Vad ville man bygga 2023?

Enligt kriterierna för vår genomgång var det 5 detaljplaner som gick ut på samråd 2023 (klicka för att förstora).

Sedan 2009 har vi gjort en årlig sammanställning av de detaljplaner som gick ut på samråd under föregående år. På så vis kan vi få större klarhet bland annat i var det skall byggas frammöver, hur många bostäder det rör sig om, vilken typ av struktur bebyggelsen inordnas i, huruvida planerna bidrar till funktionsblandning eller en mer sammanläkt stad.

Som vanligt filtrerar vi bort övergripande program, planer utan bostäder (det finns dock vissa gränsfall), enstaka villor, vindspåbyggnader, serviceboenden och andra specialfall. Det som studeras är planerna så som de ser ut efter att stadsbyggnadsförvaltningen och fastighetsägarna har gjort sitt jobb, och sedan stadsbyggnadsnämnden har godkänt att planen går ut på samråd till allmän beskådan.

Därför blir detta lite av ett lackmustest på vad stadsbyggnadsförvaltningen och stadsbyggnadsnämnden vill se byggt i Göteborg i framtiden. Vissa planer justeras något i efterhand efter inkomna synpunkter, några planer avbryts, men i huvudsak är det som går ut på samråd också det som antas och senare byggs.

 

Kvantitet

Vi skall kanske inte dra för stora slutsatser utifrån antalet detaljplaner och bostäder per år, men det kan vara intressant att följa över tid och jämföra.

Dessa sammanställningar ger oss också möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra planer från olika årgångar mer kvalitativt, och på så sätt få en fingervisning om riktningen i förhållande till urbana värden, praxis inom stadsplaneringen, trender inom arkitekturen osv.

2009: Stora torp, 400 bostäder. Karaktär av monofunktionell, inåtvänd anläggning, som distanserar sig från Delsjövägen.

2022: Åkeredsvägen, 400 bostäder. Omvandling från bilväg mot karaktär av stadsgata med bebyggelse som möter omgivningen. Mer av ett vertikalt uttryck, och sadeltak som ger ett avslut uppåt.

Läge 

De fem detaljplanerna i denna genomgång sorteras för enkelhetens skull efter de stadsområden som introducerades av Göteborgs stad 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder.

Samråd 2023. Orange innebär projekt med små-/studentlägenheter (max 35 kvm); röd indikerar "vanliga" bostäder. Om man ser till antalet lägenheter ligger tonvikten utan konkurrens åt Backaplan på Hisingen; Centrum å sin sida har med tre mindre planer som medger smålägenheter (oklart hur många, men det kan potentiellt röra sig om flera hundra), och med en särskild koncentration mot Gullbergsvass. Nordost har med en plan, och Sydväst, som dominerade förra året, saknar helt planer denna gång. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för förstoring, gäller även de flesta andra bilder i inlägget)

Urbana kvaliteter

Hur ser då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? För att beskriva planerna har följande tre kategorier använts:

• "Funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs eller medges i husen som inrymmer bostäder (detta är för övrigt en aspekt som blivit avsevärt bättre i Göteborgs stadsbyggande sedan 2009, då funktionsblandning ofta ansågs uppnådd av planerarna genom hänvisning till stadsdelsnivå, trots att det rörde sig om tillförsel av rena monokulturer).
   
• "Stadsstruktur" som här är mer av en deskriptiv benämning på vad för typ av struktur bebyggelsen inordnas i, vilket säger något om sammanhang och förutsättningar (det tidigare kriteriet för "kvartersstruktur ja/nej" kan bli något trubbigt och tvångsmässigt).
   
• "Antal våningar" ger en fingervisning om befolkningstäthet/exploateringsgrad i relation till stadstruktur.

Av de fem planerna är det tre som huvudsakligen kräver funktionsblandning inom en betydande del av planen, en som till viss del kräver och i övrigt medger funktionsblandning, samt en som är mer att betrakta som en monokultur för bostadsändamål.

Om man ser till planernas stadsstruktur rör det sig i närmast uteslutande om kvarter, uppbrutna kvarter eller enskilda byggnadskroppar som möter gatan snarare än distanserar sig från den. Även detta har blivit avsevärt mycket bättre än de slentrianmässiga hus-i-parkeringsplats, som länge var den förhärskande standardsvaret på alla frågor.

Angeånde våningstal så ter sig dessa vara välavvägda med avseende på läge, och i flera fall handlar det om en rejäl byggnadshöjd mer centralt (Backaplan, Gullbergsvass) och lite glesare i periferin (Utby). Men husen trappas också till viss del ned i de centrala lägena beroende på ljusförhållanden och mötet med omgivande befintlig bebyggelse.

Det är förvisso några huskroppar i planen för Backaplan med blott tre våningar, och en ganska ansenlig mängd (15 st) med fyra våningar (på grund av ljusförhållanden), vilket somliga sannolikt anser lågt. Tar man ett medelvärde på samtliga 75 huskroppar i Backaplan DP 3, så hamnar vi dock på omkring 6,4 våningar i planen som helhet (40 av dessa, dvs fler än hälften, är högre än sex våningar, och 18 av dem åtta våningar eller högre).

Vi får dock inte glömma att våningstal och täthet snarare är medel än ett mål i sig, och utgör en av flera parametrar för att få till en levande stadsmiljö.

Sammanfattning

Årets fem planer innehåller en större detaljplan (Backaplan DP3) med upp till 2140 bostäder, och utgör en del av den framväxande, täta innerstadsmiljön på centrala Hisingen. De två planerna för Gullbergsvass utgör en sorts mellankategori där man tillför funktionsblandade kvarter med hög exploateringsgrad (men oklart hur många bostäder). Planerna i Lunden respektive Utby är i jämförelse inte lika omfattande, och de förhållandevis perifera lägena ger mer betoning på bostadsändamål. Men även i dessa planer finns en tydlig ambition om att möta omgivningen och stärka den befintliga gatumiljön.

Tonvikten i planerna ligger i år åt centrum (tre planer), och i synnerhet mot Gullbergsvass och Backaplan på Hisingen. Nordost representeras av ett projekt i Utby, medan det inte finns några planer för Sydväst (som dominerade förra året). Planerna för Backaplan och Gullbergsvass är lite i en klass för sig med avseende på omfattning och exploateringsgrad, men även de andra är intressanta på sina sätt, såväl punkthuset i Lunden som det uppbrutna trädgårdsstadskvarteret i Utby (inte minst som ett exempel på den uttalade målsättningen från politiskt håll om att bygga trädgårdsstad snarare än villaområden i mer perifera lägen).

En stark trend i årets genomgång har varit betoningen på små-/studentlägenheter om max 35 kvm (i tre av fem planer), som ett sätt att tillföra bostäder och samtidigt försöka undvika att belasta/kräva nyetablering av kommunal service i form av skolor eller förskolor.

En annan sak som återkommer i flera av planerna är de markerade sockelvåningarna. Detta känns glädjande med tanke på hur många gånger vi lyft fram sådana önskemål genom åren. Man kan också se flera av planerna som uttryck för den politiska viljan om att bygga mer kvartersstad i "klassisk stil" (Backaplan) samt trädgårdsstad i mer perifera lägen (Utby).

Sammanfattningsvis ser det mesta riktigt lovande ut, även om jag personligen är lite försiktigt inställd till kvarteret – "bullerhålskuben" – i Gullbergsvass, och skulle vilja se lite mer utförligt bildmaterial för hur man tänker sig gestaltningen av detta projekt.

Vad tycker du om planerna som gick ut på samråd under fjolåret?

Så här ville man bygga 2023:

Planerna i genomgången sorteras som tidigare nämnts efter de stadsområden som introducerades av Göteborgs stad 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder.

Centrum

Området utgörs av de tidigare stadsdelsnämnderna för Centrum, Majorna-Linné, Örgryte-Härlanda, samt en mindre gränsjustering mot Östra Göteborg. 

1. Gullbergsvass - Centrumutveckling vid Kilsgatan

Antal bostäder: ?
Funktionsblandning: Ja: kontor, små-/studentbostäder (max 35 kvm) medges, och minst 100 kvm av bottenplanet skall utgöras av centrumverksamhet snarare än kontor (bostäder tillåts överhuvudtaget inte i de nybyggda delarnas bottenvåning).
Stadsstruktur: Återuppbyggnad och förtätning inom ett befintligt kvarter, där en avriven byggnad (f.d. Holmens Herr) samt bakomliggande markparkering/lucktomt exploateras; bevarande av 1800-talsbyggnad i tegel.
Våningar: 5, 8 och 16.

Till vänster kan man skönja lågdelen om fem våningar in mot den befintliga lägre bebyggelsen, medan skalan trappas upp utåt mot det större gaturummet och trafikapparaten. Notera de markerade sockelvåningarna, hur bebyggelsen brutits ner i olika volymer och det vertikala uttrycket. Illustration: Arkitema/Skanska

Rivning av före detta Holmens Herr, första kvartalet 2024. Foto: Anders Averdal (klicka för att förstora).

Högdelen framträder här tydligare i all sin biffighet (klicka för att förstora).

Smäckert. Från gatunivå framträder vertikaliteten, särskilt i jämförelse med de modernistiska fönsterbandens horisontella uttryck till vänster. Det är även glädjande att tegelhuset från 1880-talet får vara kvar. Illustration: Arkitema/Skanska

2. Gullbergsvass - Bostäder, centrumutveckling och verksamheter vid Kämpegatan

Antal bostäder: ?
Funktionsblandning: Ja: flera plan tillägnas centrumändamål, ovanpå ett oklart antal små-/studentlägenheter om max 35 kvm. Bostäder är ej tillåtna i gatunivå.
Stadsstruktur: kvarter i form av ett podium i två våningar med fyra byggnadsvolymer ovanpå.
Våningar: 6-14 (lägst i sydväst och högst åt nordost)

Bildkälla: Göteborgs stad/What! Arkitektur

"Detaljplanen medger uppförande av bebyggelse för studentbostäder och centrumverksamhet samt anläggande av torg. Planen föreskriver även utbyggnad och utveckling av Kämpegatan samt lokalgator västerut från Kämpegatan."

Ett rejält kvarter med buller-/ljushål i fasad. Bildkälla: Göteborgs stad/What! Arkitektur

3. Lunden - Bostäder vid Överstegatan

Antal bostäder: 52 små-/studenlägenheter (max 35 kvm)
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Förtätning med punkthus i direkt anslutning till Ulfsparregatan, som utgör lite av ett lokalt huvudståk uppe i Nya Lundens modernistiska bebyggelsestruktur från efterkrigstiden.
Våningar: 10

Höghuset ersätter den lilamarkerade längan (före detta Konsumbutik). Se Återbesök på Ulfsparregatan för fler foton från omgivningen (när jag skrev det inlägget i januari kände jag dock inte till detta förtätningsprojekt).

Såväl en markerad sockel som ett tydligt avslut uppåt, och i kombination med kulörer från omgivningen (gestaltningsprinciperna känns igen från planerna för SKF). Det saknas dock krav på funktionsblandning, vilket i viss mån är förståeligt givet läget, men samtidigt gick det uppenbarligen att tillföra två lokaler i de senaste projekten längs gatan. I gengäld placeras i alla fall entrén och byggnadens olika gemensamhetsanläggningar på ett sätt så att de bidrar till ett öppet intryck från gatan. Illustration: Tengbom arkitekter

Detaljering på olika avstånd. Illustration: Tengbom arkitekter

Hisingen

Området utgörs av hela Hisingen, vilket motsvarar de tidigare stadsdelsnämnderna för Västra Hisingen, Lundby, samt Norra Hisingen.

4. Backaplan - detaljplan 3: Bostäder, lokaler m.m. vid Backavägen och Norra Deltavägen

Antal bostäder: 2140
Funktionsblandning: Ja (!): bostäder, offentliga bottenplan med lokaler längs huvudstråken (lokaler medges mot övriga gator), ca 11.200 m2 BTA centrumverksamheter, skola för 900 elever inklusive särskola, idrottshall, förskolor (16 avdelningar säkerställs, 9-12 möjliggörs).
Stadsstruktur: Detta delprojekt av Backaplan innebär ett tiotal kvarter i den framväxande innerstadsmiljön på centrala Hisingen, som kommer att resultera i bostäder för omkring 20.000 personer och ungefär lika många arbetsplatser.
Våningar: 3-12 (medelvärdet ligger på 6,4 våningar sett till planens 75 olika huskroppar)

Backastan. Det är en intressant stadsmiljö med oerhörd potential som växer fram på Backaplan, men samtidigt har den överordnade principen för utbyggnaden av centrala Hisingen i flera fall rört sig om totalsanering av den befintliga bebyggelsen, inte minst Porslinsfabriken och Nya Kvillebäcken. Se "Reflektioner kring Backaplan efter en stadsvandring med Socialdemokraterna" för mer utförliga resonemang i kombination med äldre och nyare foton, som skildrar hur platsen förändrats över tid. Illustration: White (klicka för att förstora)

Kvartersstruktur och antal våningar för de olika byggnadskropparna. Bildkälla: Göteborgs stad (klicka för att förstora).

Gestaltningsprinciper där bland annat de markerade sockelvåningarna återkommer, samt vertikal indelning rent visuellt av längre byggnadskroppar. Johannes Olivegren fick utstå mycket spe från sina arkitektkollegor när det begav sig för den "oärliga" fasadindelningen av huset i Brunnsparken (som byggs om för närvarande), men historien gav honom onekligen rätt.

Illustration: White (klicka för att förstora)

Illustration: White (klicka för att förstora)

Nordost

Området utgörs av de tidigare stadsdelsnämnderna för Angered, Östra Göteborg, samt en mindre gränsjustering mot Örgryte-Härlanda.

5. Utby - Bostäder mm. vid Fjällbogatan

Antal bostäder: 110 lgh; 9 stadsradhus
Funktionsblandning: Ja, verksamhetslokaler till en omfattning av minst 100 kvm skall uppföras i det västra kvarteret, i övrigt medges lokaler.
Stadsstruktur: Ett uppbrutet kvarter i en nytolkning av trädgårdsstaden, där en sammansättning av flerfamiljs- och stadsradhus förläggs så att de möter gatan.
Våningar: flerfamiljshus i 4-5 våningar; stadsradhus i tre våningar mot gata, baksida med 2

"Förslaget utgår från trädgårdsstadens utformningsprinciper med en nutida tolkning.Byggnader placeras längs med gator och skapar tydliga gränser mellan det privata och offentliga. Bebyggelsens höjd varierar för att skapa rytm och variation i stadsbilden."

Det ser ut att kunna bli en liten trevlig platsbildning nere i vänsterhörnet. Illustration: AL Studio (klicka för att förstora)

Sydväst

Området utgörs av de tidigare stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo, och Västra Göteborg.

Denna gång fanns inga planer för detta område (vilket kan jämföras med fem detaljplaner år 2022 och totalt 2406 bostäder, i synnerhet de omfattande satsningarna kring Frölunda torg).

Nu återstår att se vad 2024 har att erbjuda i form av detaljplaner!