Utskrift från gbg.yimby.se
....

Återbesök på Ulfsparregatan

 

 

ÖSTFRONTEN. Det är mitten av januari, och dagen har längt sig något sedan vintern var som mörkast. Eftermiddagsljuset liksom smyger sig på, och hur tar man bättre vara på det annat än genom en promenad med kameran i hand? Där i fjärran tornar huskropparna upp sig på närmast stålenhagskt vis över Kärralundsgatans folkhemsfunkis. Hur blev det egentligen med byggprojekten där uppe i Lunden?

I början av maj 2013 arrangerade Yimby Göteborg en stadsvandring längs Danska vägen från Sankt Sigfrids plan till Redbergsplatsen (eller kanske snarare Lejonet & Björnen, vars glassbägare utövade en större dragningskraft). I samband med denna vandring gjorde vi även en avstickare upp till Ulfsparregatan, där det fanns planer på fyra punkthus i terrängen längs en enkelsidig gata, samt en möjlig påbyggnad av befintliga 1960-talshus med två våningar. Men hur blev resultatet av planerna så här ett drygt decennium senare?

 

En återblick

Det var nog ingen under stadsvandringen 2013 som var direkt begeistrad över planen på Ulfsparregatan i Lunden, men samtidigt rörde det sig om ett välkommet tillskott av bostäder i ett halvcentralt och kollektivtrafiknära läge. Vi närde dock en förhoppning om att det kanske kunde bli åtminstone någon lokal i bottenvåningen.

 

Bestigning av Ulfsparregatan under vår stadsvandring 2013.

 

Patrik Höstmad visar upp planskissen på de tilltänkta punkthusen. Notera att gatan saknar trottoar på sidan som vetter mot naturmarken, något som planen skulle råda bot på.

 

Volymstudier eller gestaltningsförslag? I Yimby Göteborgs barndom kändes det ibland som att dessa termer var synonymer: stubbiga "hus i park" med platta tak var i princip svaret på alla frågor, och nästan varje nytt byggprojekt resulterade i ännu ett Örebrogatan.

 

För att ge en mer rättvis bild av grönskan på platsen med tanke på att förra besöket skedde innan lövsprickning, och denna senare uppföljning under vintern. Notera gångstigen till höger, som vi följde upp till en sorts utsiktspunkt under vår vandring 2013. Bildkälla: Google Street View, 2011 (klicka för att förstora)

 

 

Syftet med förslaget är att pröva möjligheten att bebygga den östra sidan av Ulfsparregatan med cirka 90 - 140 nya bostäder i form av punkthus. Vidare föreslås att två av hyreshusen norr om parken kan byggas på med två våningar, vilket skulle innebära 36 nya lägenheter. Förslaget innebär att naturmarken längs gatan bebyggs medan den östra delen av området är kvar som grönområde. Viktiga gångstråk och kontakten mellan gata och natur upprätthålls. En ny trottoar anläggs längs Ulfsparregatans östra sida.

 

– Ur planförslaget: Lunden - bostäder vid Ulfsparregatan

 

I vår årliga genomgång av detaljplaner – Vad ville man bygga 2014? – framgick att det inte var aktuellt med funktionsblandning inom planområdet. Intressant nog blev det faktiska utfallet två lokaler i gatuplan.

 

Trots att det inte avsågs någon funktionsblandning i planen, så byggdes det ändå två lokaler. Detta är ganska anmärkningsvärt med tanke på att läget är lite avsides, men glädjande för den lokala stadsmiljön (även om det kanske knorrades en del hos de olika aktörerna).

I en stad bör det finnas lokaler i såväl A-, B- som C-lägen för att ge förutsättningar för stadsliv och olika typer av verksamheter, även för sådana som resursmässigt saknar möjlighet – eller behov av – att ligga längs huvudstråken. Därför kan vi gott uppmärksamma – äras den som äras bör – att man faktiskt valde att tillföra några lokaler här, och inte gick den enklare vägen genom att reducera projektet till en monofunktionell bostadsanläggning av mer parasitär karaktär.

Lokalerna är placerade i respektive hörne åt sydväst i de två fastigheterna, och tar på så vis upp nivåskillnaderna längs den stigande gatan. I den ena lokalen har det blivit en tatuerarstudio medan den andra hyser en cykelverkstad, och det är väl ungefär den typ av verksamheter som man hade kunnat förvänta sig.

 

 

Återbesök på Ulfsparregatan

Nedan följer en bildserie från min promenad i Lunden denna eftermiddag i januari 2024.

 

De motstående pulpettaken ger husen ett avslut uppåt och en karaktäristisk silhuett, exempelvis i fonden av Virginsgatan i Kålltorp (se bild överst på sidan) eller uppe från någon bergknalle vid Apslätten (klicka för att förstora).

 

Det första av de två punkthus som utgör Brf Taksparren med totalt 94 lägenheter. Uppfört av Tornstaden 2017-2019 (klicka för att förstora).

 

Hörnlokalen tar upp nivåskillnaden i gatan på ett bra sätt. (klicka för att förstora).

 

Tatueringsstudio. Verksamheten i sig känns måhända något asocial med sina mörklagda fönster, å andra sidan är läget vad det är. Det finns dock potential att enkelt skapa en liten trevlig plats utanför genom att ställa ut ett bord och några stolar, inte minst för kafferasten under den varmare delen av året. Fint med fönster och dörr i ek, även om glasrutan ser ut att ha råkat ut för något (klicka för att förstora).

 

Mellan punkhusen har det placerats en parkeringsanläggning, och ovanpå den återfinns föreningens gemensamma gårdsmiljö.

 

I Wallenstams projekt, ritat av Erséus arkitekter, uppfördes under 2016-2018 två svartvita och ganska spartanska punkthus med totalt 115 hyreslägenheter om 1-2 rum och kök. Den tidigare gångstigen återfinns i den sparade slänten mellan Tornstadens och Wallenstams hus, och via den kan man nå den kvarvarande naturen uppe på höjden (klicka för att förstora).

 

Cykelverkstad. I denna lokal kan man skönja betydligt mer liv och rörelse än i den förra, särskilt genom de stora och öppna fönsterpartierna. Verktygen på väggen inbjuder till användning av allmänheten även utanför verksamhetens öppettider. (Betongelementskänslan är dock lite mer påtaglig i denna byggnad, klicka för att förstora).

 

Den asfalterade gångstigen upp till park- och naturmiljön nås efter exploatering med såväl trappa som ramp.

 

Utsiktsplats. Det fick bli en avstickare hit upp, och det ser ut ungefär som jag minns det från vår förra vandring. Då stod vi här och diskuterade om det gick att få till ett "urbant brohuvud" i Ulfsparregatan, som i någon mån kunde sammanlänka den övre delen av bebyggelsen på berget med kommande stadsutvecklingsprojekt nere längs huvudstråket i Danska vägen. Man kan för övrigt se ganska gott om spår efter barns lek och olika pinnkojor mot träden, som till stor del utgörs av ek.

 

Det ser ut att finnas en del sittplatser. I bakgrunden skymtar ett av de påbyggda 1960-talshusen (klicka för att förstora).

 

Livsbejakande är kanske inte ordet som beskriver mitt intryck av det färdiga projektet; de mörka partierna gör det tämligen dystert, särskilt så här års, och för snarare känslan till "Porslinsfabriken" , borgernas kub i Star Trek eller monoliten från Kubricks 2001 – ett rymdäventyr. Men det är kanske inte hela världen, och årstiden gör ju sitt. Samtidigt är det just den vi bör ha i åtanke och underlätta för, sommarhalvåret är betydligt mer förlåtande, och livet blir på många sätt enklare att leva oavsett gestaltning (klicka för att förstora).

 

Black Friday-erbjudande: stående eller liggande monolit?!! Parkeringsanläggning mellan husen är en liknande lösning som i det andra projektet, men den upphöjda gårdsmiljön är mer avskild och kan inte nås från gatan (klicka för att förstora).

 

Poseidons påbyggnad av hyreshusen från 1963 med två våningar framträder tydligt genom kontrasterande materialval i fasaden. Det ökade antalet våningar ger också lite mer vertikalitet, och ett tydligare avslut uppåt genom ett sadeltak. Här tillfördes närmare 60 nya hyreslägenheter (i planen pratade man först om 36), som stod färdiga 2021, och vid tillbyggnaden utrustades även husen med hissar. I vår förra vandring kom vi dock aldrig så här långt upp i backen, utan tog en annan väg ned mot Danska vägen igen. Därför missade vi nog också att lyfta eller inse potentialen i detta påbyggnadsprojekt (klicka för att förstora).

 

Lokalt stadsliv. I korsningen uppe på krönet ökar intensiteten något i mötet med busshållplatsen och den intilliggande närlivsbutiken. Den tidiga 1950-talsarkitekturen ger en fin inramning. Sedan sist har dock 60-bussen börjat gå till Fredriksdal istället för Masthugget (klicka för att förstora).

 

Poseidon har ett antal fastigheter i området. Överst till vänster ligger ett skivhus från 1963; huskropparna överst till höger från samma år är de som byggts på med två våningar vardera. Byggnaderna i mitten och längst ned är från 1950-51 (klicka för att förstora).

 

En intressant form av förtätning, som säkerligen skulle kunna tillämpas på liknande sätt även på andra platser (klicka för att förstora).

 

Före/efter. Bildkälla: Google Street View (2009 respektive 2022, klicka för att förstora).

 

Snyggt med indelning av fasaden i olika kulörer, men med den den sammanhållande gröna kringa fönstren. Notera även de små burspråken här på baksidan (klicka för att förstora).

 

Muren går inte av för hackor den heller, notera passformen på stenarna (klicka för att förstora).

 

I den låga längan finns bland annat en veterinär (klicka för att förstora).

 

Apropå stålenhagsk retrofuturism (klicka för att förstora).

 

Tänk om vi hade fått några stadskvarter med den här enkla men eleganta arkitekturen i mer centrala lägen när det begav sig (klicka för att förstora).

 

Utsikt mot Härlanda fängelse, och Strömmensberg skymtar fram till vänster i bakgrunden (klicka för att förstora).

 

Det kändes onekligen så efter flera veckor av minusgrader. När jag fotade dessa tags kom en go' gubbe fram och undrade om jag dokumenterade inför klottersanering. Han berättade sedan att han hade fått tag på en lägenhet i ett av 50-talshusen för några år sedan, och trivdes bra i stadsdelen. Efter att vi pratat om platsbyggda kök och gedigna material en stund så började det mörkna, och jag begav mig hemåt (klicka för att förstora).

 

Uppdatering (2024-03-12): Vid vår genomgång av fjolårets planer – Vad ville man bygga 2023? – insåg jag att man tänker sig ett punkthus på tio våningar på platsen för den befintliga envåningslängan (med klottret i ovanstående bild) där det tidigare funnits en mataffär. Det rör sig om ca 52 små-/studentlägenheter om max 35 kvm, och detta som ett sätt att tillföra förhållandevis centrala bostäder, men samtidigt försöka undvika att belasta/kräva nyetablering av kommunal service i form av skolor eller förskolor. Dessvärre tänker man inte tillföra någon lokal i bottenvåningen. Illustration: Tengbom arkitekter

 

Wallenstams hus ser lite mer lättsamt och muntert ut från den här vinkeln. På det stora hela blev det väl ändå ganska bra.

 

Urban plats i mikroformat: fin vardagsarkitektur, bostäder med entréer ut mot gatan, busshållplats med offentlig sittplats, närlivs med halvprivata sittplatser, och en postlåda. Tänk ändå vad man hade gått miste om ifall den befintliga lokalen kortsiktigt hade omvandlats till en (1) lägenhet på grund av "bristande marknadsläge" eller liknande, istället för att man som här började i rätt ände med att tillföra drygt 250 bostäder + några nya lokaler (klicka för att förstora).

 

De påbyggda husen döljs inte längre av trädtopparna, och utsikten från de nya lägenheternas inglasade balkonger är det sannolikt inget fel på (klicka för att förstora).

 

Nästan som ett uppslag från Ur varselklotet (klicka för att förstora).

 

Sammanfattningsvis: Det talades i planen om 90-140 bostäder i punkthusen samt ytterligare potentiellt 36 lägenheter i påbyggnaden av 60-talshusen. Vi kan konstatera att det blev 115 hyreslägenheter i Wallenstams projekt, 94 bostadsrätter i Tornstadens projekt och 56/58 hyresrätter i Poseidons påbyggnader med två våningar (Stadsbyggnadskontorets uppgifter skiljer sig lite från fastighetsägarens). Detta innebär de olika projekten gav ett sammantaget tillskott på 267 lägenheter och åtminstone två lokaler. På det stora hela blev det bättre än jag hade trott.

 

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Alice Radomska (1 April 12:24):
Tack, Olof Antonson. Mycket tydligt och intressant presenterat och kommenterat av dig. Att dagarna för den låga längtan, där Konsum Snabbköp öppnade 1951, måtte vara räknade, det har man väl anat relativt länge. Men möjlighet till ett tio våningars punkthus? Jaha. Och Konsum/Domus i gammal bemärkelse finns ju knappast i dag. Det var synnerligen tidstypiskt förr med låga längor, även innan Konsum övergick till snabbköps-idén. Som på Sankt Sigfridsgatan med en av stadens allra första neonskyltar, 1936, och på Virginsgatan i Kålltorp 1950 och den unika längan kallad Brevlådorna på Doktor Bex Gata, 1952.
 0
Leif Åkerstedt (17 April 17:59):
Den låga längan - den var synnerligen tidstypisk för dåtida Konsum-butiker, det är sant. Jag är emot tanken att en skyskrapa kan uppföras just där, men min åsikt är på intet vis nostalgisk - Jag tycker bara att ett så högt bostadstorn skulle rimma illa med Ulfsparregatan som helhet.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6736 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Innovative design, fine grinding
9 April 11:13 av Tom Eem
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S.
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.