Printout from gbg.yimby.se
....

Nya Heden: sammanfattning av ett projekt

 

 

PÅ SPANING EFTER DEN TID SOM FLYTT: Det har hunnit gå tio år sedan Yimby Göteborg och Folkstaden arkitekter presenterade vårt gemensamma förslag för Heden under Kulturnatta 2014. Med anledning av detta kan det vara läge att göra en återblick, och summera projektets många olika delar, vilket innefattade såväl blogginlägg, debattartiklar, vernissage med en 30 kvadratmeter stor installation på Heden, stadsvandring, workshop, medverkan i podcast, panelsamtal mm.

Nya Heden kom att bli vårt mest omfattande och ambitiösa projekt hittills – och förmodligen även framgent. Det har varit givande att gå igenom den digra produktionen av texter, kommentarer, och foton på nytt. Förhoppningsvis kan det vara av intresse även för andra, och i synnerhet då en del av bildmaterialet sedan länge begravts i flödet, eller aldrig visats tidigare.

Mycket har uppenbarligen hänt under den tid som förflutit, och ändå har ingenting hänt när det kommer till Heden. En konsekvens av detta är dock att förslaget i grunden är minst lika aktuellt nu som när det en gång presenterades.

 

  

Bakgrund

År 2013 fick fem utvalda arkitekt- och ingenjörsteam i uppgift att genom parallella uppdrag skissa på Heden. De skulle redovisa två förslag vardera med olika exploateringsgrad: ett scenario skulle visa en måttlig exploatering, medan det andra skulle spegla hur ett fullbebyggt Heden lämpligen skulle se ut. En förutsättning för uppgiften var även att blanda bostäder med kontor och handel.

Fyra av de fem lagen hanterade scenariot med en högre exploateringsgrad genom att pliktskyldigt öka på antalet våningar i deras respektive minimiförslag. Till stor del utgjordes dessa förslag av anläggningar eller sporadiskt utströdda stadsstrukturer, samt aktivitetsytor för idrott. I flertalet fall var kopplingen svag till befintliga stråk, exempelvis Vasagatans förlängning eller Avenyn.

 

"Into the garbage chute, fly-boy!" Den som känner sig manad får gärna sätta ihop ett quiz över vem som ritade vad med hjälp av bedömningsdokumentet för de parallella uppdragen. Jag nöjer mig med att konstatera att dessa fyra inte kom i närheten av Wingårdhs och Erséus förslag. (Klicka för att förstora)

 

När vi ändå är inne på bedömningsdokumentet, så fanns där ett citat från medborgardialogen som kan verka bekant. (Klicka för att förstora)

 

Av de fem förslagen var det endast laget med Wingårdhs och Erséus arkitekter i spetsen, som visade hur Heden successivt skulle kunna byggas ut över tid i tre (!) olika etapper, och där ett minimum på så vis skulle kunna bli ett maximum i framtiden. Detta förslag blev med rätta en favorit hos många. Gemensamt för samtliga förslag var dock att de tog en stor del av Hedens yta i anspråk också i alternativen för lägre exploatering. Detta kändes problematiskt, och som att man började lite i fel ände (även i det bättre förslaget).

En sådan lösning skulle kunna få avgörande konsekvenser för genomförbarheten på denna omstridda yta, och riskera att hamna i en suboptimering där ingen blir nöjd. Heden har – i likhet med Skanstorget – en utpräglad funktion som projektionsyta för göteborgarens drömmar och förhoppningar; det är en plats där allting kan hända så länge ingenting händer. Med andra ord handlar det om att lösa den gordiska knuten.



Wingårdhs och Erséus mfl. "minimum". I viss mån har man bibehållit höghusen i hörnen från Gert Wingårdhs tidigare (och senare) förslag för platsen. (Klicka för att förstora)



Wingårdhs och Erséus mfl. "maximum" (etapp 3).

 

Favorit: Wingårdhs och Erséus mfl. "maximum" (etapp 3).

 

Wingårdhs och Erséus förslag över ett fullständigt bebyggt Heden såg förvisso riktigt bra ut, och det blev föga förvånande en favorit inom Yimby Göteborg. Samtidigt kändes det – kanske just av den anledningen – dessvärre orealistiskt att genomföra, i synnerhet med tanke på fotbollens starka ställning i Göteborg.

 

 

Heden illustrerar på ett utmärkt sätt varför Malmö kommer vara Sveriges andra största stad inom en snar framtid. Heden är inte en plats för aktivitet och rekreation. Det är ångestens epicentrum.

 

– Johannes Westlund i kommentar på Yimby Göteborg

 

Etapperna som speglade en lägre exploateringsgrad kändes dock lite som halvmesyrer såvida den sista delen inte realiserades, samtidigt som merparten av Heden som friyta och stadsrum skulle tas i anspråk oavsett etapp, och avskärmas från flera av de omgivande gatorna. Detta skulle dels få stora (och i synnerhet röststarka) delar av stadens befolkning att instinktivt ogilla förslaget, dels förstöra platsens rumsliga kvaliteter.   

 

Norra Heden: ett förslag tar form

Södra Vägen och Engelbrektsgatan hade förvisso stärkts betydligt genom Wingårdhs och Erséus första etapp, men samtidigt skulle det medföra ett flertal negativa konsekvenser, inte minst med avseende på Heden som stadsrum och folklig opinion, vilket ytterst sett hade fått drastiska följder för förslagets genomförbarhet. Det måste finnas något annat sätt att allokera en motsvarande exploatering?

 

Hedens placering i staden. Ett stadsrum på omkring 12 hektar, ungefär lika stort som Haga, omgärdat av Parkgatan i nordväst, Södra Vägen/Gamla Allén i sydväst, Engelbrektsgatan i sydost, och Sten Sturegatan i nordost. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

1600-talsstadens omgärdande gränsvakuumbälte: staden utanför de tidigare befästningarna har stora inslag av grönskande parker, vilket är en tillgång, men dessa utgör även till viss mån barriärer och gränsvakuumzoner i sin egen rätt. Dessutom ligger Heden där i djupled, som en manifestation över att staden tar slut. Ändå har man genom åren envisats med att lyfta fram förslag av typ "Hedens lustgård", och utan att ta hänsyn till kärnproblematiken i en rumsligt fragmenterad stad, eller vem som skall befolka dessa platser. En önskvärd inriktning vore snarare att överbrygga befintliga barriärer och stödja stadsliv. Bildkälla: Google Earth (klicka för att förstora)

 

Hur skulle då Heden kunna bli en plats i staden snarare än platsen där staden tar slut? Vore det möjligt att läka ihop stadsväven och minska Hedens effekt på omgivningen som gränsvakuumzon, men samtidigt bibehålla befintliga kvaliteter och stärka platsen som stadsrum? Skulle det gå att hitta en gyllene medelväg i ett realistiskt både-och-förslag, som dessutom var kompatibelt med en potentiell utbyggnad i framtiden, liknande den Wingårdhs och Erséus föreslog?

Då intresset för Heden återigen hade blossat upp på allvar – vilket det gör med jämna mellanrum – kändes det som ett passande tillfälle att sammanställa ett förslag som försökte ge svar på ovanstående frågeställningar.

I den ofta schablonartade och närmast onyanserade kritiken av Yimby genom åren, ytterst företrädd av professor emeritus Claes Caldenbys otaliga krönikor i Tidningen Arkitektur (vilket i många avseenden är ett erkännande i sig), har mycket handlat om att vi helt omdömeslöst skulle säga ja till all form av exploatering och förtätning. I mina ögon har det snarare handlat om att vilja gå avsevärt längre, och försöka vara konstruktiv genom att erbjuda motförslag där man ser tillkortakommanden, samt potentiella förbättringsåtgärder om något kan bli ännu bättre.

I denna anda skrev jag därför ned mina tankar kring Heden med utgångspunkt i ett enkelt fotomontage från 2012, dvs från innan resultatet från de parallella uppdragen offentliggjordes. Jesper Hallén bidrog med illustrationer och ett pedagogiskt filmklipp, vilket resulterade i inlägget Det våras för Heden i december 2013.

 

"Utanför vallgraven och Nya Allén löper stenstaden som en mur från Järntorget till Avenyn, där den sedan abrupt tar slut. Avenyn i sin tur skjuter ut som en sträng från 1600-talsstaden. Står man vid Kungsportsbron och blickar ut framstår Heden som den plats där staden tar slut: plötsligt sticker inga tak längre upp ovanför träden!" (Det våras för Heden, 2013)

 

 

Det talas ibland om tomheten, om upplevelsen av att befinna sig på Heden, men inte så mycket om upplevelsen av att bevittna Heden på håll. Detta är en aspekt jag tänkt mycket kring: Vad gör det egentligen för intrycket av exempelvis Avenyn att allting tar slut bara ett eller två kvarter från vår så kallade paradgata?

 

Det våras för Heden, 2013

 

Hedens intighet får kvarteren öster om Avenyn (blå markering) att framstå som närmast potemkinkulisser. Det är något som skaver i att staden visuellt – och fysiskt – tar slut blott något kvarter från Göteborgs monumentala paradgata. Bildkälla: Google Earth

 

Arkitekten Gunnar Anjou skrev en debattartikel i Göteborgs-Posten 2008, som fick titeln "Bygg rätt på Heden" (tyvärr har den sedan många år inte gått att nå via GPs hemsida, men vi grävde fram den här till Det våras för Heden 2013; i skrivande stund under hösten 2024 finns den dock plötsligt tillgänglig igen). I texten argumenterade han för – med utgångspunkt i Albert Lilienbergs plan för Heden från 1925 – att Vasagatan med spårvägsdragning förlängs tvärs över. Hedens yta delas på så vis i två delar, och marken norr om Vasagatans förlängning bebyggs. Resten sparas för fotboll, diverse aktivitetsytor och rekreation.

Detta förslag vore en lösning på att staden tar slut ett-två kvarter från Avenyn. Det stärker även stråk och stadsliv samtidigt som många av Hedens befintliga kvaliteter, såväl rumsliga som innehållsmässiga, kan bibehållas och vidareutvecklas. Genom ny bebyggelse i norr får Heden som stadsrum en tydligare inramning, och tillförseln av en mängd centralt belägna bostäder skulle ingjuta liv i platsen, som även spiller över på omgivningen.

För egen del är det oklart huruvida jag kommit till samma slutsats som Anjou presenterat fyra år tidigare, eller om hans text hade sått ett frö. Det kan dock vara viktigt att nämna, eftersom det i stort sett är samma förslag. Oavsett vilket ledde dock det efterföljande arbetet med vårt projekt till en vidareutveckling, i synnerhet då hans debattartikel saknade illustrationer.

 

Markutnyttjande idag (2013): Grönt = tillgänglig yta; rött = parkeringar, byggnader och övrigt.

 

Markutnyttjande genom "Norra Heden": Grönt = tillgänglig yta som motsvarar föregående bilds, men som i förslaget samlas ihop söder om Vasagatans förlängning; blått = befintlig bebyggelse norr om Vasagatans förlängning samt tillkommande stadskvarter.

 

Tidig förslagsskiss. Illustration: Olof Antonson (klicka för att förstora)

 

Före: Heden i dagsläget (2013)

 

Efter: stadskvarter och esplanad förbinder stenstaden över Heden, vilket stärker stråket i Vasagatans förlängning mot Bohusgatan. Här kopplas även spårvägen samman från Valand till Skånegatan. Montage: Jesper Hallén

 

För att slippa att fastna i diskussioner om nyrenässansfasader (även om många inte skulle ha något emot det): här en variant med ett krassare och mer nödtorftigt modernt uttryck anno 2013. Montage: Jesper Hallén

 

"Norra Heden". Montage: Jesper Hallén. (Klicka för att förstora)

 

Spårvägsdragningar: blått = befintlig spårväg; grönt = möjlig spårväg över Heden, som förbinder Valand med Skånegatan. Detta ger möjlighet att exempelvis köra linjer via Vasagatan till östra Göteborg utan att behöva köra omvägen via Brunnsparken eller Korsvägen. Montage: Jesper Hallén. (Klicka för att förstora)

 



Sammanfattning

  • Vasagatan förlängs över Heden till Bohusgatan, och stenstaden byggs på så vis ihop.
     
  • Spårväg dras över Heden, vilket stärker kopplingen mellan Avenyn och Skånegatan. Detta ger en ökad flexibilitet i spårvägsnätet, och öppnar upp för en linje österut, som inte behöver passera Brunnsparken.
     
  • Heden blir ett tydligt definierat rum i staden, snarare än en plats där staden tar slut, genom att ramas in på alla sidor av allér, stadsgator och byggnader. Via de omgivande gatorna kan man ta sig runt Heden, och samtidigt uppleva platsen som ett stort stadsrum utan skymmande bebyggelse.
     
  • Hedens kvaliteter som en stor flexibel aktivitetsyta kan bibehållas.
     
  • Avenyn framstår inte längre som en västernkuliss från staden Inom Vallgraven när den norra delen av Heden bebyggs. (Att bygga på andra delar av ytan kommer inte att råda bot på detta!)
     
  • Tillförsel av centralt belägna bostäder ingjuter liv i staden kring Avenyn, närliggande parker, samt på en mindre men mer sammanhållen version av Heden. Effekten av gränsvakuumzoner minskar.
     
  • Generell stadsstruktur: Den södra delen av Heden kan byggas ut med gator och kvarter om det anses önskvärt i framtiden (exempelvis i enlighet med Wingårdhs och Erséus förslag).

 

I all sin enkelhet möttes förslaget närmast uteslutande av positiva reaktioner (trots vissa invändningar om att det var mindre ambitiöst än tidigare förslag, eftersom det inte visade en exploatering av hela ytan). Det lyftes även fram på ledarplats i Göteborgs-Posten av ingen mindre än Peter Hjörne, som kallade det "ett sympatiskt och konstruktivt både-och-förslag", även om han själv lutade mer åt lägre exploatering och en "Hedens lustgård".
 


Peter Hjörne lyfte fram vårt förslag för Heden i en ledarkrönika i GP.

 

 

För egen del lutar jag emellertid åt tanken på att inte bebygga Heden annat än marginellt! Världen är fylld av 'förtätade' städer. Få har tillgång till en öppen 'möjlighetsyta' i centrum så som Göteborg har med sitt Heden.

 

– Peter Hjörne, "Jag väljer Hedens lustgård", ledarkrönika i Göteborgs-Posten, lördag 22/2 2014.

  

 

Vidareutveckling: Nya Heden

 

Den 22-23 mars 2014 ordnade Staden Vi Vill Ha seminarier, föreläsningar mm i Götabergsskolan uppe på Molinsgatan vid Hvitfeldtska (nuvarande IHGR). Arrangemanget gick under namnet Göteborgs Medborgarstämma, och syftet var bland annat att lyfta upp dessa frågor till politisk nivå inför valet samma år.

Efter en föreläsning om den svenska bostaden 1850-2000 av Ola Nylander, professor i bostadsarkitektur på Chalmers, hamnade Jesper och jag i en diskussionsgrupp tillsammans med Föreningen Bevara Guldheden. Det skall erkännas att vi inte riktigt kom överens om vilken stad vi ville ha...

I ett av klassrummen träffade vi dock lyckligtvis på arkitekten Tomas Lundberg, som vi kände sedan tidigare, och som tillsammans med Håkan Cullberg tilldelats Yimbypriset 2013 för deras vision om Viking Green City i Frihamnen. Tomas hade sett potentialen i vårt förslag för Heden, och sa att han gärna ville hjälpa oss med att visualisera och vidareutveckla det. Vi träffades sedan kontinuerligt på lediga stunder, och förslaget kom nu i viss mån även att ta formen av ett konst-och kulturprojekt, vilket kulminerade ungefär ett halvår senare med en vernissage på Heden under Kulturnatta.

 

Besök vid Exercishuset på Heden, 4 april 2014. Från vänster: Jesper Hallén, Tomas Lundberg och Patrik Höstmad. Fotot kommer ursprungligen från Yimby Göteborgs konto på Instagram.

 

 

Bra, men lite naivt.

 

– Gert Wingårdh om vårt förslag för Norra Heden

 

Den 9 april bjöd Forum stad (Socialdemokraterna i Göteborg/Johannes Hulter) in till ett seminarium på Wingårdhs arkitektkontor uppe på Kungsgatan. Ämnet för kvällen var Heden, och Gert Wingårdh – som kommit att bli en av våra främsta konkurrenter i denna fråga – höll en presentation av förslaget han varit med att ta fram tillsammans med bland annat Peter Erséus.

Vi delades sedan upp i diskussionsgrupper kring Heden under ledning av Gert och Peter, och i det efterföljande samtalet kom vi även in på vårt eget förslag för platsen. Jag vill minnas att Gert beskrev det som "bra, men lite naivt". Jesper och jag tog det i alla fall som en komplimang.

 

Johannes Hulter (S) och Gert Wingårdh – "världskänd i Sverige", för att citera Claes Caldenby – samtalar om Heden. Fotot kommer ursprungligen från Yimby Göteborgs konto på Instagram.

 

Under våren arbetade vi vidare med vårt förslag tillsammans med Tomas i Folkstadens lokaler på Smedjegatan i Västra Nordstan. Vi kom in på många olika spår, och där ett var huruvida delar av förslaget skulle kunna utgöras av byggemenskaper.

Det skulle kunna vara ett sätt att dels skapa engagemang kring platsen genom att ta in riktiga intresseanmälningar, dels presentera konceptet kring byggemenskaper som sådant för en bredare publik. Det var ganska mycket diskussion om den typen av byggprojekt vid den här tiden, inte minst exempel från Freiburg och Berlin. Mer lokalt ordnade Föreningen för Byggemenskaper ett studiebesök till Brf Kumlet ute på Brännö, där jag deltog och skrev ett blogginlägg om.

Vi såg även Heden som en perfekt plats för en stadsbyggnadsutställning, där man skulle få möjlighet att besöka en ny och distinkt stadsdel, ungefär som under Bo Bättre i Guldheden 1945 eller senare Vallastaden 2017 (dit Yimby Göteborg ordnade en studieresa), men med betoning på innerstadsmiljö.



Skissande på Smedjegatan, 22 maj 2014. Ett av de tillfällen där vi träffades för att ta förslaget vidare. Från vänster: Tomas Lundberg, Patrik Höstmad och Jesper Hallén. Fotot kommer ursprungligen från Yimby Göteborgs konto på Instagram.

 

Det var nog här någonstans som förslaget fick en parallell dimension av konstprojekt. Vi skojade en hel del om att placera en byggskylt på Heden. Men det fanns en mer seriös botten i det, som jag för egen del tyckte var intressant och ville se förverkligad.

Byggskyltens uppgift är att vara objektivt informativ; den konstaterar vad som kommer att hända på platsen, att ett visst byggbolag skall uppföra x antal lägenheter, ett kontor eller liknande. När byggskylten väl kommit på plats finns inga invändningar; du kan argumentera med den lika lite som med vogonerna från Liftarens guide till galaxen.

Vad skulle hända om vi använde oss av byggskyltens form och sanningsanspråk, fast fyllde den med vårt eget förslag, som om innehållet vore förankrat? Givet hur kontroversiellt det är att bebygga Heden: vad skulle det väcka för reaktioner hos allmänhet?

 

Men hur skulle vi bära oss åt för att få dit något sådant? Illustration: Jesper Hallén (klicka för att förstora)

 

Debattartikel

Det färdiga förslaget hösten 2014: Heden blir en plats i staden, snarare än platsen där staden tar slut. Stenstaden läks ihop utan att förstöra platsens befintliga kvaliteter, och i synnerhet de rumsliga. Det skapas en ny stadsdel mellan Heden och de omgivande parkerna. Notera för övrigt spårvagnen i Vasagatans förlängning mot Bohusgatan. Illustration: Tomas Lundberg, Folkstaden (klicka för att förstora).

 

För att presentera vårt förslag skrev vi en debattartikel, som dock refuserades av Göteborgs-Posten. Texten bearbetades då för att passa GTs krav på färre tecken, men intresset där var också ljummet. Vi beslöt oss då för att publicera den senare och något nedbantade debattartikeln i egen regi på Yimby Göteborgs blogg (6/10 2014):


 

Utveckla Heden genom att bygga tät blandstad, och skapa på så vis ett tydligt stadsrum med en grön sport- och evenemangspark. Byggemenskaper kan bli en viktig del av en stadsbyggnadsutställning till Göteborgs jubileum 2021.

Heden är idag en plats där markparkeringar samsas med tillfälliga byggmoduler och ytor för idrottsändamål. Platsen ger ett splittrat intryck och är ödslig större delar av året, vilket bidrar till att den av många upplevs som ett otryggt område kvällstid.

Heden är en stor och odefinierad volym med brist på koppling till omgivande stadsstruktur. Det leder till att platsen även upplevs som ett markant avbrott i stadsväven, och är på många sätt en barriär mellan Avenyn och Evenemangsstråket längs Skånegatan.

Hur bebygger vi då Heden – och tillför värden – utan att samtidigt förstöra befintliga kvaliteter?

Genom att bygga stadskvarter längs Vasagatans förlängning över Heden, och koppla samman den med Bohusgatan, växer stenstaden samman. Ytan söder om Vasagatan lämnas för evenemang, sport och rekreation. Staden fortsätter på så vis kontinuerligt till Skånegatan. Heden blir ett tydligt rum i staden, som ramas in av stadsgator, bebyggelse och trädalléer på alla sidor. En förlängning av Vasagatan medger även en spårvagnsdragning över Heden till Skånegatan.

En viktig poäng är att sport- och evenemangsfältet kommer att vara lika stort som på nuvarande Heden. Här kan fyra internationella fotbollsplaner rymmas, men också andra ytor för evenemang och aktiviteter. Bebyggelsen norr om Vasagatan utgörs av en varierad kvartersstad med inslag av höghus, ett sätt att bygga på som kommit att bli vanligt i Vancouver. Fastigheterna är indelade i tomter av varierad storlek, vilket medger att även mindre aktörer kan vara med och bygga.

På så sätt kan vi skapa en attraktiv och tät stadsmiljö där bostäderna består av en blandning av olika upplåtelseformer, och där gatuplanet är urbant utformat med publika lokaler. Bilden visar ett Heden med ca 1300 bostäder och 25 000 kvm lokalyta, ett välkommet tillskott i bostadsbristens Göteborg. På kvarterens tak kan kolonilotter, växthus och mindre bostadshus anläggas. Detta gör att även den byggda miljön upplevs grönskande.

Heden har potential att bli ett område för att utveckla ett modernt stadsbyggande i Göteborg, och kan visas upp som en utställning i samband med stadens jubileum 2021. Innovativa bostadsidéer i form av byggemenskaper kan samsas med lägenhetshus byggda av allmännyttan och privata byggbolag. Detta innebär ett hållbart stadsbyggande med en mångfald aktörer, vilket även ger en mer spännande och variationsrik arkitektur.

Byggemenskaper är en ny rörelse, som de senaste 15 åren växt sig stor i Tyskland. Det innebär att en grupp människor går samman, planerar och agerar byggherre åt ett flerfamiljshus. Det är egentligen vad en bostadsrättsförening var ursprungligen, en kooperativ förening vars medlemmar byggde hus åt sig själva. Idag byggs bostadsrätter av byggbolag, som de sedan säljer till bostadsrättsföreningar. De boende betalar därmed även bolagens stora vinster.

HSB växte fram under 1910–20-talet i en liknande situation som dagens med stor bostadsbrist och höga priser, och blev då ett alternativ för många att lösa sitt boende. Idéerna kan nu återuppväckas genom byggemenskaper och bli en ny folkrörelse. Delar av Heden kan vigas åt detta ändamål, och den nya stadsdelen blir ett skyltfönster mot omvärlden, där Göteborg visar hur ett modernt stadsbyggande kan se ut.
 

 

Olof Antonson samordnare Yimby Göteborg

Jesper Hallén samordnare Yimby Göteborg

Tomas Lundberg arkitekt Folkstaden

 

Några reaktioner på förslaget:

 

Ett kanonförslag! Fullkomligt lysande lösning för Heden!

 

– Håkan Cullberg, arkitekt

 

 

Jättebra idé som översikt! Bygg på ena sidan förlängningen, spara andra sidan till idrott. Jag är övertygad om att ett sånt här förslag skulle vinna bred acceptans rätt snabbt av väldigt många. Inte minst eftersom det i alla fall på västra sidan av Heden väl ändå bara är kontor (dvs inte så många överklagande grannar).


– Joakim Forsemalm, docent i etnologi, Radar arkitektur & planering

 

 

Förbaskade kompromissmentalitet.

 

– "JP"

 

"Detta är samma debattartikel som GP tidigare refuserade (fast vissa textstycken har bytt plats) med hänvisning till att Heden inte var intressant, och att vi istället borde skriva om byggemenskaper. Tydligen så blev Heden intressant igen." – Inlägg på https://www.facebook.com/nyaheden

 

Den 12 oktober valde dock Göteborgs-Posten att ändå publicera vår ursprungliga debattartikel (finns ej längre att läsa online), men där vissa textstycken hade bytt plats. I blogginläggets nedbantade version, som anpassats för GT, hade dock några viktiga formuleringar fallit bort. Dessa fanns lyckligtvis med i den något längre artikel som GP väl publicerade:

"Vid Excersishuset anläggs ett litet torg, och byggnaden får ett publikt innehåll."

samt
 

"Eventuellt behov av bilparkering i området tillgodoses genom garage under mark eller i p-hus med verksamhetslokaler i gatuplanet."

Avsaknaden av formuleringar kring parkeringsfrågan lyftes i kommentarsfältet till blogginlägget: "Om ni inte gömt undan P-hus i den nya stadsdelen så faller det här förslaget platt, tyvärr. Intressant förslag annars." 

 

Vernissage: Kulturnatta

Jesper utformade ett fullständigt briljant flygblad inför vernissagen, där den kluriga logotypen även fungerade som karta. Illustration: Jesper Hallén

 

 

Tillsammans med Folkstaden bryter vi ny mark, och ger oss nu in i konst- och kultursvängen! Med anledning av vårt förslag för Heden, kommer vi att medverka med en 30 kvadratmeter stor installation under Kulturnatta på fredag. Då avtäcker vi det nya Heden, och ni är varmt välkomna på vernissage!

 

– Från vår inbjudan till vernissagen under Kulturnatta 2014.

 

Magdalena Forshamn och Tomas Lundberg från Folkstaden arkitekter förbereder inför vernissagen. Foto: Patrik Höstmad

 

Tanken om en byggskylt – förlåt 30 kvadratmeter stor "installation" – kom slutligen att realiseras under Kulturnatta. (Klicka för att förstora)

 

För att förverkliga vår ambition om en byggskylt på Heden lyckades Tomas erhålla ekonomiskt stöd från Konstnärsnämnden, vilket gjorde att vi kunde finansiera tre vepor med måtten 5x2 meter. Dessa hängde vi sedan upp på stängslet till fotbollsplanen närmast Södra Vägen.

Inför vernissagen, och i väntan på att debattartikeln skulle publiceras, hade Jesper och jag dock blivit lite otåliga. Vi hade därför dammat av vårt projekt med en Hisingsskylt på Ramberget. Intresset exploderade, och skylten kom att bli närmast viral med rapportering i såväl lokal- som riksmedia. Plötsligt var vi involverade i två ganska omfattande parallella projekt samtidigt.

 

Intresset för Hisingsskylten exploderade efter att Göteborgs-Posten fått upp ögonen för den.

 

 

Jag tycker att skylten är ful!

 

– Lena Melin kommenterar Hisingsskylten i Aftonbladets Webb-TV

 

Många förbipasserande stannade upp för att läsa om planerna för Heden.

 

Vepa 1. Illustration: Jesper Hallén och Tomas Lundberg (klicka för att förstora)

 

Vepa 2. Illustration: Jesper Hallén och Tomas Lundberg (klicka för att förstora)

 

Vepa 3. Illustration: Jesper Hallén och Tomas Lundberg (klicka för att förstora)

 

 

WOAH! De skall göra Heden ännu större!

 

– Förbipasserande fotbollsungdom från förorten

 

En besökare uttryckte sin oro över att kommunen (sic!) inte planerat in några skyddsräcken på taken, och att människor därför riskerade att ramla ner och slå sig fördärvade. Illustration: Jesper Hallén och Tomas Lundberg

 

Storhetsvansinne? Illustration: Jesper Hallén och Tomas Lundberg (klicka för att förstora)

 

Intresseanmälan för byggemenskap.

 

 

 

DESSA planer kände inte jag till! Skall kommunen bygga här nu?!!

 

Ja, det är fördjävligt!

 

– Högljudd konversation mellan ett förbipasserande par i övre medelåldern

 

Belysningen från fotbollsplanerna var en stor tillgång när det mörknade.

 

En del dröjde kvar långt efter att vernissagen var över.

 

Vi fick med ett inlägg på sidan för läsarnas Instagram-bilder i DirektPress Tidningen Centrum (nummer 35, 18-24 okt), vilket vi även fick ett flertal gånger med Hisingsskylten i Tidningen Hisingen.

 


Reportage i Pennypodden

Tomas berättar om byggemenskaper och vårt projekt med Nya Heden. Foto: Jesper Hallén

 

Mattias Axelsson från Pennypodden"Sveriges bästa bostadspolitiska podcast" – var på plats under vår vernissage på Heden för att göra ett reportage (ca 30 minuter). Vid sidan av intervjuer med några av oss som låg bakom projektet pratade han även med förbipasserande göteborgare, och lät dem ge sin syn på förslaget. I avsnitt 50 av Pennypodden får vi, vid sidan av besöket på Nya Heden under Kulturnatta, även lyssna till Mats Arnsmars (fd ordförande i byggnadsnämnden för Socialdemokraterna) tankar kring Heden i allmänhet, samt ett reportage om Guldmyntsgatan i Högsbo.


Två av initiativtagarna till projektet: Arkitekten Tomas Lundberg (Folkstaden) och Olof Antonson (Yimby Göteborg). Foto: Mattias Axelsson

 

Tomas Lundberg deltog även senare som gäst i Pennypoddens avsnitt 52 där han bland annat berättade om Folkstaden, byggemenskaper och vårt förslag för Heden. (Avsnittet är ca 58 minuter långt, men allt är inte relevant för innehållet i detta inlägg. Man kan därför med fördel hoppa fram till 07:28 för inslaget med Tomas, som inledningsvis handlar om Folkstaden; vid 15:45 kommer samtalet in på Heden, vilket 22:50 övergår i byggemenskaper; 31:10-33:10 handlar återigen om Heden.)

Stadsvandring

 

Lördag den 11 oktober, dagen efter vernissagen, anordnade vi en kortare stadsvandring i kvarteren kring Heden. Detta blev den 33e Yimbyvandringen i ordningen, och vi samlades i Bältesspännarparken för att sedan promenera bort till våra vepor på Heden. Skulle de finnas kvar, eller hade någon förstört dem under natten?

 

Håkan Cullberg och Jerker Olsson spanar bort mot fotbollsplanerna på Heden.

 

Veporna hängde kvar! Jag hade i ärlighetens namn befarat att de skulle bli förstörda närmast omgående, och av den anledningen planerat in stadsvandringen redan dagen efter vernissagen. Men det fanns uppenbarligen visst hopp för mänskligheten, och veporna fick faktiskt hänga kvar mer eller mindre oskadda ända fram till jul! (Klicka för att förstora)

 

Många stannade för att titta på veporna och diskutera Nya Heden.

 

Vasagatans förlängning mot Bohusgatan: det stråk som förslaget ämnar att stärka genom spårvägsdragning samt en riktigt gata med stadsbebyggelse längs ena sidan.

 

Håkan var i sitt esse, och sålde in förslaget till alla som stannade upp för att titta. Här i samtal med och en go gubbe.

 

Fredrik och Jesper hänger på Heden 2014.

 

"Fredrik och Jesper hänger på [Nya] Heden 2021?"

 

Se vidare rapporten från vandringen för fler bilder.

 

Återbesök 2014-12-06: veporna hänger kvar!

 

Intresseanmälan?

 

 

Åkte med en taxichaffis nyligen och han hade verkligen inget gott att säga om Byggbolaget Yimby. De skulle ju bygga igen det heligaste av det heligaste!

 

– Jonas Fredö i kommentarsfältet på Yimby Göteborg

 

2014-12-23: "I drygt två månader fick veporna om Nya Heden sitta uppe utan skadegörelse! Nu har någon snittat upp dem med kniv. [...] Tomas har tagit ner veporna men det betyder inte slutet för projektet utan bara att den inledande fasen är över. Genom veporna har idén satt sig i många göteborgares medvetande. Positivt är att Björn Siesjö sagt att staden kommer att köra på med den inriktning som vi har propagerat för: Det viktiga är Vasagatans förlängning och bebyggelsen bör ske norr om denna. Inte minst syns det i stadsmodellen som staden har presenterat. Mycket bra jobbat Jesper, Olof, Tomas och Magdalena!" – Patrik Höstmad (även foto)

 

Bostadsvrålet: workshop kring byggemenskaper på Nya Heden

Under Bostadsvrålet 2 helgen den 22-23 november 2014 höll vi en workshop (23/11) tillsammans med Folkstaden på Falken nära Redbergsplatsen (den tidigare polisstationen ritad av Karl M. Bengtson, som även var arkitekt till Sjöfartsmuseet och Sjömanstornet). Fokus låg på byggemenskaper, och uttgångspunkten var vårt gemensamma Heden-projekt.

När vi hade vernissage under Kulturnatta tog vi som bekant även upp intresseanmälningar från dem som ville ingå i (än så länge fiktiva) byggemenskapsgrupper på Heden. Workshoppen blev en sorts fortsättning på detta, och ett tillfälle att fylla förslagets ramverk med ytterligare innehåll.

 

Workshop under ledning av arkitekterna Magdalena Forshamn och Tomas Lundberg från Folkstaden, som en fortsättning på vårt "kulturprojekt".

 

I en kort introduktion berättade vi om vad byggemenskaper är för något. Vi beskrev även våra tankar kring Nya Heden, och hur byggemenskaper skulle kunna passa in där. Detta väckte blandade reaktioner: En deltagare ifrågasatte huruvida vi som samlats i rummet alls var från Göteborg, och konstaterade att "Heden är helig mark för göteborgare", varpå han efter en kort diskussion abrupt lämnade lokalen. (Allt blir en del av projektet, för att låna konstnären Lars Vilks resonemang; den som kommenterar konstverket blir – indragen – en del av konstverket.)

 

 

Heden är helig mark för göteborgare!

 

– Upprörd man innan han störtade ut från workshoppen

 

Med utgångspunkt i vårt förslag skissade de kvarvarande deltagarna ner sina tankar kring ett boende på den sakrosankta Heden.

 

"Inte bara fotboll på Heden!"

 

Jesper berättar om sin skiss av tät kvartersbebyggelse på Heden. Vid det bortre hörnet Alvar Palm, saligen insomnad samordnare.

 

Damen i mitten såg byggemenskaper som ett möjligt sätt att skapa lägenheter med en högre rumshöjd än vad som är standard idag.

 

Det var lite av ödets ironi att stå som medarrangör till en workshop, i synnerhet med tanke på hur hårt vi kritiserat Älvstranden Utveckling för just detta genom åren. Nu stod vi där själva. På det stora hela var det dock trevligt.

 

Göteborgs stadstriennal: byggemenskapsmässa

 

Göteborgs Stadstriennal är en del av Göteborgs 400-årsjubiluem. Syftet är att skapa ett öppet forum kring stadsutveckling med lokal och global inspiration. 16-19 september öppnar första delen upp i Frihamnen med bland annat seminarier, konst, filmvisning, utställningar samt cykel-, promenad- och båtsafari. Triennalen återkommer 2018 och jubileumsåret 2021.

 

Kjell Björkqvist (fp) och Tomas Lundberg (Folkstaden) samtalar om förslaget för Nya Heden under stadstriennalens byggemenskapsmässa (torsdag 17/9 2015).

 

Återanvändning av kvarvarande vepa från Heden. Byggemenskapsmässan arrangerades i Frihamnens Magasin 113.

 

Foto från vår vernissage på Heden i oktober 2014. (Klicka för att förstora)

 

 

En byggskylt sattes upp på Heden i Göteborg under hösten 2014. Den presenterade ett gestaltat stadsplaneförslag med bostäder, lokaler och aktivitetspark. Intresseanmälan kunde göras till byggemenskaper på Heden. Ett alternativ till dagens bomarknad som domineras av de stora privata byggbolagen med höga bostadspriser. En byggemenskap är en grupp människor som planerar och bygger sitt boende och blir på så sätt byggherrar. Ett samarbete mellan Folkstaden arkitekter och YimbyGbg. Finansiär: Konstnärsnämnden.
Tomas Lundberg & Magdalena Forshamn - Folkstaden Arkitekter.



– Bildtext på vepan under Göteborgs stadstriennal 2015

 

Hearing om Heden

Lördag den 19 november 2016 hölls en hearing om Heden i Exercishuset på initativ av Socialdemokraternas miljö- och samhällsplaneringsutvecklingsgrupp. Yimby Göteborg var inbjudna som paneldeltagare, och representerades här av Annette Vejen Tellevi, arkitekt och vid denna tid en av samordnarna för nätverket. Övriga deltagare var Dennis Andersson från Gothia Cup, Gunnar Larsson från Göteborgarnas Heden, Sandra Zetterström från Västsvenska Handelskammaren samt curatorn och konstnären Anna van der Vliet.

 

Johannes Hulter (S) – tidigare Yimby-samordnare och sedermera Storpotäten i Stadsbyggnadsnämnden – håller ett inledande anförande i egenskap av ordförande för Socialdemokraternas miljö- och samhällsplaneringsutvecklingsgrupp (ja, det är närmast sex laxar i en laxask-nivå på det namnet).

 

Vi kan förvisso bara spekulera kring Gothia Cup-generalens tankar om förslaget, men sannolikt drömmer han sig bort mot Nya Heden. Annette summerade även huvuddragen från sin presentation i inlägget Vad Yimby vill med Heden.

 

"En mycket viktig del av förslaget är att det skapar möjlighet att anlägga en riktig stadsgata över Heden med alla trafikslag. Det gäller även spårvagn, som därmed får en ny länk till Skånegatan. På så sätt kan Brunnsparken avlastas och hela spårvagnsnätet bli betydligt mera flexibelt. Bohusgatan får möjlighet att bli en del av ett riktigt stråk, speciellt om man fortsätter den planerade förtätningen av gatan". De fem fullstora fotbollsplanerna är främst tänkta att ge en fingervisning om den kvarvarande platsens storlek. Illustration: Annette Vejen Tellevi (Vad Yimby vill med Heden)

 

Markutnyttjande i inriktningsförslaget för Heden. Bildkälla: Replik till de rödgröna: Adressera Hedens problem (2016)

 

Vår samarbetspartner Tomas Lundberg deltog i diskussionen.

 

Alternativ variant med lägre bebyggelse för att flytta fokus mot Heden snarare än höghusen. Illustration: Jesper Hallén (klicka för att förstora)

 

Vy från förslaget som utarbetades tillsammans med Folkstaden. Illustration: Jesper Hallén och Tomas Lundberg (klicka för att förstora)

 

Debatt och media

2014
Debatt: Nya Heden (blogginlägg 6/10); "Låt Heden bli exempel på det nya Göteborg" 12/10 (tidigare refuserad debattartikel, senare publicerad i GP 12/10)

2016
Replik till de rödgröna: Adressera Hedens problem 4/1

2017
Pär Johansson intervjuas av Radio P4 angående Heden under Stadsbyggnadskontorets medborgardialog på Scandic Rubinen 21/1.

"Vad är det egentligen S vill med Heden?" debattartikel i GP 10/7 (även blogginlägg 14/7); replik från Ann-Sofie Hermansson (S) 12/7; slutreplik: "S har cupgeneralernas perspektiv på Heden"13/7 (även blogginlägg 13/7)

2019
GP debatt: Utred Heden på nytt (16/9 2019)

 

Summering

Så här i efterhand gick vi från några enkla skisser till ett ganska omfattande projekt på flera nivåer, där vi hamnade i många olika sammanhang, och i möten med hög som låg. Det kändes som att vi fick ett genomslag trots förhållandevis knappa resurser. Ytterst avspeglades detta i att Göteborgs Stad – efter att de parallella uppdragen hade genomförts – under en period ändå valde att rita in de föreslagna kvarteren på norra Heden i den digitala modellen över stadens framtida utbyggnad (bilden av detta har jag dessvärre inte kunnat finna).

 

Även i Lukas Memborns, Josefin Westerlunds mfl. arbete med en historisk stadsplaneanalys – vilket belönades med Yimbypriset 2017 – fanns en variant med kvarter inritade på den norra delen av Heden. Här betonades dock även de diagonala linjerna på ett intressant sätt. Det här förslaget har på senare tid aktualiserats av Centerpartiet, som vill se bland annat studentbostäder på Heden i ovanstånde struktur.

 

Värt att notera är även att Gunnar Anjou vidareutvecklat sin version av förslaget under 2024 i samarbete med Anders Erlandsson. Tankegångarna är i grunden desamma som 2008, men med tillägget av ett sfäriskt hotell i 18 våningar utformat som en fristående boll i glas, Symbollen.

 

En för mig tidigare okänd bild av vårt förslag. Illustration: Tomas Lundberg, Folkstaden (klicka för att förstora)

 

Tack till alla som på något sätt bidragit, kommenterat, kritiserat, glatts åt eller förfasats över vårt projekt med Nya Heden. Det var fantastiskt roligt, och förhoppningsvis kan det i någon tappning realiseras i framtiden.

 

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.
Nya Hedens Facebook-sida

 

Bilaga: De politiska turerna kring Heden

Heden, eller Exercisheden som den egentligen heter, är en plats som engagerar göteborgarna. Diskussionerna om vad som ska hända på Heden har pågått sedan den militära övningsverksamheten upphörde i början av 1900-talet.

2009 angavs riktningen för utvecklingen av området i fråga i programmet för Heden och Avenyn. Sedan dess har arbetet pågått för att skapa ”en modern mötesplats för alla göteborgare”.

I maj 2013 beslutade politikerna i byggnadsnämnden att skynda på processen, bland annat fick fem arkitektteam i uppdrag att ta fram skisser. Efter utställning och dialogprocess presenterades ett inriktningsdokument som klubbades av byggnadsnämnden i december 2015.

Protester från i första hand fotbollsrörelsen ledde till att politikerna backade och startade en ny dialogprocess i juni 2016.

Under vårvintern 2017 genomfördes en fördjupad dialog som skulle ligga till grund för en ny detaljplan.

Den 21 juni 2017 kom så beskedet att ”detaljplanen för Heden startas inte under 2017 som planerat”. Orsaken som angavs då var ”att andra projekt går före”.

Källa: Göteborgs stad via Mitt i Göteborg

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.
Nya Hedens Facebook-sida
Join Yimby Göteborg
Write a comment:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Name:

Email:

 (not publicly visible)

Homepage:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Comments:

If you support our ideas, join Yimby Göteborg:s 6740 members. It only takes a minute and costs nothing.

49e Yimbyvandringen: Brunnsbo
Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


49e Yimbyvandringen: Brunnsbo
Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Högbana i Göteborg?
June 2 2024 20:05 by Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
January 19 2024 14:08 by Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
July 6 2023 11:50 by Carl S
Uthyrningsdel
April 21 2023 15:51 by Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
November 10 2022 13:47 by Matthias H.

49e Yimbyvandringen: Brunnsbo
Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]