Yimby Gute?

Tror ni gotlänningarna vill starta egen Yimby-grupp? Hur går det med stadsbyggandet på ön? Kollektivtrafik?

Någon som kan utveckla detta?

De finns ju en del sprawl runt Visby. Man kanske skulle satsa på att flytta ut muren om befolkningen ökar.

Eller integrera den som man gjort i Rom.

Jag har satt ut spår för en pendellinje genom hela Gotland. Kallar den Gute Rails.
Jag föreslår en citytunnel under Visby innerstad med tre varsamt placerade och utformade stationer. Fårösund, Ljugarn och Burgsvik får bli säcktationer.

---

Senast ändrad 24 mars 2012 13:12

Pendlingslinjer leder till sprawl, och exploatering av ekologiskt värdefull natur.

Gotland har ett fungerande promenadstadscentrum i Visby, som man bör bygga vidare på.

Det är därför den bör byggas i etapper och så nära de leder som finns.
Man kan börja med spårvagnslinjer i Visby.
Dessutom håller Mallorca på att bygga sina linjer, så varför inte Gotland?

---

Senast ändrad 24 mars 2012 18:07

Om hela Gotland bebyggdes med kvartersstad skulle 60 miljoner få plats...

...fast det var ju inte det jag var ute efter.

Skulle däremot se till att ge tätorterna möjlighet till mer förtätning, med rutnät, kvarterstruktur, lokaler på bottenblan och allt vad det innebär.

Mallorca har väl en befolkning som är c:a 15 ggr Gotlands.

Yimby är ju annars en storstadshistoria men visst finns det parallella frågor gällande mindre och medelstora städer som ju också de kan ha för små stadskärnor med en massa sprawl runt omkring. I en del fall kan man tänka sig liknande lösningar, expandera innerstäderna fast kanske med lite lägre hushöjd, skapa kvartersstad. Sedan finns det mer specifika frågor.

Hur stor bör en stad vara för att kunna motivera en spårväg?
Hur stor befolkning krävs för att motivera pendeltåg?
Vad händer med frågorna ovan om bensinen stiger från 15:- till, säg, 20:-?

Bränslepris påverkar inte kortdistanstrafik nämnvärt. Sträckan Stockholm-Södertälje (eller Visby-Klintehamn) är 3 mil, och kan köras på 1,5 liter bensin. Även om bensinen skulle kosta så mycket som 20 kr/liter, så blir bränslepriset inte mer än 30 kronor.

De svenska koldioxidskatterna är betydligt dyrare än carbon offsets (som brukar anses kompensera utsläppen). Och i takt med att oljan blir dyrare, kommer andelen växthusneutrala bränslen öka. Alltså är inte heller växthusgaserna något olösligt problem med storstadsbilism.

Huvudsyftet med att bygga spårväg, tunnelbana och pendeltåg, är att minska effekterna av trängsel, genom att spårtrafik (åtminstone t-bana och pendeltåg) kan erbjuda full hastighet även vid hög belastning. Den kritiska punkten för trängsel är vid morgonrusningen, när folk ska in till arbetsplatserna i centrum. Trängseln i centrum beror alltså på det absoluta antal människor som pendlar in till centrum till vardags. Trängseln i hela regionen beror på alla pendlares totala färdsträcka. Det borde gå att ställa upp en matematisk modell.

Finns det någon trafikträngsel i Visby (eller på Gotland i övrigt) idag?

---

Senast ändrad 27 mars 2012 21:47

Någon som är villig att ta ut förslag hur Visby (och kanske andra tätorter på ön) skall förtätas? Hur skall man förhålla sig till Muren? Hur kan man efter de förslagen rita ut spårvagnslinjer?

Frågan är vilken behovs som finns. Befolkningen ökar knappast någonting på Gotland. Noterbart är att just utanför Visbys ringmur finns det villaområden i kvartersform. Det fina med detta är att om befolkningen börjar öka kan förtätning ske på privat initiativ, genom bätte utnyttjande av privata villatomter (villakvarteren blir då successivt stadskvarter). Troligtvis skulle spårvagnslinjer endast få plats utanför ringmuren och exentuellt längs med hamnen.

Man behöver inte ge färdiga förslag. Det räcker med principskisser.

Turismen behöver boostas på Gotland. Allt som underlättar bilfri vistelse skulle bidra till de (önske)mål kommunen har. Järnväg skulle ge ökad rörlighet och i kombination med cykel eller kanske golfbil kunde ett nytt, fräscht koncept för semestervistelse utvecklas. Att besöka Gotland kunde med rätt anpassad infrastruktur vara som att gå in på Grönan/Skansken/valfri koncentrerad attraktionsbebyggelse. Samma infra kunde fylla en funktion under lågsäsong samtidigt som den kunde påverka besöksmönstren under just det som idag är lågsäsong. Turism som näringsgren behöver också infra, och turism är den starkast växande näringsgrenen idag, en framtidsbransch med mycket stor omsättning. Råvaror och förädlingsprodukter är blahablaha i jämförelse.

Järnväg på Gotland låter som det kan vara en riktigt bra idé. Inte höghstighetsbanor, självfallet, utan olika LRT-varianter. Banor som binder samman de större samhällena och Visbys olika delar (dvs tram-train koncept), samt att ha viss godstrafik på samma spår borde gå. Tågen måste vara anpassade för cyklar också. Potential finns nog, självklart måste en ordentlig utredning av samhällsnyttan göras, men en sådan utredning borde vara motiverad.

Hur skulle de tre-fyra stationerna i Visby kunna utformas och dras? Hade tänkt mig som i Paris, fast med tydliga Gutedrag.

---

Senast ändrad 20 augusti 2012 19:08

Jag skulle genomgående linjer. En längs kajen och en strax öster om muren (ringlinje).

Därifrån utgående ekrar:
1. Visby - Flygplatsen - Snäck - Slite - Fårösund
2. Visby - Roma - Katthammarsvik.
3. Visby - Roma - Stånga - När
4. Visby - Roma - Stånga - Hemse - Ronehamn
5. Visby - Roma - Stånga - Hemse - Burgsvik - Hoburg
6. Visby - Tofta - Klintehamn

Och axiellt: bussar.

---

Senast ändrad 21 augusti 2012 00:05

Betänk också att man kan planera för en Citytunneln-aktig lösning, där spåren går under jord strax en halv kilometer från Muren och går under innerstaden. Hur skulle det se ut?

Roslagsbanans vagnar kan göra en ny karriär då det blir aktuellt att byta ut dem på fastlandet. De skulle passa bra på Gotland och det finns goda skäl att hålla sig till samma spårvidd eftersom befintliga gamla bankroppar är anpassade för spårviddens karaktäristik. Det är heller inget problem att ha en "udda" standrad på ett isolerat nät på en ö, samtidigt som det gagnar en tekniksymbios mellan Roslagen och Gotland på flera sätt. Standardiseringtänk går ut över driftoptimeringsmöjligheter, 891 mm spårvidd är rätt val för ön helt enkelt, både kapacitetsmässigt och tekniskt. Spårvägsplanerna som fanns på 1910-20-talet kan inspirera till olika dragningar av ett lokalbanenät med spårvägskaraktär som sträcker sig över kortdistans i Visbys närhet. Jag föreslår för linjen mot Roma att man följer Söderväg alt Stenkumlaväg, sedan Färjeleden sydöst, nordöst upp längs Visbyleden mellan Gråbo och Terranova för att gå över på gamla banvallen i trakten av Skrubbs och travbanan. Från Visborgsslätt eller Djuplunda ett avstick mot Vibble och Högklint med lokalbanekaraktär. Gamla fordonsverkstaden, senast Ö&B på Stenkumlaväg står väl ännu tom? Norrut längs muren i gamla banans läge och vidare längs Kung Magnus väg och Lummelundsväg upp till trakten av Stajnkrogen där man via Bläsnungs söker sig österut mot gamla banvallen. Slite nås via ett avstick vid Tingstäde på vägen upp mot Fårösund. Följer man gamla banor med mindre utvecklingar kan man få något så intressant som en ringlinje i form av en åtta, med skärningspunkt i Roma där omstigning för snabbare resa i vald riktning kan ske. Visby-Tingstäde-Slite-Roma-Klintehamn-Havdhem-Hemse-Roma-Visby och omvänt som stomlinje kan matas från grenbanor med och utan omstigning till destinationer som Visby från Fårösund, Burgsvik, Ljugarn, Ronehamn, Högklint, eller vad som verkar lämpligt.