Utskrift från gbg.yimby.se
....

Stadsvandring i Frölunda med Föreningen för Samhällsplanering

 

"Från rekord till jubileum"

 

Tisdagen den 9 maj arrangerade Föreningen för Samhällsplanering (FFS) en välbesökt stadsvandring i Frölunda. Syftet var bland annat att titta närmare på några av de färdigställda projekt, som var en del av satsningen BoStad2021, där totalt 7000 bostäder skulle stå färdiga mellan 2014-2021. Som en ingång till ämnet kan man med fördel läsa Patrik Höstmads analys från 2018 av den då pågående bostadssatsningen: Det känns lite som miljonprogram.

 

Frölunda Torg 1967: Då Europas största köpcentrum under tak med 3000 parkeringsplatser och spårvagnslinje i direkt anslutning. Foto: AB Flygtrafik (klicka för att förstora)

 

 

... från 1950-talets storskaliga stadsplanering, genom rekordårens bostadsproduktion, förbi omvandling av gaturum från SCAFT till stadsgata och nyproduktion kopplat till Göteborgs 400-års jubileum!

– Utdrag från inbjudan till stadvandringen

 

Ett flertal arkitekter och planerare, som arbetat med några av dessa nybyggen, delgav oss vandringsdeltagare sina erfarenheter från jubileumssatsningen när vi kom fram till respektive projekt. Med start vid Nymilsgatans spårvagnshållplats gick vandringen vidare genom Flatås, längs Marconigatan, förbi Mandolingatan och slutade vid Stjärnhusen och Speldosegatan.

 

Vandringsrutt: Med start vid Nymilsgatans spårvagnshållplats gick vandringen genom Flatås ner mot Marconigatan, sedan mot Mandolingatan och kvarteren på de tidigare markparkeringarna (jämför med kartbild längre ned på sidan) och slutade till sist vid Stjärnhusen på Speldosegatan och det knallröda punkthuset Sjöstjärnan på 16 våningar, ett område som benämns Frölunda Park. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora).

 

Vi var närmare 40 deltagare som möttes upp vid slänten nedanför Nymilsgatans spårvagnshållplats.

 

Arrangörerna delade ut bildmaterial med Lantmäteriets nyare och äldre ortofoton, så att man enkelt kunde jämföra och få en förståelse för hur det sett ut tidigare. Detta material räckte till ungefär en tredjedel av deltagarna, och ledde därför närmast av sig självt till en uppdelning i smågrupper om ungefär tre personer.

 

Spontanitet: Medan vi samlades bjöd en kvinna tvärs över gatan in oss att titta på hennes välbevarade lägenhet, så att vi kunde få en uppfattning om de äldre husens ursprungliga interiör. Det är alltid spännande med vandringar som bjuder på möjlighet att se även insidan.

 

Tack för titten! Jan Gehl hade sannolikt lovordat altanen som ett föredömligt exempel på en mjuk kantzon.

 

Flatås Park: säg vad som inte kallas någonting med park nu för tiden! Till vänster Robert Dicksons stiftelses tre lamellhus granne med spårvagnsspåren. Tänk att sadeltaken fått en renässans! Det gör onekligen mycket för avslutet uppåt i förhållande till den tidigare ack så förhärskande klossarkitekturen.

 

Cecilia Windh, ordförande i FFS Väst, höll i vandringen, och hade med sig informationsmaterial kring de olika byggprojekten.

 

Déjà vu: var har jag sett detta förut?

 

A long time ago in a galaxy far, far away ...
Ett intryck av komplexitet och oöverskådlig detaljrikedom för ögat vid hastig anblick, genom oregelbundenhet och att medvetet låta linjer brytas. Även om imperiets funktionalistiska genier kanske hade ett annat syfte med konstruktionen än filmens konceptdesigners. Detta knep kan man för övrigt se på många ställen i originaltrilogin (don't mention the war/Disney). På ett liknande sätt blir skarvarna från byggelementen inte lika påtagliga i de i området återkommande, mönstrade fasaderna.

 

Teknodromen: även skaparna av Turtles var här något på spåren ett decennium senare.

 

Före/efter: Lantmäteriets ortofoton.

 

Av hänsyn till de boende lyftes den kritik som riktats mot nybyggena vid Nymilsgatan, bland annat från stadsarkitekt Björn Siesjö och GPs arkitekturkritiker Mark Isitt, på ett föredömligt sätt en anhalt tidigare.

Måhända har jag blivit luttrad, och förväntningarna på det som byggs är kanske lägre ställda än de borde, men jag hade faktiskt svårt att se hur detta skulle utmärka sig på något sätt i negativ bemärkelse i förhållande till de flesta andra dussinprojekt. Å andra sidan stannade vi bara till som hastigast vid innergården. Men visst, vi kan väl kalla det för byggföretagsmodernism. Den popnitada rastning förbjuden-skylten var dock inte så lyckad på den annars fina stenmuren.

 

Förargelsens hus: byggnaderna till vänster hade fått skarp kritik av såväl stadsarkitekt Björn Siesjö som GPs arkitekturkritiker Mark Isitt. Dessvärre fick jag inte till någon bra översiktlig bild från innergården eftersom jag satt på ett zoom-objektiv på kameran, och motivet kom på så vis för nära.

 

Så här i efterhand hittade jag en rendering av husen mot innergården. Bildkälla: Nordfeldt (se sida för fler foton från projektet, klicka på bild för att förstora).

 

Situationen påminde mig lite om när jag fick se Poul Henningsens utskällda sommarhus i Gammel Skagen/Højen, efter att ha läst en text utan bild om forargelsens hus i en arkitekturguide för den lilla danska staden. Huset var tänkt att serietillverkas av Myresjöhus, men stannade vid denna prototyp, ett litet gråblått trähus, som förvisso skiljer sig i material och kulör från omgivningens byggnadstradition, men som i likhet med BoStad2021-husen vid Nymilsgatan inte gör så mycket väsen av sig.

 

"Forargelsens hus", Poul Henningsen, 1964. Bildkälla: Google Street view (klicka för att förstora).

 

En forargelsens mand der hygger sig i den meget kontroversielle sommerbolig under den store PH Kontrast-lampe ... (klicka för att förstora)

 

Betongkeps: Direkt solljus är nog ingen överhängande risk.

 

På solsidan såg det betydligt trevligare ut, och jag kom att uppskatta de teknodrom-mönstrade fasaderna.

 

Av någon anledning kom jag att tänka på fönstret till det påvliga palatset vid Petersplatsen när jag såg den ensamma balkongen. Kanske finns där en lokal skald, som går ut för att deklamera sitt inre själsliv för grannskapet när andan faller på?

 

Den här kom till användning när vi passerade den lite äldre modernistiska bebyggelsen från efterkrigstiden.

 

Dessa lägre hus tillförde lite av en sympatisk småstadsmiljö i kontrast till den högre omgivningen.

 

På andra sidan fanns ett välbesökt parkstråk med ett flertal möjligheter till spontanidrott. Vi var dock några som förundrades över varför gångvägen gick i zigzag.

 

Pilotis i enligthet med Le Corbusiers ortodoxi.

 

Här har man tagit bort markparkering, men det är frågan hur det går med bygget?

 

Bortom träden ligger Högsbo industriområde, eller Södra Änggården om man frågar mäklarna, där vi ordnade en stadsvandring för några år sedan.

 

En välbesökt vandring som sagt.

 

Funktionalistiska blindfönster: Har man läst Hans Asplunds uppgörelse "Farväl till funktionalismen" från 1980, kan man inte värja sig från att notera fönsterbanden.

 

På väg mot "Lösgommarna".

 

GAKO för Riksbyggen, 1960.

 

När vi kom till Mandolingatan kunde man i fonden se en rejäl byggnad som uppförts på en tidigare markparkering. I förgrunden befintlig parkering liknande de som försvann.

 

Den rödmarkerade ytan på de tidigare markparkeringarna är nu bebyggd (jämför med kartan för vandringsrutten högre upp på sidan). Bildkälla: Google Maps.

 

Aktiv bottenvåning: Det visade sig röra sig om ett parkeringsgarage med lokaler i gatunivå. Föredömligt utformat! Jag noterade åtminstone ett till liknande garage längs gatan. Det verkar onekligen som en pragmatisk lösning för att kunna förtäta befintliga markparkeringar, som säkerligen skulle kunna tillämpas även på andra platser med liknande förutsättningar.

 

Möjlighet till anpassning över tid: Vi fick förklarat för oss av arkitekten att huset utformats på så sätt att det skall kunna omvandlas från parkeringsgarage till bostäder vid framtida behov. Det här ger flexiblitet, och minskar risken för att bygga sig fast i trafiklösningar genom att se nuvarande behov som allenarådande.

 


Ett av Göteborgs finaste P-hus? Det ser onekligen smäckrare ut från den här vinkeln, som ju också är där människorna rör sig. Skall ni bygga ett parkeringshus, så är detta ribban!

 

Den nya bebyggelsen längs Mandolingatan. Man bör dock ha klart för sig att spårvagnsspåren på egen banvall ligger bakom dessa kvarter; vid sidan av en gång- och cykelväg till hållplatsen samt en passage under en viadukt för biltrafiken, är gatorna mellan kvarteren i huvudsak att betrakta som återvändsgränder. Bakom trädraden anas Erik Fribergers ansamling av skivhus i 12 våningar.

 

Fönsterposterna gör mycket för att lätta upp intrycket av denna monolit.

 

Kontinuerlig utbyggnad: Redan i mitten av 50-talet kom de första planerna på att skapa ett köpcentrum i Västra Frölunda. Uppdraget gick till arkitekterna Klemming och Thelaus 1959, som reste över till USA för att studera hur man byggt upp shoppingcentra (Källa: Göteborgs-Posten, 1966-09-07 via Frölunda Torg). Efter sju års byggnation invigdes anläggningen hösten 1966, som då var Europas största.

 

I samband med Frölunda Torgs 50-årsjubileum 2016, lades en kortversion upp av 16 mm-filmen från köpcentrets invigning 1966.

 

Stödmuren skvallrar om en tidigare lantlig miljö i omvandling.

 

Sjöstjärnan som tydlig kontrast till Stjärnhusen.

 

 

Stjärnhusen var ett sätt för AB Göteborgsbostäder att pressa rationaliteten i byggandet långt. Lars Ågren ritade husen med fem identiska trerumslägenheter. En av lägenheterna får dåliga solvärden och trerumslägenheter passar varken singelhushåll eller barnfamiljer, varför de hört till de mindre populära. Samma hustyp finns också på Teleskopgatan i Bergsjön.

– från "UPPTÄCK VÄSTRA FRÖLUNDA - Det moderna Göteborg"

 

Kompletterande vy. Bildkälla: Google Street view

 

Vi fick förklarat för oss bland annat hur Sjöstjärnans gårdsmiljö vilar på en parkeringsanläggning, och hur landskapsarkitekterna hanterat detta på ett föredömligt vis.

 

Solstollarna ...

 

Ljudmiljö: Anders Dahlgren berättade bland annat om hur de tillkommande byggnaderna en bit bort hjälper till att skärma av punkthusen från Västerledens biltrafik, och på så vis bidrar med bullerdämpning av den modernistiska strukturen samt en mer rumsligt definierad utemiljö. Han berättade även om utmaningarna med en stor ledning som går under leden.

 

Ett stenkast bort från Stjärnhusen kan man finna dessa projekt, som vi nämnt ovan och anade på håll, men inte tittade närmare på under vandringen. Bildkälla: Balder (klicka för att förstora)

 

Som en minivariant av Superkilen på Nørrebro i Köpenhamn. Skateboardåkaren inom mig noterade potentialen.

  

Efter vandringen var vi ett gäng som gick vidare till Glenn på Frölunda Torg för en bit mat och förfriskning. Tack till Föreningen för Samhällsplanering för ett väluppstyrt och trevligt arrangemang! Förhoppningsvis kan även vi få igång lite egna vandringar igen, och då kan man mycket väl tänka sig att titta vidare på BoStad2021-satsningen i andra stadsdelar.

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Alice Radomska (4 Augusti 2023 18:30):
Även om Frölunda av naturliga skäl inte haft någon rivningsvåg i stil med gamla Olskroken, Landala osv, så ger dokumentation om Frölunda-områdena en tydlig bild av Göteborgs moderna utveckling. Har man som barn åkt "ut" och sett det för sin tid sensationella inomhustorget Frölunda Torgs invigning 1966 och senare i livet som frilansreporter varit på den lokala Frölunda Tidning, vilket den internationellt kände historikern Sören Skarback i föreläsningar berättat upplevelser av, så har man sett Frölunda på ett konkret och inte så emotionellt sätt som ifall man varit född, gått i skola och växt upp i trakten. Man nästan skojade på lokaltidningen om Frölunda Torgs ständiga återinvigningar "efter varenda liten utbyggnad". Måhända var dessa återinvigningar mest en marknadsföringsgrej, men visst har Frölunda som helhet, och inte bara torget, varit ett skyltfönster för arkitektur, bygge och utveckling. Mestadels god utveckling, men inte annorlunda än andra storstäders ytterområde i debatter om segregation etc. - tyvärr ofta med orubbligt negativa ståndpunkter som inga goda siffror förmår att rubba. Men i varje fall: Leve Frölunda!
 0
Jan Wiklund (4 Augusti 2023 18:30):
Spontant utifrån den här redogörelsen, och utan någon som helst kunskap om området, tycker jag det verkar väldigt mycket överbliven markyta. Och därmed onödigt långa avstånd.

Har dom inte hört talas om Feds undersökning av gleshetens betydelse för en stads ekonomi? Ju mer yta per person, desto sämre ekonomisk utveckling, https:​/​/​www.​newyorkfed.​org/​research/​staff_​reports/​sr44.​.​
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Jane blir opera
I går 04:10 av Melvin Bowers
Uthyrningsdel
22 Oktober 13:49 av Lola Ewint
Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl