebyggelsen.
Stadsstruktur: Trädgårdstad med halvslutna kvarter av flerfamiljs-, rad- och parhus.
Våningar: 1-5

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av bostäder och förskola vid Skra Bro. Syftet är vidare att begränsa storleken och omfattningen av bebyggelsen för att minska intrånget på framför allt landskapsbilden men även för att värna om närliggande bebyggelse.

Planen omfattar den tredje etappen i programmet för stadsutveckling i Skra Bro inom stadsdelen Björlanda. För berört område anges i översiktsplanen förändrad markanvändning till bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor. Det tidigare ändamålet för marken har varit jordbruksmark. Inom och kring planområdet finns höga natur- och kulturvärden, vilka är viktiga förutsättningar att ta hänsyn till.

Under planprocessen testas konceptet utökad exploatörsmedverkan, där exploatören i högre grad är inblandad i framtagande av utredningar och annat underlag för detaljplanen.[/quote]

 

 

Etapp 3 är den aktuella i samrådet.

 

 

Kvillebäcken - Bostäder vid Drakblommegatan

Antal bostäder: 210 (+50 efter rivning av befintliga lameller).
Funktionsblandning: Möjlighet att ombilda del av byggnad till lokal för centrumändamål medges.
Stadsstruktur: Uppluckrat kvarter med två mindre gårdar.
Våningar: Upp till 6 våningar, variation inom kvarteret.

Planen förutsätter rivning av tre stycken lameller om fyra våningar (ca 160 bostäder).

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra att befintliga bostadshus med radonproblematik kan ersättas med ny bostadsbebyggelse. Exploateringsgraden föreslås bli något högre.

Inom fastigheten finns idag tre flerfamiljshus som är uppförda i blåbetong och uppvisar radonhalter över tillåtna gränsvärden. Att åtgärda problemen har bedömts vara för dyrt varför dessa ska ersättas med nya flerbostadshus. I samband med detta föreslås något högre hus, upp till sex våningar, i två halvslutna kvarter mot Björlandavägen och Wieselgrensgatan. Bebyggelsen får på detta sätt en mer stadsmässig karaktär och en bättre boendemiljö med avseende på trafikbullret och luftmiljön från de båda gatorna.[/quote]

 

 

Nordost

Gamlestaden - Blandstad vid Hornsgatan

Antal bostäder: 85
Funktionsblandning: Ja (!)
Stadsstruktur: Tillbyggnad av SKFs huvudkontor.
Våningar: Påbyggnad med 5 våningar bostäder på skivhuset samt kompletterande bebyggelse om 4 våningar.

Gamlestan är inne i en mycket expansiv fas.

 

[quote]

 

Planförslaget möjliggör för en förtätning och komplettering av den befintliga bebyggelsen med kontor, centrum samt bostadsändamål och innebär:

• Uppförande av en påbyggnad på det befintliga huset med fem våningar samt skydda och bevara kulturmiljövärdena huset innehar genom införande av rivningsförbud samt skydds-, varsamhets- och utformningsbestämmelser.

• Uppförande av en tillbyggnad i fyra våningar som ska utgöra förlängning av A-fabriken.

• Uppförande av en paviljong i fyra våningar som är länkad till den befintliga byggnaden.

• Befintligt källargarage med tillhörande förråd under den befintliga byggnaden och dagens entréyta bekräftas med planen.

• Iordningställande och bevarande av parkytan från landeriepoken genom införande av skyddsbestämmelse. • Sanering av de markföroreningar som finns inom planområdet.

• Upphävande av strandskyddet som återinträder med ny planläggning.

Syfte med planen är att omvandla SKF:s gamla huvudkontor så att en god helhetsverkan nås samt att den eftersträvansvärda funktionsblandningen bekräftas genom tillskottet.

Bostäderna uppförs troligen i påbyggnadsdelen och i paviljongen, vilket innebär ett tillskott på ca 85 bostäder. Planen medger även BTA om ca 24 000 kvm för kontor- och centrumverksamheter i det befintliga huset och BTA om ca 2 300 kvm i tillkommande byggnader. [/quote]

 

SKFs huvudkontor från 1966 ritat av Ericsson och Lettström. Vy från Säveån.

 

 

Ursprungsbyggnadens "pilastrar" förlängs i påbyggnaden och avslutas i en sorts aktroterier.

 

 

 

 

 

Sydväst

Älvsborg - Bostäder vid Långedrags båtvarv

Antal bostäder: 36
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering med radhus i ett område som huvudsakligen präglas av friliggande småhus.
Våningar: 2

 

Långedrag

 

[quote]

 

Detaljplanen avser ett område i Långedrag inom stadsdelen Älvsborg i västra Göteborg. Området angränsar till vattnet och Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) hamn i norr och väster samt till befintligt villaområde vid Pejlingsgatan i söder.

Förslaget till detaljplan innebär kortfattat att omvandla området från verksamhetsområde till bostadsområde med småhus och skapa en allmän tillgänglighet till vattnet via gångstråk och kajpromenad. Planen möjliggör för bebyggelse i form av cirka 36 radhus, parhus samt friliggande bostäder i två våningar.[/quote]

 

"Området är till största del monofunktionellt och förutsättningarna för sociala möten och interaktion i närområdet, som till stor del består av privata bostadsfastigheter, är begränsade. Området har med undantag från mindre parker brist på samlingsplatser. Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) småbåtshamn utgör en mötesplats och besöksmål för båtlivet. Utöver denna saknar plan- och närområdet målpunkter som genererar besökare från andra delar av staden."

 

Önnered - Bostäder och utbildningslokaler norr om Åkeredsvägen

Antal bostäder: 350-400
Funktionsblandning: Ja
Stadsstruktur: "Gatufiering" av väg; gathus samt bakomliggande punkthus
Våningar: 5-6 närmast vägen, något högre punkthus bakom mot berget

"Byggnaderna ska ha en variation i bottenvåningarna med inslag av verksamhetslokaler. Detta regleras genom utformningsbestämmelser som föreskriver verksamhetslokaler i minst 50 % av bottenplan i anslutning till platsbildning i östra planområdet. Inom byggrätterna längs Åkeredsvägen regleras även bottenvåningens höjd för att i framtiden möjliggöra verksamhetslokaler i dessa."

 

Åkerredsvägen innan "gatufiering" närmast rondellen: "...Little boxes made of ticky-tacky... "

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för uppförande av ca 350 - 400 bostäder i form av flerbostadshus, en skola, samt en mindre del lokaler för butiker/verksamheter.

Planförslaget syftar också till att skapa en lokal knutpunkt i området och bidra till att skapa ett stadsmässigt stråk längs Åkeredsvägen och Grevegårdsvägen. Längs detta ska goda förutsättningar för resande till fots och med cykel skapas.[/quote]

 

"Åkeredsvägens skala bedöms möjliggöra bebyggelse i upp till sex våningar längs med denna. Detaljplanen föreskriver dock indragna våningar eller bostäder under sadeltak. Höjd till takfot kan då hållas på en nivå som motsvarar max fem våningar utmed planerad gång och cykelväg."

 

Järnbrott - Frölunda torg

Antal bostäder: Uppemot 1650
Funktionsblandning: Uppemot 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter
Stadsstruktur: Förtätning av högmodernistisk kolossalcentrumanläggning medelst påbyggnader, slutna kvarter, lameller och höghus
Våningar: ca 8-12 våningar samt kontorshus i 24 våningar

"Ohoh, ohoh, what are we gonna do? Union, Union, Union City [Belgian] blue ..."

 

 

[quote]

 

Frölunda Torg och kvarteren runt omkring skulle kunna utvecklas med uppemot 1650 nya bostäder, 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter (köpcentret är i dag 75 000 kvadratmeter stort), samt parkeringar, främst i garage.
 

Detaljplanen delades i två delar

Byggnadsnämnden beslutade i september 2022 att detaljplanen skulle delas upp i två delar. Den ena delen skulle gå ut på samråd medan den andra delen behövde arbetas om.

Den del av planen som gick vidare till samråd är den västra delen, som innebär en utveckling av stadsmässiga miljöer inom området genom att tillföra ytterligare bostäder, handel, kontor och service samt offentliga platser vid köpcentrumet Frölunda Torg.

Den del av detaljplanen som byggnadsnämnden beslutade att återemittera består av nya flerbostadshus i områdets östra del, längsmed Pianogatan. Återremittering betyder att den delen av planen behöver omarbetas, för att sedan gå upp till nytt beslut om samråd i byggnadsnämnden.
[/quote]

 

 

Nedan presenteras föreslagen bebyggelse uppdelat på tre olika delområden:

• Mellan Marconigatan och Pianogatan (delområde A) möjliggör detaljplanen en rad lamellhus i åtta till tio våningar. Söder om kvarteret Käppen föreslås två byggnadsvolymer i åtta till elva våningar våningar innehållande primärt bostäder samt ett parkeringshus i sju våningar. Öster om kvarteret Käppen, där nuvarande familjecentral ligger, föreslås en förskola med gården delvis förlagd inom nuvarande bostadsgård.

• Inom och i anslutning till befintligt köpcentrum (delområde B) föreslås ny park och lekplats, nya gator, nya byggnadskvarter, påbyggnad av befintligt parkeringsgarage och köpcentrum samt sammanbyggnad av befintliga byggnader. En förskola placeras intill en kombinerad förskole- och bostadsgård i nordvästra hörnet av delområdet. Under två av kvarteren och den centrala parken föreslås ett parkeringsgarage.

• På parkeringsytan väster om Frölunda Torg (delområde C) föreslås ett nytt kontorshus i 24 våningar och ett funktionsblandat kvarter. I bottenvåningarna förläggs butiker intill de mest använda stråken. Under kvarteren uppförs ett parkeringsgarage som länkar ihop med Frölunda torg köpcentrum.

 

 

Brottkärr - Bostäder på ängar och berg norr om Gamla Brottkärrsvägen

Antal bostäder: ca 250
Funktionsblandning: Nej, hänvisning till Nya Hovås
Stadsstruktur: Villor, rad- och parhus samt inslag av flerfamiljshus
Våningar: 2-4

Illustration: Inobi

 

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att planlägga ett område som trots flera försök genom åren ännu inte är planlagt. Genom planläggningen ska det bli möjligt att bygga cirka 250 nya bostäder i småhus och flerbostadshus och en förskola med 6 avdelningar. Det ska skapas allmänna platser i en utsträckning som behövs för området och för att bevara natur med höga naturvärden och skyddade arter.[/quote]

 

 

 

 

Lindås - Bostäder vid Vågnedalsvägen

Antal bostäder: ca 70
Funktionsblandning: Nej, närmsta service 2 km bort
Stadsstruktur: Komplettering med flerfamiljshus i havsnära bostadsområde präglat av å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.
Våningar: 2-4

 

Å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.

 

[quote]

 

Planen syftar till att åstadkomma cirka 70 lägenheter i små flerfamiljshus med 2 - 4 våningar ...  Bostäderna kompletterar utbudet av boendeformer i området, genom att tillföra lägenheter i ett område som främst består av villor och radhus. Större delen av planområdet är naturmark. [/quote]

 

 

Vid kommungränsen till Kungsbacka: "Området ligger cirka 900 m från Snipen där det finns pendelparkering och hållplats för expressbuss. [...] Det finns ingen butik inom gångavstånd. Närmaste livsmedelsbutik finns i Kungsporten, cirka 2 kilometer från planområdet. Kommersiell service och vårdcentral finns cirka 4 kilometer nordost om planområdet vid Brottkärrsmotet/Nya Hovås."

 

Bonus

Heden - Svenska Mässan, nytt höghus mot Korsvägen

Antal bostäder: -
Funktionsblandning: Ja, potentiellt även inslag av bostäder.
Stadsstruktur: Höghus
Våningar: 34

"Vi sa i alla fall det att ni kan inte göra ett till 90-talstorn à la Dallas ... Vi måste hitta nåt lite nyare!" – Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg. Illustration: Tham och Videgård arkitekter

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att olika funktioner kan inrymmas inom den nya byggnaden, såsom hotell, restaurang, kontor, mässverksamhet och bostäder mm.[/quote]

 

Nu återstår att se vad 2023 har att erbjuda i form av detaljplaner!

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Vad ville man bygga 2022?
 

Tack vare en högmodern hårdvarupark från Luxor har protokollen från byggnadsnämnden kunnat bearbetats med hjälp av den kraftfulla AI-teknologin chatABC 80.

 

Några förändringar har dock behövts göras sedan tidigare år för att få det omfattande arbetet att bli mer hanterligt (Computer says no...), särskilt med avseende på mer tekniska aspekter och parameterar i planerna kring täthet och liknande, för till skillnad från mina föregångare är jag varken docent på Chalmers eller har OVER 9000 inom autismspektrat. Om någon känner sig förorättad över att det saknas viss sådan vital information från föregående år, så ser vår administrativa enhet på högkvarteret helst att ni skickar kompletteringar eller klagomål skriftligen i ett frankerat kuvert, för att på så vis enklare beredas plats i ett av våra för ändamålet allokerade minneshål.

 

 

Kvantitet

Vi skall nog inte dra för stora slutsatser från antalet detaljplaner och bostäder per år, men det kan vara intressant att följa över tid och jämföra.

 

[infobox]

Antal detaljplaner och bostäder sedan början 2009:

2009: 25 detaljplaner och 4056 bostäder
2010: 10 detaljplaner och ca 1000 bostäder
2011: 14 detaljplaner och ca 1 000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4 000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1 150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4 500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6 700–9 300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14 500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder
2019: 9 detaljplaner och ca 2 298 bostäder
2020: 5 detaljplaner och ca 1 826 bostäder
2021: 9 detaljplaner och ca 3 047 bostäder
2022: 11 (12) detaljplaner och 3143 (3303) bostäder

[/infobox]

 

Dessa sammanställningar ger oss också möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra planer från olika årgångar mer kvalitativt, och på så sätt få en fingervisning om riktningen i förhållande till urbana värden, praxis inom stadsplaneringen, trender inom arkitekturen osv.

 


2009: Stora torp, 400 bostäder. Karaktär av monofunktionell, inåtvänd anläggning, som distanserar sig från Delsjövägen.

 

2022: Åkeredsvägen, 400 bostäder. Omvandling från bilväg mot karaktär av stadsgata med bebyggelse som möter omgivningen. Mer av ett vertikalt uttryck, och sadeltak som ger ett avslut uppåt.

 

 

Läge 

De 11 detaljplanerna i denna genomgång (12 om man räknar med höghuset vid Svenska mässan, gul markering i kartan nedan) sorteras efter de stadsområden som introducerades 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder. Notera även att i en av planerna på Hisingen förutsätts rivning av ca 160 bostäder för att tillföra 210, vilket ger ett faktiskt tillskott på 50. Sammantaget kan vi dock konstatera följande geografiska fördelning:

 

 Stadsområde  Antal detaljplaner:  Antal bostäder:
 Centrum  3 (4)  30 + 42 + 60 = 132
 Hisingen  2  470 + 50 (210) = 520 (680)
 Nordost  1  85
 Sydväst  5  36 + 1650 + 400 + 250 + 70 = 2406
 Totalt:  11 (12)  3143 (3303)

 

2022: Tonvikten ligger utan konkurrens rent kvantitativt åt Sydväst, och med Hisingen på en avlägsen andraplats. (klicka för förstoring, gäller även de flesta andra bilder i inlägget)

 

Sett till planerna för 2022 är det i periferin som det mesta förväntas ske på nuvarande jordbruks- eller naturmark, vilket inte är oproblematiskt med avseende på exempelvis stadsutglesning och relaterade trafik- och infrastrukturfrågor. Å andra sidan innebär det att en skattebas som potentiellt skulle hamna på andra sidan kommungränsen i istället tillkommer Göteborgs stad.

I vissa av dessa mer perfifera lägen finns dock en uttalad ambition om att skapa, stärka eller dra nytta av en befintlig knutpunkt för kollektivtrafiken (Skra bro, Åkeredsvägen, Frölunda torg), medan de två planerna längst i söder blir mer utpräglat bilberoende.

De mer centrala planerna har karaktär av att bygga i det byggda, där inte minst planen för SKFs huvudkontor i Gamlestan är ett ypperligt exempel på förtätning i ett mellanstadsläge med befintlig kvartersstruktur, och som är i omvandlingt mot en stadskärna i sin egen rätt. På ett liknande sätt förtätas den modernistiska strukturen vid Frölunda torg mot mer av en ABC-stad på steroider. 

 

 

Urbana kvaliteter

Hur ser då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? För att beskriva planerna har följande tre kategorier använts:

  • "Funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs eller medges i husen som inrymmer bostäder (detta är för övrigt en aspekt som blivit avsevärt bättre sedan 2009, då funktionsblandning ofta kunde anses uppnådd av planerarna genom att hänvisa till stadsdelsnivå, och som kanske inte behöver lika mycket fokus idag).
     
  • "Stadsstruktur" som här är mer av deskriptiv benämning på vad för typ av struktur bebyggelsen inordnas i, vilket säger något om sammanhang och förutsättningar (det tidigare kriteriet för "kvartersstruktur" kan bli något trubbigt och tvångsmässigt).
     
  • "Antal våningar" ger en fingervisning om befolkningstäthet i relation till stadstruktur.

Av de 11 (12) planerna är det 3 som huvudsakligen kräver funktionsblandning inom en betydande del av planen, 3 som medger funktionsblandning och 5 som är att betrakta som monokulturer.

 

Sammanfattning

Årets 11 (12) planer innehåller en större detaljplan (Frölunda torg) med upp till 1650 bostäder. Tre planer är i mellankategorin med omkring 250-470 bostäder och i sju av planerna rör det sig om mindre än 100 bostäder vardera, ibland avsevärt mindre.

Tonvikten i planerna ligger åt periferin, och i synnerhet mot Sydväst och mot norra Hisingen. Nordost representeras av blott ett projekt i Gamlestan, vilket är precis vid gränsen mot Centrum, som i sin tur huvudsakligen har planer i mellanstadsläge ...

Frölunda torg är onekligen fascinerande, men personligen är jag nog mest intresserad av Skra bro som ett sätt att hitta en form för småskalig bebyggelse som anknyter till trädgårdsstaden för perifera lägen, snarare än typiskt monofunktionella "villamattor". Påbyggnaden av SKFs kontor är intressant, och Åkeredsvägens omvandling mot "stadsgata" är vid det här laget ett beprövat grepp, inte minst i Backa och Tuve på Hisingen.

 

Gatufiering av matarled i Tuve, vars trivsamma kvarter med aktiva bottenvåningar inneburit ett lyft för stadsdelen.

 

Vad tycker du om planerna som gick ut på samråd under fjolåret?

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 

Så här ville man bygga 2022:

Centrum

Majorna - Bostäder med mera i Klippan

Antal bostäder: 50-60
Funktionsblandning: centrumverksamhet i bottenvåning medges samt 1000 kvm hotellverksamhet.
Stadsstruktur: Återuppbyggnad av rivningstomt som ansluter i form till den nedbrunna Kungsladugård samt Klippan i övrigt.
Våningar: 3-5

 

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att bostäder och bebyggelse för tillfällig vistelse samt möjlighet till centrumverksamhet i bottenvåning kan uppföras inom planområdet. Bebyggelsen ska uppföras med hänsyn till kulturmiljövärdena i området och placeras på likartat sätt som den gamla Kungsladugården [förstördes i en brand 2004].

Ny bebyggelse närmast Oscarsleden har en volym som är anpassad till den gamla ladugårdens utseende. Övrig bebyggelse är högre för att ansluta till närliggande bebyggelse i området som är blandad äldre och nyare bebyggelse.

Placeringen och siktlinjerna är det som har varit styrande i utformningen av ny bebyggelse, framför allt för att samspelet som fanns mellan den gamla ladugården och mangårdsbyggnaden fortfarande ska vara avläsbart. Tillkommande bebyggelse är ca 60 lägenheter och 1 000 kvm bruttoarea tillfällig vistelse, i nuläget avsedd för hotell. I bottenvåning kan även centrumverksamheter uppföras.[/quote]

 

 

Klippan och Kungsladugård 1960 (innan Oscarsleden).

 

 

Bö - Bostäder och skola vid Lilla Danska Vägen och Skogshyddegatan

Antal bostäder: 25-30 varav ca 8 BmSS
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Friliggande byggnader i terräng
Våningar: 2-4

Vy från norr, med föreslaget flerbostadshus vid Skogshyddegatan till höger i bild, samt föreslagen volym för BmSS till vänster. FastBolaget AB

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att möjliggöra en skolbyggnad vid Lilla Danska Vägen (1), samt en tillbyggnad av befintlig skola (2a alt. 2b). På samma fastighet ska en mer flexibel användning av en äldre kulturhistoriskt värdefull byggnad, Skogshyddan, möjliggöras.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra ett boende med särskild service (BmSS) (3), och ett mindre flerbostadshus vid Skogshyddegatan (4).

Detaljplanen ska även säkerställa ett allmänt gång- och cykelstråk i öst-västlig riktning genom området.[/quote]

 

 


Sävenäs - Bostäder vid Stabbegatan

Antal bostäder: 42 varav 6 Bmss
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering av grannskapsenhet från 1950-talet
Våningar: 5 samt en lägre del

 

Förtätning i Björkekärr nära Stabbetorget.

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra komplettering med bostäder och boende med särskild service i området. Syftet är även att förbättra underlaget och förutsättningarna för Stabbetorget som väl fungerande och levande stadsdelstorg. [...]

Planförslaget medger uppförande av ny bebyggelse med i huvudsak 5 våningar ovan mark, samt en lägre del med en våning mot öster. Parkering ordnas under gården och i källarplan, med tillfart från Stabbegatan. Totalt avses ca 42 bostäder tillkomma, varav 6 är bostäder med särskild service (BmSS).[/quote]

 

Notera hur sömlöst det nya till vänster anpassas till den äldre 50-talsbyggnaden till höger. Det är nästan så att man inte uppfattar att det rör sig om ett nybyggnadsförslag. Intressant även att det är möjligt att förhålla sig känsligt till en kontext utan betoning på kontrastverkan och brott – om man vill.

 

 

Hisingen

Björlanda - Bostäder vid Skra Bro III

Antal bostäder: 470
Funktionsblandning: Centruminslag medges i delar av bostadsbebyggelsen.
Stadsstruktur: Trädgårdstad med halvslutna kvarter av flerfamiljs-, rad- och parhus.
Våningar: 1-5

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av bostäder och förskola vid Skra Bro. Syftet är vidare att begränsa storleken och omfattningen av bebyggelsen för att minska intrånget på framför allt landskapsbilden men även för att värna om närliggande bebyggelse.

Planen omfattar den tredje etappen i programmet för stadsutveckling i Skra Bro inom stadsdelen Björlanda. För berört område anges i översiktsplanen förändrad markanvändning till bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor. Det tidigare ändamålet för marken har varit jordbruksmark. Inom och kring planområdet finns höga natur- och kulturvärden, vilka är viktiga förutsättningar att ta hänsyn till.

Under planprocessen testas konceptet utökad exploatörsmedverkan, där exploatören i högre grad är inblandad i framtagande av utredningar och annat underlag för detaljplanen.[/quote]

 

 

Etapp 3 är den aktuella i samrådet.

 

 

Kvillebäcken - Bostäder vid Drakblommegatan

Antal bostäder: 210 (+50 efter rivning av befintliga lameller).
Funktionsblandning: Möjlighet att ombilda del av byggnad till lokal för centrumändamål medges.
Stadsstruktur: Uppluckrat kvarter med två mindre gårdar.
Våningar: Upp till 6 våningar, variation inom kvarteret.

Planen förutsätter rivning av tre stycken lameller om fyra våningar (ca 160 bostäder).

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra att befintliga bostadshus med radonproblematik kan ersättas med ny bostadsbebyggelse. Exploateringsgraden föreslås bli något högre.

Inom fastigheten finns idag tre flerfamiljshus som är uppförda i blåbetong och uppvisar radonhalter över tillåtna gränsvärden. Att åtgärda problemen har bedömts vara för dyrt varför dessa ska ersättas med nya flerbostadshus. I samband med detta föreslås något högre hus, upp till sex våningar, i två halvslutna kvarter mot Björlandavägen och Wieselgrensgatan. Bebyggelsen får på detta sätt en mer stadsmässig karaktär och en bättre boendemiljö med avseende på trafikbullret och luftmiljön från de båda gatorna.[/quote]

 

 

Nordost

Gamlestaden - Blandstad vid Hornsgatan

Antal bostäder: 85
Funktionsblandning: Ja (!)
Stadsstruktur: Tillbyggnad av SKFs huvudkontor.
Våningar: Påbyggnad med 5 våningar bostäder på skivhuset samt kompletterande bebyggelse om 4 våningar.

Gamlestan är inne i en mycket expansiv fas.

 

[quote]

 

Planförslaget möjliggör för en förtätning och komplettering av den befintliga bebyggelsen med kontor, centrum samt bostadsändamål och innebär:

• Uppförande av en påbyggnad på det befintliga huset med fem våningar samt skydda och bevara kulturmiljövärdena huset innehar genom införande av rivningsförbud samt skydds-, varsamhets- och utformningsbestämmelser.

• Uppförande av en tillbyggnad i fyra våningar som ska utgöra förlängning av A-fabriken.

• Uppförande av en paviljong i fyra våningar som är länkad till den befintliga byggnaden.

• Befintligt källargarage med tillhörande förråd under den befintliga byggnaden och dagens entréyta bekräftas med planen.

• Iordningställande och bevarande av parkytan från landeriepoken genom införande av skyddsbestämmelse. • Sanering av de markföroreningar som finns inom planområdet.

• Upphävande av strandskyddet som återinträder med ny planläggning.

Syfte med planen är att omvandla SKF:s gamla huvudkontor så att en god helhetsverkan nås samt att den eftersträvansvärda funktionsblandningen bekräftas genom tillskottet.

Bostäderna uppförs troligen i påbyggnadsdelen och i paviljongen, vilket innebär ett tillskott på ca 85 bostäder. Planen medger även BTA om ca 24 000 kvm för kontor- och centrumverksamheter i det befintliga huset och BTA om ca 2 300 kvm i tillkommande byggnader. [/quote]

 

SKFs huvudkontor från 1966 ritat av Ericsson och Lettström. Vy från Säveån.

 

 

Ursprungsbyggnadens "pilastrar" förlängs i påbyggnaden och avslutas i en sorts aktroterier.

 

 

 

 

 

Sydväst

Älvsborg - Bostäder vid Långedrags båtvarv

Antal bostäder: 36
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering med radhus i ett område som huvudsakligen präglas av friliggande småhus.
Våningar: 2

 

Långedrag

 

[quote]

 

Detaljplanen avser ett område i Långedrag inom stadsdelen Älvsborg i västra Göteborg. Området angränsar till vattnet och Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) hamn i norr och väster samt till befintligt villaområde vid Pejlingsgatan i söder.

Förslaget till detaljplan innebär kortfattat att omvandla området från verksamhetsområde till bostadsområde med småhus och skapa en allmän tillgänglighet till vattnet via gångstråk och kajpromenad. Planen möjliggör för bebyggelse i form av cirka 36 radhus, parhus samt friliggande bostäder i två våningar.[/quote]

 

"Området är till största del monofunktionellt och förutsättningarna för sociala möten och interaktion i närområdet, som till stor del består av privata bostadsfastigheter, är begränsade. Området har med undantag från mindre parker brist på samlingsplatser. Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) småbåtshamn utgör en mötesplats och besöksmål för båtlivet. Utöver denna saknar plan- och närområdet målpunkter som genererar besökare från andra delar av staden."

 

Önnered - Bostäder och utbildningslokaler norr om Åkeredsvägen

Antal bostäder: 350-400
Funktionsblandning: Ja
Stadsstruktur: "Gatufiering" av väg; gathus samt bakomliggande punkthus
Våningar: 5-6 närmast vägen, något högre punkthus bakom mot berget

"Byggnaderna ska ha en variation i bottenvåningarna med inslag av verksamhetslokaler. Detta regleras genom utformningsbestämmelser som föreskriver verksamhetslokaler i minst 50 % av bottenplan i anslutning till platsbildning i östra planområdet. Inom byggrätterna längs Åkeredsvägen regleras även bottenvåningens höjd för att i framtiden möjliggöra verksamhetslokaler i dessa."

 

Åkerredsvägen innan "gatufiering" närmast rondellen: "...Little boxes made of ticky-tacky... "

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för uppförande av ca 350 - 400 bostäder i form av flerbostadshus, en skola, samt en mindre del lokaler för butiker/verksamheter.

Planförslaget syftar också till att skapa en lokal knutpunkt i området och bidra till att skapa ett stadsmässigt stråk längs Åkeredsvägen och Grevegårdsvägen. Längs detta ska goda förutsättningar för resande till fots och med cykel skapas.[/quote]

 

"Åkeredsvägens skala bedöms möjliggöra bebyggelse i upp till sex våningar längs med denna. Detaljplanen föreskriver dock indragna våningar eller bostäder under sadeltak. Höjd till takfot kan då hållas på en nivå som motsvarar max fem våningar utmed planerad gång och cykelväg."

 

Järnbrott - Frölunda torg

Antal bostäder: Uppemot 1650
Funktionsblandning: Uppemot 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter
Stadsstruktur: Förtätning av högmodernistisk kolossalcentrumanläggning medelst påbyggnader, slutna kvarter, lameller och höghus
Våningar: ca 8-12 våningar samt kontorshus i 24 våningar

"Ohoh, ohoh, what are we gonna do? Union, Union, Union City [Belgian] blue ..."

 

 

[quote]

 

Frölunda Torg och kvarteren runt omkring skulle kunna utvecklas med uppemot 1650 nya bostäder, 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter (köpcentret är i dag 75 000 kvadratmeter stort), samt parkeringar, främst i garage.
 

Detaljplanen delades i två delar

Byggnadsnämnden beslutade i september 2022 att detaljplanen skulle delas upp i två delar. Den ena delen skulle gå ut på samråd medan den andra delen behövde arbetas om.

Den del av planen som gick vidare till samråd är den västra delen, som innebär en utveckling av stadsmässiga miljöer inom området genom att tillföra ytterligare bostäder, handel, kontor och service samt offentliga platser vid köpcentrumet Frölunda Torg.

Den del av detaljplanen som byggnadsnämnden beslutade att återemittera består av nya flerbostadshus i områdets östra del, längsmed Pianogatan. Återremittering betyder att den delen av planen behöver omarbetas, för att sedan gå upp till nytt beslut om samråd i byggnadsnämnden.
[/quote]

 

 

Nedan presenteras föreslagen bebyggelse uppdelat på tre olika delområden:

• Mellan Marconigatan och Pianogatan (delområde A) möjliggör detaljplanen en rad lamellhus i åtta till tio våningar. Söder om kvarteret Käppen föreslås två byggnadsvolymer i åtta till elva våningar våningar innehållande primärt bostäder samt ett parkeringshus i sju våningar. Öster om kvarteret Käppen, där nuvarande familjecentral ligger, föreslås en förskola med gården delvis förlagd inom nuvarande bostadsgård.

• Inom och i anslutning till befintligt köpcentrum (delområde B) föreslås ny park och lekplats, nya gator, nya byggnadskvarter, påbyggnad av befintligt parkeringsgarage och köpcentrum samt sammanbyggnad av befintliga byggnader. En förskola placeras intill en kombinerad förskole- och bostadsgård i nordvästra hörnet av delområdet. Under två av kvarteren och den centrala parken föreslås ett parkeringsgarage.

• På parkeringsytan väster om Frölunda Torg (delområde C) föreslås ett nytt kontorshus i 24 våningar och ett funktionsblandat kvarter. I bottenvåningarna förläggs butiker intill de mest använda stråken. Under kvarteren uppförs ett parkeringsgarage som länkar ihop med Frölunda torg köpcentrum.

 

 

Brottkärr - Bostäder på ängar och berg norr om Gamla Brottkärrsvägen

Antal bostäder: ca 250
Funktionsblandning: Nej, hänvisning till Nya Hovås
Stadsstruktur: Villor, rad- och parhus samt inslag av flerfamiljshus
Våningar: 2-4

Illustration: Inobi

 

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att planlägga ett område som trots flera försök genom åren ännu inte är planlagt. Genom planläggningen ska det bli möjligt att bygga cirka 250 nya bostäder i småhus och flerbostadshus och en förskola med 6 avdelningar. Det ska skapas allmänna platser i en utsträckning som behövs för området och för att bevara natur med höga naturvärden och skyddade arter.[/quote]

 

 

 

 

Lindås - Bostäder vid Vågnedalsvägen

Antal bostäder: ca 70
Funktionsblandning: Nej, närmsta service 2 km bort
Stadsstruktur: Komplettering med flerfamiljshus i havsnära bostadsområde präglat av å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.
Våningar: 2-4

 

Å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.

 

[quote]

 

Planen syftar till att åstadkomma cirka 70 lägenheter i små flerfamiljshus med 2 - 4 våningar ...  Bostäderna kompletterar utbudet av boendeformer i området, genom att tillföra lägenheter i ett område som främst består av villor och radhus. Större delen av planområdet är naturmark. [/quote]

 

 

Vid kommungränsen till Kungsbacka: "Området ligger cirka 900 m från Snipen där det finns pendelparkering och hållplats för expressbuss. [...] Det finns ingen butik inom gångavstånd. Närmaste livsmedelsbutik finns i Kungsporten, cirka 2 kilometer från planområdet. Kommersiell service och vårdcentral finns cirka 4 kilometer nordost om planområdet vid Brottkärrsmotet/Nya Hovås."

 

Bonus

Heden - Svenska Mässan, nytt höghus mot Korsvägen

Antal bostäder: -
Funktionsblandning: Ja, potentiellt även inslag av bostäder.
Stadsstruktur: Höghus
Våningar: 34

"Vi sa i alla fall det att ni kan inte göra ett till 90-talstorn à la Dallas ... Vi måste hitta nåt lite nyare!" – Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg. Illustration: Tham och Videgård arkitekter

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att olika funktioner kan inrymmas inom den nya byggnaden, såsom hotell, restaurang, kontor, mässverksamhet och bostäder mm.[/quote]

 

Nu återstår att se vad 2023 har att erbjuda i form av detaljplaner!

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Spamanvändare?
15 Desember 2021 13:42 av Erik Westberg
Att gräva upp Västra och Östra Hamnkanalerna?
2 September 2021 13:18 av Michael Dundee

Vad ville man bygga 2022?
 

Tack vare en högmodern hårdvarupark från Luxor har protokollen från byggnadsnämnden kunnat bearbetats med hjälp av den kraftfulla AI-teknologin chatABC 80.

 

Några förändringar har dock behövts göras sedan tidigare år för att få det omfattande arbetet att bli mer hanterligt (Computer says no...), särskilt med avseende på mer tekniska aspekter och parameterar i planerna kring täthet och liknande, för till skillnad från mina föregångare är jag varken docent på Chalmers eller har OVER 9000 inom autismspektrat. Om någon känner sig förorättad över att det saknas viss sådan vital information från föregående år, så ser vår administrativa enhet på högkvarteret helst att ni skickar kompletteringar eller klagomål skriftligen i ett frankerat kuvert, för att på så vis enklare beredas plats i ett av våra för ändamålet allokerade minneshål.

 

 

Kvantitet

Vi skall nog inte dra för stora slutsatser från antalet detaljplaner och bostäder per år, men det kan vara intressant att följa över tid och jämföra.

 

[infobox]

Antal detaljplaner och bostäder sedan början 2009:

2009: 25 detaljplaner och 4056 bostäder
2010: 10 detaljplaner och ca 1000 bostäder
2011: 14 detaljplaner och ca 1 000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4 000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1 150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4 500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6 700–9 300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14 500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder
2019: 9 detaljplaner och ca 2 298 bostäder
2020: 5 detaljplaner och ca 1 826 bostäder
2021: 9 detaljplaner och ca 3 047 bostäder
2022: 11 (12) detaljplaner och 3143 (3303) bostäder

[/infobox]

 

Dessa sammanställningar ger oss också möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra planer från olika årgångar mer kvalitativt, och på så sätt få en fingervisning om riktningen i förhållande till urbana värden, praxis inom stadsplaneringen, trender inom arkitekturen osv.

 


2009: Stora torp, 400 bostäder. Karaktär av monofunktionell, inåtvänd anläggning, som distanserar sig från Delsjövägen.

 

2022: Åkeredsvägen, 400 bostäder. Omvandling från bilväg mot karaktär av stadsgata med bebyggelse som möter omgivningen. Mer av ett vertikalt uttryck, och sadeltak som ger ett avslut uppåt.

 

 

Läge 

De 11 detaljplanerna i denna genomgång (12 om man räknar med höghuset vid Svenska mässan, gul markering i kartan nedan) sorteras efter de stadsområden som introducerades 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder. Notera även att i en av planerna på Hisingen förutsätts rivning av ca 160 bostäder för att tillföra 210, vilket ger ett faktiskt tillskott på 50. Sammantaget kan vi dock konstatera följande geografiska fördelning:

 

 Stadsområde  Antal detaljplaner:  Antal bostäder:
 Centrum  3 (4)  30 + 42 + 60 = 132
 Hisingen  2  470 + 50 (210) = 520 (680)
 Nordost  1  85
 Sydväst  5  36 + 1650 + 400 + 250 + 70 = 2406
 Totalt:  11 (12)  3143 (3303)

 

2022: Tonvikten ligger utan konkurrens rent kvantitativt åt Sydväst, och med Hisingen på en avlägsen andraplats. (klicka för förstoring, gäller även de flesta andra bilder i inlägget)

 

Sett till planerna för 2022 är det i periferin som det mesta förväntas ske på nuvarande jordbruks- eller naturmark, vilket inte är oproblematiskt med avseende på exempelvis stadsutglesning och relaterade trafik- och infrastrukturfrågor. Å andra sidan innebär det att en skattebas som potentiellt skulle hamna på andra sidan kommungränsen i istället tillkommer Göteborgs stad.

I vissa av dessa mer perfifera lägen finns dock en uttalad ambition om att skapa, stärka eller dra nytta av en befintlig knutpunkt för kollektivtrafiken (Skra bro, Åkeredsvägen, Frölunda torg), medan de två planerna längst i söder blir mer utpräglat bilberoende.

De mer centrala planerna har karaktär av att bygga i det byggda, där inte minst planen för SKFs huvudkontor i Gamlestan är ett ypperligt exempel på förtätning i ett mellanstadsläge med befintlig kvartersstruktur, och som är i omvandlingt mot en stadskärna i sin egen rätt. På ett liknande sätt förtätas den modernistiska strukturen vid Frölunda torg mot mer av en ABC-stad på steroider. 

 

 

Urbana kvaliteter

Hur ser då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? För att beskriva planerna har följande tre kategorier använts:

  • "Funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs eller medges i husen som inrymmer bostäder (detta är för övrigt en aspekt som blivit avsevärt bättre sedan 2009, då funktionsblandning ofta kunde anses uppnådd av planerarna genom att hänvisa till stadsdelsnivå, och som kanske inte behöver lika mycket fokus idag).
     
  • "Stadsstruktur" som här är mer av deskriptiv benämning på vad för typ av struktur bebyggelsen inordnas i, vilket säger något om sammanhang och förutsättningar (det tidigare kriteriet för "kvartersstruktur" kan bli något trubbigt och tvångsmässigt).
     
  • "Antal våningar" ger en fingervisning om befolkningstäthet i relation till stadstruktur.

Av de 11 (12) planerna är det 3 som huvudsakligen kräver funktionsblandning inom en betydande del av planen, 3 som medger funktionsblandning och 5 som är att betrakta som monokulturer.

 

Sammanfattning

Årets 11 (12) planer innehåller en större detaljplan (Frölunda torg) med upp till 1650 bostäder. Tre planer är i mellankategorin med omkring 250-470 bostäder och i sju av planerna rör det sig om mindre än 100 bostäder vardera, ibland avsevärt mindre.

Tonvikten i planerna ligger åt periferin, och i synnerhet mot Sydväst och mot norra Hisingen. Nordost representeras av blott ett projekt i Gamlestan, vilket är precis vid gränsen mot Centrum, som i sin tur huvudsakligen har planer i mellanstadsläge ...

Frölunda torg är onekligen fascinerande, men personligen är jag nog mest intresserad av Skra bro som ett sätt att hitta en form för småskalig bebyggelse som anknyter till trädgårdsstaden för perifera lägen, snarare än typiskt monofunktionella "villamattor". Påbyggnaden av SKFs kontor är intressant, och Åkeredsvägens omvandling mot "stadsgata" är vid det här laget ett beprövat grepp, inte minst i Backa och Tuve på Hisingen.

 

Gatufiering av matarled i Tuve, vars trivsamma kvarter med aktiva bottenvåningar inneburit ett lyft för stadsdelen.

 

Vad tycker du om planerna som gick ut på samråd under fjolåret?

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 

Så här ville man bygga 2022:

Centrum

Majorna - Bostäder med mera i Klippan

Antal bostäder: 50-60
Funktionsblandning: centrumverksamhet i bottenvåning medges samt 1000 kvm hotellverksamhet.
Stadsstruktur: Återuppbyggnad av rivningstomt som ansluter i form till den nedbrunna Kungsladugård samt Klippan i övrigt.
Våningar: 3-5

 

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att bostäder och bebyggelse för tillfällig vistelse samt möjlighet till centrumverksamhet i bottenvåning kan uppföras inom planområdet. Bebyggelsen ska uppföras med hänsyn till kulturmiljövärdena i området och placeras på likartat sätt som den gamla Kungsladugården [förstördes i en brand 2004].

Ny bebyggelse närmast Oscarsleden har en volym som är anpassad till den gamla ladugårdens utseende. Övrig bebyggelse är högre för att ansluta till närliggande bebyggelse i området som är blandad äldre och nyare bebyggelse.

Placeringen och siktlinjerna är det som har varit styrande i utformningen av ny bebyggelse, framför allt för att samspelet som fanns mellan den gamla ladugården och mangårdsbyggnaden fortfarande ska vara avläsbart. Tillkommande bebyggelse är ca 60 lägenheter och 1 000 kvm bruttoarea tillfällig vistelse, i nuläget avsedd för hotell. I bottenvåning kan även centrumverksamheter uppföras.[/quote]

 

 

Klippan och Kungsladugård 1960 (innan Oscarsleden).

 

 

Bö - Bostäder och skola vid Lilla Danska Vägen och Skogshyddegatan

Antal bostäder: 25-30 varav ca 8 BmSS
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Friliggande byggnader i terräng
Våningar: 2-4

Vy från norr, med föreslaget flerbostadshus vid Skogshyddegatan till höger i bild, samt föreslagen volym för BmSS till vänster. FastBolaget AB

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att möjliggöra en skolbyggnad vid Lilla Danska Vägen (1), samt en tillbyggnad av befintlig skola (2a alt. 2b). På samma fastighet ska en mer flexibel användning av en äldre kulturhistoriskt värdefull byggnad, Skogshyddan, möjliggöras.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra ett boende med särskild service (BmSS) (3), och ett mindre flerbostadshus vid Skogshyddegatan (4).

Detaljplanen ska även säkerställa ett allmänt gång- och cykelstråk i öst-västlig riktning genom området.[/quote]

 

 


Sävenäs - Bostäder vid Stabbegatan

Antal bostäder: 42 varav 6 Bmss
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering av grannskapsenhet från 1950-talet
Våningar: 5 samt en lägre del

 

Förtätning i Björkekärr nära Stabbetorget.

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra komplettering med bostäder och boende med särskild service i området. Syftet är även att förbättra underlaget och förutsättningarna för Stabbetorget som väl fungerande och levande stadsdelstorg. [...]

Planförslaget medger uppförande av ny bebyggelse med i huvudsak 5 våningar ovan mark, samt en lägre del med en våning mot öster. Parkering ordnas under gården och i källarplan, med tillfart från Stabbegatan. Totalt avses ca 42 bostäder tillkomma, varav 6 är bostäder med särskild service (BmSS).[/quote]

 

Notera hur sömlöst det nya till vänster anpassas till den äldre 50-talsbyggnaden till höger. Det är nästan så att man inte uppfattar att det rör sig om ett nybyggnadsförslag. Intressant även att det är möjligt att förhålla sig känsligt till en kontext utan betoning på kontrastverkan och brott – om man vill.

 

 

Hisingen

Björlanda - Bostäder vid Skra Bro III

Antal bostäder: 470
Funktionsblandning: Centruminslag medges i delar av bostadsbebyggelsen.
Stadsstruktur: Trädgårdstad med halvslutna kvarter av flerfamiljs-, rad- och parhus.
Våningar: 1-5

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av bostäder och förskola vid Skra Bro. Syftet är vidare att begränsa storleken och omfattningen av bebyggelsen för att minska intrånget på framför allt landskapsbilden men även för att värna om närliggande bebyggelse.

Planen omfattar den tredje etappen i programmet för stadsutveckling i Skra Bro inom stadsdelen Björlanda. För berört område anges i översiktsplanen förändrad markanvändning till bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor. Det tidigare ändamålet för marken har varit jordbruksmark. Inom och kring planområdet finns höga natur- och kulturvärden, vilka är viktiga förutsättningar att ta hänsyn till.

Under planprocessen testas konceptet utökad exploatörsmedverkan, där exploatören i högre grad är inblandad i framtagande av utredningar och annat underlag för detaljplanen.[/quote]

 

 

Etapp 3 är den aktuella i samrådet.

 

 

Kvillebäcken - Bostäder vid Drakblommegatan

Antal bostäder: 210 (+50 efter rivning av befintliga lameller).
Funktionsblandning: Möjlighet att ombilda del av byggnad till lokal för centrumändamål medges.
Stadsstruktur: Uppluckrat kvarter med två mindre gårdar.
Våningar: Upp till 6 våningar, variation inom kvarteret.

Planen förutsätter rivning av tre stycken lameller om fyra våningar (ca 160 bostäder).

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra att befintliga bostadshus med radonproblematik kan ersättas med ny bostadsbebyggelse. Exploateringsgraden föreslås bli något högre.

Inom fastigheten finns idag tre flerfamiljshus som är uppförda i blåbetong och uppvisar radonhalter över tillåtna gränsvärden. Att åtgärda problemen har bedömts vara för dyrt varför dessa ska ersättas med nya flerbostadshus. I samband med detta föreslås något högre hus, upp till sex våningar, i två halvslutna kvarter mot Björlandavägen och Wieselgrensgatan. Bebyggelsen får på detta sätt en mer stadsmässig karaktär och en bättre boendemiljö med avseende på trafikbullret och luftmiljön från de båda gatorna.[/quote]

 

 

Nordost

Gamlestaden - Blandstad vid Hornsgatan

Antal bostäder: 85
Funktionsblandning: Ja (!)
Stadsstruktur: Tillbyggnad av SKFs huvudkontor.
Våningar: Påbyggnad med 5 våningar bostäder på skivhuset samt kompletterande bebyggelse om 4 våningar.

Gamlestan är inne i en mycket expansiv fas.

 

[quote]

 

Planförslaget möjliggör för en förtätning och komplettering av den befintliga bebyggelsen med kontor, centrum samt bostadsändamål och innebär:

• Uppförande av en påbyggnad på det befintliga huset med fem våningar samt skydda och bevara kulturmiljövärdena huset innehar genom införande av rivningsförbud samt skydds-, varsamhets- och utformningsbestämmelser.

• Uppförande av en tillbyggnad i fyra våningar som ska utgöra förlängning av A-fabriken.

• Uppförande av en paviljong i fyra våningar som är länkad till den befintliga byggnaden.

• Befintligt källargarage med tillhörande förråd under den befintliga byggnaden och dagens entréyta bekräftas med planen.

• Iordningställande och bevarande av parkytan från landeriepoken genom införande av skyddsbestämmelse. • Sanering av de markföroreningar som finns inom planområdet.

• Upphävande av strandskyddet som återinträder med ny planläggning.

Syfte med planen är att omvandla SKF:s gamla huvudkontor så att en god helhetsverkan nås samt att den eftersträvansvärda funktionsblandningen bekräftas genom tillskottet.

Bostäderna uppförs troligen i påbyggnadsdelen och i paviljongen, vilket innebär ett tillskott på ca 85 bostäder. Planen medger även BTA om ca 24 000 kvm för kontor- och centrumverksamheter i det befintliga huset och BTA om ca 2 300 kvm i tillkommande byggnader. [/quote]

 

SKFs huvudkontor från 1966 ritat av Ericsson och Lettström. Vy från Säveån.

 

 

Ursprungsbyggnadens "pilastrar" förlängs i påbyggnaden och avslutas i en sorts aktroterier.

 

 

 

 

 

Sydväst

Älvsborg - Bostäder vid Långedrags båtvarv

Antal bostäder: 36
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering med radhus i ett område som huvudsakligen präglas av friliggande småhus.
Våningar: 2

 

Långedrag

 

[quote]

 

Detaljplanen avser ett område i Långedrag inom stadsdelen Älvsborg i västra Göteborg. Området angränsar till vattnet och Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) hamn i norr och väster samt till befintligt villaområde vid Pejlingsgatan i söder.

Förslaget till detaljplan innebär kortfattat att omvandla området från verksamhetsområde till bostadsområde med småhus och skapa en allmän tillgänglighet till vattnet via gångstråk och kajpromenad. Planen möjliggör för bebyggelse i form av cirka 36 radhus, parhus samt friliggande bostäder i två våningar.[/quote]

 

"Området är till största del monofunktionellt och förutsättningarna för sociala möten och interaktion i närområdet, som till stor del består av privata bostadsfastigheter, är begränsade. Området har med undantag från mindre parker brist på samlingsplatser. Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) småbåtshamn utgör en mötesplats och besöksmål för båtlivet. Utöver denna saknar plan- och närområdet målpunkter som genererar besökare från andra delar av staden."

 

Önnered - Bostäder och utbildningslokaler norr om Åkeredsvägen

Antal bostäder: 350-400
Funktionsblandning: Ja
Stadsstruktur: "Gatufiering" av väg; gathus samt bakomliggande punkthus
Våningar: 5-6 närmast vägen, något högre punkthus bakom mot berget

"Byggnaderna ska ha en variation i bottenvåningarna med inslag av verksamhetslokaler. Detta regleras genom utformningsbestämmelser som föreskriver verksamhetslokaler i minst 50 % av bottenplan i anslutning till platsbildning i östra planområdet. Inom byggrätterna längs Åkeredsvägen regleras även bottenvåningens höjd för att i framtiden möjliggöra verksamhetslokaler i dessa."

 

Åkerredsvägen innan "gatufiering" närmast rondellen: "...Little boxes made of ticky-tacky... "

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för uppförande av ca 350 - 400 bostäder i form av flerbostadshus, en skola, samt en mindre del lokaler för butiker/verksamheter.

Planförslaget syftar också till att skapa en lokal knutpunkt i området och bidra till att skapa ett stadsmässigt stråk längs Åkeredsvägen och Grevegårdsvägen. Längs detta ska goda förutsättningar för resande till fots och med cykel skapas.[/quote]

 

"Åkeredsvägens skala bedöms möjliggöra bebyggelse i upp till sex våningar längs med denna. Detaljplanen föreskriver dock indragna våningar eller bostäder under sadeltak. Höjd till takfot kan då hållas på en nivå som motsvarar max fem våningar utmed planerad gång och cykelväg."

 

Järnbrott - Frölunda torg

Antal bostäder: Uppemot 1650
Funktionsblandning: Uppemot 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter
Stadsstruktur: Förtätning av högmodernistisk kolossalcentrumanläggning medelst påbyggnader, slutna kvarter, lameller och höghus
Våningar: ca 8-12 våningar samt kontorshus i 24 våningar

"Ohoh, ohoh, what are we gonna do? Union, Union, Union City [Belgian] blue ..."

 

 

[quote]

 

Frölunda Torg och kvarteren runt omkring skulle kunna utvecklas med uppemot 1650 nya bostäder, 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter (köpcentret är i dag 75 000 kvadratmeter stort), samt parkeringar, främst i garage.
 

Detaljplanen delades i två delar

Byggnadsnämnden beslutade i september 2022 att detaljplanen skulle delas upp i två delar. Den ena delen skulle gå ut på samråd medan den andra delen behövde arbetas om.

Den del av planen som gick vidare till samråd är den västra delen, som innebär en utveckling av stadsmässiga miljöer inom området genom att tillföra ytterligare bostäder, handel, kontor och service samt offentliga platser vid köpcentrumet Frölunda Torg.

Den del av detaljplanen som byggnadsnämnden beslutade att återemittera består av nya flerbostadshus i områdets östra del, längsmed Pianogatan. Återremittering betyder att den delen av planen behöver omarbetas, för att sedan gå upp till nytt beslut om samråd i byggnadsnämnden.
[/quote]

 

 

Nedan presenteras föreslagen bebyggelse uppdelat på tre olika delområden:

• Mellan Marconigatan och Pianogatan (delområde A) möjliggör detaljplanen en rad lamellhus i åtta till tio våningar. Söder om kvarteret Käppen föreslås två byggnadsvolymer i åtta till elva våningar våningar innehållande primärt bostäder samt ett parkeringshus i sju våningar. Öster om kvarteret Käppen, där nuvarande familjecentral ligger, föreslås en förskola med gården delvis förlagd inom nuvarande bostadsgård.

• Inom och i anslutning till befintligt köpcentrum (delområde B) föreslås ny park och lekplats, nya gator, nya byggnadskvarter, påbyggnad av befintligt parkeringsgarage och köpcentrum samt sammanbyggnad av befintliga byggnader. En förskola placeras intill en kombinerad förskole- och bostadsgård i nordvästra hörnet av delområdet. Under två av kvarteren och den centrala parken föreslås ett parkeringsgarage.

• På parkeringsytan väster om Frölunda Torg (delområde C) föreslås ett nytt kontorshus i 24 våningar och ett funktionsblandat kvarter. I bottenvåningarna förläggs butiker intill de mest använda stråken. Under kvarteren uppförs ett parkeringsgarage som länkar ihop med Frölunda torg köpcentrum.

 

 

Brottkärr - Bostäder på ängar och berg norr om Gamla Brottkärrsvägen

Antal bostäder: ca 250
Funktionsblandning: Nej, hänvisning till Nya Hovås
Stadsstruktur: Villor, rad- och parhus samt inslag av flerfamiljshus
Våningar: 2-4

Illustration: Inobi

 

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att planlägga ett område som trots flera försök genom åren ännu inte är planlagt. Genom planläggningen ska det bli möjligt att bygga cirka 250 nya bostäder i småhus och flerbostadshus och en förskola med 6 avdelningar. Det ska skapas allmänna platser i en utsträckning som behövs för området och för att bevara natur med höga naturvärden och skyddade arter.[/quote]

 

 

 

 

Lindås - Bostäder vid Vågnedalsvägen

Antal bostäder: ca 70
Funktionsblandning: Nej, närmsta service 2 km bort
Stadsstruktur: Komplettering med flerfamiljshus i havsnära bostadsområde präglat av å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.
Våningar: 2-4

 

Å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.

 

[quote]

 

Planen syftar till att åstadkomma cirka 70 lägenheter i små flerfamiljshus med 2 - 4 våningar ...  Bostäderna kompletterar utbudet av boendeformer i området, genom att tillföra lägenheter i ett område som främst består av villor och radhus. Större delen av planområdet är naturmark. [/quote]

 

 

Vid kommungränsen till Kungsbacka: "Området ligger cirka 900 m från Snipen där det finns pendelparkering och hållplats för expressbuss. [...] Det finns ingen butik inom gångavstånd. Närmaste livsmedelsbutik finns i Kungsporten, cirka 2 kilometer från planområdet. Kommersiell service och vårdcentral finns cirka 4 kilometer nordost om planområdet vid Brottkärrsmotet/Nya Hovås."

 

Bonus

Heden - Svenska Mässan, nytt höghus mot Korsvägen

Antal bostäder: -
Funktionsblandning: Ja, potentiellt även inslag av bostäder.
Stadsstruktur: Höghus
Våningar: 34

"Vi sa i alla fall det att ni kan inte göra ett till 90-talstorn à la Dallas ... Vi måste hitta nåt lite nyare!" – Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg. Illustration: Tham och Videgård arkitekter

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att olika funktioner kan inrymmas inom den nya byggnaden, såsom hotell, restaurang, kontor, mässverksamhet och bostäder mm.[/quote]

 

Nu återstår att se vad 2023 har att erbjuda i form av detaljplaner!

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


 

Tack vare en högmodern hårdvarupark från Luxor har protokollen från byggnadsnämnden kunnat bearbetats med hjälp av den kraftfulla AI-teknologin chatABC 80.

 

Några förändringar har dock behövts göras sedan tidigare år för att få det omfattande arbetet att bli mer hanterligt (Computer says no...), särskilt med avseende på mer tekniska aspekter och parameterar i planerna kring täthet och liknande, för till skillnad från mina föregångare är jag varken docent på Chalmers eller har OVER 9000 inom autismspektrat. Om någon känner sig förorättad över att det saknas viss sådan vital information från föregående år, så ser vår administrativa enhet på högkvarteret helst att ni skickar kompletteringar eller klagomål skriftligen i ett frankerat kuvert, för att på så vis enklare beredas plats i ett av våra för ändamålet allokerade minneshål.

 

 

Kvantitet

Vi skall nog inte dra för stora slutsatser från antalet detaljplaner och bostäder per år, men det kan vara intressant att följa över tid och jämföra.

 

[infobox]

Antal detaljplaner och bostäder sedan början 2009:

2009: 25 detaljplaner och 4056 bostäder
2010: 10 detaljplaner och ca 1000 bostäder
2011: 14 detaljplaner och ca 1 000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4 000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1 150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4 500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6 700–9 300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14 500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder
2019: 9 detaljplaner och ca 2 298 bostäder
2020: 5 detaljplaner och ca 1 826 bostäder
2021: 9 detaljplaner och ca 3 047 bostäder
2022: 11 (12) detaljplaner och 3143 (3303) bostäder

[/infobox]

 

Dessa sammanställningar ger oss också möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra planer från olika årgångar mer kvalitativt, och på så sätt få en fingervisning om riktningen i förhållande till urbana värden, praxis inom stadsplaneringen, trender inom arkitekturen osv.

 


2009: Stora torp, 400 bostäder. Karaktär av monofunktionell, inåtvänd anläggning, som distanserar sig från Delsjövägen.

 

2022: Åkeredsvägen, 400 bostäder. Omvandling från bilväg mot karaktär av stadsgata med bebyggelse som möter omgivningen. Mer av ett vertikalt uttryck, och sadeltak som ger ett avslut uppåt.

 

 

Läge 

De 11 detaljplanerna i denna genomgång (12 om man räknar med höghuset vid Svenska mässan, gul markering i kartan nedan) sorteras efter de stadsområden som introducerades 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder. Notera även att i en av planerna på Hisingen förutsätts rivning av ca 160 bostäder för att tillföra 210, vilket ger ett faktiskt tillskott på 50. Sammantaget kan vi dock konstatera följande geografiska fördelning:

 

 Stadsområde  Antal detaljplaner:  Antal bostäder:
 Centrum  3 (4)  30 + 42 + 60 = 132
 Hisingen  2  470 + 50 (210) = 520 (680)
 Nordost  1  85
 Sydväst  5  36 + 1650 + 400 + 250 + 70 = 2406
 Totalt:  11 (12)  3143 (3303)

 

2022: Tonvikten ligger utan konkurrens rent kvantitativt åt Sydväst, och med Hisingen på en avlägsen andraplats. (klicka för förstoring, gäller även de flesta andra bilder i inlägget)

 

Sett till planerna för 2022 är det i periferin som det mesta förväntas ske på nuvarande jordbruks- eller naturmark, vilket inte är oproblematiskt med avseende på exempelvis stadsutglesning och relaterade trafik- och infrastrukturfrågor. Å andra sidan innebär det att en skattebas som potentiellt skulle hamna på andra sidan kommungränsen i istället tillkommer Göteborgs stad.

I vissa av dessa mer perfifera lägen finns dock en uttalad ambition om att skapa, stärka eller dra nytta av en befintlig knutpunkt för kollektivtrafiken (Skra bro, Åkeredsvägen, Frölunda torg), medan de två planerna längst i söder blir mer utpräglat bilberoende.

De mer centrala planerna har karaktär av att bygga i det byggda, där inte minst planen för SKFs huvudkontor i Gamlestan är ett ypperligt exempel på förtätning i ett mellanstadsläge med befintlig kvartersstruktur, och som är i omvandlingt mot en stadskärna i sin egen rätt. På ett liknande sätt förtätas den modernistiska strukturen vid Frölunda torg mot mer av en ABC-stad på steroider. 

 

 

Urbana kvaliteter

Hur ser då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? För att beskriva planerna har följande tre kategorier använts:

  • "Funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs eller medges i husen som inrymmer bostäder (detta är för övrigt en aspekt som blivit avsevärt bättre sedan 2009, då funktionsblandning ofta kunde anses uppnådd av planerarna genom att hänvisa till stadsdelsnivå, och som kanske inte behöver lika mycket fokus idag).
     
  • "Stadsstruktur" som här är mer av deskriptiv benämning på vad för typ av struktur bebyggelsen inordnas i, vilket säger något om sammanhang och förutsättningar (det tidigare kriteriet för "kvartersstruktur" kan bli något trubbigt och tvångsmässigt).
     
  • "Antal våningar" ger en fingervisning om befolkningstäthet i relation till stadstruktur.

Av de 11 (12) planerna är det 3 som huvudsakligen kräver funktionsblandning inom en betydande del av planen, 3 som medger funktionsblandning och 5 som är att betrakta som monokulturer.

 

Sammanfattning

Årets 11 (12) planer innehåller en större detaljplan (Frölunda torg) med upp till 1650 bostäder. Tre planer är i mellankategorin med omkring 250-470 bostäder och i sju av planerna rör det sig om mindre än 100 bostäder vardera, ibland avsevärt mindre.

Tonvikten i planerna ligger åt periferin, och i synnerhet mot Sydväst och mot norra Hisingen. Nordost representeras av blott ett projekt i Gamlestan, vilket är precis vid gränsen mot Centrum, som i sin tur huvudsakligen har planer i mellanstadsläge ...

Frölunda torg är onekligen fascinerande, men personligen är jag nog mest intresserad av Skra bro som ett sätt att hitta en form för småskalig bebyggelse som anknyter till trädgårdsstaden för perifera lägen, snarare än typiskt monofunktionella "villamattor". Påbyggnaden av SKFs kontor är intressant, och Åkeredsvägens omvandling mot "stadsgata" är vid det här laget ett beprövat grepp, inte minst i Backa och Tuve på Hisingen.

 

Gatufiering av matarled i Tuve, vars trivsamma kvarter med aktiva bottenvåningar inneburit ett lyft för stadsdelen.

 

Vad tycker du om planerna som gick ut på samråd under fjolåret?

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 

Så här ville man bygga 2022:

Centrum

Majorna - Bostäder med mera i Klippan

Antal bostäder: 50-60
Funktionsblandning: centrumverksamhet i bottenvåning medges samt 1000 kvm hotellverksamhet.
Stadsstruktur: Återuppbyggnad av rivningstomt som ansluter i form till den nedbrunna Kungsladugård samt Klippan i övrigt.
Våningar: 3-5

 

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att bostäder och bebyggelse för tillfällig vistelse samt möjlighet till centrumverksamhet i bottenvåning kan uppföras inom planområdet. Bebyggelsen ska uppföras med hänsyn till kulturmiljövärdena i området och placeras på likartat sätt som den gamla Kungsladugården [förstördes i en brand 2004].

Ny bebyggelse närmast Oscarsleden har en volym som är anpassad till den gamla ladugårdens utseende. Övrig bebyggelse är högre för att ansluta till närliggande bebyggelse i området som är blandad äldre och nyare bebyggelse.

Placeringen och siktlinjerna är det som har varit styrande i utformningen av ny bebyggelse, framför allt för att samspelet som fanns mellan den gamla ladugården och mangårdsbyggnaden fortfarande ska vara avläsbart. Tillkommande bebyggelse är ca 60 lägenheter och 1 000 kvm bruttoarea tillfällig vistelse, i nuläget avsedd för hotell. I bottenvåning kan även centrumverksamheter uppföras.[/quote]

 

 

Klippan och Kungsladugård 1960 (innan Oscarsleden).

 

 

Bö - Bostäder och skola vid Lilla Danska Vägen och Skogshyddegatan

Antal bostäder: 25-30 varav ca 8 BmSS
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Friliggande byggnader i terräng
Våningar: 2-4

Vy från norr, med föreslaget flerbostadshus vid Skogshyddegatan till höger i bild, samt föreslagen volym för BmSS till vänster. FastBolaget AB

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att möjliggöra en skolbyggnad vid Lilla Danska Vägen (1), samt en tillbyggnad av befintlig skola (2a alt. 2b). På samma fastighet ska en mer flexibel användning av en äldre kulturhistoriskt värdefull byggnad, Skogshyddan, möjliggöras.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra ett boende med särskild service (BmSS) (3), och ett mindre flerbostadshus vid Skogshyddegatan (4).

Detaljplanen ska även säkerställa ett allmänt gång- och cykelstråk i öst-västlig riktning genom området.[/quote]

 

 


Sävenäs - Bostäder vid Stabbegatan

Antal bostäder: 42 varav 6 Bmss
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering av grannskapsenhet från 1950-talet
Våningar: 5 samt en lägre del

 

Förtätning i Björkekärr nära Stabbetorget.

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra komplettering med bostäder och boende med särskild service i området. Syftet är även att förbättra underlaget och förutsättningarna för Stabbetorget som väl fungerande och levande stadsdelstorg. [...]

Planförslaget medger uppförande av ny bebyggelse med i huvudsak 5 våningar ovan mark, samt en lägre del med en våning mot öster. Parkering ordnas under gården och i källarplan, med tillfart från Stabbegatan. Totalt avses ca 42 bostäder tillkomma, varav 6 är bostäder med särskild service (BmSS).[/quote]

 

Notera hur sömlöst det nya till vänster anpassas till den äldre 50-talsbyggnaden till höger. Det är nästan så att man inte uppfattar att det rör sig om ett nybyggnadsförslag. Intressant även att det är möjligt att förhålla sig känsligt till en kontext utan betoning på kontrastverkan och brott – om man vill.

 

 

Hisingen

Björlanda - Bostäder vid Skra Bro III

Antal bostäder: 470
Funktionsblandning: Centruminslag medges i delar av bostadsbebyggelsen.
Stadsstruktur: Trädgårdstad med halvslutna kvarter av flerfamiljs-, rad- och parhus.
Våningar: 1-5

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av bostäder och förskola vid Skra Bro. Syftet är vidare att begränsa storleken och omfattningen av bebyggelsen för att minska intrånget på framför allt landskapsbilden men även för att värna om närliggande bebyggelse.

Planen omfattar den tredje etappen i programmet för stadsutveckling i Skra Bro inom stadsdelen Björlanda. För berört område anges i översiktsplanen förändrad markanvändning till bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor. Det tidigare ändamålet för marken har varit jordbruksmark. Inom och kring planområdet finns höga natur- och kulturvärden, vilka är viktiga förutsättningar att ta hänsyn till.

Under planprocessen testas konceptet utökad exploatörsmedverkan, där exploatören i högre grad är inblandad i framtagande av utredningar och annat underlag för detaljplanen.[/quote]

 

 

Etapp 3 är den aktuella i samrådet.

 

 

Kvillebäcken - Bostäder vid Drakblommegatan

Antal bostäder: 210 (+50 efter rivning av befintliga lameller).
Funktionsblandning: Möjlighet att ombilda del av byggnad till lokal för centrumändamål medges.
Stadsstruktur: Uppluckrat kvarter med två mindre gårdar.
Våningar: Upp till 6 våningar, variation inom kvarteret.

Planen förutsätter rivning av tre stycken lameller om fyra våningar (ca 160 bostäder).

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra att befintliga bostadshus med radonproblematik kan ersättas med ny bostadsbebyggelse. Exploateringsgraden föreslås bli något högre.

Inom fastigheten finns idag tre flerfamiljshus som är uppförda i blåbetong och uppvisar radonhalter över tillåtna gränsvärden. Att åtgärda problemen har bedömts vara för dyrt varför dessa ska ersättas med nya flerbostadshus. I samband med detta föreslås något högre hus, upp till sex våningar, i två halvslutna kvarter mot Björlandavägen och Wieselgrensgatan. Bebyggelsen får på detta sätt en mer stadsmässig karaktär och en bättre boendemiljö med avseende på trafikbullret och luftmiljön från de båda gatorna.[/quote]

 

 

Nordost

Gamlestaden - Blandstad vid Hornsgatan

Antal bostäder: 85
Funktionsblandning: Ja (!)
Stadsstruktur: Tillbyggnad av SKFs huvudkontor.
Våningar: Påbyggnad med 5 våningar bostäder på skivhuset samt kompletterande bebyggelse om 4 våningar.

Gamlestan är inne i en mycket expansiv fas.

 

[quote]

 

Planförslaget möjliggör för en förtätning och komplettering av den befintliga bebyggelsen med kontor, centrum samt bostadsändamål och innebär:

• Uppförande av en påbyggnad på det befintliga huset med fem våningar samt skydda och bevara kulturmiljövärdena huset innehar genom införande av rivningsförbud samt skydds-, varsamhets- och utformningsbestämmelser.

• Uppförande av en tillbyggnad i fyra våningar som ska utgöra förlängning av A-fabriken.

• Uppförande av en paviljong i fyra våningar som är länkad till den befintliga byggnaden.

• Befintligt källargarage med tillhörande förråd under den befintliga byggnaden och dagens entréyta bekräftas med planen.

• Iordningställande och bevarande av parkytan från landeriepoken genom införande av skyddsbestämmelse. • Sanering av de markföroreningar som finns inom planområdet.

• Upphävande av strandskyddet som återinträder med ny planläggning.

Syfte med planen är att omvandla SKF:s gamla huvudkontor så att en god helhetsverkan nås samt att den eftersträvansvärda funktionsblandningen bekräftas genom tillskottet.

Bostäderna uppförs troligen i påbyggnadsdelen och i paviljongen, vilket innebär ett tillskott på ca 85 bostäder. Planen medger även BTA om ca 24 000 kvm för kontor- och centrumverksamheter i det befintliga huset och BTA om ca 2 300 kvm i tillkommande byggnader. [/quote]

 

SKFs huvudkontor från 1966 ritat av Ericsson och Lettström. Vy från Säveån.

 

 

Ursprungsbyggnadens "pilastrar" förlängs i påbyggnaden och avslutas i en sorts aktroterier.

 

 

 

 

 

Sydväst

Älvsborg - Bostäder vid Långedrags båtvarv

Antal bostäder: 36
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering med radhus i ett område som huvudsakligen präglas av friliggande småhus.
Våningar: 2

 

Långedrag

 

[quote]

 

Detaljplanen avser ett område i Långedrag inom stadsdelen Älvsborg i västra Göteborg. Området angränsar till vattnet och Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) hamn i norr och väster samt till befintligt villaområde vid Pejlingsgatan i söder.

Förslaget till detaljplan innebär kortfattat att omvandla området från verksamhetsområde till bostadsområde med småhus och skapa en allmän tillgänglighet till vattnet via gångstråk och kajpromenad. Planen möjliggör för bebyggelse i form av cirka 36 radhus, parhus samt friliggande bostäder i två våningar.[/quote]

 

"Området är till största del monofunktionellt och förutsättningarna för sociala möten och interaktion i närområdet, som till stor del består av privata bostadsfastigheter, är begränsade. Området har med undantag från mindre parker brist på samlingsplatser. Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) småbåtshamn utgör en mötesplats och besöksmål för båtlivet. Utöver denna saknar plan- och närområdet målpunkter som genererar besökare från andra delar av staden."

 

Önnered - Bostäder och utbildningslokaler norr om Åkeredsvägen

Antal bostäder: 350-400
Funktionsblandning: Ja
Stadsstruktur: "Gatufiering" av väg; gathus samt bakomliggande punkthus
Våningar: 5-6 närmast vägen, något högre punkthus bakom mot berget

"Byggnaderna ska ha en variation i bottenvåningarna med inslag av verksamhetslokaler. Detta regleras genom utformningsbestämmelser som föreskriver verksamhetslokaler i minst 50 % av bottenplan i anslutning till platsbildning i östra planområdet. Inom byggrätterna längs Åkeredsvägen regleras även bottenvåningens höjd för att i framtiden möjliggöra verksamhetslokaler i dessa."

 

Åkerredsvägen innan "gatufiering" närmast rondellen: "...Little boxes made of ticky-tacky... "

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för uppförande av ca 350 - 400 bostäder i form av flerbostadshus, en skola, samt en mindre del lokaler för butiker/verksamheter.

Planförslaget syftar också till att skapa en lokal knutpunkt i området och bidra till att skapa ett stadsmässigt stråk längs Åkeredsvägen och Grevegårdsvägen. Längs detta ska goda förutsättningar för resande till fots och med cykel skapas.[/quote]

 

"Åkeredsvägens skala bedöms möjliggöra bebyggelse i upp till sex våningar längs med denna. Detaljplanen föreskriver dock indragna våningar eller bostäder under sadeltak. Höjd till takfot kan då hållas på en nivå som motsvarar max fem våningar utmed planerad gång och cykelväg."

 

Järnbrott - Frölunda torg

Antal bostäder: Uppemot 1650
Funktionsblandning: Uppemot 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter
Stadsstruktur: Förtätning av högmodernistisk kolossalcentrumanläggning medelst påbyggnader, slutna kvarter, lameller och höghus
Våningar: ca 8-12 våningar samt kontorshus i 24 våningar

"Ohoh, ohoh, what are we gonna do? Union, Union, Union City [Belgian] blue ..."

 

 

[quote]

 

Frölunda Torg och kvarteren runt omkring skulle kunna utvecklas med uppemot 1650 nya bostäder, 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter (köpcentret är i dag 75 000 kvadratmeter stort), samt parkeringar, främst i garage.
 

Detaljplanen delades i två delar

Byggnadsnämnden beslutade i september 2022 att detaljplanen skulle delas upp i två delar. Den ena delen skulle gå ut på samråd medan den andra delen behövde arbetas om.

Den del av planen som gick vidare till samråd är den västra delen, som innebär en utveckling av stadsmässiga miljöer inom området genom att tillföra ytterligare bostäder, handel, kontor och service samt offentliga platser vid köpcentrumet Frölunda Torg.

Den del av detaljplanen som byggnadsnämnden beslutade att återemittera består av nya flerbostadshus i områdets östra del, längsmed Pianogatan. Återremittering betyder att den delen av planen behöver omarbetas, för att sedan gå upp till nytt beslut om samråd i byggnadsnämnden.
[/quote]

 

 

Nedan presenteras föreslagen bebyggelse uppdelat på tre olika delområden:

• Mellan Marconigatan och Pianogatan (delområde A) möjliggör detaljplanen en rad lamellhus i åtta till tio våningar. Söder om kvarteret Käppen föreslås två byggnadsvolymer i åtta till elva våningar våningar innehållande primärt bostäder samt ett parkeringshus i sju våningar. Öster om kvarteret Käppen, där nuvarande familjecentral ligger, föreslås en förskola med gården delvis förlagd inom nuvarande bostadsgård.

• Inom och i anslutning till befintligt köpcentrum (delområde B) föreslås ny park och lekplats, nya gator, nya byggnadskvarter, påbyggnad av befintligt parkeringsgarage och köpcentrum samt sammanbyggnad av befintliga byggnader. En förskola placeras intill en kombinerad förskole- och bostadsgård i nordvästra hörnet av delområdet. Under två av kvarteren och den centrala parken föreslås ett parkeringsgarage.

• På parkeringsytan väster om Frölunda Torg (delområde C) föreslås ett nytt kontorshus i 24 våningar och ett funktionsblandat kvarter. I bottenvåningarna förläggs butiker intill de mest använda stråken. Under kvarteren uppförs ett parkeringsgarage som länkar ihop med Frölunda torg köpcentrum.

 

 

Brottkärr - Bostäder på ängar och berg norr om Gamla Brottkärrsvägen

Antal bostäder: ca 250
Funktionsblandning: Nej, hänvisning till Nya Hovås
Stadsstruktur: Villor, rad- och parhus samt inslag av flerfamiljshus
Våningar: 2-4

Illustration: Inobi

 

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att planlägga ett område som trots flera försök genom åren ännu inte är planlagt. Genom planläggningen ska det bli möjligt att bygga cirka 250 nya bostäder i småhus och flerbostadshus och en förskola med 6 avdelningar. Det ska skapas allmänna platser i en utsträckning som behövs för området och för att bevara natur med höga naturvärden och skyddade arter.[/quote]

 

 

 

 

Lindås - Bostäder vid Vågnedalsvägen

Antal bostäder: ca 70
Funktionsblandning: Nej, närmsta service 2 km bort
Stadsstruktur: Komplettering med flerfamiljshus i havsnära bostadsområde präglat av å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.
Våningar: 2-4

 

Å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.

 

[quote]

 

Planen syftar till att åstadkomma cirka 70 lägenheter i små flerfamiljshus med 2 - 4 våningar ...  Bostäderna kompletterar utbudet av boendeformer i området, genom att tillföra lägenheter i ett område som främst består av villor och radhus. Större delen av planområdet är naturmark. [/quote]

 

 

Vid kommungränsen till Kungsbacka: "Området ligger cirka 900 m från Snipen där det finns pendelparkering och hållplats för expressbuss. [...] Det finns ingen butik inom gångavstånd. Närmaste livsmedelsbutik finns i Kungsporten, cirka 2 kilometer från planområdet. Kommersiell service och vårdcentral finns cirka 4 kilometer nordost om planområdet vid Brottkärrsmotet/Nya Hovås."

 

Bonus

Heden - Svenska Mässan, nytt höghus mot Korsvägen

Antal bostäder: -
Funktionsblandning: Ja, potentiellt även inslag av bostäder.
Stadsstruktur: Höghus
Våningar: 34

"Vi sa i alla fall det att ni kan inte göra ett till 90-talstorn à la Dallas ... Vi måste hitta nåt lite nyare!" – Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg. Illustration: Tham och Videgård arkitekter

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att olika funktioner kan inrymmas inom den nya byggnaden, såsom hotell, restaurang, kontor, mässverksamhet och bostäder mm.[/quote]

 

Nu återstår att se vad 2023 har att erbjuda i form av detaljplaner!

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]