Innehållsförteckning:
Kort om planförslaget
Historisk tillbakablick
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet
Bilaga: Albert Svenssons förslag för platsen
[/infobox]
Kort om planförslaget
[quote]
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra bostäder i form av flerbostadshus och parhus [12 lägenheter samt fem parhus, totalt 22 bostäder]. Genom att tillföra en variation i bostadsbeståndet ska planen bidra till Brännös tätortsutveckling och bostadsförsörjning. Bebyggelsen ska anpassas till landskapsbilden och fortsatt möjliggöra för allmänhetens tillträde. Planförslaget ska i enlighet med gällande översiktsplan och stadens inriktning i budget 2024 ta inspiration från klassisk arkitektur i ett uttryck anpassat till en skärgårdsmiljö.
Det finns ett behov av fortsatt bebyggelseutveckling i Södra skärgården som förutsättning för bibehållen service och för ekonomisk och social hållbarhet. Södra skärgården har en åldrande befolkningsstruktur och med det stora utmaningar för en levande skärgård. Enligt Översiktsplan för Göteborg, antagen av kommunfullmäktige 2022 ska komplettering av sådant som saknas prioriteras vid utveckling i södra Skärgården och byggnation ska ske inom områden med god kollektivtrafik och närhet till service.
– Planens syfte och förutsättningar[/quote]
Planområdet på Brännö Rödsten, ett stenkast från färjeläget som förbinder platsen med Asperö (till höger) och Saltholmen/Stenpiren på fastlandet. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)
De tre flerfamiljshusen till vänster, och de fem parhusen till höger. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora).
Drönarbild över planområdet. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen
Illustration: AL Studio (klicka för att förstora)
Illustration: AL Studio (klicka för att förstora)
Ett rum med utsikt. Illustration: AL Studio (klicka för att förstora)
Historisk tillbakablick
Brännö byväg 1899. Bildkälla: Styrsö Sockens Hembygdsförening (klicka för att förstora).
[quote]
Brännö var lotsböndernas ö, och jordbruk och sjöfart i förening var huvudnäringarna, medan något yrkesfiske aldrig utvecklades här. Fiske utövades naturligtvis till husbehov, men något fiskeläge har aldrig funnits på Brännö, vad än uppslagsböckerna må förtälja härom.
Brännö By kom att behålla sin ålderdomliga struktur och sålunda fungera enligt medeltida mönster ända in i modern tid, eftersom här med naturnödvändighet ingen bysprängning kunde ske.
– Ulrica Bränning, utdrag ur artikeln "Brännö – lotsböndernas ö" i Styrsö Sockens Hembygdsförenings tidskrift "Klör" (nr 1 1993). Rekommenderad läsning för den som är intresserad av platsens historia.[/quote]
Besök på plats
Följande bilder från planområdet togs vid ett besök på Brännö den 14/9 2024. Syftet var i huvudsak att uppdatera bilagsdelen till inlägget "Slutbadat på Styrsö?" med ytterligare referensbilder från liknande betonggjutningar på Brännö, i synnerhet Ramsdalsbadet på den sydvästra delen av ön.
Planområdet sett från passagerarfärjan.
Här från småbåtsbryggan i föregående bild.
Det går en tydlig stig från kajen upp i bergen. Denna kommer att kunna sparas eller vidareutvecklas vid ett genomförande av förslaget.
Det är nog en del som går här från de omkringliggande husen för att gena ner mot färjeläget (de flesta stigarna såg ut att upphöra vid någons trädgård).
Här åt andra hållet, ner mot färjeläget.
Man får nog leta efter ett bättre läge på ön att bygga bostäder på, i synnerhet om man ser till havsutsikt, vindförhållanden och närhet till färjeläget.
Utsikt mot Rivö respektive Asperö. De som bor här i framtiden kommer aldrig att behöva någon turlista; det räcker att titta ut genom fönstret efter båtlinje 283 (klicka för att förstora).
Yttrande över "Detaljplan för Bostäder på Brännö vid Rödsten inom stadsdelen Styrsö"
Diarienummer SBF-2023-00201
Allmänt
Yimby Göteborg instämmer i planens ambitioner om att tillföra 12 lägenheter och 5 parhus (totalt 22 bostäder) på Brännö, och i ett uttryck som är anpassat till skärgården genom inspiration från klassisk arkitektur.
I likhet med andra öar i den södra skärgården präglas Brännö av småhus, och inte minst många sommarstugor. Tidigare byggdes de typiska skärgårdshusen (västsvenska dubbelhus) ofta som generationsboende med en lägenhet på övervåningen, vilket möjliggjorde en anpassning av mängden boyta under olika livsskeden, där man kunde hyra ut när behovet minskade i takt med att barnen flyttade hemifrån. Detta byggande gav därför ett visst bestånd av hyreslägenheter på orten, men i takt med att man under efterkrigstiden avvikit från byggnadstraditionens lösningar, och byggt mer renodlade enfamiljshus av kataloghustyp, har man därför även gått miste om många potentiella lägenheter.
Göteborgs södra skärgård dras, i likhet med andra liknande platser, med en åldrande befolkning, samtidigt är det en attraktiv boendemiljö. Genom att komplettera skärgårdssamhället med bostäder av annan typ än enfamiljsvillor, och i viss mån återknyta till byggnadstraditionens lösningar på bostadsförsörjningen, kan unga på så vis ges en chans att kunna bo kvar. Det ger även äldre en möjlighet att sälja sitt hus och flytta till något mindre utan att behöva lämna hembygden, vilket samtidigt kan frigöra huset för en barnfamilj med större användning för ett hus med trädgård.
Synpunkter
Ambitionen om att tillföra bostäder av föreslagen typ på Brännö är på många sätt god, och det kan även spara större sammanhängande naturområden från exploatering längre bort från samhället. Vi har dock några saker som vi skulle vilja anmärka på samt ett förslag:
Gatudragningen: genomströmning snarare än säckgata
I förslaget placeras husen längs en säckgata. Detta är olyckligt då det är att betrakta som en förortsmässig lösning av trafiken snarare än något som utgår från skärgårdsmiljön på Brännö med dess bykaraktär och en form av oregelbunden kvartersstruktur. Arkitekt Albert Svensson har utarbetat ett mer utpräglat klassicistiskt förslag för platsen, som föredömligt bygger på genomströmning (se bildbilaga 1), vilket kan skapa en trevlig väg genom det nya området. Trots att planen beskriver säckgatan som allmän plats, kommer den med sin förortsmässiga utformning dessvärre att bli för de närmast sörjande.
Bildbilaga 1: Arkitekt Albert Svensson, som bor på Brännö, har ritat ett alternativt förslag enligt principen om genomströmning snarare än säckgata.
Enda anledningen för någon utomstående att överhuvudtaget befinna sig längs säckgatan skulle vara för att nå det resterande naturområdet ner mot havet (som det ges plats för i förslaget), men genom avsaknaden på genomströmning finns det en överhängande risk för känslan av att röra sig på någons baksida, att göra intrång i en trädgård.
Det är även vanligt att hus i anslutning till naturområde, i synnerhet som ligger längs en återvändsgata, i någon mån ”privatiserar” platsen genom att ta den i anspråk på olika sätt. Detta förstärker risken för besökare att känna sig obekväma trots skrivningen om allmän plats i plandokumenten. Det blir diffust vad som är offentligt och vad som är privat. Genom att förbinda området, och öppna upp för genomströmning skulle man enkelt kunna avdramatisera detta, och integrera de nya husen i samhället snarare än att bilda en sorts enklav.
En ytterligare vägdragning (se bildbilaga 2) som möter Ändlyckan, och öppnar upp för genomströmning, skulle potentiellt kunna skapa nya flöden och promenadvägar. Brännö är i princip i avsaknad av bilar, och hastigheten är satt till 20 km/h, vilket kan ge en trevlig rörelse genom området utan den tunga motortrafikens nackdelar. Om man ser till den föreslagna bebyggelsen skulle på så vis en ytterligare vägdragning kunna korta sträckan till färjeläget från drygt 500 meter via Haggårdsvägen till omkring 250-300 meter via Ändlyckan (se bildbilaga 3).
Bildbilaga 2: En ytterligare vägdragning mot Ändlyckan öppnar upp för flöden genom området, och gör naturmarken mer tillgänglig för allmänheten.
Bildbilaga 3: Kompletterande vägdragningen (gul) innebär dessutom en förkortning av vägen till färjeläget från drygt 500 meter (blå) till omkring 250-300 meter.
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
[infobox]För vidare läsning om Brännö:
Studiebesök hos byggemenskapen Kumlet, Brännö, 2014[/infobox]
Bilaga: Albert Svenssons förslag för platsen
Radhus uppdelade i sju huskroppar. Notera att jag tagit mig friheter att redigera bildmaterialet något, bland annat genom att öka kontrasten för att bidra till bättre läsbarhet. Illustration: Albert Svensson (klicka för att förstora).
[quote]
För nästan 10 år sedan fick jag i uppdrag att skissa på ny bebyggelse bestående av radhus vid Brännö Rödsten. Jag försökte att skapa hus som i sitt uttryck anpassade sig till den äldre, traditionella bebyggelse som finns på ön, framför allt i de äldre delarna i byn. Faluröda, lågmälda hus med omsorgsfullt utformade detaljer och med anpassning till topografin. Jag tror att detta utseende hade tillfört ön mer än det förslag som nu kommit fram.
– Albert Svensson, 2/9 2024[/quote]
Plan med genomströmning snarare än säckgata. Illustration: Albert Svensson
Fram- och baksidor. Illustration: Albert Svensson
Entré. Illustration: Albert Svensson
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
