PÅ SPANING EFTER DEN TID SOM FLYTT: Det har hunnit gå tio år sedan Yimby Göteborg och Folkstaden arkitekter presenterade vårt gemensamma förslag för Heden under Kulturnatta 2014. Med anledning av detta kan det vara läge att göra en återblick, och summera projektets många olika delar, vilket innefattade såväl blogginlägg, debattartiklar, vernissage med en 30 kvadratmeter stor installation på Heden, stadsvandring, workshop, medverkan i podcast, panelsamtal mm.

Nya Heden kom att bli vårt mest omfattande och ambitiösa projekt hittills – och förmodligen även framgent. Det har varit givande att gå igenom den digra produktionen av texter, kommentarer, och foton på nytt. Förhoppningsvis kan det vara av intresse även för andra, och i synnerhet då en del av bildmaterialet sedan länge begravts i flödet, eller aldrig visats tidigare.

Mycket har uppenbarligen hänt under den tid som förflutit, och ändå har ingenting hänt när det kommer till Heden. En konsekvens av detta är dock att förslaget i grunden är minst lika aktuellt nu som när det en gång presenterades.

Bakgrund

År 2013 fick fem utvalda arkitekt- och ingenjörsteam i uppgift att genom parallella uppdrag skissa på Heden. De skulle redovisa två förslag vardera med olika exploateringsgrad: ett scenario skulle visa en måttlig exploatering, medan det andra skulle spegla hur ett fullbebyggt Heden lämpligen skulle se ut. En förutsättning för uppgiften var även att blanda bostäder med kontor och handel.

Fyra av de fem lagen hanterade scenariot med en högre exploateringsgrad genom att pliktskyldigt öka på antalet våningar i deras respektive minimiförslag. Till stor del utgjordes dessa förslag av anläggningar eller sporadiskt utströdda stadsstrukturer, samt aktivitetsytor för idrott. I flertalet fall var kopplingen svag till befintliga stråk, exempelvis Vasagatans förlängning eller Avenyn.

"Into the garbage chute, fly-boy!" Den som känner sig manad får gärna sätta ihop ett quiz över vem som ritade vad med hjälp av bedömningsdokumentet för de parallella uppdragen. Jag nöjer mig med att konstatera att dessa fyra inte kom i närheten av Wingårdhs och Erséus förslag. (Klicka för att förstora)

När vi ändå är inne på bedömningsdokumentet, så fanns där ett citat från medborgardialogen som kan verka bekant. (Klicka för att förstora)

Av de fem förslagen var det endast laget med Wingårdhs och Erséus arkitekter i spetsen, som visade hur Heden successivt skulle kunna byggas ut över tid i tre (!) olika etapper, och där ett minimum på så vis skulle kunna bli ett maximum i framtiden. Detta förslag blev med rätta en favorit hos många. Gemensamt för samtliga förslag var dock att de tog en stor del av Hedens yta i anspråk också i alternativen för lägre exploatering. Detta kändes problematiskt, och som att man började lite i fel ände (även i det bättre förslaget).

En sådan lösning skulle kunna få avgörande konsekvenser för genomförbarheten på denna omstridda yta, och riskera att hamna i en suboptimering där ingen blir nöjd. Heden har – i likhet med Skanstorget – en utpräglad funktion som projektionsyta för göteborgarens drömmar och förhoppningar; det är en plats där allting kan hända så länge ingenting händer. Med andra ord handlar det om att lösa den gordiska knuten.

Wingårdhs och Erséus mfl. "minimum". I viss mån har man bibehållit höghusen i hörnen från Gert Wingårdhs tidigare (och senare) förslag för platsen. (Klicka för att förstora)

Wingårdhs och Erséus mfl. "maximum" (etapp 3).

Favorit: Wingårdhs och Erséus mfl. "maximum" (etapp 3).

Wingårdhs och Erséus förslag över ett fullständigt bebyggt Heden såg förvisso riktigt bra ut, och det blev föga förvånande en favorit inom Yimby Göteborg. Samtidigt kändes det – kanske just av den anledningen – dessvärre orealistiskt att genomföra, i synnerhet med tanke på fotbollens starka ställning i Göteborg.

Etapperna som speglade en lägre exploateringsgrad kändes dock lite som halvmesyrer såvida den sista delen inte realiserades, samtidigt som merparten av Heden som friyta och stadsrum skulle tas i anspråk oavsett etapp, och avskärmas från flera av de omgivande gatorna. Detta skulle dels få stora (och i synnerhet röststarka) delar av stadens befolkning att instinktivt ogilla förslaget, dels förstöra platsens rumsliga kvaliteter.   

Norra Heden: ett förslag tar form

Södra Vägen och Engelbrektsgatan hade förvisso stärkts betydligt genom Wingårdhs och Erséus första etapp, men samtidigt skulle det medföra ett flertal negativa konsekvenser, inte minst med avseende på Heden som stadsrum och folklig opinion, vilket ytterst sett hade fått drastiska följder för förslagets genomförbarhet. Det måste finnas något annat sätt att allokera en motsvarande exploatering?

Hedens placering i staden. Ett stadsrum på omkring 12 hektar, ungefär lika stort som Haga, omgärdat av Parkgatan i nordväst, Södra Vägen/Gamla Allén i sydväst, Engelbrektsgatan i sydost, och Sten Sturegatan i nordost. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

1600-talsstadens omgärdande gränsvakuumbälte: staden utanför de tidigare befästningarna har stora inslag av grönskande parker, vilket är en tillgång, men dessa utgör även till viss mån barriärer och gränsvakuumzoner i sin egen rätt. Dessutom ligger Heden där i djupled, som en manifestation över att staden tar slut. Ändå har man genom åren envisats med att lyfta fram förslag av typ "Hedens lustgård", och utan att ta hänsyn till kärnproblematiken i en rumsligt fragmenterad stad, eller vem som skall befolka dessa platser. En önskvärd inriktning vore snarare att överbrygga befintliga barriärer och stödja stadsliv. Bildkälla: Google Earth (klicka för att förstora)

Hur skulle då Heden kunna bli en plats i staden snarare än platsen där staden tar slut? Vore det möjligt att läka ihop stadsväven och minska Hedens effekt på omgivningen som gränsvakuumzon, men samtidigt bibehålla befintliga kvaliteter och stärka platsen som stadsrum? Skulle det gå att hitta en gyllene medelväg i ett realistiskt både-och-förslag, som dessutom var kompatibelt med en potentiell utbyggnad i framtiden, liknande den Wingårdhs och Erséus föreslog?

Då intresset för Heden återigen hade blossat upp på allvar – vilket det gör med jämna mellanrum – kändes det som ett passande tillfälle att sammanställa ett förslag som försökte ge svar på ovanstående frågeställningar.

I den ofta schablonartade och närmast onyanserade kritiken av Yimby genom åren, ytterst företrädd av professor emeritus Claes Caldenbys otaliga krönikor i Tidningen Arkitektur (vilket i många avseenden är ett erkännande i sig), har mycket handlat om att vi helt omdömeslöst skulle säga ja till all form av exploatering och förtätning. I mina ögon har det snarare handlat om att vilja gå avsevärt längre, och försöka vara konstruktiv genom att erbjuda motförslag där man ser tillkortakommanden, samt potentiella förbättringsåtgärder om något kan bli ännu bättre.

I denna anda skrev jag därför ned mina tankar kring Heden med utgångspunkt i ett enkelt fotomontage från 2012, dvs från innan resultatet från de parallella uppdragen offentliggjordes. Jesper Hallén bidrog med illustrationer och ett pedagogiskt filmklipp, vilket resulterade i inlägget Det våras för Heden i december 2013.

"Utanför vallgraven och Nya Allén löper stenstaden som en mur från Järntorget till Avenyn, där den sedan abrupt tar slut. Avenyn i sin tur skjuter ut som en sträng från 1600-talsstaden. Står man vid Kungsportsbron och blickar ut framstår Heden som den plats där staden tar slut: plötsligt sticker inga tak längre upp ovanför träden!" (Det våras för Heden, 2013)

Hedens intighet får kvarteren öster om Avenyn (blå markering) att framstå som närmast potemkinkulisser. Det är något som skaver i att staden visuellt – och fysiskt – tar slut blott något kvarter från Göteborgs monumentala paradgata. Bildkälla: Google Earth

Arkitekten Gunnar Anjou skrev en debattartikel i Göteborgs-Posten 2008, som fick titeln "Bygg rätt på Heden" (tyvärr har den sedan många år inte gått att nå via GPs hemsida, men vi grävde fram den här till Det våras för Heden 2013; i skrivande stund under hösten 2024 finns den dock plötsligt tillgänglig igen). I texten argumenterade han för – med utgångspunkt i Albert Lilienbergs plan för Heden från 1925 – att Vasagatan med spårvägsdragning förlängs tvärs över. Hedens yta delas på så vis i två delar, och marken norr om Vasagatans förlängning bebyggs. Resten sparas för fotboll, diverse aktivitetsytor och rekreation.

Detta förslag vore en lösning på att staden tar slut ett-två kvarter från Avenyn. Det stärker även stråk och stadsliv samtidigt som många av Hedens befintliga kvaliteter, såväl rumsliga som innehållsmässiga, kan bibehållas och vidareutvecklas. Genom ny bebyggelse i norr får Heden som stadsrum en tydligare inramning, och tillförseln av en mängd centralt belägna bostäder skulle ingjuta liv i platsen, som även spiller över på omgivningen.

För egen del är det oklart huruvida jag kommit till samma slutsats som Anjou presenterat fyra år tidigare, eller om hans text hade sått ett frö. Det kan dock vara viktigt att nämna, eftersom det i stort sett är samma förslag. Oavsett vilket ledde dock det efterföljande arbetet med vårt projekt till en vidareutveckling, i synnerhet då hans debattartikel saknade illustrationer.

Markutnyttjande idag (2013): Grönt = tillgänglig yta; rött = parkeringar, byggnader och övrigt.

Markutnyttjande genom "Norra Heden": Grönt = tillgänglig yta som motsvarar föregående bilds, men som i förslaget samlas ihop söder om Vasagatans förlängning; blått = befintlig bebyggelse norr om Vasagatans förlängning samt tillkommande stadskvarter.

Tidig förslagsskiss. Illustration: Olof Antonson (klicka för att förstora)

Före: Heden i dagsläget (2013)

Efter: stadskvarter och esplanad förbinder stenstaden över Heden, vilket stärker stråket i Vasagatans förlängning mot Bohusgatan. Här kopplas även spårvägen samman från Valand till Skånegatan. Montage: Jesper Hallén

För att slippa att fastna i diskussioner om nyrenässansfasader (även om många inte skulle ha något emot det): här en variant med ett krassare och mer nödtorftigt modernt uttryck anno 2013. Montage: Jesper Hallén

"Norra Heden". Montage: Jesper Hallén. (Klicka för att förstora)

Spårvägsdragningar: blått = befintlig spårväg; grönt = möjlig spårväg över Heden, som förbinder Valand med Skånegatan. Detta ger möjlighet att exempelvis köra linjer via Vasagatan till östra Göteborg utan att behöva köra omvägen via Brunnsparken eller Korsvägen. Montage: Jesper Hallén. (Klicka för att förstora)

Sammanfattning

• Vasagatan förlängs över Heden till Bohusgatan, och stenstaden byggs på så vis ihop.
   
• Spårväg dras över Heden, vilket stärker kopplingen mellan Avenyn och Skånegatan. Detta ger en ökad flexibilitet i spårvägsnätet, och öppnar upp för en linje österut, som inte behöver passera Brunnsparken.
   
• Heden blir ett tydligt definierat rum i staden, snarare än en plats där staden tar slut, genom att ramas in på alla sidor av allér, stadsgator och byggnader. Via de omgivande gatorna kan man ta sig runt Heden, och samtidigt uppleva platsen som ett stort stadsrum utan skymmande bebyggelse.
   
• Hedens kvaliteter som en stor flexibel aktivitetsyta kan bibehållas.
   
• Avenyn framstår inte längre som en västernkuliss från staden Inom Vallgraven när den norra delen av Heden bebyggs. (Att bygga på andra delar av ytan kommer inte att råda bot på detta!)
   
• Tillförsel av centralt belägna bostäder ingjuter liv i staden kring Avenyn, närliggande parker, samt på en mindre men mer sammanhållen version av Heden. Effekten av gränsvakuumzoner minskar.
   
• Generell stadsstruktur: Den södra delen av Heden kan byggas ut med gator och kvarter om det anses önskvärt i framtiden (exempelvis i enlighet med Wingårdhs och Erséus förslag).

I all sin enkelhet möttes förslaget närmast uteslutande av positiva reaktioner (trots vissa invändningar om att det var mindre ambitiöst än tidigare förslag, eftersom det inte visade en exploatering av hela ytan). Det lyftes även fram på ledarplats i Göteborgs-Posten av ingen mindre än Peter Hjörne, som kallade det "ett sympatiskt och konstruktivt både-och-förslag", även om han själv lutade mer åt lägre exploatering och en "Hedens lustgård".
 

Peter Hjörne lyfte fram vårt förslag för Heden i en ledarkrönika i GP.

Vidareutveckling: Nya Heden

Den 22-23 mars 2014 ordnade Staden Vi Vill Ha seminarier, föreläsningar mm i Götabergsskolan uppe på Molinsgatan vid Hvitfeldtska (nuvarande IHGR). Arrangemanget gick under namnet Göteborgs Medborgarstämma, och syftet var bland annat att lyfta upp dessa frågor till politisk nivå inför valet samma år.

Efter en föreläsning om den svenska bostaden 1850-2000 av Ola Nylander, professor i bostadsarkitektur på Chalmers, hamnade Jesper och jag i en diskussionsgrupp tillsammans med Föreningen Bevara Guldheden. Det skall erkännas att vi inte riktigt kom överens om vilken stad vi ville ha...

I ett av klassrummen träffade vi dock lyckligtvis på arkitekten Tomas Lundberg, som vi kände sedan tidigare, och som tillsammans med Håkan Cullberg tilldelats Yimbypriset 2013 för deras vision om Viking Green City i Frihamnen. Tomas hade sett potentialen i vårt förslag för Heden, och sa att han gärna ville hjälpa oss med att visualisera och vidareutveckla det. Vi träffades sedan kontinuerligt på lediga stunder, och förslaget kom nu i viss mån även att ta formen av ett konst-och kulturprojekt, vilket kulminerade ungefär ett halvår senare med en vernissage på Heden under Kulturnatta.

Besök vid Exercishuset på Heden, 4 april 2014. Från vänster: Jesper Hallén, Tomas Lundberg och Patrik Höstmad. Fotot kommer ursprungligen från Yimby Göteborgs konto på Instagram.

Den 9 april bjöd Forum stad (Socialdemokraterna i Göteborg/Johannes Hulter) in till ett seminarium på Wingårdhs arkitektkontor uppe på Kungsgatan. Ämnet för kvällen var Heden, och Gert Wingårdh – som kommit att bli en av våra främsta konkurrenter i denna fråga – höll en presentation av förslaget han varit med att ta fram tillsammans med bland annat Peter Erséus.

Vi delades sedan upp i diskussionsgrupper kring Heden under ledning av Gert och Peter, och i det efterföljande samtalet kom vi även in på vårt eget förslag för platsen. Jag vill minnas att Gert beskrev det som "bra, men lite naivt". Jesper och jag tog det i alla fall som en komplimang.

Johannes Hulter (S) och Gert Wingårdh – "världskänd i Sverige", för att citera Claes Caldenby – samtalar om Heden. Fotot kommer ursprungligen från Yimby Göteborgs konto på Instagram.

Under våren arbetade vi vidare med vårt förslag tillsammans med Tomas i Folkstadens lokaler på Smedjegatan i Västra Nordstan. Vi kom in på många olika spår, och där ett var huruvida delar av förslaget skulle kunna utgöras av byggemenskaper.

Det skulle kunna vara ett sätt att dels skapa engagemang kring platsen genom att ta in riktiga intresseanmälningar, dels presentera konceptet kring byggemenskaper som sådant för en bredare publik. Det var ganska mycket diskussion om den typen av byggprojekt vid den här tiden, inte minst exempel från Freiburg och Berlin. Mer lokalt ordnade Föreningen för Byggemenskaper ett studiebesök till Brf Kumlet ute på Brännö, där jag deltog och skrev ett blogginlägg om.

Vi såg även Heden som en perfekt plats för en stadsbyggnadsutställning, där man skulle få möjlighet att besöka en ny och distinkt stadsdel, ungefär som under Bo Bättre i Guldheden 1945 eller senare Vallastaden 2017 (dit Yimby Göteborg ordnade en studieresa), men med betoning på innerstadsmiljö.

Skissande på Smedjegatan, 22 maj 2014. Ett av de tillfällen där vi träffades för att ta förslaget vidare. Från vänster: Tomas Lundberg, Patrik Höstmad och Jesper Hallén. Fotot kommer ursprungligen från Yimby Göteborgs konto på Instagram.

Det var nog här någonstans som förslaget fick en parallell dimension av konstprojekt. Vi skojade en hel del om att placera en byggskylt på Heden. Men det fanns en mer seriös botten i det, som jag för egen del tyckte var intressant och ville se förverkligad.

Byggskyltens uppgift är att vara objektivt informativ; den konstaterar vad som kommer att hända på platsen, att ett visst byggbolag skall uppföra x antal lägenheter, ett kontor eller liknande. När byggskylten väl kommit på plats finns inga invändningar; du kan argumentera med den lika lite som med vogonerna från Liftarens guide till galaxen.

Vad skulle hända om vi använde oss av byggskyltens form och sanningsanspråk, fast fyllde den med vårt eget förslag, som om innehållet vore förankrat? Givet hur kontroversiellt det är att bebygga Heden: vad skulle det väcka för reaktioner hos allmänhet?

Men hur skulle vi bära oss åt för att få dit något sådant? Illustration: Jesper Hallén (klicka för att förstora)

Debattartikel

Det färdiga förslaget hösten 2014: Heden blir en plats i staden, snarare än platsen där staden tar slut. Stenstaden läks ihop utan att förstöra platsens befintliga kvaliteter, och i synnerhet de rumsliga. Det skapas en ny stadsdel mellan Heden och de omgivande parkerna. Notera för övrigt spårvagnen i Vasagatans förlängning mot Bohusgatan. Illustration: Tomas Lundberg, Folkstaden (klicka för att förstora).

För att presentera vårt förslag skrev vi en debattartikel, som dock refuserades av Göteborgs-Posten. Texten bearbetades då för att passa GTs krav på färre tecken, men intresset där var också ljummet. Vi beslöt oss då för att publicera den senare och något nedbantade debattartikeln i egen regi på Yimby Göteborgs blogg (6/10 2014):

Några reaktioner på förslaget:

"Detta är samma debattartikel som GP tidigare refuserade (fast vissa textstycken har bytt plats) med hänvisning till att Heden inte var intressant, och att vi istället borde skriva om byggemenskaper. Tydligen så blev Heden intressant igen." – Inlägg på https://www.facebook.com/nyaheden

Den 12 oktober valde dock Göteborgs-Posten att ändå publicera vår ursprungliga debattartikel (finns ej längre att läsa online), men där vissa textstycken hade bytt plats. I blogginläggets nedbantade version, som anpassats för GT, hade dock några viktiga formuleringar fallit bort. Dessa fanns lyckligtvis med i den något längre artikel som GP väl publicerade:

"Vid Excersishuset anläggs ett litet torg, och byggnaden får ett publikt innehåll."

samt
 

"Eventuellt behov av bilparkering i området tillgodoses genom garage under mark eller i p-hus med verksamhetslokaler i gatuplanet."

Avsaknaden av formuleringar kring parkeringsfrågan lyftes i kommentarsfältet till blogginlägget: "Om ni inte gömt undan P-hus i den nya stadsdelen så faller det här förslaget platt, tyvärr. Intressant förslag annars." 

Vernissage: Kulturnatta

Jesper utformade ett fullständigt briljant flygblad inför vernissagen, där den kluriga logotypen även fungerade som karta. Illustration: Jesper Hallén

Magdalena Forshamn och Tomas Lundberg från Folkstaden arkitekter förbereder inför vernissagen. Foto: Patrik Höstmad

Tanken om en byggskylt – förlåt 30 kvadratmeter stor "installation" – kom slutligen att realiseras under Kulturnatta. (Klicka för att förstora)

För att förverkliga vår ambition om en byggskylt på Heden lyckades Tomas erhålla ekonomiskt stöd från Konstnärsnämnden, vilket gjorde att vi kunde finansiera tre vepor med måtten 5x2 meter. Dessa hängde vi sedan upp på stängslet till fotbollsplanen närmast Södra Vägen.

Inför vernissagen, och i väntan på att debattartikeln skulle publiceras, hade Jesper och jag dock blivit lite otåliga. Vi hade därför dammat av vårt projekt med en Hisingsskylt på Ramberget. Intresset exploderade, och skylten kom att bli närmast viral med rapportering i såväl lokal- som riksmedia. Plötsligt var vi involverade i två ganska omfattande parallella projekt samtidigt.

Intresset för Hisingsskylten exploderade efter att Göteborgs-Posten fått upp ögonen för den.

Många förbipasserande stannade upp för att läsa om planerna för Heden.

Vepa 1. Illustration: Jesper Hallén och Tomas Lundberg (klicka för att förstora)

Vepa 2. Illustration: Jesper Hallén och Tomas Lundberg (klicka för att förstora)

Vepa 3. Illustration: Jesper Hallén och Tomas Lundberg (klicka för att förstora)

Intresseanmälan för byggemenskap.

Vi fick med ett inlägg på sidan för läsarnas Instagram-bilder i DirektPress Tidningen Centrum (nummer 35, 18-24 okt), vilket vi även fick ett flertal gånger med Hisingsskylten i Tidningen Hisingen.

Reportage i Pennypodden

Tomas berättar om byggemenskaper och vårt projekt med Nya Heden. Foto: Jesper Hallén

Mattias Axelsson från Pennypodden – "Sveriges bästa bostadspolitiska podcast" – var på plats under vår vernissage på Heden för att göra ett reportage (ca 30 minuter). Vid sidan av intervjuer med några av oss som låg bakom projektet pratade han även med förbipasserande göteborgare, och lät dem ge sin syn på förslaget. I avsnitt 50 av Pennypodden får vi, vid sidan av besöket på Nya Heden under Kulturnatta, även lyssna till Mats Arnsmars (fd ordförande i byggnadsnämnden för Socialdemokraterna) tankar kring Heden i allmänhet, samt ett reportage om Guldmyntsgatan i Högsbo.

Två av initiativtagarna till projektet: Arkitekten Tomas Lundberg (Folkstaden) och Olof Antonson (Yimby Göteborg). Foto: Mattias Axelsson

Tomas Lundberg deltog även senare som gäst i Pennypoddens avsnitt 52 där han bland annat berättade om Folkstaden, byggemenskaper och vårt förslag för Heden. (Avsnittet är ca 58 minuter långt, men allt är inte relevant för innehållet i detta inlägg. Man kan därför med fördel hoppa fram till 07:28 för inslaget med Tomas, som inledningsvis handlar om Folkstaden; vid 15:45 kommer samtalet in på Heden, vilket 22:50 övergår i byggemenskaper; 31:10-33:10 handlar återigen om Heden.)

Stadsvandring

Lördag den 11 oktober, dagen efter vernissagen, anordnade vi en kortare stadsvandring i kvarteren kring Heden. Detta blev den 33e Yimbyvandringen i ordningen, och vi samlades i Bältesspännarparken för att sedan promenera bort till våra vepor på Heden. Skulle de finnas kvar, eller hade någon förstört dem under natten?

Håkan Cullberg och Jerker Olsson spanar bort mot fotbollsplanerna på Heden.

Veporna hängde kvar! Jag hade i ärlighetens namn befarat att de skulle bli förstörda närmast omgående, och av den anledningen planerat in stadsvandringen redan dagen efter vernissagen. Men det fanns uppenbarligen visst hopp för mänskligheten, och veporna fick faktiskt hänga kvar mer eller mindre oskadda ända fram till jul! (Klicka för att förstora)

Många stannade för att titta på veporna och diskutera Nya Heden.

Vasagatans förlängning mot Bohusgatan: det stråk som förslaget ämnar att stärka genom spårvägsdragning samt en riktigt gata med stadsbebyggelse längs ena sidan.

Håkan var i sitt esse, och sålde in förslaget till alla som stannade upp för att titta. Här i samtal med och en go gubbe.

Fredrik och Jesper hänger på Heden 2014.

"Fredrik och Jesper hänger på [Nya] Heden 2021?"

Se vidare rapporten från vandringen för fler bilder.

Återbesök 2014-12-06: veporna hänger kvar!

Intresseanmälan?

2014-12-23: "I drygt två månader fick veporna om Nya Heden sitta uppe utan skadegörelse! Nu har någon snittat upp dem med kniv. [...] Tomas har tagit ner veporna men det betyder inte slutet för projektet utan bara att den inledande fasen är över. Genom veporna har idén satt sig i många göteborgares medvetande. Positivt är att Björn Siesjö sagt att staden kommer att köra på med den inriktning som vi har propagerat för: Det viktiga är Vasagatans förlängning och bebyggelsen bör ske norr om denna. Inte minst syns det i stadsmodellen som staden har presenterat. Mycket bra jobbat Jesper, Olof, Tomas och Magdalena!" – Patrik Höstmad (även foto)

Bostadsvrålet: workshop kring byggemenskaper på Nya Heden

Under Bostadsvrålet 2 helgen den 22-23 november 2014 höll vi en workshop (23/11) tillsammans med Folkstaden på Falken nära Redbergsplatsen (den tidigare polisstationen ritad av Karl M. Bengtson, som även var arkitekt till Sjöfartsmuseet och Sjömanstornet). Fokus låg på byggemenskaper, och uttgångspunkten var vårt gemensamma Heden-projekt.

När vi hade vernissage under Kulturnatta tog vi som bekant även upp intresseanmälningar från dem som ville ingå i (än så länge fiktiva) byggemenskapsgrupper på Heden. Workshoppen blev en sorts fortsättning på detta, och ett tillfälle att fylla förslagets ramverk med ytterligare innehåll.

Workshop under ledning av arkitekterna Magdalena Forshamn och Tomas Lundberg från Folkstaden, som en fortsättning på vårt "kulturprojekt".

I en kort introduktion berättade vi om vad byggemenskaper är för något. Vi beskrev även våra tankar kring Nya Heden, och hur byggemenskaper skulle kunna passa in där. Detta väckte blandade reaktioner: En deltagare ifrågasatte huruvida vi som samlats i rummet alls var från Göteborg, och konstaterade att "Heden är helig mark för göteborgare", varpå han efter en kort diskussion abrupt lämnade lokalen. (Allt blir en del av projektet, för att låna konstnären Lars Vilks resonemang; den som kommenterar konstverket blir – indragen – en del av konstverket.)

Med utgångspunkt i vårt förslag skissade de kvarvarande deltagarna ner sina tankar kring ett boende på den sakrosankta Heden.

"Inte bara fotboll på Heden!"

Jesper berättar om sin skiss av tät kvartersbebyggelse på Heden. Vid det bortre hörnet Alvar Palm, saligen insomnad samordnare.

Damen i mitten såg byggemenskaper som ett möjligt sätt att skapa lägenheter med en högre rumshöjd än vad som är standard idag.

Det var lite av ödets ironi att stå som medarrangör till en workshop, i synnerhet med tanke på hur hårt vi kritiserat Älvstranden Utveckling för just detta genom åren. Nu stod vi där själva. På det stora hela var det dock trevligt.

Göteborgs stadstriennal: byggemenskapsmässa

Kjell Björkqvist (fp) och Tomas Lundberg (Folkstaden) samtalar om förslaget för Nya Heden under stadstriennalens byggemenskapsmässa (torsdag 17/9 2015).

Återanvändning av kvarvarande vepa från Heden. Byggemenskapsmässan arrangerades i Frihamnens Magasin 113.

Foto från vår vernissage på Heden i oktober 2014. (Klicka för att förstora)

Hearing om Heden

Lördag den 19 november 2016 hölls en hearing om Heden i Exercishuset på initativ av Socialdemokraternas miljö- och samhällsplaneringsutvecklingsgrupp. Yimby Göteborg var inbjudna som paneldeltagare, och representerades här av Annette Vejen Tellevi, arkitekt och vid denna tid en av samordnarna för nätverket. Övriga deltagare var Dennis Andersson från Gothia Cup, Gunnar Larsson från Göteborgarnas Heden, Sandra Zetterström från Västsvenska Handelskammaren samt curatorn och konstnären Anna van der Vliet.

Johannes Hulter (S) – tidigare Yimby-samordnare och sedermera Storpotäten i Stadsbyggnadsnämnden – håller ett inledande anförande i egenskap av ordförande för Socialdemokraternas miljö- och samhällsplaneringsutvecklingsgrupp (ja, det är närmast sex laxar i en laxask-nivå på det namnet).

Vi kan förvisso bara spekulera kring Gothia Cup-generalens tankar om förslaget, men sannolikt drömmer han sig bort mot Nya Heden. Annette summerade även huvuddragen från sin presentation i inlägget Vad Yimby vill med Heden.

"En mycket viktig del av förslaget är att det skapar möjlighet att anlägga en riktig stadsgata över Heden med alla trafikslag. Det gäller även spårvagn, som därmed får en ny länk till Skånegatan. På så sätt kan Brunnsparken avlastas och hela spårvagnsnätet bli betydligt mera flexibelt. Bohusgatan får möjlighet att bli en del av ett riktigt stråk, speciellt om man fortsätter den planerade förtätningen av gatan". De fem fullstora fotbollsplanerna är främst tänkta att ge en fingervisning om den kvarvarande platsens storlek. Illustration: Annette Vejen Tellevi (Vad Yimby vill med Heden)

Markutnyttjande i inriktningsförslaget för Heden. Bildkälla: Replik till de rödgröna: Adressera Hedens problem (2016)

Vår samarbetspartner Tomas Lundberg deltog i diskussionen.

Alternativ variant med lägre bebyggelse för att flytta fokus mot Heden snarare än höghusen. Illustration: Jesper Hallén (klicka för att förstora)

Vy från förslaget som utarbetades tillsammans med Folkstaden. Illustration: Jesper Hallén och Tomas Lundberg (klicka för att förstora)

Debatt och media

2014
Debatt: Nya Heden (blogginlägg 6/10); "Låt Heden bli exempel på det nya Göteborg" 12/10 (tidigare refuserad debattartikel, senare publicerad i GP 12/10)

2016
Replik till de rödgröna: Adressera Hedens problem 4/1

2017
Pär Johansson intervjuas av Radio P4 angående Heden under Stadsbyggnadskontorets medborgardialog på Scandic Rubinen 21/1.

"Vad är det egentligen S vill med Heden?" debattartikel i GP 10/7 (även blogginlägg 14/7); replik från Ann-Sofie Hermansson (S) 12/7; slutreplik: "S har cupgeneralernas perspektiv på Heden"13/7 (även blogginlägg 13/7)

2019
GP debatt: Utred Heden på nytt (16/9 2019)

Summering

Så här i efterhand gick vi från några enkla skisser till ett ganska omfattande projekt på flera nivåer, där vi hamnade i många olika sammanhang, och i möten med hög som låg. Det kändes som att vi fick ett genomslag trots förhållandevis knappa resurser. Ytterst avspeglades detta i att Göteborgs Stad – efter att de parallella uppdragen hade genomförts – under en period ändå valde att rita in de föreslagna kvarteren på norra Heden i den digitala modellen över stadens framtida utbyggnad (bilden av detta har jag dessvärre inte kunnat finna).

Även i Lukas Memborns, Josefin Westerlunds mfl. arbete med en historisk stadsplaneanalys – vilket belönades med Yimbypriset 2017 – fanns en variant med kvarter inritade på den norra delen av Heden. Här betonades dock även de diagonala linjerna på ett intressant sätt. Det här förslaget har på senare tid aktualiserats av Centerpartiet, som vill se bland annat studentbostäder på Heden i ovanstånde struktur.

Värt att notera är även att Gunnar Anjou vidareutvecklat sin version av förslaget under 2024 i samarbete med Anders Erlandsson. Tankegångarna är i grunden desamma som 2008, men med tillägget av ett sfäriskt hotell i 18 våningar utformat som en fristående boll i glas, Symbollen.

En för mig tidigare okänd bild av vårt förslag. Illustration: Tomas Lundberg, Folkstaden (klicka för att förstora)

Tack till alla som på något sätt bidragit, kommenterat, kritiserat, glatts åt eller förfasats över vårt projekt med Nya Heden. Det var fantastiskt roligt, och förhoppningsvis kan det i någon tappning realiseras i framtiden.

Bilaga: De politiska turerna kring Heden

Heden, eller Exercisheden som den egentligen heter, är en plats som engagerar göteborgarna. Diskussionerna om vad som ska hända på Heden har pågått sedan den militära övningsverksamheten upphörde i början av 1900-talet.

2009 angavs riktningen för utvecklingen av området i fråga i programmet för Heden och Avenyn. Sedan dess har arbetet pågått för att skapa ”en modern mötesplats för alla göteborgare”.

I maj 2013 beslutade politikerna i byggnadsnämnden att skynda på processen, bland annat fick fem arkitektteam i uppdrag att ta fram skisser. Efter utställning och dialogprocess presenterades ett inriktningsdokument som klubbades av byggnadsnämnden i december 2015.

Protester från i första hand fotbollsrörelsen ledde till att politikerna backade och startade en ny dialogprocess i juni 2016.

Under vårvintern 2017 genomfördes en fördjupad dialog som skulle ligga till grund för en ny detaljplan.

Den 21 juni 2017 kom så beskedet att ”detaljplanen för Heden startas inte under 2017 som planerat”. Orsaken som angavs då var ”att andra projekt går före”.

Källa: Göteborgs stad via Mitt i Göteborg