Printout from gbg.yimby.se
....

Årsredovisning 2024

 

 

Stadsbyggnadsåret är till ända, och det är dags att göra bokslut för Yimby Göteborg 2024. Vi lever i en på många sätt intressant tid av stadsbyggande med många stora projekt på gång, inte minst kring Centralstationen och entrén till Västlänken. Parallellt pågår utbyggnaden av Masthugget för fullt, det nya Backaplan börjar ta form, spårväg dras ut till Lindholmen osv. På det stora hela går det i rätt riktning, även om takten mattas av på grund av konjunkturläget.

Offentliga bottenvåningar med plats för olika verksamheter var en tidig stridsfråga inom nätverket, som numera i princip har vunnits då lokaler återfinns i de flesta projekt i lägen med en tillräcklig centralitet. Vi har även fått bevittna förslag och nybyggda kvarter som närmar sig den äldre stenstadens grammatik och arkitektur. Samtliga av dessa fenomen var inte bara otänkbara utan rent av omöjliga för blott några år sedan. Det är verkligen en milsvid skillnad mot när vi började 2008, och då parasitärt antiurbana projekt som kvarteret Kostern ansågs utgöra svaret på alla stadsbyggnadsfrågor.

2024 var det även tio år sedan vi lanserade förslaget för Nya Heden tillsammans med Folkstaden arkitekter, ett projekt som innefattade allt från blogginlägg, debattartiklar, vernissage på Heden, deltagande i podcast, stadsvandring, workshop och panelsamtal.

 

Tanken om en byggskylt – förlåt 30 kvadratmeter stor "installation" – kom slutligen att realiseras under Kulturnatta 2014. (Klicka för att förstora)

 

Det färdiga förslaget hösten 2014: Heden blir en plats i staden, snarare än platsen där staden tar slut. Stenstaden läks ihop utan att förstöra platsens befintliga kvaliteter, och i synnerhet de rumsliga. Det skapas en ny stadsdel mellan Heden och de omgivande parkerna. Notera för övrigt spårvagnen i Vasagatans förlängning mot Bohusgatan. Illustration: Tomas Lundberg, Folkstaden (klicka för att förstora).

 

Då inget större hänt med Heden sedan dess är förslaget i grunden minst lika aktuellt idag. Kanske snarare än mer så med tanke på Balders projekt ett stenkast bort på Bohusgatan, där en tidigare markparkering på en rivningstomt äntligen bebyggs – och på ett liknande sätt som i vårt förslag (om än mer monolitiskt)! Det rör sig om ett kvarter med sadeltaksprydda högdelar i hörnen. Ett liknande koncept har vi tidigare sett kring Fixfabriken (med inspiration från Klippan). Kanske har vi här en byggnadstyp som i framtiden kommer att betraktas som typiskt göteborgsk?

 

Medlemsstatistik

Under 2024 har Yimby Göteborgs Facebook-grupp ökat med 92 nya medlemmar, från 7123 till 7215. Det är glädjande att fler och fler visar intresse för stadsbyggnadsfrågor, eftersom den byggda miljön påverkar oss alla.

(År 2021 ändrade Facebook sin metod för medlemskap: vem som helst kan nu gå med i gruppen, vilket även innebär en markant ökning av fake- och spamkonton, som vi ständigt behöver se över. För att få skriva ett första inlägg, eller delta i diskussionen, krävs därför att man svarar på tre frågor. Om dessa besvaras på ett adekvat sätt får man ett godkännande från gruppens administratörer.)

Vi hälsar alla nya medlemmar välkomna!

 

 

Samordnarna

Samordnargruppen är oförändrad sedan förra året, och består av: Anders Bäck, Tove Krabo, Olof Antonson och Patrik Sjöberg. Tillsammans gör vi så gott vi kan för att moderera den ständigt växande Facebook-gruppen, sammanställa yttranden på detaljplaner, skriva inlägg och debattartiklar (även om dessa blivit färre med åren), ordna stadsvandringar, delta i olika sammanhang, samt i allmänhet verka för ett konstruktivt samtal om stadsbyggande i Göteborg.

Då allt vårt arbete sker ideellt är vi tacksamma för inspel i form av texter, konstruktiva förslag eller samarbeten. Ta gärna kontakt med oss om du vill engagera dig, hjälpa till att skriva yttranden på planer, arrangera en stadsvandring eller dylikt! Vi skulle kunna göra mer om fler delade på bördan.

 

Yttranden

Under året har vi lämnat in yttranden på fem detaljplaner: Kulan (SKF), Brunnsbo, Cirkustomten i Lorensberg, Brännö Rödsten, och Skanstorget (uppdaterat med länkar för återstående yttranden 2025-01-15). För Brunnsbo och Skanstorget ordnade vi även stadsvandringar inför skrivandet av dessa yttranden.

I yttrandet för SKFs gamla fabriksområde fick vi även skissat på ett motförslag, som potentiellt kan ge lite mer rörelse inom kvarteren, i synnerhet om det blir ett populärt utflyktsmål med restauranger mm:

 

Illustrationsritning från det aktuella planförslaget med storgårdskvarter, vilket innebär ett brutet stråk i mötet med Stallmästaregatan (i mitten till höger) och folklivet kring Bellevue industriområde. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora).

 

Förslagsskiss: finmaskig kvartersstruktur med anslutning till Stallmästaregatan via en ytterligare portik. Beträffande kvartersstorleken, jämför med Fixfabriken (klicka för att förstora).

 

Det vore dock önskvärt om vi hade kunnat lämna in synpunkter på samtliga planer som gått ut på samråd under året, men det blir dessvärre lätt övermäktigt om inte fler engagerar sig i detta, särskilt om resultatet skall hålla en någorlunda nivå. Det borde dock vara en rimlig målsättning givet att det finns omkring 7200 personer i Yimby Göteborgs Facebook-grupp.

I en tid när andra medgett att de börjat använda A.I. för att enklare kunna formulera yttranden, har vi snarare gått i motsatt riktning, och där vi även bifogat historiskt bildmaterial mm som ett komplement i respektive yttrandes efterföljande blogginlägg. På så vis tillförs en dimension av folkbildning, där så någon från Rädda Skansberget skulle kunna läsa inlägget om vårt yttrande för Skanstorget med viss behållning, även om vi inte håller med varandra om en bokstav när det kommer till yttrandet som opinionsmaterial.

 

Blogginlägg, Facebook-gruppen mm

Under året har vi haft en fortsatt livlig diskussion i vår Facebook-grupp. Vi försöker ständigt hitta nya sätt att systematisera och länka till viktiga inlägg, så att de inte lika lätt försvinner i det konstanta flödet. Ett exempel på detta är våra populära Facebook-trådar över aktuella byggprojekt i Göteborg, där vi alla kan hjälpas åt att lägga upp foton från olika byggprojekt i staden. (Efter omkring 1000 kommentarer brukar inlägget bugga, och vi får starta en ny tråd. Vi är nu inne på den 16e delen, och där finns även länkar till de föregående).

Vårt konto på Instagram @yimbygbg fungerar som ett komplement, och där försöker vi lägga upp bilder från vårt deltagande vid olika seminarier, besök, föreläsningar osv. Detta är dock något som tappats bort i viss utsträckning under coronaåren, men som vi ämnar att använda flitigare igen. Så följ kontot!

När det kommer till blogginlägg, debattartiklar mm går det dock inte att komma ifrån att samordnargruppen mist ett flertal produktiva medlemmar och skribenter genom åren, som gått vidare till politiska eller tjänstemannamässiga uppdrag (i ett fall rent av avlidit). Dessa har i de flesta fall heller inte kommit att ersättas av någon (om man är intresserad av att hjälpa till med att driva arbetet framåt finns det med andra ord möjligheter).

Trots detta har vi ändå haft ganska bra aktivitet på bloggen i år, och publicerat totalt 16 inlägg, varav ett antal ganska omfattande sådana. Det är också en ökning med omkring 50% från förra året! 15 av dem är dock skrivna av mig, och ett av Rickard Stark från Okidoki arkitekter. Det vore trevligt med fler skribenter och infallsvinklar!

 

 

Det kan vara viktigt att påminnas om att Göteborg är mer än bara den centrala staden, och om man ser till listan över blogginlägg, får man ändå säga att det är en ganska bra balans mellan centrum och periferi.

Det inlägg som fått avsevärt flest delningar under året handlade – kanske otippat – om den hotade badplatsen vid gästhamnen i Sandvik på Styrsö i den södra skärgården, där Stadsbyggnadsförvaltningen och Länsstyrelsen driver en Kafka-liknande process mot hamnföreningens tillgänglighetsanpassningar efter en anonym anmälan.

 

Tillgänglighetsåtgärderna vid badet i Sandvikshamnen på Styrsö har uppskattats av såväl bofasta som turister, men har fått kommunen och Länsstyrelsen att se rött med hänvisning till planbeskrivningens formulering om platsen som orörd natur. Samtidigt står i samma beskrivning att denna "orörda" natur skall vara tillgänglig för allmänheten, vilket den inte skulle vara utan motsvarande åtgärder som gjorts...

 

Det är också förhållandevis många som under året hittat till blogginläggens kommentarsfält på hemsidan, i synnerhet medelålders och pensionärer, som funnit en resurs i såväl nya som äldre inlägg. En av de mest glädjande och hedrande kommentarerna handlade om hur en grupp intresserade gjort en egen stadsvandring i Lunden med utgångspunkt i inlägget Återbesök på Ulfsparregatan:

 

 

Sören Skarback och Maria Ionescu var ciceroner vid den granskande promenad som vi var ett dussintal personer som gjorde på Ulfsparregatan i Lunden i början av september, helt baserad på den promenad som Yimby i vintras arrangerade där och som Olof Antonson i januari skrev en trevligt saklig artikel om. Artikeln var för jämförelse och vägledning nu framklickbar i flera av våra mobiler. Att se Wallenstams-husen från 2018, Poseidons genomförda påbyggnader på 1960-talshus, en parkeringsanläggning som inte är vacker men rätt så praktisk - det är sånt som man inte ofta reflekterar över, men som levandegjordes av Yimby i vintras.

 

– Roger Bengtson i kommentarsfältet till Återbesök på Ulfsparregatan (15/9)

 

Återbesök på Ulfsparregatan (klicka för att förstora)

 

Stadsvandringar

Under året har vi arrangerat tre stadsvandringar: den första var i Majorna för att titta på olika infillprojekt, och de senare var i Brunnsbo samt kring Skanstorget inför skrivandet av yttranden på respektive detaljplaner, som varit ute på samråd under hösten.

 

1. Majorna

 

2. Brunnsbo

 

3. Skanstorget

Förslaget för Skanstorget kom sedan att stoppas av Länsstyrelsen ("Computer says no")...

 

Yimby Göteborg i media

Under året har vi inte skrivit några debattartiklar.

 

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne 2019, 2020, 2021... to be continued

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne utdelas till någon som särskilt bidragit till stadsutvecklingen i Göteborg. Nomineringar och vinnare röstas fram bland våra medlemmar och bloggläsare. Priset är dessvärre insomnat, och har ej delats ut sedan 2018.

 

Men...

 

...om vi ser till utdelningen av Per och Alma Olssons Fond, där Järntorgsgatan X Brogatan (Sverigehuset, Semrén+Månsson mfl.) utsågs till årets bästa byggnad i Göteborg för 2023, kan den observante notera två fd. Yimby-samordnare och sedermera socialdemokratiska politiker: Pär Johansson (längst upp till vänster) och Johannes Hulter (längst upp till höger). Det kan vara en tröst tills vi får ordning på vårt eget pris igen, då vi denna gång sannolikt skulle ha belönat samma projekt.

 

Läs mer om vår stadsvandring under hösten 2023 med visning av det nu prisbelönade projektet i Kv Röda Bryggan, Pustervik.

 

Tråkigast under stadsbyggnadsåret:

Länsstyrelsen.

 

Roligast under stadsbyggnadsåret:

Precis som förra året att följa de olika stadsbyggnadsprojekt som pågår runt om i staden, inte minst i Masthugget och kring Centralstationen (även om man kan ha åsikter om det rent arkitektoniskt). Att det är mycket som händer blir tydligt om man följer (och delar med sig av egna bilder) i vår tråd om aktuella byggprojekt i Göteborg.

Vi behöver även lyfta det faktum att många bra planförslag presenterats under året, och inte minst sådana som tar inspiration från stenstadens grammatik och förmodernistisk arkitektur (givetvis inte utan att det skall moraliseras över detta i vissa läger).

 


 

... med detta önskar Yimby Göteborg alla ett riktigt

 

Gott Nytt År!

 

 

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.

 

Bilaga

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.
Join Yimby Göteborg
Write a comment:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Name:

Email:

 (not publicly visible)

Homepage:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Comments:

If you support our ideas, join Yimby Göteborg:s 6740 members. It only takes a minute and costs nothing.

Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården
[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
 


Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården
[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
 


Högbana i Göteborg?
June 2 2024 20:05 by Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
January 19 2024 14:08 by Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
July 6 2023 11:50 by Carl S
Uthyrningsdel
April 21 2023 15:51 by Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
November 10 2022 13:47 by Matthias H.

Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården
[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
 


[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]