Printout from gbg.yimby.se
....

To write new posts in the forums, you must be logged in as a member of Yimby Göteborg.
 > Infrastruktur
Övrigt
Threads in forum Övrigt
Topic
Last
Replies

If you support our ideas, join Yimby Göteborg:s 6740 members. It only takes a minute and costs nothing.

Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården
[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
 


Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården
[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
 


Högbana i Göteborg?
June 2 2024 20:05 by Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
January 19 2024 14:08 by Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
July 6 2023 11:50 by Carl S
Uthyrningsdel
April 21 2023 15:51 by Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
November 10 2022 13:47 by Matthias H.

Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården
[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
 


[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]