If you support our ideas, join Yimby Göteborg:s 6740 members. It only takes a minute and costs nothing.

Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]