Innehållsförteckning:
Kortfattat om planen
Yttrandet i sin helhet
Bilaga: Cirkuskvarterets fasader
[/infobox]
[quote]
Planförslaget innebär att ny bebyggelse tillkommer inom kvarteret, med en gestaltning som tar avstamp i den klassiska arkitekturens kvaliteter. Förslaget medger uppförande av cirka 150 bostäder, lokaler i samtliga bottenvåningar samt stärkta offentliga stråk och platser. Bebyggelsen föreslås utformas som ett slutet kvarter i gräns mot omgivande gator och med en enhetlig byggnadshöjd som sänker sig något mot parken. Planförslaget innebär att befintligt parkeringshus rivs. De allmänna parkeringsplatserna kan till viss del ersättas i ett nytt parkeringsgarage under mark.
– Stadsbyggnadsförvaltningen[/quote]
Cirkustomten med det "provisoriska" parkeringsdäcket från 1994 markerat i rött. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
"Storkvarteret". Den gulmarkerade ytan utgör en tydlig rest efter Lorensbergs landeriområde, och är i många avseenden att betrakta som ett orgelbundet storkvarter där det sedermera uppförts olika friliggande byggnader. Lilienberg hade planer på att bebygga hela området på ett liknande sätt som på andra sidan Avenyn, men detta kom aldrig att genomföras, vilket ger området en egen karaktär. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
[quote]
Områdets historia
Kvarteret där planområdet ingår ligger intill Södra Vägen, en av de historiska vägarna till Fästningsstaden Göteborg. På platsen för det nuvarande kvarteret låg på 1700-talet ett av de landerier som fanns utmed Södra Vägen – Lorensbergs landeri. Landerierna skulle från början stå för livsmedelsförsörjningen till staden, men utvecklades under 1700-talet till herrgårdslika anläggningar.
År 1823 etablerades ett värdshus inom det gamla landeriet. Det utvidgades till en nöjesanläggning med bland annat varietélokal och dansbana under 1840-talet. En brand år 1864 förstörde hela anläggningen. Samtidigt, år 1860, var områdena innanför vallgraven helt utbyggda och en ny stadsplan togs fram där Lorensberg ingick. Den befintliga bebyggelsen som vuxit fram söder och öster om den befästa staden, inklusive landerierna, skulle rivas och Södra Vägen få en ny sträckning när förnäma bostadsområden med stora stenhus i slutna kvarter i rutnät, storslagna gator, grönområden och platser tog form. Utbyggnaden genomfördes mellan 1868-1905, men Lorensbergsparken och Södra Vägen lämnades kvar förutom i den norra delen av parken där Engelbrektsgatan byggdes ut.
Efter branden år 1864 uppfördes en ny restaurang och en permanent cirkusbyggnad liksom en engelsk park inom området. Folkteatern byggdes i parken och år 1916 uppfördes Lorensbergsteatern. När Avenyn förlängdes i början av 1900-talet minskades parken och entrén flyttades till hörnet Avenyn-Engelbrektsgatan. När Götaplatsen byggdes genom en ny plan 1921 var syftet återigen att riva parken, som vid denna tidpunkt var en nöjespark, för att bygga slutna bostadskvarter, men planen genomfördes aldrig och parken blev kvar.
Från 1940-talet och framåt har stora förändringar genomförts i kvarteret och parken. Folkteatern revs 1942 efter en brand och dess verksamhet flyttades över till cirkusbyggnaden. 1950 byggdes Park Avenue Hotel längs med Engelbrektsgatan. När hotellets restaurang skulle byggas 1956 revs den gamla restaurangbyggnaden från 1800-talet. 1967 byggdes Stadsbiblioteket mot Avenyn och 1969 revs även Cirkusbyggnaden. Södra Vägen breddades in i parken på 60-70-talen. Ett tillfälligt parkeringsgarage uppfördes 1994. Stadsbiblioteket och hotellet har byggts om och till under åren, senast i början av 2010-talet.
– Utdrag från planbeskrivningen[/quote]
Resterna efter Lorensbergs landeri. I detta flygfoto från slutet av 1940-talet framträder resterna av det äldre landeriområdet i kontrast till stenstaden. Cirkusbyggnadens rotunda kan ses till vänster, och restaurangen till höger (numera Park Avenue). Värt att notera är att byggnaderna i regel vänder sina entréer in mot parken. Bildkälla: Flygfotohistoria via Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)
Lorensbergs Cirkus från Södra Vägen, juli 1969. I bottenvåningen ut mot gatan huserar här Ulvås Möbler. Notera för övrigt hotellkomplexet i bakgrunden ritat av Nils Einar Eriksson, som stod färdigt 1950. Foto: Staffan Westergren; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
November 1969 (det kan inte ha varit långt kvar med tanke på att den skall ha rivits samma år). Byggnaden var enligt uppgift Sveriges första fasta cirkusarena, och användes för kringresande cirkusar, musik och utställningar. Notera entrén med tempelgaveln in mot parken. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)
I förslaget flyttar stenstaden in i storkvarterets friliggande struktur. Illustration: Semrén+Månsson (Klicka för att förstora)
Det skall bli intressant att se hur projektet kommer att påverka rörelsemönstren mellan omgivande gator och storkvarteret. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Projektet har potential att såväl dra nytta av som vitalisera storkvarterets parkmiljö. Rent gestalningsmässigt anknyter den inre delen kanske främst till Nils Einar Erikssons hotellbyggnad, men den ljusa kulören ger även en känsla av innergård. Samtidigt finns en tydlig koppling till Röda Bryggan i Pustervik, som ritats av samma arkitektkontor. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Diarienummer SBF-2023-00499
Yimby Göteborg instämmer helt i planens ambitioner om att (äntligen) ersätta det provisoriska parkeringsdäcket vid Lorensbergsparken med ett klassiskt stadskvarter enligt stenstadens grammatik. Detta kommer att leda till ett lyft för stadsmiljön kring Södra Vägen och Berzeliigatan, dels rumsligt i korsningen, men inte minst på kvarters- och stadsdelsnivå genom tillförsel av lokaler och 150 nya bostäder i ett centralt läge. Det höga markpriset kommer förvisso att medföra att bostäderna blir dyra, men kvarterets publika utformning och gestaltning kommer att skapa värden även för allmänheten.
Om man ser till planområdet som resterna efter det gamla landeriet Lorensberg, så utgör detta på många sätt ett större oregelbundet kvarter med friliggande byggnader mellan Berzelii- och Engelbrektsgatan, Avenyn och Södra Vägen. Genom planen tillförs kvaliteter till detta storkvarter som tidigare saknats, främst bostäder, men även fler potentiella målpunkter och funktioner. Vid sidan av att stråken längs de yttre stadsgatorna stärks, finns samtidigt möjlighet att dra nytta av den vackra omgivningen i storkvarterets inre, genom att i likhet med Lorensbergsteatern vända lokalentréer även in mot parkrummet. På så vis möjliggörs ett lokalt vardagsliv inne i området, som inte kräver en teaterföreställning för att leva upp.
Rent arkitektoniskt känns förslaget välavvägt; det bidrar till harmoni genom att fånga upp och binda samman omgivningens ganska brokiga uttryck, från nationalromantikens tegelarkitektur till Nils Einar Erikssons funktionalistiska hotellanläggning. Samtidigt länkas stadsväven ihop rent strukturellt genom att låta stenstaden flytta in i en del av storkvarteret, snarare än att uppföra ännu en friliggande solitär. På så vis blir det tidigare landeriområdet mer rumsligt integrerat, och en tydligare del av den omgivande staden.
Sett till sin helhet är det en mycket bra plan, som vi är positivt inställda till och förväntansfullt ser fram emot skall materialiseras. I den mån det funnits något att anmärka på, och sett utifrån de diskussioner som förts inom nätverket över tid, har det bland annat lyfts farhågor om att sockelvåningen inte skulle vara tillräckligt markerad (se den äldre bebyggelsen på andra sidan gatan).
En annan åsikt var att storkvarteret genom förslaget inte skulle exploateras tillräckligt mycket, dvs bebyggelse runt om snarare än bibehållen parkyta. Det har även framkommit synpunkter på att gestaltningsförslaget skulle ha ett flertal kostnadsdrivande faktorer, exempelvis genom välvda tak och många olika fasadmaterial, vilket skulle kunna leda till en diskrepans mellan bilderna och det som senare byggs i en ekonomisk verklighet.
[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Principer kring indelning och förskjutningar. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Åt Berzeliigatan. Illustration: Semrén+Månsson (klicka för att förstora)
Åt Södra Vägen. Illustration: Semrén+Månsson (klicka för att förstora)
Åt Lorensbergsparken och Karl Gerhards Plats. Illustration: Semrén+Månsson (Klicka för att förstora)
Åt Lorensbergsteatern och "Teaterstråket" (Johannebergsgatans förlängning). Illustration: Semrén+Månsson (klicka för att förstora)
[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Innehållsförteckning:
Kortfattat om planen
Yttrandet i sin helhet
Bilaga: Cirkuskvarterets fasader
[/infobox]
[quote]
Planförslaget innebär att ny bebyggelse tillkommer inom kvarteret, med en gestaltning som tar avstamp i den klassiska arkitekturens kvaliteter. Förslaget medger uppförande av cirka 150 bostäder, lokaler i samtliga bottenvåningar samt stärkta offentliga stråk och platser. Bebyggelsen föreslås utformas som ett slutet kvarter i gräns mot omgivande gator och med en enhetlig byggnadshöjd som sänker sig något mot parken. Planförslaget innebär att befintligt parkeringshus rivs. De allmänna parkeringsplatserna kan till viss del ersättas i ett nytt parkeringsgarage under mark.
– Stadsbyggnadsförvaltningen[/quote]
Cirkustomten med det "provisoriska" parkeringsdäcket från 1994 markerat i rött. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
"Storkvarteret". Den gulmarkerade ytan utgör en tydlig rest efter Lorensbergs landeriområde, och är i många avseenden att betrakta som ett orgelbundet storkvarter där det sedermera uppförts olika friliggande byggnader. Lilienberg hade planer på att bebygga hela området på ett liknande sätt som på andra sidan Avenyn, men detta kom aldrig att genomföras, vilket ger området en egen karaktär. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
[quote]
Områdets historia
Kvarteret där planområdet ingår ligger intill Södra Vägen, en av de historiska vägarna till Fästningsstaden Göteborg. På platsen för det nuvarande kvarteret låg på 1700-talet ett av de landerier som fanns utmed Södra Vägen – Lorensbergs landeri. Landerierna skulle från början stå för livsmedelsförsörjningen till staden, men utvecklades under 1700-talet till herrgårdslika anläggningar.
År 1823 etablerades ett värdshus inom det gamla landeriet. Det utvidgades till en nöjesanläggning med bland annat varietélokal och dansbana under 1840-talet. En brand år 1864 förstörde hela anläggningen. Samtidigt, år 1860, var områdena innanför vallgraven helt utbyggda och en ny stadsplan togs fram där Lorensberg ingick. Den befintliga bebyggelsen som vuxit fram söder och öster om den befästa staden, inklusive landerierna, skulle rivas och Södra Vägen få en ny sträckning när förnäma bostadsområden med stora stenhus i slutna kvarter i rutnät, storslagna gator, grönområden och platser tog form. Utbyggnaden genomfördes mellan 1868-1905, men Lorensbergsparken och Södra Vägen lämnades kvar förutom i den norra delen av parken där Engelbrektsgatan byggdes ut.
Efter branden år 1864 uppfördes en ny restaurang och en permanent cirkusbyggnad liksom en engelsk park inom området. Folkteatern byggdes i parken och år 1916 uppfördes Lorensbergsteatern. När Avenyn förlängdes i början av 1900-talet minskades parken och entrén flyttades till hörnet Avenyn-Engelbrektsgatan. När Götaplatsen byggdes genom en ny plan 1921 var syftet återigen att riva parken, som vid denna tidpunkt var en nöjespark, för att bygga slutna bostadskvarter, men planen genomfördes aldrig och parken blev kvar.
Från 1940-talet och framåt har stora förändringar genomförts i kvarteret och parken. Folkteatern revs 1942 efter en brand och dess verksamhet flyttades över till cirkusbyggnaden. 1950 byggdes Park Avenue Hotel längs med Engelbrektsgatan. När hotellets restaurang skulle byggas 1956 revs den gamla restaurangbyggnaden från 1800-talet. 1967 byggdes Stadsbiblioteket mot Avenyn och 1969 revs även Cirkusbyggnaden. Södra Vägen breddades in i parken på 60-70-talen. Ett tillfälligt parkeringsgarage uppfördes 1994. Stadsbiblioteket och hotellet har byggts om och till under åren, senast i början av 2010-talet.
– Utdrag från planbeskrivningen[/quote]
Resterna efter Lorensbergs landeri. I detta flygfoto från slutet av 1940-talet framträder resterna av det äldre landeriområdet i kontrast till stenstaden. Cirkusbyggnadens rotunda kan ses till vänster, och restaurangen till höger (numera Park Avenue). Värt att notera är att byggnaderna i regel vänder sina entréer in mot parken. Bildkälla: Flygfotohistoria via Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)
Lorensbergs Cirkus från Södra Vägen, juli 1969. I bottenvåningen ut mot gatan huserar här Ulvås Möbler. Notera för övrigt hotellkomplexet i bakgrunden ritat av Nils Einar Eriksson, som stod färdigt 1950. Foto: Staffan Westergren; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
November 1969 (det kan inte ha varit långt kvar med tanke på att den skall ha rivits samma år). Byggnaden var enligt uppgift Sveriges första fasta cirkusarena, och användes för kringresande cirkusar, musik och utställningar. Notera entrén med tempelgaveln in mot parken. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)
I förslaget flyttar stenstaden in i storkvarterets friliggande struktur. Illustration: Semrén+Månsson (Klicka för att förstora)
Det skall bli intressant att se hur projektet kommer att påverka rörelsemönstren mellan omgivande gator och storkvarteret. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Projektet har potential att såväl dra nytta av som vitalisera storkvarterets parkmiljö. Rent gestalningsmässigt anknyter den inre delen kanske främst till Nils Einar Erikssons hotellbyggnad, men den ljusa kulören ger även en känsla av innergård. Samtidigt finns en tydlig koppling till Röda Bryggan i Pustervik, som ritats av samma arkitektkontor. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Diarienummer SBF-2023-00499
Yimby Göteborg instämmer helt i planens ambitioner om att (äntligen) ersätta det provisoriska parkeringsdäcket vid Lorensbergsparken med ett klassiskt stadskvarter enligt stenstadens grammatik. Detta kommer att leda till ett lyft för stadsmiljön kring Södra Vägen och Berzeliigatan, dels rumsligt i korsningen, men inte minst på kvarters- och stadsdelsnivå genom tillförsel av lokaler och 150 nya bostäder i ett centralt läge. Det höga markpriset kommer förvisso att medföra att bostäderna blir dyra, men kvarterets publika utformning och gestaltning kommer att skapa värden även för allmänheten.
Om man ser till planområdet som resterna efter det gamla landeriet Lorensberg, så utgör detta på många sätt ett större oregelbundet kvarter med friliggande byggnader mellan Berzelii- och Engelbrektsgatan, Avenyn och Södra Vägen. Genom planen tillförs kvaliteter till detta storkvarter som tidigare saknats, främst bostäder, men även fler potentiella målpunkter och funktioner. Vid sidan av att stråken längs de yttre stadsgatorna stärks, finns samtidigt möjlighet att dra nytta av den vackra omgivningen i storkvarterets inre, genom att i likhet med Lorensbergsteatern vända lokalentréer även in mot parkrummet. På så vis möjliggörs ett lokalt vardagsliv inne i området, som inte kräver en teaterföreställning för att leva upp.
Rent arkitektoniskt känns förslaget välavvägt; det bidrar till harmoni genom att fånga upp och binda samman omgivningens ganska brokiga uttryck, från nationalromantikens tegelarkitektur till Nils Einar Erikssons funktionalistiska hotellanläggning. Samtidigt länkas stadsväven ihop rent strukturellt genom att låta stenstaden flytta in i en del av storkvarteret, snarare än att uppföra ännu en friliggande solitär. På så vis blir det tidigare landeriområdet mer rumsligt integrerat, och en tydligare del av den omgivande staden.
Sett till sin helhet är det en mycket bra plan, som vi är positivt inställda till och förväntansfullt ser fram emot skall materialiseras. I den mån det funnits något att anmärka på, och sett utifrån de diskussioner som förts inom nätverket över tid, har det bland annat lyfts farhågor om att sockelvåningen inte skulle vara tillräckligt markerad (se den äldre bebyggelsen på andra sidan gatan).
En annan åsikt var att storkvarteret genom förslaget inte skulle exploateras tillräckligt mycket, dvs bebyggelse runt om snarare än bibehållen parkyta. Det har även framkommit synpunkter på att gestaltningsförslaget skulle ha ett flertal kostnadsdrivande faktorer, exempelvis genom välvda tak och många olika fasadmaterial, vilket skulle kunna leda till en diskrepans mellan bilderna och det som senare byggs i en ekonomisk verklighet.
[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Principer kring indelning och förskjutningar. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Åt Berzeliigatan. Illustration: Semrén+Månsson (klicka för att förstora)
Åt Södra Vägen. Illustration: Semrén+Månsson (klicka för att förstora)
Åt Lorensbergsparken och Karl Gerhards Plats. Illustration: Semrén+Månsson (Klicka för att förstora)
Åt Lorensbergsteatern och "Teaterstråket" (Johannebergsgatans förlängning). Illustration: Semrén+Månsson (klicka för att förstora)
[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Innehållsförteckning:
Kortfattat om planen
Yttrandet i sin helhet
Bilaga: Cirkuskvarterets fasader
[/infobox]
[quote]
Planförslaget innebär att ny bebyggelse tillkommer inom kvarteret, med en gestaltning som tar avstamp i den klassiska arkitekturens kvaliteter. Förslaget medger uppförande av cirka 150 bostäder, lokaler i samtliga bottenvåningar samt stärkta offentliga stråk och platser. Bebyggelsen föreslås utformas som ett slutet kvarter i gräns mot omgivande gator och med en enhetlig byggnadshöjd som sänker sig något mot parken. Planförslaget innebär att befintligt parkeringshus rivs. De allmänna parkeringsplatserna kan till viss del ersättas i ett nytt parkeringsgarage under mark.
– Stadsbyggnadsförvaltningen[/quote]
Cirkustomten med det "provisoriska" parkeringsdäcket från 1994 markerat i rött. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
"Storkvarteret". Den gulmarkerade ytan utgör en tydlig rest efter Lorensbergs landeriområde, och är i många avseenden att betrakta som ett orgelbundet storkvarter där det sedermera uppförts olika friliggande byggnader. Lilienberg hade planer på att bebygga hela området på ett liknande sätt som på andra sidan Avenyn, men detta kom aldrig att genomföras, vilket ger området en egen karaktär. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
[quote]
Områdets historia
Kvarteret där planområdet ingår ligger intill Södra Vägen, en av de historiska vägarna till Fästningsstaden Göteborg. På platsen för det nuvarande kvarteret låg på 1700-talet ett av de landerier som fanns utmed Södra Vägen – Lorensbergs landeri. Landerierna skulle från början stå för livsmedelsförsörjningen till staden, men utvecklades under 1700-talet till herrgårdslika anläggningar.
År 1823 etablerades ett värdshus inom det gamla landeriet. Det utvidgades till en nöjesanläggning med bland annat varietélokal och dansbana under 1840-talet. En brand år 1864 förstörde hela anläggningen. Samtidigt, år 1860, var områdena innanför vallgraven helt utbyggda och en ny stadsplan togs fram där Lorensberg ingick. Den befintliga bebyggelsen som vuxit fram söder och öster om den befästa staden, inklusive landerierna, skulle rivas och Södra Vägen få en ny sträckning när förnäma bostadsområden med stora stenhus i slutna kvarter i rutnät, storslagna gator, grönområden och platser tog form. Utbyggnaden genomfördes mellan 1868-1905, men Lorensbergsparken och Södra Vägen lämnades kvar förutom i den norra delen av parken där Engelbrektsgatan byggdes ut.
Efter branden år 1864 uppfördes en ny restaurang och en permanent cirkusbyggnad liksom en engelsk park inom området. Folkteatern byggdes i parken och år 1916 uppfördes Lorensbergsteatern. När Avenyn förlängdes i början av 1900-talet minskades parken och entrén flyttades till hörnet Avenyn-Engelbrektsgatan. När Götaplatsen byggdes genom en ny plan 1921 var syftet återigen att riva parken, som vid denna tidpunkt var en nöjespark, för att bygga slutna bostadskvarter, men planen genomfördes aldrig och parken blev kvar.
Från 1940-talet och framåt har stora förändringar genomförts i kvarteret och parken. Folkteatern revs 1942 efter en brand och dess verksamhet flyttades över till cirkusbyggnaden. 1950 byggdes Park Avenue Hotel längs med Engelbrektsgatan. När hotellets restaurang skulle byggas 1956 revs den gamla restaurangbyggnaden från 1800-talet. 1967 byggdes Stadsbiblioteket mot Avenyn och 1969 revs även Cirkusbyggnaden. Södra Vägen breddades in i parken på 60-70-talen. Ett tillfälligt parkeringsgarage uppfördes 1994. Stadsbiblioteket och hotellet har byggts om och till under åren, senast i början av 2010-talet.
– Utdrag från planbeskrivningen[/quote]
Resterna efter Lorensbergs landeri. I detta flygfoto från slutet av 1940-talet framträder resterna av det äldre landeriområdet i kontrast till stenstaden. Cirkusbyggnadens rotunda kan ses till vänster, och restaurangen till höger (numera Park Avenue). Värt att notera är att byggnaderna i regel vänder sina entréer in mot parken. Bildkälla: Flygfotohistoria via Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)
Lorensbergs Cirkus från Södra Vägen, juli 1969. I bottenvåningen ut mot gatan huserar här Ulvås Möbler. Notera för övrigt hotellkomplexet i bakgrunden ritat av Nils Einar Eriksson, som stod färdigt 1950. Foto: Staffan Westergren; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
November 1969 (det kan inte ha varit långt kvar med tanke på att den skall ha rivits samma år). Byggnaden var enligt uppgift Sveriges första fasta cirkusarena, och användes för kringresande cirkusar, musik och utställningar. Notera entrén med tempelgaveln in mot parken. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)
I förslaget flyttar stenstaden in i storkvarterets friliggande struktur. Illustration: Semrén+Månsson (Klicka för att förstora)
Det skall bli intressant att se hur projektet kommer att påverka rörelsemönstren mellan omgivande gator och storkvarteret. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Projektet har potential att såväl dra nytta av som vitalisera storkvarterets parkmiljö. Rent gestalningsmässigt anknyter den inre delen kanske främst till Nils Einar Erikssons hotellbyggnad, men den ljusa kulören ger även en känsla av innergård. Samtidigt finns en tydlig koppling till Röda Bryggan i Pustervik, som ritats av samma arkitektkontor. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Diarienummer SBF-2023-00499
Yimby Göteborg instämmer helt i planens ambitioner om att (äntligen) ersätta det provisoriska parkeringsdäcket vid Lorensbergsparken med ett klassiskt stadskvarter enligt stenstadens grammatik. Detta kommer att leda till ett lyft för stadsmiljön kring Södra Vägen och Berzeliigatan, dels rumsligt i korsningen, men inte minst på kvarters- och stadsdelsnivå genom tillförsel av lokaler och 150 nya bostäder i ett centralt läge. Det höga markpriset kommer förvisso att medföra att bostäderna blir dyra, men kvarterets publika utformning och gestaltning kommer att skapa värden även för allmänheten.
Om man ser till planområdet som resterna efter det gamla landeriet Lorensberg, så utgör detta på många sätt ett större oregelbundet kvarter med friliggande byggnader mellan Berzelii- och Engelbrektsgatan, Avenyn och Södra Vägen. Genom planen tillförs kvaliteter till detta storkvarter som tidigare saknats, främst bostäder, men även fler potentiella målpunkter och funktioner. Vid sidan av att stråken längs de yttre stadsgatorna stärks, finns samtidigt möjlighet att dra nytta av den vackra omgivningen i storkvarterets inre, genom att i likhet med Lorensbergsteatern vända lokalentréer även in mot parkrummet. På så vis möjliggörs ett lokalt vardagsliv inne i området, som inte kräver en teaterföreställning för att leva upp.
Rent arkitektoniskt känns förslaget välavvägt; det bidrar till harmoni genom att fånga upp och binda samman omgivningens ganska brokiga uttryck, från nationalromantikens tegelarkitektur till Nils Einar Erikssons funktionalistiska hotellanläggning. Samtidigt länkas stadsväven ihop rent strukturellt genom att låta stenstaden flytta in i en del av storkvarteret, snarare än att uppföra ännu en friliggande solitär. På så vis blir det tidigare landeriområdet mer rumsligt integrerat, och en tydligare del av den omgivande staden.
Sett till sin helhet är det en mycket bra plan, som vi är positivt inställda till och förväntansfullt ser fram emot skall materialiseras. I den mån det funnits något att anmärka på, och sett utifrån de diskussioner som förts inom nätverket över tid, har det bland annat lyfts farhågor om att sockelvåningen inte skulle vara tillräckligt markerad (se den äldre bebyggelsen på andra sidan gatan).
En annan åsikt var att storkvarteret genom förslaget inte skulle exploateras tillräckligt mycket, dvs bebyggelse runt om snarare än bibehållen parkyta. Det har även framkommit synpunkter på att gestaltningsförslaget skulle ha ett flertal kostnadsdrivande faktorer, exempelvis genom välvda tak och många olika fasadmaterial, vilket skulle kunna leda till en diskrepans mellan bilderna och det som senare byggs i en ekonomisk verklighet.
[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Principer kring indelning och förskjutningar. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Åt Berzeliigatan. Illustration: Semrén+Månsson (klicka för att förstora)
Åt Södra Vägen. Illustration: Semrén+Månsson (klicka för att förstora)
Åt Lorensbergsparken och Karl Gerhards Plats. Illustration: Semrén+Månsson (Klicka för att förstora)
Åt Lorensbergsteatern och "Teaterstråket" (Johannebergsgatans förlängning). Illustration: Semrén+Månsson (klicka för att förstora)
[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Innehållsförteckning:
Kortfattat om planen
Yttrandet i sin helhet
Bilaga: Cirkuskvarterets fasader
[/infobox]
[quote]
Planförslaget innebär att ny bebyggelse tillkommer inom kvarteret, med en gestaltning som tar avstamp i den klassiska arkitekturens kvaliteter. Förslaget medger uppförande av cirka 150 bostäder, lokaler i samtliga bottenvåningar samt stärkta offentliga stråk och platser. Bebyggelsen föreslås utformas som ett slutet kvarter i gräns mot omgivande gator och med en enhetlig byggnadshöjd som sänker sig något mot parken. Planförslaget innebär att befintligt parkeringshus rivs. De allmänna parkeringsplatserna kan till viss del ersättas i ett nytt parkeringsgarage under mark.
– Stadsbyggnadsförvaltningen[/quote]
Cirkustomten med det "provisoriska" parkeringsdäcket från 1994 markerat i rött. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
"Storkvarteret". Den gulmarkerade ytan utgör en tydlig rest efter Lorensbergs landeriområde, och är i många avseenden att betrakta som ett orgelbundet storkvarter där det sedermera uppförts olika friliggande byggnader. Lilienberg hade planer på att bebygga hela området på ett liknande sätt som på andra sidan Avenyn, men detta kom aldrig att genomföras, vilket ger området en egen karaktär. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)
[quote]
Områdets historia
Kvarteret där planområdet ingår ligger intill Södra Vägen, en av de historiska vägarna till Fästningsstaden Göteborg. På platsen för det nuvarande kvarteret låg på 1700-talet ett av de landerier som fanns utmed Södra Vägen – Lorensbergs landeri. Landerierna skulle från början stå för livsmedelsförsörjningen till staden, men utvecklades under 1700-talet till herrgårdslika anläggningar.
År 1823 etablerades ett värdshus inom det gamla landeriet. Det utvidgades till en nöjesanläggning med bland annat varietélokal och dansbana under 1840-talet. En brand år 1864 förstörde hela anläggningen. Samtidigt, år 1860, var områdena innanför vallgraven helt utbyggda och en ny stadsplan togs fram där Lorensberg ingick. Den befintliga bebyggelsen som vuxit fram söder och öster om den befästa staden, inklusive landerierna, skulle rivas och Södra Vägen få en ny sträckning när förnäma bostadsområden med stora stenhus i slutna kvarter i rutnät, storslagna gator, grönområden och platser tog form. Utbyggnaden genomfördes mellan 1868-1905, men Lorensbergsparken och Södra Vägen lämnades kvar förutom i den norra delen av parken där Engelbrektsgatan byggdes ut.
Efter branden år 1864 uppfördes en ny restaurang och en permanent cirkusbyggnad liksom en engelsk park inom området. Folkteatern byggdes i parken och år 1916 uppfördes Lorensbergsteatern. När Avenyn förlängdes i början av 1900-talet minskades parken och entrén flyttades till hörnet Avenyn-Engelbrektsgatan. När Götaplatsen byggdes genom en ny plan 1921 var syftet återigen att riva parken, som vid denna tidpunkt var en nöjespark, för att bygga slutna bostadskvarter, men planen genomfördes aldrig och parken blev kvar.
Från 1940-talet och framåt har stora förändringar genomförts i kvarteret och parken. Folkteatern revs 1942 efter en brand och dess verksamhet flyttades över till cirkusbyggnaden. 1950 byggdes Park Avenue Hotel längs med Engelbrektsgatan. När hotellets restaurang skulle byggas 1956 revs den gamla restaurangbyggnaden från 1800-talet. 1967 byggdes Stadsbiblioteket mot Avenyn och 1969 revs även Cirkusbyggnaden. Södra Vägen breddades in i parken på 60-70-talen. Ett tillfälligt parkeringsgarage uppfördes 1994. Stadsbiblioteket och hotellet har byggts om och till under åren, senast i början av 2010-talet.
– Utdrag från planbeskrivningen[/quote]
Resterna efter Lorensbergs landeri. I detta flygfoto från slutet av 1940-talet framträder resterna av det äldre landeriområdet i kontrast till stenstaden. Cirkusbyggnadens rotunda kan ses till vänster, och restaurangen till höger (numera Park Avenue). Värt att notera är att byggnaderna i regel vänder sina entréer in mot parken. Bildkälla: Flygfotohistoria via Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)
Lorensbergs Cirkus från Södra Vägen, juli 1969. I bottenvåningen ut mot gatan huserar här Ulvås Möbler. Notera för övrigt hotellkomplexet i bakgrunden ritat av Nils Einar Eriksson, som stod färdigt 1950. Foto: Staffan Westergren; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum
November 1969 (det kan inte ha varit långt kvar med tanke på att den skall ha rivits samma år). Byggnaden var enligt uppgift Sveriges första fasta cirkusarena, och användes för kringresande cirkusar, musik och utställningar. Notera entrén med tempelgaveln in mot parken. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)
I förslaget flyttar stenstaden in i storkvarterets friliggande struktur. Illustration: Semrén+Månsson (Klicka för att förstora)
Det skall bli intressant att se hur projektet kommer att påverka rörelsemönstren mellan omgivande gator och storkvarteret. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Projektet har potential att såväl dra nytta av som vitalisera storkvarterets parkmiljö. Rent gestalningsmässigt anknyter den inre delen kanske främst till Nils Einar Erikssons hotellbyggnad, men den ljusa kulören ger även en känsla av innergård. Samtidigt finns en tydlig koppling till Röda Bryggan i Pustervik, som ritats av samma arkitektkontor. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Diarienummer SBF-2023-00499
Yimby Göteborg instämmer helt i planens ambitioner om att (äntligen) ersätta det provisoriska parkeringsdäcket vid Lorensbergsparken med ett klassiskt stadskvarter enligt stenstadens grammatik. Detta kommer att leda till ett lyft för stadsmiljön kring Södra Vägen och Berzeliigatan, dels rumsligt i korsningen, men inte minst på kvarters- och stadsdelsnivå genom tillförsel av lokaler och 150 nya bostäder i ett centralt läge. Det höga markpriset kommer förvisso att medföra att bostäderna blir dyra, men kvarterets publika utformning och gestaltning kommer att skapa värden även för allmänheten.
Om man ser till planområdet som resterna efter det gamla landeriet Lorensberg, så utgör detta på många sätt ett större oregelbundet kvarter med friliggande byggnader mellan Berzelii- och Engelbrektsgatan, Avenyn och Södra Vägen. Genom planen tillförs kvaliteter till detta storkvarter som tidigare saknats, främst bostäder, men även fler potentiella målpunkter och funktioner. Vid sidan av att stråken längs de yttre stadsgatorna stärks, finns samtidigt möjlighet att dra nytta av den vackra omgivningen i storkvarterets inre, genom att i likhet med Lorensbergsteatern vända lokalentréer även in mot parkrummet. På så vis möjliggörs ett lokalt vardagsliv inne i området, som inte kräver en teaterföreställning för att leva upp.
Rent arkitektoniskt känns förslaget välavvägt; det bidrar till harmoni genom att fånga upp och binda samman omgivningens ganska brokiga uttryck, från nationalromantikens tegelarkitektur till Nils Einar Erikssons funktionalistiska hotellanläggning. Samtidigt länkas stadsväven ihop rent strukturellt genom att låta stenstaden flytta in i en del av storkvarteret, snarare än att uppföra ännu en friliggande solitär. På så vis blir det tidigare landeriområdet mer rumsligt integrerat, och en tydligare del av den omgivande staden.
Sett till sin helhet är det en mycket bra plan, som vi är positivt inställda till och förväntansfullt ser fram emot skall materialiseras. I den mån det funnits något att anmärka på, och sett utifrån de diskussioner som förts inom nätverket över tid, har det bland annat lyfts farhågor om att sockelvåningen inte skulle vara tillräckligt markerad (se den äldre bebyggelsen på andra sidan gatan).
En annan åsikt var att storkvarteret genom förslaget inte skulle exploateras tillräckligt mycket, dvs bebyggelse runt om snarare än bibehållen parkyta. Det har även framkommit synpunkter på att gestaltningsförslaget skulle ha ett flertal kostnadsdrivande faktorer, exempelvis genom välvda tak och många olika fasadmaterial, vilket skulle kunna leda till en diskrepans mellan bilderna och det som senare byggs i en ekonomisk verklighet.
[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Principer kring indelning och förskjutningar. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)
Åt Berzeliigatan. Illustration: Semrén+Månsson (klicka för att förstora)
Åt Södra Vägen. Illustration: Semrén+Månsson (klicka för att förstora)
Åt Lorensbergsparken och Karl Gerhards Plats. Illustration: Semrén+Månsson (Klicka för att förstora)
Åt Lorensbergsteatern och "Teaterstråket" (Johannebergsgatans förlängning). Illustration: Semrén+Månsson (klicka för att förstora)
[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]