Meny
....
Yttrande över Detaljplan för bostäder och kontor inom Lorensberg 53:3, 55:8 m.fl.
Hvis du støtter meningene våre, bli med Yimby Göteborg:s 6740 medlemmene. Det tar bare et minutt og koster ingenting
Omdaning i norra skärgården, del 2: Björkö - mellan målad betong och snickarglädje
I januari 2024, ett par månader innan bygget på Björkö stod färdigt, publicerades en läsvärd – men bitvis oroande – artikel i Torslanda-Öckerötidningen om det då pågående bostadsprojektet. I denna togs dels intressanta aspekter upp kring upphandlingen och det färdiga koncept som tillämpats, dels ställdes relevanta frågor till Hans Andreasson, VD på ÖFAB.
Till saken hör även att det mellan 2021-2023 på privat initiativ uppförts tre flerbostadshus innehållandes 22 lägenheter på fastigheten intill, och kontrasten mellan de respektive projekten får sägas vara stor. I tidningsartikeln beskriver reportern det på följande vis: ”Där bostadsrätterna har en träfasad med många detaljer som skvallrar om snickarglädje i skärgårdstypisk stil har kommunens hyresrätter en målad betongfasad.”
I samband med ett besök till Blåsippsbacken på norra Björkö tog jag tillfället i akt och tittade närmare på dessa två olika lägenhetsprojekt.
[infobox]
Innehållsförteckning:
Brf Villa Skarvik
Björkdungen
Epilog
[/infobox]
De aktuella lägenhetsprojekten på Björkö i förhållande till Göteborg. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Björkö. Vy mot den intilliggande Skarvikshamnen med Hälsö i bakgrunden. De två lägenhetsprojekten syns i mitten till vänster av fotot som ett renderat montage. Bildkälla: ÖFAB (klicka för att förstora)
Bostadsrätterna smälter in med den övriga skärgårdsbebyggelsen på ett annat sätt än de mer klumpigt utformade hyreshusen (som i gengäld rymmer nästan dubbelt så många bostäder, även om 15 av de 39 lägenheterna är 1-1,5 rok). Bildkälla: ÖFAB (klicka för att förstora)
Drönarfoto från motsatt sida. Notera nivåskillnaden mellan Skarviksvägen till höger och de vita husen. Bildkälla: Svensk Fastighetsförmedling (klicka för att förstora)
Sammantaget utgör projekten tydliga exempel på ett byggande som blivit allt vanligare i skärgårdsmiljön på senare år, där man kommit att omprioritera ett fortsatt småhusbyggande, och i stället kompletterar med mer yteffektiva flerbostadshus. I fallet på Björkö innebär det en koncentration av centralt belägna bostäder med närhet till hamnen, service, befintlig infrastruktur, kollektivtrafik, och dessutom gångavstånd till bibehållen natur.
Lägenhetsbyggandet blir ett uttryck för förtätning, som framgår tydligt om man jämför med hur det såg ut på platsen tidigare. Detta kan man givetvis ha åsikter om, men alternativet vore rent krasst att exploatera orörd naturmark. Hur många småhus skulle det krävas för att motsvara de drygt 60 lägenheterna, och hur stor yta skulle de ta i anspråk?
En fingervisning om markåtgång. Om man ser till ett genomsnittligt hushåll i flerbostadshus, så kan man räkna med att det består av omkring 1,9 personer per lägenhet. Detta ger en uppskattning om totalt ca 116 personer för lägenhetsprojekten (grön markering). För småhus är den genomsnittliga siffran för antalet personer per hushåll högre i och med större bostadsyta, och hamnar på omkring 2,7 personer. Det skulle på så vis krävs 43 genomsnittliga villor (röd markering) för ett motsvarande antal personer (exemplet tar inte hänsyn till det faktiska antalet boende, eller potentiella lägenheter på de äldre skärgårdshusens vindsvåningar etc). Man kan förvisso argumentera att boendekvaliteten blir högre i småhus, att man får en egen trädgård osv, men om skärgårdens begränsade marktillgång är en avgörande parameter för ett fortsatt byggande, har man genom lägenhetsprojekten potentiellt undvikit att exploatera orörd natur motsvarande den rödmarkerade ytan. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Lägenhetsprojekten har förutsatt viss rivning, i likhet med flera motsvarande projekt på exempelvis Hönö och Öckerö. Här låg tidigare bland annat en äldre skolbyggnad samt en liten förskola i en grönskande omgivning. Bildkälla: Öckerö kommun
Avriven före detta skolbyggnad. Bildkälla: Google street view 2011 (klicka för att förstora).
Avrivna lokaler för föräldrakooperativet Björkdungen. Verksamheten har kunnat flytta in i kommunens tidigare förskola på fastigheten intill, som i sin tur fått lokaler i anslutning till den nya skolan. Bildkälla: Google street view 2011 (klicka för att förstora)
En tidigare version av planförslag, som skiljer sig markant från det som senare byggdes. Bildkälla: Öckerö kommun
Synpunkter från samrådet:
[quote]
Denna mark är den enda centralt belägna byggbara marken på Björkö. Det gör att det känns viktigt att använda ytan i så hög grad som möjligt. Området är relativt stort och skulle utan problem kunna bebyggas av hela kvart[er] med innergårdar för effektivast möjliga utnyttjande. En byggstil som den på Koön [vid Marstrand, sannolikt åsyftas Hedvigsholmen med hus ritade av Kjell Forshed] skulle bli både trevlig och rymma många lägenheter. Jag förstår inte varför husen inte [k]an bestå av 3,5 våningsplan så att marken utnyttjas så effektivt som möjligt. Omgivande byggnader är till viss del tre våningar höga.
Så som huskropparna ritats in på båda förslagna alternativen skapas inget lä för västvindar. Mycket bättre att bygga vindskyddade gårdar, vilket också är tryggt för familjer med småbarn och för eventuellt förskola i lokalerna. Om detaljplan enligt föreliggande förslag anser jag att parkeringsmöjligheterna för de boende bör bli i form av parkeringshus.
– "Privatperson 2" (kommentar från samrådet)[/quote]
[quote]
[...]
Begränsa höjden med hänsyn till den bakomliggande bebyggelsen. Både daghem och villafastigheter behöver solens värmande strålar också som upptorkande effekt, eftersom vatten från berg både i väster och söder rinner till den lägsta nivå, som ligger öster om daghemmet och norr om 1:105 och 1:306.
Byggytan bör ej överstiga 20 procent av fastighetens yta, vilket har varit kommunens norm. Med dessa stora fastigheter bör det vara extra viktigt att skapa luft och grönytor och skapa en attraktiv boendemiljö i en känslig skärgård. 40 boende genererar ca 100 individer på en relativt liten yta. Dessutom krävs parkeringsytor. Det har förekommit att det vintertid har fallit så stora mängder snö att problem uppstått.
Ersätt tillbyggnaden till den gamla skola[n] i 90 graders vinkel, med en fristående 1,5 plans byggnad mittemot den gamla skolan (längs med Kyrkvägen). Med en lägre komplementbyggnad skulle intrycket bli betydligt luftigare och smälta in med den klassiska bebyggelsen på ett helt annat sätt. En trevlig radhuslänga. Det skulle även befrämja en större flexibilitet vad gäller ändamål och bakomliggande fastigheter i norr får både sol och ”utsikt”.
Tänk redan nu på estetiken, trivsel ökar med den. Värna den byggnadskultur vi är stolta över och visar i litteratur och pamfletter när vi lockar turister till våra 10 vackra öar.
– "Privatperson 3" (kommentar från samrådet)[/quote]
Även om de inkomna synpunkterna går i sär sett till vilken exploateringsgrad man anser lämplig, framträder ändå en bild där man önskar ett gestaltningsuttryck som ansluter till den traditionella skärgårdsbebyggelsen.
I det första exemplet görs detta genom att vilja ta tillvara på marken effektivt, och inspireras av de relativt tätbebyggda kvarteren i klassisk stil på Koön. I det senare exemplet söker man snarare att underordna det nya genom en lägre exploatering, så att det inte sticker ut, samtidigt som vikten av estetik och lokal byggnadskultur poängteras (antalet bostäder blir dock mer sekundärt till förmån för resonemang om luftighet och "solens värmande strålar").
Brf Villa Skarvik
Tre flerbostadshus med totalt 22 bostadsrättslägenheter uppförda 2021-2023 av RA Bygg (totalentreprenad).
När renderat bildmaterial från projektet först dök upp visades hus med ambition om att knyta an till skärgårdsmiljön snarare än modernistisk förortsbebyggelse, till skillnad från de flesta motsvarande flerbostadshus på öarna under efterkrigstiden och framåt. Bildkälla: okänd
Rendering av gårdsmiljö. Bildkälla: okänd (klicka för att förstora)
Exempel på traditionell skärgårdsbebyggelse på Björkö. Det var vanligt att bygga dessa hus som generationsboenden med en lägenhet på övervåningen. I takt med att man under efterkrigstiden övergav detta byggnadsskick, till förmån för rationellt framställda kataloghus av enfamiljstyp, gick man också i stort miste om dessa potentiella lägenheter för den lokala bostadsförsörjningen. Särskilt vackert blev det inte heller.
Färdigt resultat. Byggnadsvolymerna kom att bli mer i linje med önskemålen från "Privatperson 2" i samrådet (tack och lov får man nog säga), och skalan utmärker sig inte direkt negativt i jämförelse med övrig bebyggelse. Notera nivåskillnaden mellan vägen och husen (klicka för att förstora).
Kyrkvägen efter (klicka för att förstora).
Kyrkvägen före. Bildkälla: Google street view 2011 (klicka för att förstora)
Tillämpningen av enlufts vridfönster med "fuskspröjs", snarare än flerluftsfönster med mittpost, drar ner helhetsintrycket för min del. Men på det stora hela känns det som ett lyckat och uppskattat projekt. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
De hårdgjorda gångvägarna, med nivåskillnader och räcken, blev aningen mer dominerande i den byggda verkligheten i jämförelse med renderingen. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
Vy mot Skarviksvägen. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
De två projekten längs Kyrkvägen.
[quote]
Vad jag tycker? Ja, trähusen är jättefina, men de i betong, som kommunen byggt... De är rätt gräsliga, ärligt talat, och det tycker la de flesta här! Men vi behöver ju bygga lägenheter, särskilt för våra ungdomars skull, så att de får möjlighet att kunna bo kvar här ute. Det är bra på det viset, och även för oss som är lite äldre. Men kunde inte kommunen ha byggt dem i skärgårdsstil, som husen bredvid, så att de passade in?
– Övre medelålders kvinna, Björkö[/quote]
Björkdungen
Tre flerbostadshus med totalt 39 (38 beroende på uppgift) hyreslägenheter, som uppfördes enligt ett färdigt koncept på bara ett år mellan 2023-2024 av Tornstaden (totalentreprenad).
Inte genius loci. "Fördelen, menar Hans Andreasson, är att upphandlingsformen leder till att det kan bli hus som redan varit ritade och klara någon annanstans. Och funkar det där – så funkar det antagligen också här menar han." – Torslanda-Öckerötidningen (2024-01-20). Bildkälla: Tornstaden (klicka för att förstora)
Björkstubben vore kanske ett mer passande namn givet de stubbiga punkthusen?
Med lite god vilja kan man dock med fantasins hjälp ana ett klassiskt skärgårdshus (västsvenskt dubbelhus) i den mittersta byggnadsvolymen, om än i ett utförande som för tankarna till 90-talets tidiga 3d-grafik på Sony Playstation.
Man får ändå ge dem att de delat upp den breda byggnadsvolymen visuellt genom olika kulörer, som dessutom i viss mån ansluter till de intilliggande vita trähusen med gröna detaljer eller fönster (klicka för att förstora).
"Pendang". Notera även det motstående dubbelhuset till vänster med gröna fönsterfoder (klicka för att förstora).
[quote]
Att låta entreprenören komma in med helhetslösningen till projektet har sparat bolaget många konsulttimmar, eftersom vi fick ett färdigt paket levererat till oss.
[...]
Och det här är en modell vi kommer fortsätta med.
– Hans Andreasson, VD ÖFAB, från Fredrik Helgessons artikel i Torslanda-Öckerötidniningen (2024-01-20)[/quote]
Efter att ha läst så långt i tidningsartikeln blev jag en smula fundersam. Vad innebär egentligen detta? Leder förenklingar, applicering av färdiga koncept och helhetslösningar till en trivsam livsmiljö? Vad är det mer precist i modellen man avser att fortsätta med? Tänker man sig fler projekt utifrån liknande premisser, eller ämnar man helt enkelt att totalisera just detta projekt överallt i skärgården enligt devisen funkar det där, så funkar det här? I så fall kan vi passa på att mynta ett nytt begrepp: genius loco.
[quote]
Kunde ni inte ställa krav på att hyresrätterna skulle passa in i skärgårdsmiljön?
– Vi hade ett par arkitektoniska bedömningsgrunder i vår upphandling, men det var också detta förslag vi fick och som vann upphandlingen [!]. Det handlar framför allt om att ha något som är effektivt att driva. Sen tror jag att, som hyresgäst, så är plånboken viktig, helt enkelt.
Till sist: Skulle du kunna tänka dig att bo här?
– Min fru har vuxit upp på en ö och vill nog inte flytta ut till en ö igen. Jag däremot kan nog tänka mig det!
– Hans Andreasson, VD ÖFAB, från Fredrik Helgessons artikel i Torslanda-Öckerötidniningen (2024-01-20)[/quote]
Av svaret att döma: notera först och främst att chefen för det allmännyttiga bostadsbolaget, i likhet med många andra tjänstemän i skärgården, inte själv bor där ute. Detta har sina förklarliga skäl, men medför även rent krasst en ökad brist på känsla för platsen, dess särprägel och historia. Följaktligen drabbas man inte heller nämnvärt av det egna arbetets mindre välsmakande frukter.
Genom avsaknaden av skin in the game (för att tala med Nassim Nicholas Taleb), kan man i godan ro ägna dagarna åt exempelvis "förädling av fastigheter", vilket är eufemism för rivning av nästa gamla omtyckta byggnad från 1800-talet, för att sedan ta färjan och åka hem till sitt. Konsekvenserna i den byggda miljön blir något som befolkningen får leva med (jämför med Seinfelds night guy/morning guy). Länge.
Sedan rörde reporterns slutliga fråga uttryckligen huruvida VDn själv skulle kunna tänka sig att bo i husen de byggt, en berättigad fråga som inte fick något svar, utan snarare ett vagt resonemang om att flytta ut till skärgården i allmänhet.
Målade betonghus blir på så vis något man gör mot andra (vilket osökt får mig att tänka på Jan Lööfs Bellman-serie). Jämför denna hållning med forna tiders byggmästare, som inte sällan själva flyttade in i husen de uppfört. Till och med Uno Åhrén bosatte sig i sitt funkisområde uppe på Övre Johanneberg.
Epilog
På det stora hela har man lyckats förhållandevis väl på Björkö, och tillfört efterfrågade lägenheter i olika upplåtelseformer, såväl hyres- som bostadsrätter, på en relativt liten yta. Sammantaget sparar det även orörd naturmark från exploatering.
Man har förvisso fått riva några äldre hus, men det har i gengäld skapats nya värden, som överstiger de tidigare, särskilt då förskoleverksamheten gavs möjlighet att flytta in i andra lokaler. Diskrepansen mellan de två projekten får dock sägas vara anmärkningsvärd. Det bottnar kanske till viss del i olika ekonomiska förutsättningar, men det blir även tydligt att det finns olika syn på vad ett önskvärt resultat innebär.
I den lilla ekskogen vid Pjonken på norra Björkö finns en av Västsveriges högsta koncentrationer av...
Stora delar av Björkö utgjordes tidigare av militärområde, vilket sannolikt i hög utsträckning bidragit till att ön undgått mycket av det exploateringstryck som funnits på Hönö och Öckerö. Detta innebär att trots Björkös storlek, näst efter Hönö i den norra skärgården, har omfattande ytor behållits närmast obebyggda. 2024 uppgick öns befolkning enligt SCB till 1593 inv (ökning, sannolikt pga lägenheterna), vilket kan sättas i relation till Hönös 5539 inv och Öckerös 3498 inv (som dessutom båda minskat i befolkning, i synnerhet Öckerö, som tappat från 3629 inv år 2019).
I november 2023 antog Öckerö kommun en fördjupad översiktsplan för Björkö, och på sikt tänker man sig där ett byggande av omkring 400 nya bostäder. Som det ser ut hamnar dessa i anslutning till det befintliga samhället. Den näst intill obebyggda norra halvan av ön kan då även fortsättningsvis sparas som natur med lantliga inslag i form av ängar, hagar samt äldre bondgårdar mm.
Det skall bli intressant att följa denna utveckling. Dessutom har det på senare år kommit in planerare och arkitekter i den kommunala verksamheten med anknytning till öarna, vilket lovar gott inför framtiden.
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgrupperna Yimby Göteborg och Samhällsbyggnadsforum Öckerö[/infobox]
Omdaning i norra skärgården, del 2: Björkö - mellan målad betong och snickarglädje
I januari 2024, ett par månader innan bygget på Björkö stod färdigt, publicerades en läsvärd – men bitvis oroande – artikel i Torslanda-Öckerötidningen om det då pågående bostadsprojektet. I denna togs dels intressanta aspekter upp kring upphandlingen och det färdiga koncept som tillämpats, dels ställdes relevanta frågor till Hans Andreasson, VD på ÖFAB.
Till saken hör även att det mellan 2021-2023 på privat initiativ uppförts tre flerbostadshus innehållandes 22 lägenheter på fastigheten intill, och kontrasten mellan de respektive projekten får sägas vara stor. I tidningsartikeln beskriver reportern det på följande vis: ”Där bostadsrätterna har en träfasad med många detaljer som skvallrar om snickarglädje i skärgårdstypisk stil har kommunens hyresrätter en målad betongfasad.”
I samband med ett besök till Blåsippsbacken på norra Björkö tog jag tillfället i akt och tittade närmare på dessa två olika lägenhetsprojekt.
[infobox]
Innehållsförteckning:
Brf Villa Skarvik
Björkdungen
Epilog
[/infobox]
De aktuella lägenhetsprojekten på Björkö i förhållande till Göteborg. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Björkö. Vy mot den intilliggande Skarvikshamnen med Hälsö i bakgrunden. De två lägenhetsprojekten syns i mitten till vänster av fotot som ett renderat montage. Bildkälla: ÖFAB (klicka för att förstora)
Bostadsrätterna smälter in med den övriga skärgårdsbebyggelsen på ett annat sätt än de mer klumpigt utformade hyreshusen (som i gengäld rymmer nästan dubbelt så många bostäder, även om 15 av de 39 lägenheterna är 1-1,5 rok). Bildkälla: ÖFAB (klicka för att förstora)
Drönarfoto från motsatt sida. Notera nivåskillnaden mellan Skarviksvägen till höger och de vita husen. Bildkälla: Svensk Fastighetsförmedling (klicka för att förstora)
Sammantaget utgör projekten tydliga exempel på ett byggande som blivit allt vanligare i skärgårdsmiljön på senare år, där man kommit att omprioritera ett fortsatt småhusbyggande, och i stället kompletterar med mer yteffektiva flerbostadshus. I fallet på Björkö innebär det en koncentration av centralt belägna bostäder med närhet till hamnen, service, befintlig infrastruktur, kollektivtrafik, och dessutom gångavstånd till bibehållen natur.
Lägenhetsbyggandet blir ett uttryck för förtätning, som framgår tydligt om man jämför med hur det såg ut på platsen tidigare. Detta kan man givetvis ha åsikter om, men alternativet vore rent krasst att exploatera orörd naturmark. Hur många småhus skulle det krävas för att motsvara de drygt 60 lägenheterna, och hur stor yta skulle de ta i anspråk?
En fingervisning om markåtgång. Om man ser till ett genomsnittligt hushåll i flerbostadshus, så kan man räkna med att det består av omkring 1,9 personer per lägenhet. Detta ger en uppskattning om totalt ca 116 personer för lägenhetsprojekten (grön markering). För småhus är den genomsnittliga siffran för antalet personer per hushåll högre i och med större bostadsyta, och hamnar på omkring 2,7 personer. Det skulle på så vis krävs 43 genomsnittliga villor (röd markering) för ett motsvarande antal personer (exemplet tar inte hänsyn till det faktiska antalet boende, eller potentiella lägenheter på de äldre skärgårdshusens vindsvåningar etc). Man kan förvisso argumentera att boendekvaliteten blir högre i småhus, att man får en egen trädgård osv, men om skärgårdens begränsade marktillgång är en avgörande parameter för ett fortsatt byggande, har man genom lägenhetsprojekten potentiellt undvikit att exploatera orörd natur motsvarande den rödmarkerade ytan. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Lägenhetsprojekten har förutsatt viss rivning, i likhet med flera motsvarande projekt på exempelvis Hönö och Öckerö. Här låg tidigare bland annat en äldre skolbyggnad samt en liten förskola i en grönskande omgivning. Bildkälla: Öckerö kommun
Avriven före detta skolbyggnad. Bildkälla: Google street view 2011 (klicka för att förstora).
Avrivna lokaler för föräldrakooperativet Björkdungen. Verksamheten har kunnat flytta in i kommunens tidigare förskola på fastigheten intill, som i sin tur fått lokaler i anslutning till den nya skolan. Bildkälla: Google street view 2011 (klicka för att förstora)
En tidigare version av planförslag, som skiljer sig markant från det som senare byggdes. Bildkälla: Öckerö kommun
Synpunkter från samrådet:
[quote]
Denna mark är den enda centralt belägna byggbara marken på Björkö. Det gör att det känns viktigt att använda ytan i så hög grad som möjligt. Området är relativt stort och skulle utan problem kunna bebyggas av hela kvart[er] med innergårdar för effektivast möjliga utnyttjande. En byggstil som den på Koön [vid Marstrand, sannolikt åsyftas Hedvigsholmen med hus ritade av Kjell Forshed] skulle bli både trevlig och rymma många lägenheter. Jag förstår inte varför husen inte [k]an bestå av 3,5 våningsplan så att marken utnyttjas så effektivt som möjligt. Omgivande byggnader är till viss del tre våningar höga.
Så som huskropparna ritats in på båda förslagna alternativen skapas inget lä för västvindar. Mycket bättre att bygga vindskyddade gårdar, vilket också är tryggt för familjer med småbarn och för eventuellt förskola i lokalerna. Om detaljplan enligt föreliggande förslag anser jag att parkeringsmöjligheterna för de boende bör bli i form av parkeringshus.
– "Privatperson 2" (kommentar från samrådet)[/quote]
[quote]
[...]
Begränsa höjden med hänsyn till den bakomliggande bebyggelsen. Både daghem och villafastigheter behöver solens värmande strålar också som upptorkande effekt, eftersom vatten från berg både i väster och söder rinner till den lägsta nivå, som ligger öster om daghemmet och norr om 1:105 och 1:306.
Byggytan bör ej överstiga 20 procent av fastighetens yta, vilket har varit kommunens norm. Med dessa stora fastigheter bör det vara extra viktigt att skapa luft och grönytor och skapa en attraktiv boendemiljö i en känslig skärgård. 40 boende genererar ca 100 individer på en relativt liten yta. Dessutom krävs parkeringsytor. Det har förekommit att det vintertid har fallit så stora mängder snö att problem uppstått.
Ersätt tillbyggnaden till den gamla skola[n] i 90 graders vinkel, med en fristående 1,5 plans byggnad mittemot den gamla skolan (längs med Kyrkvägen). Med en lägre komplementbyggnad skulle intrycket bli betydligt luftigare och smälta in med den klassiska bebyggelsen på ett helt annat sätt. En trevlig radhuslänga. Det skulle även befrämja en större flexibilitet vad gäller ändamål och bakomliggande fastigheter i norr får både sol och ”utsikt”.
Tänk redan nu på estetiken, trivsel ökar med den. Värna den byggnadskultur vi är stolta över och visar i litteratur och pamfletter när vi lockar turister till våra 10 vackra öar.
– "Privatperson 3" (kommentar från samrådet)[/quote]
Även om de inkomna synpunkterna går i sär sett till vilken exploateringsgrad man anser lämplig, framträder ändå en bild där man önskar ett gestaltningsuttryck som ansluter till den traditionella skärgårdsbebyggelsen.
I det första exemplet görs detta genom att vilja ta tillvara på marken effektivt, och inspireras av de relativt tätbebyggda kvarteren i klassisk stil på Koön. I det senare exemplet söker man snarare att underordna det nya genom en lägre exploatering, så att det inte sticker ut, samtidigt som vikten av estetik och lokal byggnadskultur poängteras (antalet bostäder blir dock mer sekundärt till förmån för resonemang om luftighet och "solens värmande strålar").
Brf Villa Skarvik
Tre flerbostadshus med totalt 22 bostadsrättslägenheter uppförda 2021-2023 av RA Bygg (totalentreprenad).
När renderat bildmaterial från projektet först dök upp visades hus med ambition om att knyta an till skärgårdsmiljön snarare än modernistisk förortsbebyggelse, till skillnad från de flesta motsvarande flerbostadshus på öarna under efterkrigstiden och framåt. Bildkälla: okänd
Rendering av gårdsmiljö. Bildkälla: okänd (klicka för att förstora)
Exempel på traditionell skärgårdsbebyggelse på Björkö. Det var vanligt att bygga dessa hus som generationsboenden med en lägenhet på övervåningen. I takt med att man under efterkrigstiden övergav detta byggnadsskick, till förmån för rationellt framställda kataloghus av enfamiljstyp, gick man också i stort miste om dessa potentiella lägenheter för den lokala bostadsförsörjningen. Särskilt vackert blev det inte heller.
Färdigt resultat. Byggnadsvolymerna kom att bli mer i linje med önskemålen från "Privatperson 2" i samrådet (tack och lov får man nog säga), och skalan utmärker sig inte direkt negativt i jämförelse med övrig bebyggelse. Notera nivåskillnaden mellan vägen och husen (klicka för att förstora).
Kyrkvägen efter (klicka för att förstora).
Kyrkvägen före. Bildkälla: Google street view 2011 (klicka för att förstora)
Tillämpningen av enlufts vridfönster med "fuskspröjs", snarare än flerluftsfönster med mittpost, drar ner helhetsintrycket för min del. Men på det stora hela känns det som ett lyckat och uppskattat projekt. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
De hårdgjorda gångvägarna, med nivåskillnader och räcken, blev aningen mer dominerande i den byggda verkligheten i jämförelse med renderingen. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
Vy mot Skarviksvägen. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
De två projekten längs Kyrkvägen.
[quote]
Vad jag tycker? Ja, trähusen är jättefina, men de i betong, som kommunen byggt... De är rätt gräsliga, ärligt talat, och det tycker la de flesta här! Men vi behöver ju bygga lägenheter, särskilt för våra ungdomars skull, så att de får möjlighet att kunna bo kvar här ute. Det är bra på det viset, och även för oss som är lite äldre. Men kunde inte kommunen ha byggt dem i skärgårdsstil, som husen bredvid, så att de passade in?
– Övre medelålders kvinna, Björkö[/quote]
Björkdungen
Tre flerbostadshus med totalt 39 (38 beroende på uppgift) hyreslägenheter, som uppfördes enligt ett färdigt koncept på bara ett år mellan 2023-2024 av Tornstaden (totalentreprenad).
Inte genius loci. "Fördelen, menar Hans Andreasson, är att upphandlingsformen leder till att det kan bli hus som redan varit ritade och klara någon annanstans. Och funkar det där – så funkar det antagligen också här menar han." – Torslanda-Öckerötidningen (2024-01-20). Bildkälla: Tornstaden (klicka för att förstora)
Björkstubben vore kanske ett mer passande namn givet de stubbiga punkthusen?
Med lite god vilja kan man dock med fantasins hjälp ana ett klassiskt skärgårdshus (västsvenskt dubbelhus) i den mittersta byggnadsvolymen, om än i ett utförande som för tankarna till 90-talets tidiga 3d-grafik på Sony Playstation.
Man får ändå ge dem att de delat upp den breda byggnadsvolymen visuellt genom olika kulörer, som dessutom i viss mån ansluter till de intilliggande vita trähusen med gröna detaljer eller fönster (klicka för att förstora).
"Pendang". Notera även det motstående dubbelhuset till vänster med gröna fönsterfoder (klicka för att förstora).
[quote]
Att låta entreprenören komma in med helhetslösningen till projektet har sparat bolaget många konsulttimmar, eftersom vi fick ett färdigt paket levererat till oss.
[...]
Och det här är en modell vi kommer fortsätta med.
– Hans Andreasson, VD ÖFAB, från Fredrik Helgessons artikel i Torslanda-Öckerötidniningen (2024-01-20)[/quote]
Efter att ha läst så långt i tidningsartikeln blev jag en smula fundersam. Vad innebär egentligen detta? Leder förenklingar, applicering av färdiga koncept och helhetslösningar till en trivsam livsmiljö? Vad är det mer precist i modellen man avser att fortsätta med? Tänker man sig fler projekt utifrån liknande premisser, eller ämnar man helt enkelt att totalisera just detta projekt överallt i skärgården enligt devisen funkar det där, så funkar det här? I så fall kan vi passa på att mynta ett nytt begrepp: genius loco.
[quote]
Kunde ni inte ställa krav på att hyresrätterna skulle passa in i skärgårdsmiljön?
– Vi hade ett par arkitektoniska bedömningsgrunder i vår upphandling, men det var också detta förslag vi fick och som vann upphandlingen [!]. Det handlar framför allt om att ha något som är effektivt att driva. Sen tror jag att, som hyresgäst, så är plånboken viktig, helt enkelt.
Till sist: Skulle du kunna tänka dig att bo här?
– Min fru har vuxit upp på en ö och vill nog inte flytta ut till en ö igen. Jag däremot kan nog tänka mig det!
– Hans Andreasson, VD ÖFAB, från Fredrik Helgessons artikel i Torslanda-Öckerötidniningen (2024-01-20)[/quote]
Av svaret att döma: notera först och främst att chefen för det allmännyttiga bostadsbolaget, i likhet med många andra tjänstemän i skärgården, inte själv bor där ute. Detta har sina förklarliga skäl, men medför även rent krasst en ökad brist på känsla för platsen, dess särprägel och historia. Följaktligen drabbas man inte heller nämnvärt av det egna arbetets mindre välsmakande frukter.
Genom avsaknaden av skin in the game (för att tala med Nassim Nicholas Taleb), kan man i godan ro ägna dagarna åt exempelvis "förädling av fastigheter", vilket är eufemism för rivning av nästa gamla omtyckta byggnad från 1800-talet, för att sedan ta färjan och åka hem till sitt. Konsekvenserna i den byggda miljön blir något som befolkningen får leva med (jämför med Seinfelds night guy/morning guy). Länge.
Sedan rörde reporterns slutliga fråga uttryckligen huruvida VDn själv skulle kunna tänka sig att bo i husen de byggt, en berättigad fråga som inte fick något svar, utan snarare ett vagt resonemang om att flytta ut till skärgården i allmänhet.
Målade betonghus blir på så vis något man gör mot andra (vilket osökt får mig att tänka på Jan Lööfs Bellman-serie). Jämför denna hållning med forna tiders byggmästare, som inte sällan själva flyttade in i husen de uppfört. Till och med Uno Åhrén bosatte sig i sitt funkisområde uppe på Övre Johanneberg.
Epilog
På det stora hela har man lyckats förhållandevis väl på Björkö, och tillfört efterfrågade lägenheter i olika upplåtelseformer, såväl hyres- som bostadsrätter, på en relativt liten yta. Sammantaget sparar det även orörd naturmark från exploatering.
Man har förvisso fått riva några äldre hus, men det har i gengäld skapats nya värden, som överstiger de tidigare, särskilt då förskoleverksamheten gavs möjlighet att flytta in i andra lokaler. Diskrepansen mellan de två projekten får dock sägas vara anmärkningsvärd. Det bottnar kanske till viss del i olika ekonomiska förutsättningar, men det blir även tydligt att det finns olika syn på vad ett önskvärt resultat innebär.
I den lilla ekskogen vid Pjonken på norra Björkö finns en av Västsveriges högsta koncentrationer av...
Stora delar av Björkö utgjordes tidigare av militärområde, vilket sannolikt i hög utsträckning bidragit till att ön undgått mycket av det exploateringstryck som funnits på Hönö och Öckerö. Detta innebär att trots Björkös storlek, näst efter Hönö i den norra skärgården, har omfattande ytor behållits närmast obebyggda. 2024 uppgick öns befolkning enligt SCB till 1593 inv (ökning, sannolikt pga lägenheterna), vilket kan sättas i relation till Hönös 5539 inv och Öckerös 3498 inv (som dessutom båda minskat i befolkning, i synnerhet Öckerö, som tappat från 3629 inv år 2019).
I november 2023 antog Öckerö kommun en fördjupad översiktsplan för Björkö, och på sikt tänker man sig där ett byggande av omkring 400 nya bostäder. Som det ser ut hamnar dessa i anslutning till det befintliga samhället. Den näst intill obebyggda norra halvan av ön kan då även fortsättningsvis sparas som natur med lantliga inslag i form av ängar, hagar samt äldre bondgårdar mm.
Det skall bli intressant att följa denna utveckling. Dessutom har det på senare år kommit in planerare och arkitekter i den kommunala verksamheten med anknytning till öarna, vilket lovar gott inför framtiden.
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgrupperna Yimby Göteborg och Samhällsbyggnadsforum Öckerö[/infobox]
Infrastruktur/Göteborg
Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Omdaning i norra skärgården, del 2: Björkö - mellan målad betong och snickarglädje
I januari 2024, ett par månader innan bygget på Björkö stod färdigt, publicerades en läsvärd – men bitvis oroande – artikel i Torslanda-Öckerötidningen om det då pågående bostadsprojektet. I denna togs dels intressanta aspekter upp kring upphandlingen och det färdiga koncept som tillämpats, dels ställdes relevanta frågor till Hans Andreasson, VD på ÖFAB.
Till saken hör även att det mellan 2021-2023 på privat initiativ uppförts tre flerbostadshus innehållandes 22 lägenheter på fastigheten intill, och kontrasten mellan de respektive projekten får sägas vara stor. I tidningsartikeln beskriver reportern det på följande vis: ”Där bostadsrätterna har en träfasad med många detaljer som skvallrar om snickarglädje i skärgårdstypisk stil har kommunens hyresrätter en målad betongfasad.”
I samband med ett besök till Blåsippsbacken på norra Björkö tog jag tillfället i akt och tittade närmare på dessa två olika lägenhetsprojekt.
[infobox]
Innehållsförteckning:
Brf Villa Skarvik
Björkdungen
Epilog
[/infobox]
De aktuella lägenhetsprojekten på Björkö i förhållande till Göteborg. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Björkö. Vy mot den intilliggande Skarvikshamnen med Hälsö i bakgrunden. De två lägenhetsprojekten syns i mitten till vänster av fotot som ett renderat montage. Bildkälla: ÖFAB (klicka för att förstora)
Bostadsrätterna smälter in med den övriga skärgårdsbebyggelsen på ett annat sätt än de mer klumpigt utformade hyreshusen (som i gengäld rymmer nästan dubbelt så många bostäder, även om 15 av de 39 lägenheterna är 1-1,5 rok). Bildkälla: ÖFAB (klicka för att förstora)
Drönarfoto från motsatt sida. Notera nivåskillnaden mellan Skarviksvägen till höger och de vita husen. Bildkälla: Svensk Fastighetsförmedling (klicka för att förstora)
Sammantaget utgör projekten tydliga exempel på ett byggande som blivit allt vanligare i skärgårdsmiljön på senare år, där man kommit att omprioritera ett fortsatt småhusbyggande, och i stället kompletterar med mer yteffektiva flerbostadshus. I fallet på Björkö innebär det en koncentration av centralt belägna bostäder med närhet till hamnen, service, befintlig infrastruktur, kollektivtrafik, och dessutom gångavstånd till bibehållen natur.
Lägenhetsbyggandet blir ett uttryck för förtätning, som framgår tydligt om man jämför med hur det såg ut på platsen tidigare. Detta kan man givetvis ha åsikter om, men alternativet vore rent krasst att exploatera orörd naturmark. Hur många småhus skulle det krävas för att motsvara de drygt 60 lägenheterna, och hur stor yta skulle de ta i anspråk?
En fingervisning om markåtgång. Om man ser till ett genomsnittligt hushåll i flerbostadshus, så kan man räkna med att det består av omkring 1,9 personer per lägenhet. Detta ger en uppskattning om totalt ca 116 personer för lägenhetsprojekten (grön markering). För småhus är den genomsnittliga siffran för antalet personer per hushåll högre i och med större bostadsyta, och hamnar på omkring 2,7 personer. Det skulle på så vis krävs 43 genomsnittliga villor (röd markering) för ett motsvarande antal personer (exemplet tar inte hänsyn till det faktiska antalet boende, eller potentiella lägenheter på de äldre skärgårdshusens vindsvåningar etc). Man kan förvisso argumentera att boendekvaliteten blir högre i småhus, att man får en egen trädgård osv, men om skärgårdens begränsade marktillgång är en avgörande parameter för ett fortsatt byggande, har man genom lägenhetsprojekten potentiellt undvikit att exploatera orörd natur motsvarande den rödmarkerade ytan. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Lägenhetsprojekten har förutsatt viss rivning, i likhet med flera motsvarande projekt på exempelvis Hönö och Öckerö. Här låg tidigare bland annat en äldre skolbyggnad samt en liten förskola i en grönskande omgivning. Bildkälla: Öckerö kommun
Avriven före detta skolbyggnad. Bildkälla: Google street view 2011 (klicka för att förstora).
Avrivna lokaler för föräldrakooperativet Björkdungen. Verksamheten har kunnat flytta in i kommunens tidigare förskola på fastigheten intill, som i sin tur fått lokaler i anslutning till den nya skolan. Bildkälla: Google street view 2011 (klicka för att förstora)
En tidigare version av planförslag, som skiljer sig markant från det som senare byggdes. Bildkälla: Öckerö kommun
Synpunkter från samrådet:
[quote]
Denna mark är den enda centralt belägna byggbara marken på Björkö. Det gör att det känns viktigt att använda ytan i så hög grad som möjligt. Området är relativt stort och skulle utan problem kunna bebyggas av hela kvart[er] med innergårdar för effektivast möjliga utnyttjande. En byggstil som den på Koön [vid Marstrand, sannolikt åsyftas Hedvigsholmen med hus ritade av Kjell Forshed] skulle bli både trevlig och rymma många lägenheter. Jag förstår inte varför husen inte [k]an bestå av 3,5 våningsplan så att marken utnyttjas så effektivt som möjligt. Omgivande byggnader är till viss del tre våningar höga.
Så som huskropparna ritats in på båda förslagna alternativen skapas inget lä för västvindar. Mycket bättre att bygga vindskyddade gårdar, vilket också är tryggt för familjer med småbarn och för eventuellt förskola i lokalerna. Om detaljplan enligt föreliggande förslag anser jag att parkeringsmöjligheterna för de boende bör bli i form av parkeringshus.
– "Privatperson 2" (kommentar från samrådet)[/quote]
[quote]
[...]
Begränsa höjden med hänsyn till den bakomliggande bebyggelsen. Både daghem och villafastigheter behöver solens värmande strålar också som upptorkande effekt, eftersom vatten från berg både i väster och söder rinner till den lägsta nivå, som ligger öster om daghemmet och norr om 1:105 och 1:306.
Byggytan bör ej överstiga 20 procent av fastighetens yta, vilket har varit kommunens norm. Med dessa stora fastigheter bör det vara extra viktigt att skapa luft och grönytor och skapa en attraktiv boendemiljö i en känslig skärgård. 40 boende genererar ca 100 individer på en relativt liten yta. Dessutom krävs parkeringsytor. Det har förekommit att det vintertid har fallit så stora mängder snö att problem uppstått.
Ersätt tillbyggnaden till den gamla skola[n] i 90 graders vinkel, med en fristående 1,5 plans byggnad mittemot den gamla skolan (längs med Kyrkvägen). Med en lägre komplementbyggnad skulle intrycket bli betydligt luftigare och smälta in med den klassiska bebyggelsen på ett helt annat sätt. En trevlig radhuslänga. Det skulle även befrämja en större flexibilitet vad gäller ändamål och bakomliggande fastigheter i norr får både sol och ”utsikt”.
Tänk redan nu på estetiken, trivsel ökar med den. Värna den byggnadskultur vi är stolta över och visar i litteratur och pamfletter när vi lockar turister till våra 10 vackra öar.
– "Privatperson 3" (kommentar från samrådet)[/quote]
Även om de inkomna synpunkterna går i sär sett till vilken exploateringsgrad man anser lämplig, framträder ändå en bild där man önskar ett gestaltningsuttryck som ansluter till den traditionella skärgårdsbebyggelsen.
I det första exemplet görs detta genom att vilja ta tillvara på marken effektivt, och inspireras av de relativt tätbebyggda kvarteren i klassisk stil på Koön. I det senare exemplet söker man snarare att underordna det nya genom en lägre exploatering, så att det inte sticker ut, samtidigt som vikten av estetik och lokal byggnadskultur poängteras (antalet bostäder blir dock mer sekundärt till förmån för resonemang om luftighet och "solens värmande strålar").
Brf Villa Skarvik
Tre flerbostadshus med totalt 22 bostadsrättslägenheter uppförda 2021-2023 av RA Bygg (totalentreprenad).
När renderat bildmaterial från projektet först dök upp visades hus med ambition om att knyta an till skärgårdsmiljön snarare än modernistisk förortsbebyggelse, till skillnad från de flesta motsvarande flerbostadshus på öarna under efterkrigstiden och framåt. Bildkälla: okänd
Rendering av gårdsmiljö. Bildkälla: okänd (klicka för att förstora)
Exempel på traditionell skärgårdsbebyggelse på Björkö. Det var vanligt att bygga dessa hus som generationsboenden med en lägenhet på övervåningen. I takt med att man under efterkrigstiden övergav detta byggnadsskick, till förmån för rationellt framställda kataloghus av enfamiljstyp, gick man också i stort miste om dessa potentiella lägenheter för den lokala bostadsförsörjningen. Särskilt vackert blev det inte heller.
Färdigt resultat. Byggnadsvolymerna kom att bli mer i linje med önskemålen från "Privatperson 2" i samrådet (tack och lov får man nog säga), och skalan utmärker sig inte direkt negativt i jämförelse med övrig bebyggelse. Notera nivåskillnaden mellan vägen och husen (klicka för att förstora).
Kyrkvägen efter (klicka för att förstora).
Kyrkvägen före. Bildkälla: Google street view 2011 (klicka för att förstora)
Tillämpningen av enlufts vridfönster med "fuskspröjs", snarare än flerluftsfönster med mittpost, drar ner helhetsintrycket för min del. Men på det stora hela känns det som ett lyckat och uppskattat projekt. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
De hårdgjorda gångvägarna, med nivåskillnader och räcken, blev aningen mer dominerande i den byggda verkligheten i jämförelse med renderingen. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
Vy mot Skarviksvägen. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
De två projekten längs Kyrkvägen.
[quote]
Vad jag tycker? Ja, trähusen är jättefina, men de i betong, som kommunen byggt... De är rätt gräsliga, ärligt talat, och det tycker la de flesta här! Men vi behöver ju bygga lägenheter, särskilt för våra ungdomars skull, så att de får möjlighet att kunna bo kvar här ute. Det är bra på det viset, och även för oss som är lite äldre. Men kunde inte kommunen ha byggt dem i skärgårdsstil, som husen bredvid, så att de passade in?
– Övre medelålders kvinna, Björkö[/quote]
Björkdungen
Tre flerbostadshus med totalt 39 (38 beroende på uppgift) hyreslägenheter, som uppfördes enligt ett färdigt koncept på bara ett år mellan 2023-2024 av Tornstaden (totalentreprenad).
Inte genius loci. "Fördelen, menar Hans Andreasson, är att upphandlingsformen leder till att det kan bli hus som redan varit ritade och klara någon annanstans. Och funkar det där – så funkar det antagligen också här menar han." – Torslanda-Öckerötidningen (2024-01-20). Bildkälla: Tornstaden (klicka för att förstora)
Björkstubben vore kanske ett mer passande namn givet de stubbiga punkthusen?
Med lite god vilja kan man dock med fantasins hjälp ana ett klassiskt skärgårdshus (västsvenskt dubbelhus) i den mittersta byggnadsvolymen, om än i ett utförande som för tankarna till 90-talets tidiga 3d-grafik på Sony Playstation.
Man får ändå ge dem att de delat upp den breda byggnadsvolymen visuellt genom olika kulörer, som dessutom i viss mån ansluter till de intilliggande vita trähusen med gröna detaljer eller fönster (klicka för att förstora).
"Pendang". Notera även det motstående dubbelhuset till vänster med gröna fönsterfoder (klicka för att förstora).
[quote]
Att låta entreprenören komma in med helhetslösningen till projektet har sparat bolaget många konsulttimmar, eftersom vi fick ett färdigt paket levererat till oss.
[...]
Och det här är en modell vi kommer fortsätta med.
– Hans Andreasson, VD ÖFAB, från Fredrik Helgessons artikel i Torslanda-Öckerötidniningen (2024-01-20)[/quote]
Efter att ha läst så långt i tidningsartikeln blev jag en smula fundersam. Vad innebär egentligen detta? Leder förenklingar, applicering av färdiga koncept och helhetslösningar till en trivsam livsmiljö? Vad är det mer precist i modellen man avser att fortsätta med? Tänker man sig fler projekt utifrån liknande premisser, eller ämnar man helt enkelt att totalisera just detta projekt överallt i skärgården enligt devisen funkar det där, så funkar det här? I så fall kan vi passa på att mynta ett nytt begrepp: genius loco.
[quote]
Kunde ni inte ställa krav på att hyresrätterna skulle passa in i skärgårdsmiljön?
– Vi hade ett par arkitektoniska bedömningsgrunder i vår upphandling, men det var också detta förslag vi fick och som vann upphandlingen [!]. Det handlar framför allt om att ha något som är effektivt att driva. Sen tror jag att, som hyresgäst, så är plånboken viktig, helt enkelt.
Till sist: Skulle du kunna tänka dig att bo här?
– Min fru har vuxit upp på en ö och vill nog inte flytta ut till en ö igen. Jag däremot kan nog tänka mig det!
– Hans Andreasson, VD ÖFAB, från Fredrik Helgessons artikel i Torslanda-Öckerötidniningen (2024-01-20)[/quote]
Av svaret att döma: notera först och främst att chefen för det allmännyttiga bostadsbolaget, i likhet med många andra tjänstemän i skärgården, inte själv bor där ute. Detta har sina förklarliga skäl, men medför även rent krasst en ökad brist på känsla för platsen, dess särprägel och historia. Följaktligen drabbas man inte heller nämnvärt av det egna arbetets mindre välsmakande frukter.
Genom avsaknaden av skin in the game (för att tala med Nassim Nicholas Taleb), kan man i godan ro ägna dagarna åt exempelvis "förädling av fastigheter", vilket är eufemism för rivning av nästa gamla omtyckta byggnad från 1800-talet, för att sedan ta färjan och åka hem till sitt. Konsekvenserna i den byggda miljön blir något som befolkningen får leva med (jämför med Seinfelds night guy/morning guy). Länge.
Sedan rörde reporterns slutliga fråga uttryckligen huruvida VDn själv skulle kunna tänka sig att bo i husen de byggt, en berättigad fråga som inte fick något svar, utan snarare ett vagt resonemang om att flytta ut till skärgården i allmänhet.
Målade betonghus blir på så vis något man gör mot andra (vilket osökt får mig att tänka på Jan Lööfs Bellman-serie). Jämför denna hållning med forna tiders byggmästare, som inte sällan själva flyttade in i husen de uppfört. Till och med Uno Åhrén bosatte sig i sitt funkisområde uppe på Övre Johanneberg.
Epilog
På det stora hela har man lyckats förhållandevis väl på Björkö, och tillfört efterfrågade lägenheter i olika upplåtelseformer, såväl hyres- som bostadsrätter, på en relativt liten yta. Sammantaget sparar det även orörd naturmark från exploatering.
Man har förvisso fått riva några äldre hus, men det har i gengäld skapats nya värden, som överstiger de tidigare, särskilt då förskoleverksamheten gavs möjlighet att flytta in i andra lokaler. Diskrepansen mellan de två projekten får dock sägas vara anmärkningsvärd. Det bottnar kanske till viss del i olika ekonomiska förutsättningar, men det blir även tydligt att det finns olika syn på vad ett önskvärt resultat innebär.
I den lilla ekskogen vid Pjonken på norra Björkö finns en av Västsveriges högsta koncentrationer av...
Stora delar av Björkö utgjordes tidigare av militärområde, vilket sannolikt i hög utsträckning bidragit till att ön undgått mycket av det exploateringstryck som funnits på Hönö och Öckerö. Detta innebär att trots Björkös storlek, näst efter Hönö i den norra skärgården, har omfattande ytor behållits närmast obebyggda. 2024 uppgick öns befolkning enligt SCB till 1593 inv (ökning, sannolikt pga lägenheterna), vilket kan sättas i relation till Hönös 5539 inv och Öckerös 3498 inv (som dessutom båda minskat i befolkning, i synnerhet Öckerö, som tappat från 3629 inv år 2019).
I november 2023 antog Öckerö kommun en fördjupad översiktsplan för Björkö, och på sikt tänker man sig där ett byggande av omkring 400 nya bostäder. Som det ser ut hamnar dessa i anslutning till det befintliga samhället. Den näst intill obebyggda norra halvan av ön kan då även fortsättningsvis sparas som natur med lantliga inslag i form av ängar, hagar samt äldre bondgårdar mm.
Det skall bli intressant att följa denna utveckling. Dessutom har det på senare år kommit in planerare och arkitekter i den kommunala verksamheten med anknytning till öarna, vilket lovar gott inför framtiden.
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgrupperna Yimby Göteborg och Samhällsbyggnadsforum Öckerö[/infobox]
I januari 2024, ett par månader innan bygget på Björkö stod färdigt, publicerades en läsvärd – men bitvis oroande – artikel i Torslanda-Öckerötidningen om det då pågående bostadsprojektet. I denna togs dels intressanta aspekter upp kring upphandlingen och det färdiga koncept som tillämpats, dels ställdes relevanta frågor till Hans Andreasson, VD på ÖFAB.
Till saken hör även att det mellan 2021-2023 på privat initiativ uppförts tre flerbostadshus innehållandes 22 lägenheter på fastigheten intill, och kontrasten mellan de respektive projekten får sägas vara stor. I tidningsartikeln beskriver reportern det på följande vis: ”Där bostadsrätterna har en träfasad med många detaljer som skvallrar om snickarglädje i skärgårdstypisk stil har kommunens hyresrätter en målad betongfasad.”
I samband med ett besök till Blåsippsbacken på norra Björkö tog jag tillfället i akt och tittade närmare på dessa två olika lägenhetsprojekt.
[infobox]
Innehållsförteckning:
Brf Villa Skarvik
Björkdungen
Epilog
[/infobox]
De aktuella lägenhetsprojekten på Björkö i förhållande till Göteborg. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Björkö. Vy mot den intilliggande Skarvikshamnen med Hälsö i bakgrunden. De två lägenhetsprojekten syns i mitten till vänster av fotot som ett renderat montage. Bildkälla: ÖFAB (klicka för att förstora)
Bostadsrätterna smälter in med den övriga skärgårdsbebyggelsen på ett annat sätt än de mer klumpigt utformade hyreshusen (som i gengäld rymmer nästan dubbelt så många bostäder, även om 15 av de 39 lägenheterna är 1-1,5 rok). Bildkälla: ÖFAB (klicka för att förstora)
Drönarfoto från motsatt sida. Notera nivåskillnaden mellan Skarviksvägen till höger och de vita husen. Bildkälla: Svensk Fastighetsförmedling (klicka för att förstora)
Sammantaget utgör projekten tydliga exempel på ett byggande som blivit allt vanligare i skärgårdsmiljön på senare år, där man kommit att omprioritera ett fortsatt småhusbyggande, och i stället kompletterar med mer yteffektiva flerbostadshus. I fallet på Björkö innebär det en koncentration av centralt belägna bostäder med närhet till hamnen, service, befintlig infrastruktur, kollektivtrafik, och dessutom gångavstånd till bibehållen natur.
Lägenhetsbyggandet blir ett uttryck för förtätning, som framgår tydligt om man jämför med hur det såg ut på platsen tidigare. Detta kan man givetvis ha åsikter om, men alternativet vore rent krasst att exploatera orörd naturmark. Hur många småhus skulle det krävas för att motsvara de drygt 60 lägenheterna, och hur stor yta skulle de ta i anspråk?
En fingervisning om markåtgång. Om man ser till ett genomsnittligt hushåll i flerbostadshus, så kan man räkna med att det består av omkring 1,9 personer per lägenhet. Detta ger en uppskattning om totalt ca 116 personer för lägenhetsprojekten (grön markering). För småhus är den genomsnittliga siffran för antalet personer per hushåll högre i och med större bostadsyta, och hamnar på omkring 2,7 personer. Det skulle på så vis krävs 43 genomsnittliga villor (röd markering) för ett motsvarande antal personer (exemplet tar inte hänsyn till det faktiska antalet boende, eller potentiella lägenheter på de äldre skärgårdshusens vindsvåningar etc). Man kan förvisso argumentera att boendekvaliteten blir högre i småhus, att man får en egen trädgård osv, men om skärgårdens begränsade marktillgång är en avgörande parameter för ett fortsatt byggande, har man genom lägenhetsprojekten potentiellt undvikit att exploatera orörd natur motsvarande den rödmarkerade ytan. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Lägenhetsprojekten har förutsatt viss rivning, i likhet med flera motsvarande projekt på exempelvis Hönö och Öckerö. Här låg tidigare bland annat en äldre skolbyggnad samt en liten förskola i en grönskande omgivning. Bildkälla: Öckerö kommun
Avriven före detta skolbyggnad. Bildkälla: Google street view 2011 (klicka för att förstora).
Avrivna lokaler för föräldrakooperativet Björkdungen. Verksamheten har kunnat flytta in i kommunens tidigare förskola på fastigheten intill, som i sin tur fått lokaler i anslutning till den nya skolan. Bildkälla: Google street view 2011 (klicka för att förstora)
En tidigare version av planförslag, som skiljer sig markant från det som senare byggdes. Bildkälla: Öckerö kommun
Synpunkter från samrådet:
[quote]
Denna mark är den enda centralt belägna byggbara marken på Björkö. Det gör att det känns viktigt att använda ytan i så hög grad som möjligt. Området är relativt stort och skulle utan problem kunna bebyggas av hela kvart[er] med innergårdar för effektivast möjliga utnyttjande. En byggstil som den på Koön [vid Marstrand, sannolikt åsyftas Hedvigsholmen med hus ritade av Kjell Forshed] skulle bli både trevlig och rymma många lägenheter. Jag förstår inte varför husen inte [k]an bestå av 3,5 våningsplan så att marken utnyttjas så effektivt som möjligt. Omgivande byggnader är till viss del tre våningar höga.
Så som huskropparna ritats in på båda förslagna alternativen skapas inget lä för västvindar. Mycket bättre att bygga vindskyddade gårdar, vilket också är tryggt för familjer med småbarn och för eventuellt förskola i lokalerna. Om detaljplan enligt föreliggande förslag anser jag att parkeringsmöjligheterna för de boende bör bli i form av parkeringshus.
– "Privatperson 2" (kommentar från samrådet)[/quote]
[quote]
[...]
Begränsa höjden med hänsyn till den bakomliggande bebyggelsen. Både daghem och villafastigheter behöver solens värmande strålar också som upptorkande effekt, eftersom vatten från berg både i väster och söder rinner till den lägsta nivå, som ligger öster om daghemmet och norr om 1:105 och 1:306.
Byggytan bör ej överstiga 20 procent av fastighetens yta, vilket har varit kommunens norm. Med dessa stora fastigheter bör det vara extra viktigt att skapa luft och grönytor och skapa en attraktiv boendemiljö i en känslig skärgård. 40 boende genererar ca 100 individer på en relativt liten yta. Dessutom krävs parkeringsytor. Det har förekommit att det vintertid har fallit så stora mängder snö att problem uppstått.
Ersätt tillbyggnaden till den gamla skola[n] i 90 graders vinkel, med en fristående 1,5 plans byggnad mittemot den gamla skolan (längs med Kyrkvägen). Med en lägre komplementbyggnad skulle intrycket bli betydligt luftigare och smälta in med den klassiska bebyggelsen på ett helt annat sätt. En trevlig radhuslänga. Det skulle även befrämja en större flexibilitet vad gäller ändamål och bakomliggande fastigheter i norr får både sol och ”utsikt”.
Tänk redan nu på estetiken, trivsel ökar med den. Värna den byggnadskultur vi är stolta över och visar i litteratur och pamfletter när vi lockar turister till våra 10 vackra öar.
– "Privatperson 3" (kommentar från samrådet)[/quote]
Även om de inkomna synpunkterna går i sär sett till vilken exploateringsgrad man anser lämplig, framträder ändå en bild där man önskar ett gestaltningsuttryck som ansluter till den traditionella skärgårdsbebyggelsen.
I det första exemplet görs detta genom att vilja ta tillvara på marken effektivt, och inspireras av de relativt tätbebyggda kvarteren i klassisk stil på Koön. I det senare exemplet söker man snarare att underordna det nya genom en lägre exploatering, så att det inte sticker ut, samtidigt som vikten av estetik och lokal byggnadskultur poängteras (antalet bostäder blir dock mer sekundärt till förmån för resonemang om luftighet och "solens värmande strålar").
Brf Villa Skarvik
Tre flerbostadshus med totalt 22 bostadsrättslägenheter uppförda 2021-2023 av RA Bygg (totalentreprenad).
När renderat bildmaterial från projektet först dök upp visades hus med ambition om att knyta an till skärgårdsmiljön snarare än modernistisk förortsbebyggelse, till skillnad från de flesta motsvarande flerbostadshus på öarna under efterkrigstiden och framåt. Bildkälla: okänd
Rendering av gårdsmiljö. Bildkälla: okänd (klicka för att förstora)
Exempel på traditionell skärgårdsbebyggelse på Björkö. Det var vanligt att bygga dessa hus som generationsboenden med en lägenhet på övervåningen. I takt med att man under efterkrigstiden övergav detta byggnadsskick, till förmån för rationellt framställda kataloghus av enfamiljstyp, gick man också i stort miste om dessa potentiella lägenheter för den lokala bostadsförsörjningen. Särskilt vackert blev det inte heller.
Färdigt resultat. Byggnadsvolymerna kom att bli mer i linje med önskemålen från "Privatperson 2" i samrådet (tack och lov får man nog säga), och skalan utmärker sig inte direkt negativt i jämförelse med övrig bebyggelse. Notera nivåskillnaden mellan vägen och husen (klicka för att förstora).
Kyrkvägen efter (klicka för att förstora).
Kyrkvägen före. Bildkälla: Google street view 2011 (klicka för att förstora)
Tillämpningen av enlufts vridfönster med "fuskspröjs", snarare än flerluftsfönster med mittpost, drar ner helhetsintrycket för min del. Men på det stora hela känns det som ett lyckat och uppskattat projekt. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
De hårdgjorda gångvägarna, med nivåskillnader och räcken, blev aningen mer dominerande i den byggda verkligheten i jämförelse med renderingen. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
Vy mot Skarviksvägen. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)
De två projekten längs Kyrkvägen.
[quote]
Vad jag tycker? Ja, trähusen är jättefina, men de i betong, som kommunen byggt... De är rätt gräsliga, ärligt talat, och det tycker la de flesta här! Men vi behöver ju bygga lägenheter, särskilt för våra ungdomars skull, så att de får möjlighet att kunna bo kvar här ute. Det är bra på det viset, och även för oss som är lite äldre. Men kunde inte kommunen ha byggt dem i skärgårdsstil, som husen bredvid, så att de passade in?
– Övre medelålders kvinna, Björkö[/quote]
Björkdungen
Tre flerbostadshus med totalt 39 (38 beroende på uppgift) hyreslägenheter, som uppfördes enligt ett färdigt koncept på bara ett år mellan 2023-2024 av Tornstaden (totalentreprenad).
Inte genius loci. "Fördelen, menar Hans Andreasson, är att upphandlingsformen leder till att det kan bli hus som redan varit ritade och klara någon annanstans. Och funkar det där – så funkar det antagligen också här menar han." – Torslanda-Öckerötidningen (2024-01-20). Bildkälla: Tornstaden (klicka för att förstora)
Björkstubben vore kanske ett mer passande namn givet de stubbiga punkthusen?
Med lite god vilja kan man dock med fantasins hjälp ana ett klassiskt skärgårdshus (västsvenskt dubbelhus) i den mittersta byggnadsvolymen, om än i ett utförande som för tankarna till 90-talets tidiga 3d-grafik på Sony Playstation.
Man får ändå ge dem att de delat upp den breda byggnadsvolymen visuellt genom olika kulörer, som dessutom i viss mån ansluter till de intilliggande vita trähusen med gröna detaljer eller fönster (klicka för att förstora).
"Pendang". Notera även det motstående dubbelhuset till vänster med gröna fönsterfoder (klicka för att förstora).
[quote]
Att låta entreprenören komma in med helhetslösningen till projektet har sparat bolaget många konsulttimmar, eftersom vi fick ett färdigt paket levererat till oss.
[...]
Och det här är en modell vi kommer fortsätta med.
– Hans Andreasson, VD ÖFAB, från Fredrik Helgessons artikel i Torslanda-Öckerötidniningen (2024-01-20)[/quote]
Efter att ha läst så långt i tidningsartikeln blev jag en smula fundersam. Vad innebär egentligen detta? Leder förenklingar, applicering av färdiga koncept och helhetslösningar till en trivsam livsmiljö? Vad är det mer precist i modellen man avser att fortsätta med? Tänker man sig fler projekt utifrån liknande premisser, eller ämnar man helt enkelt att totalisera just detta projekt överallt i skärgården enligt devisen funkar det där, så funkar det här? I så fall kan vi passa på att mynta ett nytt begrepp: genius loco.
[quote]
Kunde ni inte ställa krav på att hyresrätterna skulle passa in i skärgårdsmiljön?
– Vi hade ett par arkitektoniska bedömningsgrunder i vår upphandling, men det var också detta förslag vi fick och som vann upphandlingen [!]. Det handlar framför allt om att ha något som är effektivt att driva. Sen tror jag att, som hyresgäst, så är plånboken viktig, helt enkelt.
Till sist: Skulle du kunna tänka dig att bo här?
– Min fru har vuxit upp på en ö och vill nog inte flytta ut till en ö igen. Jag däremot kan nog tänka mig det!
– Hans Andreasson, VD ÖFAB, från Fredrik Helgessons artikel i Torslanda-Öckerötidniningen (2024-01-20)[/quote]
Av svaret att döma: notera först och främst att chefen för det allmännyttiga bostadsbolaget, i likhet med många andra tjänstemän i skärgården, inte själv bor där ute. Detta har sina förklarliga skäl, men medför även rent krasst en ökad brist på känsla för platsen, dess särprägel och historia. Följaktligen drabbas man inte heller nämnvärt av det egna arbetets mindre välsmakande frukter.
Genom avsaknaden av skin in the game (för att tala med Nassim Nicholas Taleb), kan man i godan ro ägna dagarna åt exempelvis "förädling av fastigheter", vilket är eufemism för rivning av nästa gamla omtyckta byggnad från 1800-talet, för att sedan ta färjan och åka hem till sitt. Konsekvenserna i den byggda miljön blir något som befolkningen får leva med (jämför med Seinfelds night guy/morning guy). Länge.
Sedan rörde reporterns slutliga fråga uttryckligen huruvida VDn själv skulle kunna tänka sig att bo i husen de byggt, en berättigad fråga som inte fick något svar, utan snarare ett vagt resonemang om att flytta ut till skärgården i allmänhet.
Målade betonghus blir på så vis något man gör mot andra (vilket osökt får mig att tänka på Jan Lööfs Bellman-serie). Jämför denna hållning med forna tiders byggmästare, som inte sällan själva flyttade in i husen de uppfört. Till och med Uno Åhrén bosatte sig i sitt funkisområde uppe på Övre Johanneberg.
Epilog
På det stora hela har man lyckats förhållandevis väl på Björkö, och tillfört efterfrågade lägenheter i olika upplåtelseformer, såväl hyres- som bostadsrätter, på en relativt liten yta. Sammantaget sparar det även orörd naturmark från exploatering.
Man har förvisso fått riva några äldre hus, men det har i gengäld skapats nya värden, som överstiger de tidigare, särskilt då förskoleverksamheten gavs möjlighet att flytta in i andra lokaler. Diskrepansen mellan de två projekten får dock sägas vara anmärkningsvärd. Det bottnar kanske till viss del i olika ekonomiska förutsättningar, men det blir även tydligt att det finns olika syn på vad ett önskvärt resultat innebär.
I den lilla ekskogen vid Pjonken på norra Björkö finns en av Västsveriges högsta koncentrationer av...
Stora delar av Björkö utgjordes tidigare av militärområde, vilket sannolikt i hög utsträckning bidragit till att ön undgått mycket av det exploateringstryck som funnits på Hönö och Öckerö. Detta innebär att trots Björkös storlek, näst efter Hönö i den norra skärgården, har omfattande ytor behållits närmast obebyggda. 2024 uppgick öns befolkning enligt SCB till 1593 inv (ökning, sannolikt pga lägenheterna), vilket kan sättas i relation till Hönös 5539 inv och Öckerös 3498 inv (som dessutom båda minskat i befolkning, i synnerhet Öckerö, som tappat från 3629 inv år 2019).
I november 2023 antog Öckerö kommun en fördjupad översiktsplan för Björkö, och på sikt tänker man sig där ett byggande av omkring 400 nya bostäder. Som det ser ut hamnar dessa i anslutning till det befintliga samhället. Den näst intill obebyggda norra halvan av ön kan då även fortsättningsvis sparas som natur med lantliga inslag i form av ängar, hagar samt äldre bondgårdar mm.
Det skall bli intressant att följa denna utveckling. Dessutom har det på senare år kommit in planerare och arkitekter i den kommunala verksamheten med anknytning till öarna, vilket lovar gott inför framtiden.
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgrupperna Yimby Göteborg och Samhällsbyggnadsforum Öckerö[/infobox]
