Yttrande över Skanstorget

Skanstorget enligt planförslaget. Illustration: Okidoki arkitekter

Den 5/11 skickade Yimby Göteborg in ett yttrande angående Detaljplan för bostäder och förskola m.m. vid Skanstorget inom stadsdelen Haga. Planen är en bearbetning av det exploateringsförslag, Haga hjärta Linné, som av tre möjliga alternativ röstades fram som vinnare av fastighetskontorets markanvisningstävling för Skanstorget 2018.

Att det i tävlingen inte gavs någon möjlighet att rösta på ett noll-alternativ, återuppbyggnad av saluhallen eller liknande, var dock något som ledde till het debatt och tal om skendemokrati. Se vidare rapporten från vår stadsvandring kring Skanstorget 2018, som utgör ett tidsdokument, och där bildmaterial finns samlat från de olika tävlingsförslagen. Se även tidningen Mitt i Göteborgs artikel (2024-10-05) Splittrat när historiska platsen går in i framtiden för en fingervisning om den pågående debatten.

Som vanligt tar våra yttranden sin utgångspunkt i de diskussioner om det aktuella förslaget som förts i Yimby Göteborgs Facebook-grupp, och där alla gruppens medlemmar har möjlighet att uttrycka sig. Syftet är att försöka jämka samman de olika perspektiv och synpunkter som framkommit. Ytterst är det dock gruppens samordnare som sammanställer yttrandet, och ansvarar för att det sker i enlighet med en övergripande – i grunden positiv – syn på utveckling av stadsliv och -miljöer. Dessa perspektiv har diskuterats fram och förvaltats inom nätverket sedan starten 2008, och lutar sig mot Jane Jacobs, Jan Gehl mfl.

Platsen och tiden

Innan vi tittar närmare på planförslaget kan det vara välgörande att bilda sig en uppfattning ur ett historiskt perspektiv om hur platsens utformning förändrats över tid. Skansen Kronan uppfördes 1687-1700 uppe på Risåsen efter ritningar av Erik Dahlbergh, även om dess yttre jordvallar och murar anlagts redan tidigare. Försvarsanläggningen med sina upp till sju meter tjocka stenmurar hade plats för ett tjugotal kanoner, vilket ställde krav på ett öppet omgivande landskap, och den närliggande bebyggelsen (Haga) behövde därför vara låg.

Panoptikon: Oinskränkta siktlinjer innan staden kom och störde. Bildkälla: Rädda Skansberget (klicka för att förstora)

När professor emeritus Claes Caldenby i debatten lyfter fram Skanstorget som en plats med anor från 1600-talet, är det som en kvarvarande rest efter den öppna skottlinjen som åsyftas. I övrigt har siktlinjerna till stor del byggts bort genom stenstadens utvidgning kring den tidigare befästa staden. Något väl inte ens de olika lokala boende- eller intressegrupperna kan förmodas ha invändningar mot?

Det finns dock en klar poäng i Caldenbys resonemang, och att bebygga delar av en torgyta är inget som bör ske lättvindigt. Samtidigt måste frågan ställas: hur stor behöver denna yta rimligen vara för att den tidigare historien skall vara fortsatt läsbar? Är det då möjligt att göra eftergifter för att i gengäld få till nödvändiga förbättringar? Naturligtvis inte! Allt blir, om vi får tro debatten, bragt till avgrundens rand såvida inte Skanstorget med minutiös vördnad bibehåller exakt sin nuvarande utsträckning, som vore det nedersänt från ovan ackompanjerat av änglakörer.

Problemet med den svart-vita diskussionen är dock att torgytan redan förändrats, inskränkts och förfulats över tid – vilket framgår med all önskvärd tydlighet i nedanstående genomgång – inte minst till följd av massbilismens intåg under efterkrigstiden med krav på framkomlighet, gatubreddningar och parkeringsplatser. Något som dessvärre dominerat Skanstorget sedan dess.

En ansats till prognos: skådespelare på Broadway i New York träffades ofta på Lindy's, ett matställe känt för sin cheesecake, för att samtala om hur det gick för deras respektive scenshower och teaterföreställningar. De hade en tumregel, som numera går under namnet The Lindy effect, för att uppskatta hur publikmässigt framgångsrik en viss uppsättning skulle bli: om föreställningen sålt bra i 100 dagar, så var chansen stor att den skulle fortsätta vara populär i ytterligare 100 dagar. Hade den gått bra i en vecka, var prognosen dock osäkrare, och lovade endast ytterligare en vecka osv.

Tiden blir på så vis en avgörande faktor för att försöka utläsa framtida användning. Överfört på Skanstorget, som använts som markparkering sedan åtminstone 1960, blir därför prognosen ganska dyster för den som vill se en förändring i en annan riktning. Det kan verka cyniskt, men vad föranleder oss att tro att detta tillstånd plötsligt skulle förändras efter 60-70 år? Det skulle i så fall krävas någon form av drastiskt ingripande som ändrar tangentens riktning.

1896: Sammankomst för Rädda Kommendantsängen? Samma år anläggs Skanstorget som ett salutorg efter en plan från 1891. Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

1906: Efter tio år har stadsbebyggelse växt fram. Notera saluhallen från 1898 mitt på torget, och Korsettfabriken vid bergets fot, men särskilt intressant är nog ändå tvåvåningshuset till vänster, som kom att ersättas av den nuvarande 1930-talsbyggnaden i hörnet mot Övre Husargatan. Det tidigare förhållandevis kala berget kom att utfyllas med jord, och kring Skansen Kronan anlades en park 1912 genom medel från Charles Felix Lindbergs donationsfond. Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

Före bilens intåg: "Spottkoppen" och ett fantastiskt stadsrum, där torgytornas och rundelns olika geometriska former förstärker varandra. Notera hur Skanstorget flyter ända ut mot husen längs Sprängkullsgatan. I mötet med Husargatan bildas en triangeltomt, och detta skall ha varit det urpsrungliga torget före 1891 års plan. Husargatans tidigare livliga stråk genom Haga är idag effektivt avskuret från Övre Husargatan genom det nuvarande Skanstorgets nivåskillnader och bilcentrerade utformning. Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

1923 är det bilburen taxi snarare än hästdragna droskor som gäller. Ett garage har uppförts i gluggen från föregående bild, men biltrafiken dominerar ännu inte platsen. Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

1927-28. Den idag närmast förlorade triangeldelen av Skanstorget framträder här tydligare. Notera även den lägre bebyggelsen längs Övre Husargatan. Bildkälla: Flygvapenmuseum via Det gamla göteborg (klicka för att förstora)

"Skanstorget 1935 med Skansen väl synlig för stadens flanörer samt de olycksaliga landshövdingehusen [sic!]." – Rädda Skansberget. Foto: Oscar Bladh; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

1939. Nilssonsberg var forftarande ett berg. Notera det numera avrivna huset längst till höger, före gatubreddning och den närmast groteska 1970-talsbebyggelsen, som fjärmar sig från Övre Husargatan. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

1948-49. Den runda formen efter saluhallen, som kom att rivas redan 1941, dröjer kvar på platsen. I övrigt är torget sig likt, men i brist på annan egentlig funktion kan man ana en begynnande markparkering. Notera att den lägre bebyggelsen i kvarteret närmast Skanstorget ersatts under 1930-talet, vilket kan ses ur annan vinkel i nedanstående foto. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

1952. Triangeldelen av Skanstorget används nu som parkering, men helheten känns mycket urban (om än osäker enligt trafikingenjörerna).Tänk vilken fantastisk stadsmiljö vi gått miste om längs Övre Husargatan, i synnerhet genom utpräglad trafikanpassning av Skanstorget med omgivande gator samt rivningen av Annedal! Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

Ca 1960: Evig åminnelse. Den avrivna saluhallens form har nu permanenterats genom den reminiscerande gräsrundeln. I övrigt är torget sig likt till formen, men dess innehåll präglas nu – och framgent – av markparkering. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

1962. Sprängkullsgatan före breddning. Bilparkeringen har börjat gnaga bort triangeldelen av Skanstorget, och inom en snar framtid kommer även bland annat trevåningshuset i mitten av bilden att ha rivits till förmån för gatubreddningen. Bildkälla: Textillärare Carlssons Göteborg via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)

1966. Sprängkullsgatan efter breddning: "Här röjes blott för esplanaden". Övre Husargatan kom att bli en av infarterna från Dag Hammarskjöldsledens motorväg. Foto: L. Pennerhag; bildkälla: Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)

1975: All time low? Haga präglas nu av rivningstomter efter pågående saneringshysteri. Aldrig förr har Skanstorget sett så fragmenterat och bedrövligt ut; det skulle knappast heller bli särskilt mycket bättre de kommande 50 åren. Borta är även landshövdingehusen, som klättrade uppför Skansberget, och vars kvardröjande terrasser i våra dagar inte sällan beskrivs som vore de Babylons hängande trädgårdar. En återuppbyggnad skulle på många sätt vara välgörande. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

2010: "En oordnad plats med oanade arkitektoniska och sociala kvaliteter…" Foto: Jan Jörnmark

2024: Status quo + orangea barbapappor. Det har förflutit omkring 50 år sedan föregående ortofoto från 1975. Vid sidan av Bostadsbolagets "landshövdingehus" (Haga Projektgrupp: Arkitektlaget och Wallinders 1982-89) uppe till vänster samt GUs samhällsvetenskapliga fackultet (Haga Projektgrupp 1988-91) mot Sprängkullsgatan till höger, är det mesta oförändrat sedan dess. Märk väl att det endast är dessa två nybyggnadsprojekt som Caldenby överhuvudtaget tar upp under rubriken Skanstorget i sin Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR (2006), som i övrigt lyfter ytterligare nybyggnadsprojekt längre in i Haga snarare än torget i sig. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

Skanstorgets huvudsakliga funktion har nog – i likhet med Heden – kommit att bli som projektionsyta för göteborgarens inre själsliv, drömmar och förhoppningar; det är en plats i staden där allt kan hända så länge ingenting händer, vilket i praktiken innebär ett upprätthållande av status quo. Detta för oss osökt in på planförslaget.

Kortfattat om planen

Kommendantsängen flyttar närmare Haga. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Skanstorget är i förslaget uppdelat i tre distinkta delar: ett "entrétorg" i anslutning till gatan, ett "handelsstorg" i mitten med plats för marknader, loppisar mm, samt ett inre "parktorg", som dels ger en lite mer avskild del, men också hanterar regnvatten. Norr och väster om kvarteret anläggs gångfartsområden, vilket blir ett sätt att utvidga torgytan över gatorna i dessa riktningar, samt göra platsen mer attraktiv för fotgängare och för vistelse. Biltrafiken på dessa gator förblir enkelriktad, och infarten till garaget sker från kvarterets södra del. Illustration: Kragh Berglund landskapsarkitekter (klicka för att förstora)

Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Genius loci: I det ambitiösa gestaltningsprogrammet redovisas många av de egenskaper som präglar den omgivande stenstaden i Kommendantsängen, och agerar tydlig inspirerationskälla för det planerade kvarteret. Bland annat delas de olika husen in i en tydlig sockel, ett mittparti och en avslutning uppåt. Andra aspekter rör exempelvis balkonger, som inte får kraga ut mer än 1,3 meter, men mot Skanstorget 0,5 meter och mot Övre Husargatan inte alls. Balkonger i likhet med burspråk placeras mellan våning 3-6 enligt 1895 års byggnadsordning. En annan utmärkande egenskap i den äldre bebyggelsen, som går igen i förslaget, är att trapphusen placeras in mot gården, vilket gör att dessa inte stör de olika husens fasadmotiv mot den omgivande staden. Bildkälla: gestaltningsprogram kvarteret; illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Till skillnad från många samtida försök till kvartersstad, där man hamnat i liknande lösningar som en gång Johannes Olivegren, för att visuellt försöka bryta ned dagens ibland kvartersstora fastigheter, har man här arbetat med olika bjälklagshöjd för att ta upp platsens nivåskillnader. Detta ger en mindre konstlad fasadindelning än om man skall försöka ge sken av att en stor fastighet med samma takfotshöjd, fönstersättning mm består av mindre delar genom att bryta av med olika material och kulörer. Bildkälla: gestaltningsprogram kvarteret; illustration: Okidoki arkitekter

Åt Skanstorget tillåts de spanska balkongerna endast kraga ut 0,5 meter, och blir en del av fasadgestaltningen i likhet med den äldre stenstaden. Detta är en stor skillnad jämfört med många samtida exempel, där balkongerna ofta helt tagit över likt en invasiv art av parasitära organismer. Bildkälla: gestaltningsprogram kvarteret; illustration: Okidoki arkitekter

Förskolans uttryck ansluter till Haga och den oreglerade trähusbebyggelse som fanns kring Skansbergets fot. Trävolymen placeras indragen, i likhet med de avrivna landshövdingehusen på Skansberget, på en vidareutveckling av den befintliga stenmuren från 1915, vilket gör att man läser byggnaden som ett mindre tvåvåningshus uppe på en stensockel. I själva verket är den murade stenvolymen en del av byggnaden ("Men, det är ju oärligt?!!"), och hyser bland annat tillagningskök och personalutrymmen. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Förskolan placeras bakom kvarteret för att bibehålla ett grönt fondmotiv och siktlinjer upp mot Skansen Kronan. Notera hur stenmurens välvda ljusinsläpp och dörrpassager utgör en visuell koppling till befästningens skottgluggar. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Yttrande över "Detaljplan för bostäder och förskola m.m. vid Skanstorget inom stadsdelen Haga"

 
Diarienummer SBF-2023-00279

Allmänt

Yimby Göteborg instämmer, efter återkommande diskussioner inom nätverket, samt två genomförda stadsvandringar på plats (2018 och 2024), i planförslagets ambitioner om att bebygga Skanstorget med ett klassiskt stadskvarter motsvarande ungefär 2/3 av den nuvarande torgytans bredd. Kvar blir då en plats som storleksmässigt kan jämföras med Brunnsparken, och vars avlånga rum har en tydlig riktning upp mot Skansen Kronan som fondmotiv.

Det vi idag kallar Skanstorget, har ändrat såväl funktion som form genom åren, från den tidigare triangelformade platsen i mötet mellan huvudstråken Husar- och Sprängkullsgatan, till det salutorg som kom av 1891 års plan, och som i stort bibehållits rent storleksmässigt tills idag (även om inskränkningar gjorts genom gatubreddning). Efter att den cirkelformade saluhallen revs 1941, har dock Skanstorget, sedan åtminstone tidigt 1960-tal, på många sätt reducerats till en markparkering.

Torgrummet är i dagsläget tämligen stort, och har genom de dryga 60 åren som markparkering fått mer karaktär av ett gränsvakuum (se vidare Jane Jacobs) mellan det historiskt småskaliga Haga och Kommendantsängens stenstad, än ett torg där stadsdelarna på riktigt sammanstrålar och möts. Genom att göra torget mindre möjliggörs en platsbildning av avsevärt högre kvalitet, och där torgets signum med siktlinjen upp mot Skansen Kronan ändå kan bibehållas, samtidigt som befintliga stråk stärks genom tillförsel av 140 centralt belägna bostäder samt verksamhetslokaler. Mötet och spänningen mellan de två motstående stadsbrynen tydliggörs och tilltar när Kommendantsängen byggs ut med ett nytt kvarter enligt stenstadens grammatik, och närmar sig Haga.

De förslag för platsen som presenterats genom åren har många gånger varit behjärtansvärda, men inte sällan naiva, och i stort saknat såväl realism som ekonomisk genomförbarhet, varför platsen bevarats i sitt styvmoderliga och smått deprimerande status-quotillstånd i över 60 år. Det som återstått av allmän plats har varit den reminscerande gräsrundeln efter den avrivna saluhallens form. Markparkering är således den funktion som dominerat platsen under längst tid sedan det nuvarande torgets tillblivelse kring 1896, och som riskerar att fortsätta prägla platsen under överskådlig tid (sannolikt i ytterligare 60 år enligt ”the Lindy effect”).

Att bebygga delar av ett torg, om än ett nominellt sådant, är på många sätt kontroversiellt. Men det är också ett djärvt grepp! Det väcker givetvis känslor, och det märks såväl i våra diskussioner inom nätverket som i tongångarna hos olika protestgrupper. Samtidigt är det kanske just en delvis exploatering som kan bli det alexanderhugg på den gordiska Skanstorgsknuten, som krävs för att ”torget” åter skall kunna bli ett riktigt torg; genom att göra ytan mindre, kan torget potentiellt bli bättre och mer välanvänt enligt den danske arkitekten Jan Gehls devis: ”se alltid till att ha för lite utrymme!"

Rent arkitektoniskt känns förslaget välavvägt, och inte minst elegant genom ett klokt och ambitiöst gestaltningsprogram, som ansluter till 1895 års byggnadsordning. Det fångar upp typiska drag från såväl Kommendantsängens stenstad med bland annat fasadindelning i markerad sockelvåning, mittparti och tak, som Hagas äldre trähusbebyggelse (förskolan), och är ett av de i särklass bästa exemplen i Göteborg på en samtida tolkning av ”klassisk arkitektur”.

Det har också gjorts viktiga eftergifter i fråga om minskad kvartersstorlek sedan det ursprungliga tävlingsförslaget från 2018, för att bibehålla torgyta samt den historiska och omtyckta vyn upp mot Skansen Kronan från Övre Husar-/Sprängkullsgatan. Genom att förlägga delar av dagens parkeringsplatser under mark ger man även fortsatt möjlighet för besöksparkering till platsen (även om den befintliga boendeparkeringen får lösas på annat sätt).

Sett till sin helhet är förslaget det bästa som presenterats för platsen på senare år; det tar hänsyn till genomförbarhet, och är välavvägt i förhållande till många olika aspekter med avseende på allt från gestaltning, platsbildning och hantering av nivåskillnader till stärkta stråk eller hantering av regnvatten. Det är också välkommet med centralt belägna bostäder samt en ny förskola i detta läge, så att barnfamiljer som så önskar kan stanna kvar i stan. Samtidigt bygger det på tydliga eftergifter, bland annat i fråga om torgets nuvarande storlek, befintlig boendeparkering och siktlinjer, men som vi på det stora hela är beredda att göra.

Synpunkter

Vi har dock några synpunkter, som dels skulle kunna rymmas inom det aktuella förslaget, dels ligger utanför, men som har stor framtida inverkan på planområdet:

Fönster: Sett till gestaltningsprogrammet finns risk att det blir ungefär samma typ av tvåluftsfönster av funktionalistiskt snitt i hela kvarteret, vilket förvisso är avsevärt trevligare än enluftsfönster genom en större vertikalitet, men kommer att effektivt motverka gestaltningsprogrammets ambitiösa arbete med att skapa fasader med ett sinsemellan eget uttryck. Att låta några av husen få exempelvis flaggfönster (korstpost och fyra lufter) skulle vara ett enkelt sätt att skapa större variation mellan de olika fasaderna, och som dessutom knyter an till stenstaden på ett tydligare sätt. Annars finns risk att man trots all ansträngning i högre utsträckning kommer att läsa de olika delfasaderna som en enda byggnad i likhet med många samtida exempel på kvartersstad.Vad gäller förskolan finns i detta avseende inget att anmärka på.

Förtydligade entréer upp mot Skansen Kronan: Genom att bebygga delar av Skanstorget kommer vägen upp till Skansen Kronan att döljas från torget. Det vore därför välgörande att skapa en ny entré upp mot berget åt Haga till i torgets nordvästra hörn, som kan förtydligas med en portal av liknande typ som vid Seminarieparken (se bifogad bild). Den befintliga uppgången, vid sidan om den planerade förskolan, kommer att ligga i fonden av den nya gatan, och kan med fördel utrustas med en likadan portal.

Liknande portaler vore önskvärda för att förtydliga entréerna upp till Skansen Kronan.

Fontäner och vattenspel: Att tillföra en fontän med sittmöjligheter i anslutning till ”entrétorget” har potential att lyfta platsen avsevärt trots en förhållandevis bullerutsatt miljö vid Övre Husargatan (se William H. Whytes studie ”The Social Life of Small Urban Spaces”). I den inre delen av torget skulle olika vattenspel i kombination med den planerade grönskan kunna bidra till en lugnare mer avskild del med ombonade rumsligheter (se exempelvis Davidhallstorg i Malmö).

Kollektivtrafik: I dagsläget har Skanstorget ingen hållplats för kollektivtrafiken, vilket förstärker känslan av ickeplats och gränsvakuum. Oavsett vad som händer med torget vore det ett lyft för torget med en busshållplats (se de ökade rörelsemönstren över Masthuggstorget efter hållplatsflytten). På sikt skulle spårväg i Övre Husargatan kunna koppla upp mot den tänkta linjen Linnéplatsen-Lindholmen-Backaplan-Brunnsbo, det vill säga med ett naturligt stopp vid ett upprustat Skanstorg snarare än genom trista Annedal.