Vad ville man bygga 2024?

Enligt kriterierna för vår genomgång var det 9 detaljplaner som gick ut på samråd 2024, och sex av dessa lämnade Yimby Göteborg in yttranden över, men vi har även valt att inkludera några ytterligare planer mot slutet (klicka för att förstora).

Sedan 2009 har vi gjort en årlig sammanställning över de detaljplaner som har gått ut på samråd under föregående år. På så vis kan vi få större klarhet bland annat i var det skall byggas frammöver, hur många bostäder det rör sig om, vilken typ av struktur bebyggelsen inordnas i, samt huruvida planerna bidrar till funktionsblandning eller en mer sammanläkt stad.

Som vanligt filtrerar vi bort övergripande program, planer utan bostäder (det finns dock vissa undantag), enstaka villor, vindspåbyggnader, serviceboenden och andra specialfall. Det som studeras är planerna så som de ser ut efter att stadsbyggnadsförvaltningen och fastighetsägarna har gjort sitt jobb, och sedan stadsbyggnadsnämnden har godkänt att planen går ut på samråd till allmän beskådan.

Därför blir detta lite av ett lackmustest på vad stadsbyggnadsförvaltningen och stadsbyggnadsnämnden vill se byggt i Göteborg i framtiden. Vissa planer justeras något i efterhand efter inkomna synpunkter, och några planer avbryts, men i huvudsak är det som går ut på samråd också det som antas och senare byggs.

 

Kvantitet

Vi skall kanske inte dra för stora slutsatser utifrån antalet detaljplaner och bostäder per år, men det kan vara intressant att följa över tid och jämföra.

Dessa sammanställningar ger oss också möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra planer från olika årgångar mer kvalitativt, och på så sätt få en fingervisning om riktningen i förhållande till urbana värden, praxis inom stadsplaneringen, trender inom arkitekturen osv.

2009: Stora torp, 400 bostäder. Karaktär av monofunktionell, separerarad och inåtvänd anläggning, som distanserar sig från Delsjövägen.

2024: Torslanda torg, 250-300 bostäder samt 4000 kvm bruttoarea handel. Karaktär av lokal stadskärna med blandade funktioner, som möter Kongahällavägen. 

Läge 

De nio detaljplanerna i denna genomgång sorteras för enkelhetens skull efter de stadsområden som introducerades av Göteborgs Stad 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder.

Samråd 2024. Orange innebär projekt med små-/studentlägenheter (max 35 kvm); röd indikerar "vanliga" bostäder. Om man ser till antalet bostäder ligger tonvikten även i år åt Hisingen till med 1300 lgh i Brunnsbo, samt 250-300 mer perifert vid Torslanda torg. I Centrum återfinns sex planer som ger totalt 740 lgh + ett antal smålägenheter på Strömmensberg och Ebbe Lieberathsgatan. I Nordost saknas planer detta år, och i Sydväst finns en mindre plan för Brännö Rödsten (12 lgh + 5 parhus). Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för förstoring, gäller även de flesta andra bilder i inlägget)

Urbana kvaliteter

Hur ser då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? För att beskriva planerna har följande tre kategorier använts:

• "Funktionsblandning" som får ett "ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs eller medges i husen som inrymmer bostäder (detta är för övrigt en aspekt som blivit avsevärt bättre i Göteborgs stadsbyggande sedan 2009, då funktionsblandning ofta ansågs uppnådd av planerarna genom hänvisning till stadsdelsnivå, trots att det rörde sig om tillförsel av rena monokulturer).
   
• "Stadsstruktur" som här är mer av en deskriptiv benämning på vad för typ av struktur bebyggelsen inordnas i, vilket säger något om sammanhang och förutsättningar (det tidigare kriteriet för "kvartersstruktur ja/nej" kan bli något trubbigt och tvångsmässigt).
   
• "Antal våningar" ger en fingervisning om befolkningstäthet/exploateringsgrad i relation till stadstruktur.

Av de nio planerna är det sju som huvudsakligen kräver eller medger funktionsblandning inom en betydande del av planen, medan två planer är att betrakta som monokulturer för bostadsändamål.

Om man ser till planernas stadsstruktur rör det sig i närmast uteslutande om kvarter, uppbrutna kvarter eller enskilda tillägg som möter gatan snarare än distanserar sig från den. Även detta har blivit avsevärt mycket bättre än de slentrianmässiga hus-i-parkeringsplats, som länge var den förhärskande standardsvaret på alla frågor.

Angeånde våningstal så ter sig dessa vara välavvägda med avseende på läge. Mer centralt handlar det om normalhög kvartersstad, som ibland har inslag av högdelar (särskilt i Brunnsbo och Krokslätt), medan det i skärgårdsmiljön på Brännö blir lägre. Men husen med högdelar trappas också till viss del ned i de centrala lägena beroende på ljusförhållanden och mötet med omgivande befintlig bebyggelse.

Vi får dock inte glömma att våningstal och täthet snarare är medel än ett mål i sig, och utgör en av flera parametrar för att få till en levande stadsmiljö.

Sammanfattning

Årets nio planer innehåller en större detaljplan (Brunnsbo) med upp till 1300 bostäder, och tyngdpunkten ligger även i år mot Hisingen sett till antalet bostäder. Men sett till antal planer återfinns hela sex av dem i Centrum, och i synnerhet i Lorensberg och Krokslätt med två planer vardera. De förhållandevis perifera planerna för Strömmensberg och Brännö Rödsten utmärker sig genom att ha en tydlig betoning på bostadsändamål.

En fortsatt trend i årets genomgång från i fjol har varit små-/studentlägenheter om max 35 kvm (Strömmensberg och den mer omfattande planen i Krokslätt), vilket gör att man kan tillföra bostäder av en typ som inte i lika hög utsträckning leder till en belastning av/krav på nyetablering av kommunal service i form av skolor eller förskolor.

En annan sak som återkommer även i år är de markerade sockelvåningarna och riktiga tak. Det känns glädjande med tanke på hur många gånger vi lyft fram önskemål om detta genom åren. Man kan också se flera av planerna som uttryck för den politiska viljan om att bygga mer kvartersstad i "klassisk stil" (Skanstorget [!], Cirkustomten [!], Brännö Rödsten, Krökslätt mm).

På Strömmensberg anstränger man sig å andra sidan för att ansluta till den modernistiska planstrukturen med ett punkthus, som utformas för att passa in. Brunnsbo är ett särskilt intressant exempel på förtätning och vidareutveckling av en storskalig men lummig förortsmiljö från efterkrigstiden, och utan att förstöra befintliga värden inom stadsdelen.

Sammanfattningsvis ser det mesta lovande ut sett till struktur och potentiellt stadsliv. Förslaget för Brännö Rödsten är dock onödigt förortsmässigt med sin säckgata, en aspekt som löstes bättre i Albert Svenssons förslag.

Vad tycker du om planerna som gick ut på samråd under fjolåret?

Så här ville man bygga 2024:

Planerna i genomgången sorteras som tidigare nämnts efter de stadsområden som introducerades av Göteborgs stad 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder.

Centrum

Området utgörs av de tidigare stadsdelsnämnderna för Centrum, Majorna-Linné, Örgryte-Härlanda, samt en mindre gränsjustering mot Östra Göteborg. 

1. Lorensberg – bostäder och verksamheter vid Lorensbergsparken; se vidare vårt yttrande över Cirkustomten

Antal bostäder: ca 150
Funktionsblandning: ja (lokaler i bottenplan och bostäder på övriga våningar).
Stadsstruktur: kvarter enligt stenstadens grammatik, men samtidigt friliggande i parkmiljö inom det tidigare landeriets "storkvarter".
Våningar: 5-7 + inredd vindsvåning

Korsningen Södra Vägen och Berzeliigatan. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (visualisering)

Området som tidigare hyste Lorensbergs landeri är att betrakta som ett storkvarter med friliggande bebyggelse. Den tillkommande bebyggelsen uppförs på platsen för det "provisoriska" parkeringsdäcket från 1994. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)

Kvartersstaden flyttar in i storkvarteret. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)

Projektet har potential att såväl dra nytta av som vitalisera storkvarterets parkmiljö. Rent gestalningsmässigt anknyter den inre delen kanske främst till Nils Einar Erikssons hotellbyggnad, men den ljusa kulören ger även en känsla av innergård. Samtidigt finns en tydlig koppling till Röda Bryggan i Pustervik, som ritats av samma arkitektkontor. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)

2. Lorensberg – bostäder och kontor inom Lorensberg 53:3, 55:8 m.fl.; se vidare vårt yttrande över planen

Antal bostäder: ca 150
Funktionsblandning: ja: tillförsel av bostäder samt lokal- och kontorsytor.
Stadsstruktur: vidareutveckling inom befintlig kvartersstruktur.
Våningar: på- och nybyggnad längs Lorensbergsgatan motsvarande upp till nock på befintlig högre bebyggelse ut mot huvudgatorna, dvs tillförsel av ca 1-7 våningar beroende på befintlig byggnadshöjd.

Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Fem aktörer har tagit initiativ till projektet: Balder, Wallenstam, Sigillet, Göteborgslokaler, samt en privat bostadsrättsförening. Vitmarkerad byggnadsvolym uppe till vänster illustrerar en redan bebyggd del, men som kanske inte var det vid fototillfället.  Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

I bilden visas parkeringsgaraget med de föreslagna radhusen på taket, något vi problematiserat i vårt yttrande. Notera dock att mycket av utbyggnaden förläggs till gårdshus i samma kvarter. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Lorensbergsgatan. Inför skrivandet av Yimby Göteborgs yttrande på planen ordnade vi även en stadsvandring i området den 22/2 2025 (klicka för att förstora).

Föreslagen byggnadshöjd i kv Örup, Lorensbergsgatan. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

3. Haga – bostäder och förskola m.m. vid Skanstorget; se vidare vårt yttrande över Skanstorget

Antal bostäder: ca 140
Funktionsblandning: ja (stadskvarter med lokaler i bottenplan och bostäder på övriga våningar, samt en friliggande förskola).
Stadsstruktur: förtätning av Skanstorget genom ett nytt kvarter enligt stenstadens (Kommendantsängens) grammatik, samt en förskolebyggnad åt Skansberget till.
Våningar: 6 + inredd vindsvåning (kvarter); 2 + sockelvåning (förskola).

Kommendantsängen flyttar närmare Haga. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Skanstorgets nuvarande utformning (klicka för att förstora).

Skanstorget är i förslaget uppdelat i tre distinkta delar: ett "entrétorg" i anslutning till gatan, ett "handelsstorg" i mitten med plats för marknader, loppisar mm, samt ett inre "parktorg", som dels ger en lite mer avskild del, men också hanterar regnvatten. Norr och väster om kvarteret anläggs gångfartsområden, vilket blir ett sätt att utvidga torgytan över gatorna i dessa riktningar, samt göra platsen mer attraktiv för fotgängare och för vistelse. Biltrafiken på dessa gator förblir enkelriktad, och infarten till garaget sker från kvarterets södra del. Illustration: Kragh Berglund landskapsarkitekter (klicka för att förstora)

Inför skrivandet av Yimby Göteborgs yttrande över planen ordnade vi en stadsvandring den 2/11 2024 (klicka för att förstora).

Förslaget utlagt över det nuvarande Skanstorget (markparkering samt gräsrundelns reminiscerande markeringen över den avrivna saluhallen). Bildkälla: Lantmäteriet samt Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Till skillnad från många samtida försök till kvartersstad, där man hamnat i liknande lösningar som en gång Johannes Olivegren, för att visuellt försöka bryta ned dagens ibland kvartersstora fastigheter, har man här arbetat med olika bjälklagshöjd för att ta upp platsens nivåskillnader. Detta ger en mindre konstlad fasadindelning än om man skall försöka ge sken av att en stor fastighet med samma takfotshöjd, fönstersättning mm består av mindre delar genom att bryta av med olika material och kulörer. Bildkälla: gestaltningsprogram kvarteret; illustration: Okidoki arkitekter

Åt Skanstorget tillåts de spanska balkongerna endast kraga ut 0,5 meter, och blir en del av fasadgestaltningen i likhet med den äldre stenstaden. Detta är en stor skillnad jämfört med många samtida exempel, där balkongerna ofta helt tagit över likt en invasiv art av parasitära organismer. Bildkälla: gestaltningsprogram kvarteret; illustration: Okidoki arkitekter

Förskolans uttryck ansluter till Haga och den oreglerade trähusbebyggelse som fanns kring Skansbergets fot. Trävolymen placeras indragen, i likhet med de avrivna landshövdingehusen på Skansberget, på en vidareutveckling av den befintliga stenmuren från 1915, vilket gör att man läser byggnaden som ett mindre tvåvåningshus uppe på en stensockel. I själva verket är den murade stenvolymen en del av byggnaden ("Men, det är ju oärligt?!!"), och hyser bland annat tillagningskök och personalutrymmen. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Förskolan placeras bakom kvarteret för att bibehålla ett grönt fondmotiv och siktlinjer upp mot Skansen Kronan. Notera hur stenmurens välvda ljusinsläpp och dörrpassager utgör en visuell koppling till befästningens skottgluggar. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

4. Krokslätt – bostäder och verksamheter norr om Katrinedalsgatan

Antal bostäder: ca 300
Funktionsblandning: Ja (minst 300 kvm utgörs av lokaler för centrumverksamhet)
Stadsstruktur: Förtätning med ett kvarter vid spårvägens vändslinga i Lana på Mölndalsvägen.
Våningar: 6-17

Befintlig bebyggelse. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Illustrationsritning: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Planområdet. Bildkälla: Lantmäteriet

Från andra sidan Mölndalsån. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Nedtrappning av bebyggelsen från Mölndalsvägen till Ebbe Lieberathsgatan (klicka för att förstora)

5. Krokslätt – Skola, förskola och bostäder väster om Ebbe Lieberathsgatan

Antal bostäder: ? (potentiellt 95 lgh 1-4 RoK; 95 studentlägenheter; 60 smålägenheter [max 35 kvm])
Funktionsblandning: ja (men främst i den södra delen av planområdet)
Stadsstruktur: Viss rivning av äldre industribyggnader och småhus, samt nybyggnad av stadsmässig bebyggelse (skola/förskola, park samt bostadskvarter med lokaler) längs befintlig gata.
Våningar: 3-7

Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

6. Bagaregården – bostäder vid Morängatan; se vidare vårt yttrande över planen

Antal bostäder: 39-55 smålägenheter (max 35 kvm) beroende på markanvändning.
Funktionsblandning: nej
Stadsstruktur: förtätning i modernistisk planstruktur: rivning av låg företagsbyggnad och tillförsel av ett punkthus med sadeltak.
Våningar: 8

Illustration: Arkitekturkompaniet (klicka för att förstora)

Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

"Mer av samma". Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Hisingen

Området utgörs av hela Hisingen, vilket motsvarar de tidigare stadsdelsnämnderna för Västra Hisingen, Lundby, samt Norra Hisingen.

7. Brunnsbo – detaljplan för stadsutveckling i Brunnsbo; se vidare vårt yttrande över planen samt stadsvandring på plats

Antal bostäder: 1300
Funktionsblandning: ja (!): bostäder, kontors- och verksamhetslokaler, förskola, stadsdelspark, spårvägsdragning (+ pendeltågsstation i annan plan).
Stadsstruktur: förtätning av modernistisk planstruktur, där Litteraturgatan omvandlas från i huvudsak bilväg mot stadsgata genom exploatering av markparkeringar.
Våningar: 1-12 (medelvärdet ligger på 5,9 våningar sett till planens ca 48 olika huskroppar)

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

Brunnsbo byggdes ut på bara några år, men drygt 50 år senare kan man dock se att, vid sidan av Rolf Berghs kyrkobyggnad från 1972, mycket lite hänt i området sedan dess. I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns dock endast två delområden representerade: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus (nere till höger i bild). Detta ter sig märkligt i sammanhanget med avseende på alla resonemang om skepp och högresta gavlar, men inte minst Brolids karaktärsfulla bostadshus, och i synnerhet den rivningshotade Brunnsbohallen. En byggnad som enligt Caldenby (2001) är "anmärkningsvärt välbevarad", och vars rum har en "nästan sakral karaktär". Bildkälla: Göteborgs Stad (klicka för att förstora)

Den 22/9 2024 genomförde Yimby Göteborg en stadsvandring i Brunnsbo, där vi tittade närmare på planen och den befintliga stadsdelen inför färdigställandet av vårt yttrande. Det är mycket som skall tillkomma: nya bostäder, kontor, verksamhetslokaler, spårväg mm – och parallellt med detta även en pendeltågsstation, Kvilleleden för biltrafik samt ett utbyggt Backaplan. Det är dock även en del som riskerar att rivas, inte minst den karaktäristiska torgbyggnaden Brunnsbohallen ritad av Sven Brolid (invigd i december 1964).

Nya Brunnsbotorget efter flytten. Illustration: Liljewall arkitekter

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. Mot mitten av bilden kan man se att Brunnsbohallen, ritad av arkitekt Sven Brolid, föreslås rivas till förmån för ett något uppbrutet kvarter med ett punkthus i ena hörnet.Vore det inte mer värt att infoga åtminstone entrédelens sadeltaksresning och dess fina ljusinsläpp som en del av det nya kvarteret? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

8. Torslanda – bostäder och handel vid Torslanda torg 

Antal bostäder: ca 250-300
Funktionsblandning: ja (!): bostäder i kollektivtrafiknära läge samt 4000 kvm bruttoarea handel.
Stadsstruktur: ombyggnad från perifert stadsdelstorg i modernistisk planstruktur mot stadsmässig tyngdpunkt.
Våningar: 3-8

Nya Torslanda torg. Illustration: White arkitekter (klicka för att förstora)

Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

Nordost

Området utgörs av de tidigare stadsdelsnämnderna för Angered, Östra Göteborg, samt en mindre gränsjustering mot Örgryte-Härlanda.

Detta år fanns inga planer för detta område.

Sydväst

Området utgörs av de tidigare stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo, och Västra Göteborg.

9. Brännö – bostäder vid Rödsten; se vidare vårt yttrande över planen

Antal bostäder: 22 (12 lägenheter och 5 parhus)
Funktionsblandning: nej
Stadsstruktur: komplettering med lägenheter mm i skärgårdsmiljö, dessvärre inordnat längs en förortsmässig säckgata.
Våningar: 2

Illustration: AL Studio (klicka för att förstora)

Planområdet på Brännö Rödsten, ett stenkast från färjeläget som förbinder platsen med Asperö (till höger) och Saltholmen/Stenpiren på fastlandet. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Drönarbild över planområdet. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

Cul de Sac. De tre flerfamiljshusen till vänster, och de fem parhusen till höger. Se Yimby Göteborgs förslag för kompletterande vägdragning. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora).

Illustration: AL Studio (klicka för att förstora)

Ett rum med utsikt. Illustration: AL Studio (klicka för att förstora)

Övriga

10. Rambergsstaden – kontor och mobilitetshubb vid Västra Ramberget (Campus Lundby)

Antal bostäder: -
Funktionsblandning: ja (dock ej bostäder)
Stadsstruktur: höghuskvarter i parkmiljö
Våningar: 3-24

11. Centrum – gång- och cykelbro över Göta Älv

Antal bostäder: -
Funktionsblandning: -
Stadsstruktur: sammanlänkande lågbro
Våningar: -

Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Valt gestaltningsförslag. Illustration: Dissing och Weitling (klicka för att förstora)

Den nya bron från Stenpiren. Illustration: Dissing och Weitling (klicka för att förstora)

För mer information om gång- och cykelbron samt ytterligare bildmaterial, se Göteborgs Stad.

Nu återstår att se vad 2025 har att erbjuda i form av detaljplaner!