Utskrift från gbg.yimby.se
....

Vad ville man bygga 2023?

 

Enligt kriterierna för vår genomgång var det 5 detaljplaner som gick ut på samråd 2023 (klicka för att förstora).

 

Sedan 2009 har vi gjort en årlig sammanställning av de detaljplaner som gick ut på samråd under föregående år. På så vis kan vi få större klarhet bland annat i var det skall byggas frammöver, hur många bostäder det rör sig om, vilken typ av struktur bebyggelsen inordnas i, huruvida planerna bidrar till funktionsblandning eller en mer sammanläkt stad.

Som vanligt filtrerar vi bort övergripande program, planer utan bostäder (det finns dock vissa gränsfall), enstaka villor, vindspåbyggnader, serviceboenden och andra specialfall. Det som studeras är planerna så som de ser ut efter att stadsbyggnadsförvaltningen och fastighetsägarna har gjort sitt jobb, och sedan stadsbyggnadsnämnden har godkänt att planen går ut på samråd till allmän beskådan.

Därför blir detta lite av ett lackmustest på vad stadsbyggnadsförvaltningen och stadsbyggnadsnämnden vill se byggt i Göteborg i framtiden. Vissa planer justeras något i efterhand efter inkomna synpunkter, några planer avbryts, men i huvudsak är det som går ut på samråd också det som antas och senare byggs.

 

 

 

Kvantitet

Vi skall kanske inte dra för stora slutsatser utifrån antalet detaljplaner och bostäder per år, men det kan vara intressant att följa över tid och jämföra.

 

 

Dessa sammanställningar ger oss också möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra planer från olika årgångar mer kvalitativt, och på så sätt få en fingervisning om riktningen i förhållande till urbana värden, praxis inom stadsplaneringen, trender inom arkitekturen osv.

 


2009: Stora torp, 400 bostäder. Karaktär av monofunktionell, inåtvänd anläggning, som distanserar sig från Delsjövägen.

 

2022: Åkeredsvägen, 400 bostäder. Omvandling från bilväg mot karaktär av stadsgata med bebyggelse som möter omgivningen. Mer av ett vertikalt uttryck, och sadeltak som ger ett avslut uppåt.

 

 

Läge 

De fem detaljplanerna i denna genomgång sorteras för enkelhetens skull efter de stadsområden som introducerades av Göteborgs stad 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder.

 

 Stadsområde  Antal detaljplaner:  Antal bostäder:
 Centrum  3  52+ smålägenheter (max 35 kvm)
 Hisingen  1  2140 lgh
 Nordost  1  110 lgh + 9 stadsradhus
 Sydväst  -  -
 Totalt:  5

 2250 lgh, 9 stadsradhus, 52+ smålägenheter

 

Samråd 2023. Orange innebär projekt med små-/studentlägenheter (max 35 kvm); röd indikerar "vanliga" bostäder. Om man ser till antalet lägenheter ligger tonvikten utan konkurrens åt Backaplan på Hisingen; Centrum å sin sida har med tre mindre planer som medger smålägenheter (oklart hur många, men det kan potentiellt röra sig om flera hundra), och med en särskild koncentration mot Gullbergsvass. Nordost har med en plan, och Sydväst, som dominerade förra året, saknar helt planer denna gång. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för förstoring, gäller även de flesta andra bilder i inlägget)

 

 

Urbana kvaliteter

Hur ser då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? För att beskriva planerna har följande tre kategorier använts:

  • "Funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs eller medges i husen som inrymmer bostäder (detta är för övrigt en aspekt som blivit avsevärt bättre i Göteborgs stadsbyggande sedan 2009, då funktionsblandning ofta ansågs uppnådd av planerarna genom hänvisning till stadsdelsnivå, trots att det rörde sig om tillförsel av rena monokulturer).
     
  • "Stadsstruktur" som här är mer av en deskriptiv benämning på vad för typ av struktur bebyggelsen inordnas i, vilket säger något om sammanhang och förutsättningar (det tidigare kriteriet för "kvartersstruktur ja/nej" kan bli något trubbigt och tvångsmässigt).
     
  • "Antal våningar" ger en fingervisning om befolkningstäthet/exploateringsgrad i relation till stadstruktur.

Av de fem planerna är det tre som huvudsakligen kräver funktionsblandning inom en betydande del av planen, en som till viss del kräver och i övrigt medger funktionsblandning, samt en som är mer att betrakta som en monokultur för bostadsändamål.

Om man ser till planernas stadsstruktur rör det sig i närmast uteslutande om kvarter, uppbrutna kvarter eller enskilda byggnadskroppar som möter gatan snarare än distanserar sig från den. Även detta har blivit avsevärt mycket bättre än de slentrianmässiga hus-i-parkeringsplats, som länge var den förhärskande standardsvaret på alla frågor.

Angeånde våningstal så ter sig dessa vara välavvägda med avseende på läge, och i flera fall handlar det om en rejäl byggnadshöjd mer centralt (Backaplan, Gullbergsvass) och lite glesare i periferin (Utby). Men husen trappas också till viss del ned i de centrala lägena beroende på ljusförhållanden och mötet med omgivande befintlig bebyggelse.

Det är förvisso några huskroppar i planen för Backaplan med blott tre våningar, och en ganska ansenlig mängd (15 st) med fyra våningar (på grund av ljusförhållanden), vilket somliga sannolikt anser lågt. Tar man ett medelvärde på samtliga 75 huskroppar i Backaplan DP 3, så hamnar vi dock på omkring 6,4 våningar i planen som helhet (40 av dessa, dvs fler än hälften, är högre än sex våningar, och 18 av dem åtta våningar eller högre).

Vi får dock inte glömma att våningstal och täthet snarare är medel än ett mål i sig, och utgör en av flera parametrar för att få till en levande stadsmiljö.

 

 

Sammanfattning

Årets fem planer innehåller en större detaljplan (Backaplan DP3) med upp till 2140 bostäder, och utgör en del av den framväxande, täta innerstadsmiljön på centrala Hisingen. De två planerna för Gullbergsvass utgör en sorts mellankategori där man tillför funktionsblandade kvarter med hög exploateringsgrad (men oklart hur många bostäder). Planerna i Lunden respektive Utby är i jämförelse inte lika omfattande, och de förhållandevis perifera lägena ger mer betoning på bostadsändamål. Men även i dessa planer finns en tydlig ambition om att möta omgivningen och stärka den befintliga gatumiljön.

Tonvikten i planerna ligger i år åt centrum (tre planer), och i synnerhet mot Gullbergsvass och Backaplan på Hisingen. Nordost representeras av ett projekt i Utby, medan det inte finns några planer för Sydväst (som dominerade förra året). Planerna för Backaplan och Gullbergsvass är lite i en klass för sig med avseende på omfattning och exploateringsgrad, men även de andra är intressanta på sina sätt, såväl punkthuset i Lunden som det uppbrutna trädgårdsstadskvarteret i Utby (inte minst som ett exempel på den uttalade målsättningen från politiskt håll om att bygga trädgårdsstad snarare än villaområden i mer perifera lägen).

En stark trend i årets genomgång har varit betoningen på små-/studentlägenheter om max 35 kvm (i tre av fem planer), som ett sätt att tillföra bostäder och samtidigt försöka undvika att belasta/kräva nyetablering av kommunal service i form av skolor eller förskolor.

En annan sak som återkommer i flera av planerna är de markerade sockelvåningarna. Detta känns glädjande med tanke på hur många gånger vi lyft fram sådana önskemål genom åren. Man kan också se flera av planerna som uttryck för den politiska viljan om att bygga mer kvartersstad i "klassisk stil" (Backaplan) samt trädgårdsstad i mer perifera lägen (Utby).

Sammanfattningsvis ser det mesta riktigt lovande ut, även om jag personligen är lite försiktigt inställd till kvarteret – "bullerhålskuben" – i Gullbergsvass, och skulle vilja se lite mer utförligt bildmaterial för hur man tänker sig gestaltningen av detta projekt.

 

Vad tycker du om planerna som gick ut på samråd under fjolåret?

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.

 

 

Så här ville man bygga 2023:

Planerna i genomgången sorteras som tidigare nämnts efter de stadsområden som introducerades av Göteborgs stad 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder.

 

Centrum

Området utgörs av de tidigare stadsdelsnämnderna för Centrum, Majorna-Linné, Örgryte-Härlanda, samt en mindre gränsjustering mot Östra Göteborg. 

 

1. Gullbergsvass - Centrumutveckling vid Kilsgatan

Antal bostäder: ?
Funktionsblandning: Ja: kontor, små-/studentbostäder (max 35 kvm) medges, och minst 100 kvm av bottenplanet skall utgöras av centrumverksamhet snarare än kontor (bostäder tillåts överhuvudtaget inte i de nybyggda delarnas bottenvåning).
Stadsstruktur: Återuppbyggnad och förtätning inom ett befintligt kvarter, där en avriven byggnad (f.d. Holmens Herr) samt bakomliggande markparkering/lucktomt exploateras; bevarande av 1800-talsbyggnad i tegel.
Våningar: 5, 8 och 16.

Till vänster kan man skönja lågdelen om fem våningar in mot den befintliga lägre bebyggelsen, medan skalan trappas upp utåt mot det större gaturummet och trafikapparaten. Notera de markerade sockelvåningarna, hur bebyggelsen brutits ner i olika volymer och det vertikala uttrycket. Illustration: Arkitema/Skanska

 

Rivning av före detta Holmens Herr, första kvartalet 2024. Foto: Anders Averdal (klicka för att förstora).

 

 

Syftet med detaljplanen är att ge möjlighet för att förtäta och utveckla området med centrumverksamheter som medger bland annat kontor, hotell och handel. Detaljplanen möjliggör även för mindre bostäder. Planområdet innehåller en äldre kulturhistorisk byggnad från 1880-talet som bevaras. Detaljplanen syftar även till att bidra till en framtida attraktiv stadsmiljö.

[...]

Projektet omfattar byggnation av kontorslokaler på cirka 15 000 - 20 000 m2 BTA, varav 1 500 m2 utgörs av befintliga kontorslokaler i befintlig byggnad. Det planeras även för att delar av gatuplanet ska innehålla handel. Planen möjliggör även för en alternativ användning med småbostäder.

[...]

Bostäder tillåts inte i gatuplanet (planbestämmelse s1), eftersom blandande funktioner och aktiva stadsmässiga bottenvåningar som bidrar till att skapa stadsliv eftersträvas. Detta bedöms ha betydelse för trygg och attraktiv stadsmiljö. Minsta våningshöjd i byggnadens gatuplan är 5,0 meter mot gata, vilket syftar till att bidra till ändamålsenliga lokaler för olika typer av verksamheter.

Kilsgatan 10, som ska bevaras tillåter till skillnad från resten av kvarteret även bostäder i bottenvåningen då första våningsplanet ligger en halv trappa upp från markplan.

 

Utdrag från planbeskrivningen

 

Högdelen framträder här tydligare i all sin biffighet (klicka för att förstora).

 

Smäckert. Från gatunivå framträder vertikaliteten, särskilt i jämförelse med de modernistiska fönsterbandens horisontella uttryck till vänster. Det är även glädjande att tegelhuset från 1880-talet får vara kvar. Illustration: Arkitema/Skanska

 

Genom åren har vi gjort några stadsvandringar i närområdet, där man kan se det aktuella kvarteret, och hur omgivningen förändrats.

2011: Gullbergsvass
2019: Gullbergstunneln

 

2. Gullbergsvass - Bostäder, centrumutveckling och verksamheter vid Kämpegatan

Antal bostäder: ?
Funktionsblandning: Ja: flera plan tillägnas centrumändamål, ovanpå ett oklart antal små-/studentlägenheter om max 35 kvm. Bostäder är ej tillåtna i gatunivå.
Stadsstruktur: kvarter i form av ett podium i två våningar med fyra byggnadsvolymer ovanpå.
Våningar: 6-14 (lägst i sydväst och högst åt nordost)

Bildkälla: Göteborgs stad/What! Arkitektur

 

 

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för nya gator för att trafikalt knyta samman pågående detaljplaneprojekt och utbyggnadsprojekt i närområdet (t.ex. västlänkens östra station) med omgivande delar av staden. Syftet är att också att Centralenområdet ska kopplas samman med Götaleden, detta görs främst via en förlängning av den befintliga Kämpegatan söderut.

Detaljplanen syftar också till att den framtida Kämpegatan ska kunna anslutas till en eventuell framtida bangårdsförbindelse söder om planområdet.Detaljplanen syftar även till att möjliggöra en torgyta och bebyggelse inom ett kvarter med centrumverksamheter och bostäder väster om den föreslagna förlängningen av Kämpegatan. Detaljplanen syftar till att tillskapa bostäder för att bidra till en blandad stadsmiljö och bostäderna ska utifrån platsens förutsättningar utformas med god boendemiljö. Syftet är att utforma kvarteret med ett tryggt och aktivt gatuplan.

[...]

Detaljplanen möjliggör för ny bebyggelse med studentbostäder och centrumverksamhet. Kvarteret är utformat med en kärna i upp till högst plan 2 och ovanpå det fyra volymer kring en gemensam bostadsgård i mitten. Bostadsgården ligger då ovanpå ”kärnan”. Kärnan i kvarteret begränsas av en totalhöjd på 18 meter över angivet nollplan, vilket möjliggör för ett förhöjt gatuplan samt två våningsplan (plan 1 och plan 2). Syftet med detta är att möjliggöra för totalt tre våningsplan centrumändamål.

Byggnadens gatuplan och plan 1 får inte användas för bostadsändamål

[...]

Planen bedöms generera ett litet behov av skolplatser och förskoleplatser då boendeformen är studentbostäder för vilka behovet är lägre gentemot ”vanliga” bostäder.

 

Utdrag från planbeskrivningen

 


"Detaljplanen medger uppförande av bebyggelse för studentbostäder och centrumverksamhet samt anläggande av torg. Planen föreskriver även utbyggnad och utveckling av Kämpegatan samt lokalgator västerut från Kämpegatan."

 

Ett rejält kvarter med buller-/ljushål i fasad. Bildkälla: Göteborgs stad/What! Arkitektur

 

3. Lunden - Bostäder vid Överstegatan

Antal bostäder: 52 små-/studenlägenheter (max 35 kvm)
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Förtätning med punkthus i direkt anslutning till Ulfsparregatan, som utgör lite av ett lokalt huvudståk uppe i Nya Lundens modernistiska bebyggelsestruktur från efterkrigstiden.
Våningar: 10

Höghuset ersätter den lilamarkerade längan (före detta Konsumbutik). Se Återbesök på Ulfsparregatan för fler foton från omgivningen (när jag skrev det inlägget i januari kände jag dock inte till detta förtätningsprojekt).

 


Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla små lägenheter. Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden. Planområdet är redan ianspråktaget för bebyggelse och idag finns det en före detta matbutik i en våning inom området.

[...]

Det är även brist på kommunal service i området så som skola och förskola. Av dessa anledningar begränsas detaljplanen till att innehålla små lägenheter. Lägenheterna kan användas som studentlägenheter.

[...]

Byggnadens avtryck och höjd kontrasterar starkt mot befintlig bebyggelse, för att stärka uttrycket som landmärke kan byggnadens material och formspråk avvika från omkringliggande bebyggelse med tegel och putsfasad. Byggnaden utformas med en tydlig sockel, mitt och krona där material och uttryck varierar i skala och med vilken typ av material för att byggnaden ska upplevas spännande både på långt och nära håll.

[...]

Då byggnadens placering är i direkt anslutning till Ulf Sparregatan [sic!] så syftar detaljplanen till att säkerställa att entrévåningen i byggnaden utformas så att den upplevs som öppen mot gaturummet. För att entrévåningen ska upplevas som öppen ska det finnas lokaler för bostadskomplement så som exempelvis tvättstuga, samlingslokal eller dylikt i detta plan.

 

Utdrag från planbeskrivningen

 

Såväl en markerad sockel som ett tydligt avslut uppåt, och i kombination med kulörer från omgivningen (gestaltningsprinciperna känns igen från planerna för SKF). Det saknas dock krav på funktionsblandning, vilket i viss mån är förståeligt givet läget, men samtidigt gick det uppenbarligen att tillföra två lokaler i de senaste projekten längs gatan. I gengäld placeras i alla fall entrén och byggnadens olika gemensamhetsanläggningar på ett sätt så att de bidrar till ett öppet intryck från gatan. Illustration: Tengbom arkitekter

 

Detaljering på olika avstånd. Illustration: Tengbom arkitekter

 

För vidare läsning och foton från omgivningen:

2013: Danska vägen (Yimbyvandring)
2024: Återbesök på Ulfsparregatan

 

 

Hisingen

Området utgörs av hela Hisingen, vilket motsvarar de tidigare stadsdelsnämnderna för Västra Hisingen, Lundby, samt Norra Hisingen.

 

4. Backaplan - detaljplan 3: Bostäder, lokaler m.m. vid Backavägen och Norra Deltavägen

Antal bostäder: 2140
Funktionsblandning: Ja (!): bostäder, offentliga bottenplan med lokaler längs huvudstråken (lokaler medges mot övriga gator), ca 11.200 m2 BTA centrumverksamheter, skola för 900 elever inklusive särskola, idrottshall, förskolor (16 avdelningar säkerställs, 9-12 möjliggörs).
Stadsstruktur: Detta delprojekt av Backaplan innebär ett tiotal kvarter i den framväxande innerstadsmiljön på centrala Hisingen, som kommer att resultera i bostäder för omkring 20.000 personer och ungefär lika många arbetsplatser.
Våningar: 3-12 (medelvärdet ligger på 6,4 våningar sett till planens 75 olika huskroppar)

Backastan. Det är en intressant stadsmiljö med oerhörd potential som växer fram på Backaplan, men samtidigt har den överordnade principen för utbyggnaden av centrala Hisingen i flera fall rört sig om totalsanering av den befintliga bebyggelsen, inte minst Porslinsfabriken och Nya Kvillebäcken. Se "Reflektioner kring Backaplan efter en stadsvandring med Socialdemokraterna" för mer utförliga resonemang i kombination med äldre och nyare foton, som skildrar hur platsen förändrats över tid. Illustration: White (klicka för att förstora)

 

Kvartersstruktur och antal våningar för de olika byggnadskropparna. Bildkälla: Göteborgs stad (klicka för att förstora).

 

 

Gestaltningsprinciper där bland annat de markerade sockelvåningarna återkommer, samt vertikal indelning rent visuellt av längre byggnadskroppar. Johannes Olivegren fick utstå mycket spe från sina arkitektkollegor när det begav sig för den "oärliga" fasadindelningen av huset i Brunnsparken (som byggs om för närvarande), men historien gav honom onekligen rätt.

 

 

Detaljplanen syftar till att utveckla det nya Backaplan till en tät, grön och stadsmässig stadsdel med en god livsmiljö, som en del av innerstaden och Hisingens centrum.

Detaljplanen ger möjlighet till att uppföra bostäder, lokaler för centrumändamål samt social service i form av skola, förskolor och idrottshall i formen av en kvartersstad med kringbyggda kvarter.

[...]

Inom DP3 lokaliseras handel och verksamheter främst till bottenvåningar mot huvudgator. Möjlighet lämnas även att uppföra lokaler för centrumändamål inom bottenvåningarna mot övriga gator.

[...]

Gestaltningsprinciperna utgår ifrån klassiska stadsbyggnadsprinciper [min markering] som är vanliga i den historiska innerstaden, och är applicerbara på de flesta arkitekturstilar. Principerna syftar bland annat till att säkerställa en varierad och upplevelserik stadsbild och relaterar till tre olika typer av stadsrum/gatumiljöer inom området.


Utdrag ur planbeskrivningen


Illustration: White (klicka för att förstora)

 

Illustration: White (klicka för att förstora)

 

Kompletterande inlägg från stadsvandringar i närområdet:
2009: Backaplan (Yimbyvandring)
2010: Centrala Hisingen (Yimbyvandring)
2023: Reflektioner kring Backaplan efter stadsvandring med Socialdemokraterna

 

 

Nordost

Området utgörs av de tidigare stadsdelsnämnderna för Angered, Östra Göteborg, samt en mindre gränsjustering mot Örgryte-Härlanda.

 

5. Utby - Bostäder mm. vid Fjällbogatan

Antal bostäder: 110 lgh; 9 stadsradhus
Funktionsblandning: Ja, verksamhetslokaler till en omfattning av minst 100 kvm skall uppföras i det västra kvarteret, i övrigt medges lokaler.
Stadsstruktur: Ett uppbrutet kvarter i en nytolkning av trädgårdsstaden, där en sammansättning av flerfamiljs- och stadsradhus förläggs så att de möter gatan.
Våningar: flerfamiljshus i 4-5 våningar; stadsradhus i tre våningar mot gata, baksida med 2

 

"Förslaget utgår från trädgårdsstadens utformningsprinciper med en nutida tolkning.Byggnader placeras längs med gator och skapar tydliga gränser mellan det privata och offentliga. Bebyggelsens höjd varierar för att skapa rytm och variation i stadsbilden."

 

 

 

Syftet med detaljplanen är att utveckla samt stärka området och stråket med nya bostäder av hög arkitektonisk kvalitet och att skapa förutsättning för handel och annan service i anslutning till befintlig busshållplats vid Utbyvägen.

[...]

Trädgårdsstadens gestaltningsidéer [min markering] genomsyrar förslaget, med en tät men småskalig bebyggelse med flerbostadshus mot de mer trafikerade gatorna och bakom dem radhus. Två gröna gårdsrum syns från Fjällbogatan och den befintliga lindallén lämnas orörd.

Detaljplanen är flexibel utformat och medger uppförande av bostäder till max 10 200 kvm i bruttoarea i form av två kvarter. Maximala höjden varierar mellan 4 (i söder och norr) till 5 våningar (i väster och öster). Vidare medger förslaget anordnande av centrumverksamheter så som bostadsnära handel, frisör med mera i minst 100 kvm i bruttoarea.


Utdrag från planbeskrivningen

 

Det ser ut att kunna bli en liten trevlig platsbildning nere i vänsterhörnet. Illustration: AL Studio (klicka för att förstora)

 

 

 

Sydväst

Området utgörs av de tidigare stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo, och Västra Göteborg.

Denna gång fanns inga planer för detta område (vilket kan jämföras med fem detaljplaner år 2022 och totalt 2406 bostäder, i synnerhet de omfattande satsningarna kring Frölunda torg).

 

 

Nu återstår att se vad 2024 har att erbjuda i form av detaljplaner!

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6738 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S.
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.