Yttrande över Cirkustomten

Korsningen Södra Vägen och Berzeliigatan. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (visualisering)

Den 24/9 skickade Yimby Göteborg in yttranden på två planer: det första, som behandlas i detta inlägg, var för Detaljplan för bostäder och verksamheter vid Lorensbergsparken inom stadsdelen Lorensberg, vilket är det formella namnet på planen för Cirkustomten. Det andra yttrandet var på planen för Brunnsbo på Hisingen, som kommer att behandlas i ett eget inlägg, och där vi även passade på att arrangera en stadsvandring på plats.

Som vanligt tar våra yttranden sin utgångspunkt i de diskussioner om det aktuella förslaget som förts i Yimby Göteborgs Facebook-grupp, och där alla gruppens medlemmar har möjlighet att uttrycka sig. Syftet är att försöka jämka samman de olika perspektiv och synpunkter som framkommit. Ytterst är det dock gruppens samordnare som sammanställer yttrandet, och som ansvarar för att det sker i enlighet med en övergripande – i grunden positiv – syn på utveckling av stadsliv och -miljöer, som diskuterats fram och förvaltats inom nätverket sedan starten 2008, och som lutar sig mot Jane Jacobs, Jan Gehl mfl.

På det stora hela är planförslaget för Cirkustomten en ren fröjd (även om lägenheterna sannolikt kommer att kosta en slant)! Det är oerhört glädjande att vi långt om länge kommit till den punkt i Göteborg att det – nästan helt utan moralpanik – kan uppföras kvartersbebyggelse enligt den äldre stenstadens grammatik. Avlägsen känns den tid då en monofunktionell, intetsägande samling punkthus i parkeringsplats ansågs vara svaret på alla stadsbyggnadsfrågor (Återbesök på Örebrogatan, 2009).
 

Kortfattat om planen

Cirkustomten med det "provisoriska" parkeringsdäcket från 1994 markerat i rött. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

"Storkvarteret". Den gulmarkerade ytan utgör en tydlig rest efter Lorensbergs landeriområde, och är i många avseenden att betrakta som ett orgelbundet storkvarter där det sedermera uppförts olika friliggande byggnader. Lilienberg hade planer på att bebygga hela området på ett liknande sätt som på andra sidan Avenyn, men detta kom aldrig att genomföras, vilket ger området en egen karaktär. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

Resterna efter Lorensbergs landeri. I detta flygfoto från slutet av 1940-talet framträder resterna av det äldre landeriområdet i kontrast till stenstaden. Cirkusbyggnadens rotunda kan ses till vänster, och restaurangen till höger (numera Park Avenue). Värt att notera är att byggnaderna i regel vänder sina entréer in mot parken. Bildkälla: Flygfotohistoria via Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Lorensbergs Cirkus från Södra Vägen, juli 1969. I bottenvåningen ut mot gatan huserar här Ulvås Möbler. Notera för övrigt hotellkomplexet i bakgrunden ritat av Nils Einar Eriksson, som stod färdigt 1950. Foto: Staffan Westergren; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

November 1969 (det kan inte ha varit långt kvar med tanke på att den skall ha rivits samma år). Byggnaden var enligt uppgift Sveriges första fasta cirkusarena, och användes för kringresande cirkusar, musik och utställningar. Notera entrén med tempelgaveln in mot parken. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

I förslaget flyttar stenstaden in i storkvarterets friliggande struktur. Illustration: Semrén+Månsson (Klicka för att förstora)

Det skall bli intressant att se hur projektet kommer att påverka rörelsemönstren mellan omgivande gator och storkvarteret. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)

Projektet har potential att såväl dra nytta av som vitalisera storkvarterets parkmiljö. Rent gestalningsmässigt anknyter den inre delen kanske främst till Nils Einar Erikssons hotellbyggnad, men den ljusa kulören ger även en känsla av innergård. Samtidigt finns en tydlig koppling till Röda Bryggan i Pustervik, som ritats av samma arkitektkontor. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)

Berzeliigatan. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)

Yttrande över "Detaljplan för bostäder och verksamheter vid Lorensbergsparken inom stadsdelen Lorensberg"

 
Diarienummer SBF-2023-00499

Allmänt

Yimby Göteborg instämmer helt i planens ambitioner om att (äntligen) ersätta det provisoriska parkeringsdäcket vid Lorensbergsparken med ett klassiskt stadskvarter enligt stenstadens grammatik. Detta kommer att leda till ett lyft för stadsmiljön kring Södra Vägen och Berzeliigatan, dels rumsligt i korsningen, men inte minst på kvarters- och stadsdelsnivå genom tillförsel av lokaler och 150 nya bostäder i ett centralt läge. Det höga markpriset kommer förvisso att medföra att bostäderna blir dyra, men kvarterets publika utformning och gestaltning kommer att skapa värden även för allmänheten.

Om man ser till planområdet som resterna efter det gamla landeriet Lorensberg, så utgör detta på många sätt ett större oregelbundet kvarter med friliggande byggnader mellan Berzelii- och Engelbrektsgatan, Avenyn och Södra Vägen. Genom planen tillförs kvaliteter till detta storkvarter som tidigare saknats, främst bostäder, men även fler potentiella målpunkter och funktioner. Vid sidan av att stråken längs de yttre stadsgatorna stärks, finns samtidigt möjlighet att dra nytta av den vackra omgivningen i storkvarterets inre, genom att i likhet med Lorensbergsteatern vända lokalentréer även in mot parkrummet. På så vis möjliggörs ett lokalt vardagsliv inne i området, som inte kräver en teaterföreställning för att leva upp.

Rent arkitektoniskt känns förslaget välavvägt; det bidrar till harmoni genom att fånga upp och binda samman omgivningens ganska brokiga uttryck, från nationalromantikens tegelarkitektur till Nils Einar Erikssons funktionalistiska hotellanläggning. Samtidigt länkas stadsväven ihop rent strukturellt genom att låta stenstaden flytta in i en del av storkvarteret, snarare än att uppföra ännu en friliggande solitär. På så vis blir det tidigare landeriområdet mer rumsligt integrerat, och en tydligare del av den omgivande staden.

Synpunkter

Sett till sin helhet är det en mycket bra plan, som vi är positivt inställda till och förväntansfullt ser fram emot skall materialiseras. I den mån det funnits något att anmärka på, och sett utifrån de diskussioner som förts inom nätverket över tid, har det bland annat lyfts farhågor om att sockelvåningen inte skulle vara tillräckligt markerad (se den äldre bebyggelsen på andra sidan gatan).

En annan åsikt var att storkvarteret genom förslaget inte skulle exploateras tillräckligt mycket, dvs bebyggelse runt om snarare än bibehållen parkyta. Det har även framkommit synpunkter på att gestaltningsförslaget skulle ha ett flertal kostnadsdrivande faktorer, exempelvis genom välvda tak och många olika fasadmaterial, vilket skulle kunna leda till en diskrepans mellan bilderna och det som senare byggs i en ekonomisk verklighet.

Bilaga: Cirkuskvarterets fasader

Principer kring indelning och förskjutningar. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)

Åt Berzeliigatan. Illustration: Semrén+Månsson (klicka för att förstora)

Åt Södra Vägen. Illustration: Semrén+Månsson (klicka för att förstora)

Åt Lorensbergsparken och Karl Gerhards Plats. Illustration: Semrén+Månsson (Klicka för att förstora)

Åt Lorensbergsteatern och "Teaterstråket" (Johannebergsgatans förlängning). Illustration: Semrén+Månsson (klicka för att förstora)